Som hamnstad har Hudiksvall spelat viktig roll i sjöfartens historia.
Här han du läsa tidningsklipp om fartyg som både varit byggda i Hudiksvall eller bara varit där på besök.
Vykort. Från hamnen i Hudiksvall i början av 1900-talet
Den pampiga Fougtska villan på varvet. Till höger, syns gaveln på gamla skidfabriken
Foto: Viveca Sundberg
Läs om Fougt, släkt.
Läs om Lapp-Dora som ställde till så mycket förtret
Se facebookgruppens HUDIKSVALLS-KOMMUN NYA & GAMLA BILDER.
Skärgårdsbåtar.se lista och inf. om alla skärgårdsbåtar
Medelpads Sjöhistoiska Förening Norrländs sjöfart förr och nu
Länspumpen – sjöfartshistorisk tidskrift
Lista över svenska seglande örlogsfartyg
Lista över svenska ångfartyg – Wikipedia
Sjöfartsverket – vintersjöfart 2015 – 2016.
Svenska sjökaptener, Wikipedia.
Sjötermer, Wikipedia
Sjömanstermer, Sjöfartsverket
Skeppet Krusebjörn på Wikipedia
Se Passagerarhjulångfartyget BERZELIUS från Hudiksvall.
Ångbåtstidskriften, Länspumpen.
Här finns ett stort ångbåtsregister Skärgårdsbåtar.se
Ångslupar från Lindholmens varf.
Läs om Bolagsgården på Håsta.
Läs om Tysk stridsgas i Hudiksvall.
Läs om Hudiksvall på 1910-talet.
Se film från Hantverksindustri – Utställningen i Hudiksvall 1913, med seglar regatta. Se bilder.
Läs om Berättelser från Bergsjö.
Läs om Frösöminnen 1909.
Läs om Åviksbranden 1906.
Läs om Glada-Hudik vid sekelskiftet 1900.
Läs om Sparbankshuset i Hudiksvall.
Se bilder på bogserbåtarna Göten, Fortuna, Skärnäs, Mercur, m. fl. Hudiksvall/Sockenbilder
Läs om DELLEN-BÅTAR
Läs om PRÅMAR
Läs om ÅNGBÅTEN DELLEN
Läs om ÅNGBÅTARNA TAMM
Läs om ÅNGSLUPEN NÄS
Läs om ÅNGBÅTEN FORTUNA
Läs om ÅNGBÅTEN DELSBO
Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det dokumentet du har framför dig.
Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan
Börja med att läsa om KENSÖ Karantänstation.
Ekonomisk karta från 1950-60-talet. Hudiksvalls hamn med varvet till höger
Vykort, från varvet i början av 1900-talet
Vykort, från varvet i början av 1900-talet
Varvet, med bl. a båten Sylfid
Varvet, med båten Hurtig mitt i bild
Källa: Sjöhistoriska museet Foto: Bengt Fogelberg 1968
Medförande ångbåten Svea. Kvitto ur egen samling
Kvitto har medföljt ångfartyget Oskar II, ur egen samling
HUDIKSVALLSPOSTEN DEN 1/8 1868
I Lördags afton anlände hit monitorn John Ericsson och ankrade inne i hamnen. Den har under de dagar den legat här warit besökt af en mängd skådelystna både lands- och stadsboar, hwilka alla med förekommande wälwilja blifwit mottagna ombord och förda omkring i sjöwidundrets innandöme. I Tisdags hade åtskilliga af stadens herrar inbjudit monitorns officerare på en enkel sexa i parken wid Forssa jernwägsstation, der aftonen angenämt tillbragtes och hwarifrån en kort utflygt med ångbåten Dellen företogs genom slussarne och uppåt sjön Dellen. I Onsdags eftermiddag kl. 3 afgick monitorn direkte härifrån till Furusund.
Källa: Kungliga Biblioteket
Avskrift: Viveca Sundberg
Hudiksvalls Posten 16 augusti 1873
Gävleposten den 14 juli 1881
Gefleposten den 3 augusti 1893
Ångslupen Hugo.
Göteborgs Handels och Sjöfartstidning 14 augusti 1897
Med ångfartyget Gustaf II Adolf reste mellan 250 och 300 personer från Hudiksvall till Stockholmsutställningen 1897.
HT Torsdagen den 19 februari 1981
Vykort. Hamnen med ångaren Hudiksvall och första loket Forsa före branden 1879
Brev ur egen samling avsänt från Julius Brun från Hudiksvall den 30/5 1853. Medföljande fartyget Hudiksvall.
Innehåll:
Avsändare av brevet apotekare Julius Brun.
GEFLEBORGS LÄNS TIDNING DEN 8/7 1848
Drunkningsolycka med slup
Hudikswall den 1 Juli. Sistledne måndags eftermiddag, emellan klockan 3 och 4, inträffade härstädes en högst sorglig händelse. Skeppbyggmästaren Eric Åsman och Werkgesällen Sirtus Daniel Regnander, begge skicklige, ordentlige unge män, hade under godt wäder företagit en lustresa ut åt stora fjerden, i afsigt derjemte att möta och wälkomna ett i fjerden kryssande, från utrikes orter hemkommande fartyg fördt af Capten Pettersson, men komne till Djupö, ungefär … mil från staden, träffades de af en så kallad by som ögonblickligt kullstjelpte slupen, hwilken genast derefter sjönk.
Ingen af dem lärer warit simmare och, ehuru dels från nämnde fartyg hwilket de så till wida haft beröring med att Regnander under förbifarten werkat några ord med Captenen, äfwensom från flere i närheten warande båtar, olyckan observerats, och några nödrop af Regnander, hwars röst hade igenkändts, hörts, hade ingen räddning warit möjlig, emedan slupen, hwarå barlasten warit fastgjord, som nämndt är i en hast förswann.
Efter flera timmars draggning igenfunnos liken hållande hwarandra om armarne.
Källa: Kungliga Biblioteket
Avskrift: Viveca Sundberg
Hudiksvallspostens Lucianummer den 15 december 1936
FARTYG som hetat HUDIKSVALL
Brev avsänt från Hudiksvall den 28/ 1866, medföljande ångfartyget Hudiksvall
Innehåll:
HUDIKSVALLS ALLEHANDA 25/11 1890
»Skeppet Hudiksvall», länge det största segelfartyget inom svenska handelsflottan, har på resa från Liverpool till New York, med i Gefle intagen trälast, strandat vid Holyhead och blifvit totalt vrak. Alla ombord räddades.
Fartyget var, enligt H. P., assureradt för endast 45,000 kronor eller dess halfva värde, hvadan delegarne göra en betydande förlust.
Fartygets befälhafvare var kapten J. S. Bylund. Dess hufvudredare här är handlare Conr. Almgren.
»Hudiksvall», som 1883 inköptes från Frankrike såsom ångfartyg och 1885 omändrades till segelfartyg, var ett utomordäntligt starkt och solidt fartyg.
Källa: Kungliga Biblioteket
Avskrift: Viveca Sundberg
HT Lördagen den 20 maj 1967
diksvall.
Hudiksvalls hamn
Läs om ångbåtsfartygen Hudiksvall på Wikipedia.
Minnen från en svunnen epok
Läs mer om Pamir på Wikipedia.
HT Lördagen den 18 mars 1967
Yngve Aronsson skriver:
I min En bok om Hudiksvall och Hudiksvallsbor del 3 och 4 från 1995 kan man läsa sjökapten Carl August Oljeqvist (f. 1875) sammanställning av Hudiksvalls Skeppsbyggnad & Handelsflotta de sista 100 åren (1800-talet).
Citat från sid 146: Å Håsta udde varv byggdes av H. Attström barken Ernst. Detta var det sista fartyg som byggdes därstädes. Den kom att föras av kapten Holmberg och senare av kapten Willberg.
På sid 147: Detta år (1883) försvann med man och allt bark Ernst på väg från Amerika till England.
Kapten Willberg finns även omnämnd på sid 146 som en av kaptenerna på barken Charlotta.
Redaren må vara (mitt antagande) handlanden i Hudiksvall Johan Anton Jennische f 1825 i Ytterhogdal och ingift i köpmannafamiljen Wallström.
Hudiksvalls Allehanda den 17 juni 1892
HUDIKSVALLS ALLEHANDA DEN 28/6 1892
Midsommarhälgen och dess lustresor
Hudiksvall
Endast delvis gingo de förhoppningar om ett vackert midsommarväder i uppfyllelse, hvilka midsommaraftonen ingaf. Midsommardagen ingick visserligen med strålande uppsyn, men denna antog småningom en hotfull karaktär, och fram mot 6-tiden på aftonen började det blåsa och rägna rätt häftigt. Ovädret tilltog, och under hela aftonen och natten föll rägnet i strida skurar.
Det är klart, att detta ombyte i väderleken erbjöd en mindre behaglig öfverraskning för de många lustfarande, som begifvit sig till skogs eller sjös för att njuta sin midsommarglädje i naturens sköte. En del lustfarande hade väl, varskodda af den allt mera tilltagande blåsten, begifvit sig hem i god tid, men det stora flertalet lustfarande höll som bäst på med att njuta sitt dolce far niente då det utbrytande ovädret tvang dem att med ens bryta upp, för att ju förr dess hällre söka återvända hem.
Lutherska föreningens medlemmar, som lustfärdat till Saltviksparken, och då rägnet kom åhörde en prädikan af hr Voxberg, fingo resa hem med »Delsbo» förr än ämnadt var.
Nationalgodtemplarna som med »Saltvik» och pråm anordnat utfärd till Gäddviken sluppo, att som ämnadt var, dela hemfärden på två turer, enär samtlige deltagarne (omkr. 300) kunde medtagas då båten första gången vid 7-tiden anträdde återresan till staden.
Värre blef det för världsgodtemplarne, som med »Sylfid» och pråmar arrangerat lustresa till Gackerön, en hittills för lustresor ej använd plats, som i fråga om naturskönhet knappt lämnar något öfrigt att önska. Hit hade omkr. 1,000 personer — mäst ungdom — samlats, för att roa sig efter bästa förmåga. Då det vid ½6-tiden började rägna, rusade alla hals öfver hufvud i väg till båten och pråmarne, hvilka snart fyldes. I ångarens salong instufvades i första hand alla småttingar; de äldre fingo nöja sig med pråmarne hvilka sedan öfverdrogos med några bristfälliga presenningar. Antalet lustfarande var dock för stort för att alla nu skulle kunnat medfölja, utan fick en stor del kvardröja därute i hällrägnet till kl. 11, då båten hann återvända för att föra rästen till staden.
Trots annonser om att endast nyktert folk egde deltaga i färden hade dock många ur medhafda pluntor tagit sig litet till bästa, och på hemfärden sökte också dessa på alla sätt hålla »stämningen uppe». Så t.ex. företogo de sig att sittande eller liggande ofvanpå presenningarne draga ned dessa öfver de där under inpackade passagerarne, därvid ej räknande så noga med om en eller annan fot träffade någon i hufvudet. Trots upprepade varningar fortsatte de dock med sitt ofog under hela hemfärden, ökande dess redan förut tillräckligt stora obehag.
En mängd enskilda seglare hade naturligtvis dagen till ära begifvit sig ut i skärgården. Af dem måste flera för ovädrets skull ligga kvar för ankar där ute till påföljande dag.
Genomvåta och med derangerad klädsel voro midsommardagens »misslyckade lustfarande» mer eller mindre ynklige att skåda, då de återvände från sitt »midsommarnöje».
För ett särskildt missöde var borgmästare Sandqvist utsatt. Då han vid midnattstiden i båt begaf sig hem från Lingarö, seglade nämligen båten fast i en sandbank och kunde ej bringas flott men i en på släp medförd roddbåt fortsattes färden hem.
De lustresande, som med »Väddö kanal» och »Hudiksvall» midsommaraftonen styrde sin kosa till Sundsvall och Gefle, fingo äfven sin beskärda del af midsommarhälgens obehag. »Väddö» som hade medvind, fullbordade visserligen återfärden på föga mer än fyra timmar, men nog hunno de talrika däckspassagerarne bli genomblöta, innan de kommo hem.
»Hudiksvall», som i flere timmar måste ligga förankrad utanför Hornslandet, återkom först vid 6-tiden på lördagsaftonen.
Källa: Kungliga Biblioteket
Avskrift: Viveca Sundberg
HT Odaterat klipp från 1982
Åviksbyggda skeppet ”Ernst” som försvann med man och allt.
HT Torsdagen den 18 november 1982
HT Måndagen den 22 maj 1978
Ångaren Norra Hälsingland
Försändelse om Ångfartyget Norra Hälsingland ur egen samling
HT den 22 juli 1974
Se bild på M/S Göten på Hudiksvall/sockenbilder
HT Torsdagen den 1 oktober 1998
Se fler bilder på Sylfid på Hudiksvall/sockenbilder
HT Måndagen den 8 maj 1978
HT Onsdagen den 23 juni 1982
Se bild på Activ Hudiksvall/sockenbilder
Gefleposten den 18 feb. 1886
Ångbåtsbeställning hos firma Engvall & C:o i Hudiksvall
HT den 15 mars 1961
Passagerarångaren Carl von Linné.
HT den 18 december 1973
Vilken syn! Fennia fotograferad efter en oljemålning i kaptenens salong ”Havets katedraler” nämnde britterna dessa skepp med sina skyhöga riggar. ”The Cathedrals of The Sea”.
Odaterat klipp ur HT
M/S GÄSTRIKLAND
På kajen står tre grabbar. Den till vänster är obekant, Viktor Glad kom från Hilltjärn i Bjuråker och Lenander Enlund, var en bror till Natalia Boman i Moviken, Bjuråker
HT Måndagen den 24 april 1978
HT Torsdagen den 21 december 1978
fock – och stormast skymtar bibliotekets tak.
Ragnar Pousard
HT Torsdagen den 14 september 1978
HT Lördagen den 14 september 1996
Arona är ett vackert fartyg som kostade motsvarande dagens Finlandsfärjor, cirka en miljard, när hon byggdes 1903 av punchfabrikanten Cederlund.
Nuvarande ägarna av ”punchfartyget” Arona är Ulla Lindgren, Jörgen Nystrand och Bertil Lindgren, här har de placerat sig i salongen där kungaparet Oscar II och drottning Viktoria finns porträtterade på akterskottet.
Målarmästare Sten Persson var född i Ljusne den 29 augusti 1936. Han avled i Hudiksvall den 5 december 2011. Han berättar i en tidningsintervju 1990 att han på 1980-talet även rustat upp Barbara Huttons lyxyacht som nu ligger i Stockholm och kallas Mälardrottningen.
HT den 25 november 1975
HT den 9 september 1989
Kolet fick ersätta bensinen under krigsåren. Här fyller Evert Myrgren på gengasaggregatet i sin motorbåt.
HT Fredagen den 19 mars 1976
HT Måndagen den 3 juli 1995
Fyrmastade stålbarken Lawhill var en praktfull syn när hon anlöpte Hudiksvall 1929 för att lasta virke. Fotografen Göte Moberg tog då detta kort på Lawhill.
Fartyget Kostis var en riktig skorv bland de fartyg som kom till Hudiksvall 1929. Vid Agön gick Kostis på grund och måste lastas om. Tio år senare gick det riktigt illa för Kostis som blev ett av världskrigets första offer för minor. Foto: Göte Moberg
Det var trångt på redden i Hudiksvallsfjärden grekåret 1929. Inte mindre är 11 fartyg från Grekland kom det året för att lasta sparrar och de många grekiska sjömännen kom onekligen att sätta sin prägel på livet i den lilla sjö- och stapelstaden
HT den 14 juni 1974
Barken Olivebank i Reffelmansviken.
Tyska skolskeppet Niobe i Göteborg 1930. Året efter totalt förliste hon med alla man vid orkanby i Södra Östersjön. Jag vill minnas besättningen var ca 75 man, de flesta unga sjöelever.
Text och foto: Ragnar Pousard
HT Måndagen den 9 januari 1978
HT Fredagen den 3 september 1999
Så här såg Wietze ut 1974. Det är svårt att tänka sig detta som en segelskuta från sekelskiftet avsedd för sillfiske med drivnät. Sedan 1923 har hon gått som motordriven lastskuta. De senaste åren har båten legat som halvsänkt renoveringsobjekt i Hudiksvall. Foto: Joachim Kaiser
Det som i Hudiksvall betecknats som skrot fraktas nu till Bremen för dess kulturhistoriska värde. Den i järn byggda segelskutan Wietze från 1902 ska nu fraktas till Tyskland.
HT Lördagen den 24 maj 1980
HT Lördagen den 11 maj 1985
Hudiksvall – sjöfartsstaden
Peter Lundkvist har efter en rivstart med jubileumsutställningen 1982 fortsatt forska i sjöfartens historia i Hudiksvall. Här står han i muséets nuvarande avdelning för sjöfartshistoria. Han visar upp en halvskrovsmodell av J. H. Fougts tillverkning. Peter förmodar att den föreställer barken Fredrik från 1861.
Oceanångaren India, som var första svenska fartyg att segla genom Suezkanalen från Röda havet till Medelhavet, utgör kronan av skeppsbyggnadskonst i Hudiksvall. Hon tillverkades av skeppsbyggare J. H. Fougt av bästa kärnfura från Hälsingland.
Några planer på en större satsning på en basutställning över sjöfartshistoria i Hudiksvall är inte aktuellt. Muséet saknar bland annat tillräckligt med föremål för en sådan. Ett kuriöst föremål är emellertid denna gallionsfigur som troligen inte har kommit till användning någon gång. Den sköna damen snidades förmodligen till ett barkskepp som byggdes 1868 i Hudiksvall. Skeppet kom emellertid att döpas till ”Ernst” och man ville inte ha en kvinnlig figur på ett skepp med mansnamn. Figuren skänktes till muséet av änkefrun efter skeppsbyggare Åström.
J H Fougt (1815-1896) var skeppsbyggmästare och sjökapten i Hudiksvall. Han hade lärt sig skeppsbyggeri vid Stora Varvet i Stockholm. Han praktiserade efter det några år vid skeppsvarven i Härnösand och Ullånger. Fougt kom till Hudiksvall 1854 och arrenderade där handelsbolagets skeppsvarv.
1856 sjösatte han ett större skepp om 400 läster, år 1857 skonerten ”FREY” och slupen ”TRITON” samt skeppet ”HENRIETTE” – det största skepp som dittills byggts i Hudiksvall.1861 sjösatte han barken ”FREERIK” och 1866 barken ”JOHN ERICSON”. Den senare väckte allmän beundran och ansågs vara en av den svenska handelsflottans vackraste seglare.
1867 bildades Hudiksvalls Varvsbolag med Frisk Regnander och Fredin i spetsen. Fougt var den som skötte de tekniska detaljerna. Han byggde under de närmaste åren barken ”VERITAS” skonerten ”VALKYRIAN” och barkskeppet ”JOHAN FOUGT”.
Arbetsstyrkan var dessa år omkring 100 personer. År 1872 byggde han för Transatlantiska ångskeppsbolaget i Stockholms räkning skeppet ”INDIA” – enligt uppgift det vackraste fartyg som byggts på det Fougtska varvet. ”INDIA” hade 4 master och var 225 fot lång. Varvet byggde sedan lastångaren ”SKELLEFTEÅ”. Verksamheten fortsatte efter det i mindre skala. J H Fougt föddes 1815 i Själevad, Ångermanland och avled 1896 i Hudiksvall.
Käll: Hälsinglands Museum
HT den 28 januari 1978
Betalningen för lotsningen till Sundsmar fick skeppar Ström på Håsta udde. – En svår läst = 2 448 kilogram. ”Charlotta” förde sålunda närmare 108 ton malm.
HT Den 25 februari 1967
HT Lördagen den 6 maj 1967
Läs med om Niobe på Wikipedia.
Kurirens julläsning (okänt årtal)
Lapp – Dora, kapten Forsströmsson, lotsen Högbom …
Varsågod – en hel sida sjöfart och sjöminnen!
Ryska ångaren Alexander Camburoff inledde vintersjöfarten på Hudiksvall den 14 januari 1907. Aldrig tillförne hade ett fartyg avgått så sent. Inpå det nya året! E. O. kronolotsen Fredrik Pousard lotsade fartyget genom Ålands hav till Svenska Björn och medföljde till Köpenhamn. Det blev en svår resa med tidvis snöstorm och tog fem dygn i stället för två och ett halvt dygn. Däckslasten var för den tiden ovanligt hög – 25 fot, bestående av egyptiska sparrar. En del därav gick dels självmant och måste dels hyvas överbord i Östersjön på grund av svår förskjutning. På fotot ser man ångaren avgå under assistans av s/s Iggesund 1 – liggande långsides. I förgrunden ses s/s Saltvik 1. Den senare räknades länge som norrlandskustens största bogserbåt. Den såldes 1911 till Ryssland och förliste slutligen i Donaus svartahavsmynning.
Med HT i skogen, onsdagen den 28 november 1979
Erik Strandell är skeppare i Hudiksvall. Han kör Håstaholmens sågverks två bogserbåtar Håsta II och Åvik. Här står han i fören på Håsta, den största av de två båtarna.
Så här ser det ut i styrhytten, en ny hytt som satts dit för tre år sedan. Annars är Håsta II 35 år gammal och fanns på plats redan när Erik började för 25 år sedan.
Det här är jobbet – att bogsera timmerbrötar från barkmaskinen till lagret i viken och sedan till sågverket eller plywoodfabriken.
Erik styr in mot sågens stora kran. Där lämnar han timmerbröten som sedan åker till väders i kranens jättelika gripklo.
Anders har varit sågare i femtio år
– Satt man här några timmar, skulle man nog somna! Anders provsitter en stol i det ljudisolerade kontrollrummet. På TV-apparaterna följer han stockarnas vandring från timmer till planka.
Se bilder på bogserbåtar Hudiksvall/sockenbilder.
HT Lördagen den 9 augusti 1975
Mot södern – mot ett nytt liv
Nu ligger M/S Benita vid kaj i Hudiksvall. Om några år lossas förtöjningarna och skutan styrs mot södern. Infällda t. v. är den hudikkvartett som ligger bakom idén. Ulf Hörnfeldt, Ulla-Lisa Isacson, Olle Hübinette och Calej Lundblad.
Maskinrummet med den imponerade hjälpmotorn. För den är bara till hjälp – skutan skall seglas
Så här ter sig utsikten från styrhytten med skutans för närmare trettio meter bort. Ingen liten båt att manövrera mot de stora äventyren
HT Onsdagen den 25 juni 1997
HT Den 2 december 1982
Gustaf Hydén var redare. Han var alldeles för sent ute med sitt bygge.
HT Torsdagen den 29 augusti 1974
HT Bil & Båt Onsdagen den 17 april 1996
Två av seglingssportens verkliga entusiaster i Hudiksvall: Åke Persson som seglat på Hudiksvallsfjärden första gången 1918 och Göran Friberg som kom till staden på regatta 1956 och blev kvar i Hudiksvall.
Regatta i Hudiksvall på trettiotalet. Ett antal segelbåtar har lagts efter kajen ungefär där restaurang kajkanten numera finns. Segling var en stor publiksport i Hudiksvall på den tiden och det var stora skaror som brukade följa kappseglingarna på fjärden.
Ett foto taget troligen på 40-talet vid kallbadhuset i Hudiksvalls hamn. Den stora segelbåten till vänster är Precilla som ägdes av bröderna Spets. Rut Spets var den första kvinnan som framgångsrikt deltog i den tidigare helt manliga segelsporten i Hudiksvall när hon 1931 tävlade så framgångsrikt som rorsman på Precilla att hon fick herdespris.
Kappsegling på Hudiksvallfjärden. Bild ur egen samling.
Per Collinder med familj i sin segelbåt ”Viking”. Bild ur egen samling.
På avstånd följer familjen Per Collinder sin segelbåt som troligen deltar i regattan. Själv sitter de bekvämt i sin motorbåt Activ. Bild ur egen samling.
Se fler bilder på segelbåtar på Hudiksvall/sockenbilder.
Se Hudiksvall Sjösportsällskap.
HT Lördagen den 27 april 1996
Så här såg gamla briggen Gerda af Gefle ut
Havet har alltid lockat och fascinerat människor. Med briggen Gerda, Gefle, som lagt till i Hudiksvalls hamn, får passagerarna möjlighet att uppleva hur det går till på riktigt. Hon är en imponerande syn med trettio meter höga master och femton segel, men passagerarna och besökarna får även uppleva historia.
Briggen Gerda blev en symbol för sjöfartsstaden Gävle. Hon var byggd på det kända Brodinska varvet i Gävle och sjösattes 28 oktober 1868. Året efter sattes hon i lasttrafik och seglade för ett rederi från Mollösund i Bohuslän och gick sedan i fart ända fram till 1930 för olika redare. Hon såldes sedan till Gävle och blev museifartyg sommaren 1936.
Lasse Södergren står här i akterdelen av den 30 meter långa kölen i prima ek.
Peter Fröler sågar till en grov stock som ska bli ett spantblock
Det handlar om exakta mått när man ska bygga ett nytt träfartyg. Här är det Marku Nyrönen som arbetar med en ny spanthalva.
Se YouTube film om Briggen Gerda. 1
Se YouTube film om Briggen Gerda. 2
P4 Gävleborg om Briggen Gerda. Från 2010
Briggen Gerda till salu igen, 2015
Text och bild ur HT nu & då den 3 april 2003
Broström-rederiets Thebeland vid Tullhuskajen i Hudiksvall. Det var som synes stora fartyg som lotsats ände in i hamnbassängen. Foto: Ralph Larsson
Thebeland på en bild från fören. Lägg märke till fartygets höjd i jämförelse med virkespråmen till höger. Foto: Ralph Larsson
Text och bild ur HT nu & då 8 april 2003
Bogserbåten Anna bryter is i farleden utanför Sundins vårvintern 1951. En härlig bild som visar att den förhållandevis lilla båten kunde klara också grov is. Bilden lånad ur Iggesunds Bruks arkiv.
Här kan du se Iggesund Bruks alla bogserbåtar.
Även stora mängder osågat virke exporterades ut i Europa. Så här kunde det ibland se ut på Tullhuskajen dit timret kom på järnvägsvagnar. Utanför Tullhuset ses en järnvägsvagn lastad med sågade trävaror.
Bilden är lånad från Lena Nords sida farfarsarv.blogg.se Där finns det mycket bilder att se.
HT Lördagen den 7 november 1998
I dag ser den inte ut mycket för världen där den ligger vid kattvikskajen i Hudiksvall. Men det skall bli annat när Arve byggts om till något som liknar en Waxholmsbåt
I dag är Arve försedd med en rejäl dieselmotor. Den hade kommit till pass när Arve flydde undan tyskarna vid världskriget. Men då drevs fortfarande den gamla ångmaskinen.
I dag är det trångt om saligheten inne i bogserbåten. Men det skall naturligtvis bli bättre när övre däck byggts ut. Då är det till och med meningen att ägarfamiljen skall kunna ha sin bostad i båten.
HT Tisdagen den 26 september 2000
Här mellan Hölick och Agön sjönk den hundraåriga skutan Minde
HT Bilaga sommaren 2002
M/S Linné är ett imponerande fartyg och i sommar kommer hon alltså att göra skärgårdsturer i Hudiksvall Foto: Ulf Borin
– Räkkryssningar och pubafton blir det tre dagar i veckan, berättar skepparen Lars Nordin
Foto: Ulf Borin
Skeppare Lars Norin kommer till Hudiksvall i sommar med M/S Linné som normalt fanns vid Skeppsbron i Gävle.
HT Lördagen den 26 april 2003
45 000 fotografier på fartyg som anlöpt Hudiksvall eller Iggesund under åren har Lennart Qvick i sin samling. Nu har han börjat fundera över hur han skall göra med fotosamlingen framöver.
Lennart Qvicks intresse för sjöfart har resulterat i en enorm samling fotografier. ans bilder fyller 160 album vid det här laget. Foto: Lars Sundin
Ett av Lennart Qvicks tidigare fotografier från den tiden när Hudiksvall fortfarande hade en aktiv hamn. Fartyget heter Texiarhis och kom från Beirut. Men sannolikt var det egentligen från Grekland.
För inte så länge sedan var det full snurr i Hudiksvalls hamn med lastning och lossning. Bilden på lastfartyget Sydfors finns med i en av Lennart Qvists äldsta fotoalbum.
Text och bild ur HT den 20 september 2004
Jerker Svensson klättrar upp och ner till maskinrummet på M/S Tjurkö otaliga gånger.
Ny attraktion vid ”drömmarnas kaj”. M/S Tjurkö lämnar minsvepningen bakom sig och blir arbetsfartyg och konferensbåt. Jerker Svensson från Bjuråker renoverar själv sin båt.
M/S Tjurkö ligger vid ”Drömmarnas kaj” i Hudiksvall. Där har redan legat två fartyg som sjunkit. Minsveparen är tät och rejäl och kommer att klara påfrestningarna.
Interntelefonen fungerar fortfarande utan problem.
Jerker Svensson visar hytterna under däck
M/S Tjurkö byggdes som minsvepare 1953 mitt under kalla kriget.
Manöverpanelen för svepmaskinen finns kvar.
HT Lördagen den 4 december 2010
Tjurkö har legat behagligt gungande vid kajen i Hudiksvall. Nu är hon såld till ett företag som eskorterar andra, i vatten där pirater kan slå till. Foto: Stefan Westerlund
Några bilder från hamnen i Hudiksvall
IRMA HUDIKSVALL är skutans namn
Hudiksvalls hamn
Hudiksvalls hamn med magasin
Tullhuskajen. Muddring pågår
Tre bilder när hamnbassängen blev muddrad, men vilket år var det? Hjälp oss!
Källa: Arkiv Digital: Sjömanshuset Hudiksvall (X)Dlb:1 (1838-1846) Bild 70
Förteckning för År 1846 på Hudiksvalls Stads tillhörige Fartyg
Fartyg
Till Utrikes Sjöfart begagnade Utevarande
Namn och slag Antal Lästetal
Barkskeppet Skatan 1 137 59/100
Briggen Solide 1 74 93/100
Skonert Andr. & Reinhold 1 43 21/100
Skonert Felix 1 56 92/100
SUMMA 4 312 59/100
Till Inrikes Sjöfart begagnade
Namn och slag Antal Lästetal
Skonert Couriern 1 39 35/100
Skonert Chr. August 1 19 18/100
Skonert Favoriten 1 37 50/100
Galeasen Freden 1 44 59/100
Galeasen Lisette 1 18 30/100
Öppna Båten Tuppen 1 10
Öppna Båten Försigtigheten 1 13 12/100
Öppna Båten Rabulisten 1 10
Öppna Båten Galeasen Försöket 1 19 40/100
Två förteckningar upprättade av Viveca Sundberg
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva eller donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra
Tack för ditt besök och välkommen åter!
Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62
Det var länge sedan jag hade så trevligt. Hamnade på sidan efter att ha sökt dokumentation om skeppsbyggmästaren och redaren Fought i Hudiksvall. Har en ”bänk” som antagligen är en rorgängar- pall från något av hans större byggen e.d. Mina morföräldrar köpte bostaden på varvet efter änkan F. och pallen har stått där tidigare.
Hej Calle! Vilken trevlig berättelse du kommer med, riktigt roligt att höra. Tack också för din uppskattning av sidan du kom in på. Hoppas du hittar fler artiklar på Dellenportalen som kan intressera. Ha det så bra Åke Nätterö