Allmer Värmepanna Hassela

En patenterad värmepanna tillverkad av fabrikör Jonas Allmer Persson i Hassela


Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det dokumentet du har framför dig.


Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan.

 

PATENT 8902689-2

(71) SÖKANDE:         Jonas Allmer Persson
Kyrkbyn Box 2060
820 78 Hassela SE

(72) UPPFINNARE:          Sök

(74) OMBUD:                 AWAPATENT AB

(54) Värmepanna, med en förvärmningskammare och en slutvärmningskammare, avsedd att anslutas till ett radiatorsystem.

(56) ANFÖRDA PUBLIKATIOENER: SE C 126 849 (F24H 1/40), DE A1 1 776 066 (F28F 13/06), FR B1 875 578 (17f:5/06), FR B1 1 501 967 (F28F 13/12)

(57) SAMMANDRAG:

En värmepanna innefattar ett förbränningsrum
i vilket alstras heta gaser och en ovanför detta rum lokaliserad behållare (2) vilken innehåller en värmebärarvätska till ett system av radiatorer. Behållaren uppvisar förutom en cylindrisk sidovägg (3) även övre och undre begränsningsväggar (4, 5). I behållaren är anordnade rörledningar genom vilka de heta gaserna från förbränningsrummet kan passera till ett utlopp (16) under överföring av delar av värmeinnehållet i gaserna till vätskan i behållaren. Rörledningarna utgörs av en mångfald sinsemellan åtskilda, raka rörelement (10) som var för sig sträcker sig mellan behållarens övre och undre begränsningsväggar (4, 5). Behållaren är medelst en mellanvägg (11) delad i två delkamrar (12, 13), nämligen en övre förvärmningskammare (12) och en undre slutvärmningskammare (13) av vilka den förutnämnda är ansluten till en ledning (18) för befordran av nedkyld värmebärarvätska i retur från radiatorsystemet och är förbunden med slutvärmningskammaren (13) via en mellanledning (19), varjämte slutvärmningskammaren är ansluten till en utloppsledning (23) för befordran av slutuppvärmd vätska till radiatorsystemet.

VÄRMEPANNA
Uppfinningens tekniska område:
Denna uppfinning avser en värmepanna innefattande ett rum för heta gaser och en i anslutning till detta rum anordnad behållare vilken innehåller vätska, såsom vatten, och vilken förutom en lämpligen cylindrisk sidovägg uppvisar övre och undre begränsningsväggar, varvid i behållaren är anordnade rörledningar genom vilka heta gaser från sagda rum kan passera till ett utlopp under överföring av delar av värmeinnehållet i gaserna till vätskan i behållaren, nämligen via rörledningarnas väggar, och varvid sagda rörledningar utgörs av en mångfald sinsemellan åtskilda, raka rörelement som var för sig sträcker sig mellan vätskebehållarens övre och undre begränsningsväggar, varjämte behållaren medelst åtminstone en mellan de övre och undre begränsningsväggarna befintlig mellanvägg är delad i åtminstone två delkamrar, nämligen en förvärmningskammare och en slutvärmningskammare av vilka den ena är ansluten till en första ledning för befordran av nedkyld vätska till behållaren och är förbunden med slutvärmningskammaren via en mellankommande förbindningsledning för befordran av förvärmd vätska från förvärmningskammaren till slutvärmningskammaren, medan den andra kammaren är ansluten till en andra ledning eller utloppsledning för befordran av slutuppvärmd vätska från behållaren.

Teknikens ståndpunkt
En såsom tappvattenvärmare tjänande värmepanna av ovan relaterat slag är tidigare känd genom SE 126849. Vid denna kända tappvattenvärmare är emellertid den från behållaren utgående utloppsledningen för det värmda vattnet ansluten till en övre kammare i behållaren, medan ledningen för införande av kallt ersättningsvatten är ansluten till en undre delkammare i behållaren.

Detta innebär att det utgående vattnet erhåller jämförelsevis låg temperatur i det att värmeöverföringen mellan hetgaserna och vattnet i den övre delkammaren är betydligt mindre intensiv än värmeöverföringen mellan gaserna och vattnet i den undre delkammaren.

Kort redogörelse för uppfinningstanken
Föreliggande uppfinning tar sikte på att undanröja ovannämnda olägenhet hos den kända konstruktionen och skapa en värmepanna som har hög verkningsgrad. Detta ernås enligt uppfinningen därigenom att pannan är via sagda ledningar ansluten till ett radiatorsystem i vilket sagda vätska tjänar såsom ett värmebärande medium, närmare bestämt på så sätt att i radiatorsystemet nedkyld vätska förs i retur till behållaren via sagda första ledning, medan den i behållaren uppvärmda vätskan förs ut till radiatorsystemet via sagda andra ledning, att förvärmningskammaren är anordnad ovanför slutvärmningskammaren, att returvätskeledningen från radiatorsystemet mynnar i den övre kammaren och att tillförsel- eller utloppsledningen till radiatorsystemet mynnar i den undre kammaren.

Kort beskrivning av bifogade ritningar
På ritningarna är:

FIG 1: en delvis skuren perspektiv vy av den uppfinningsenliga värmepannan


FIG 2: en vertikalsektion genom värmepannan enligt fig 1

 


FIG 3: en förstorad detaljsektion illustrerande förutnämnda insatselement insatt i ett rörelement, samt:

FIG 4: en ändvy underifrån av insatselementet enligt fig 3.

Detaljerad beskrivning av ett föredraget utförande av uppfinningen
Den i fig 1 och 2 visade värmepannan inbegriper ett undre förbränningsrum 1 och en ovanpå detta placerad behållare vilken i sin helhet är betecknad 2. Behållaren 2 är sammansatt och avgränsad av dels en i detta fall cylindrisk sidovägg 3, dels övre och undre plana väggar 4 resp 5. Den cylindriska väggen 3 skjuter ned ett stycke under den plana bottenväggen 5 och avgränsar även förbränningsrumrnet 1 tillsammans med en bottenplatta 6, t.ex. i form av ett dubbelväggigt hölje i vilket är införd en värmeisolering. Förbränningsrummet 1 kan i praktiken vara utfört för förbränning av många olika typer av bränslen. I det aktuella exemplet tänkes detsamma vara utfört för oljeeldning, varvid en konventionell oljebrännare 7 är ansluten till rummet via en anslutningsstos 8 som genomskär ett pannan omslutande lager 9 av värmeisolerande material. Pannan kan emellertid även vara utförd för eldning med fasta bränslen eller för förbränning av gas från en inkommande gasledning. Det enda väsentliga är sålunda att i rummet 1 alstras någon form av heta gaser, såsom rökgaser.

I behållaren 2 är anordnade en mångfald sinsemellan åtskilda, raka rörelement 10 som var för sig sträcker sig i ett sammanhängande stycke från behållarens bottenvägg 5 till den plana övre väggen 4, varvid rörelementen i det visade exemplet mynnar i plan med sagda väggar 4, 5. I praktiken kan dessa rör 10 bestå av rostfritt stål och ha en diameter inom området 30-60, lämpligen 40-50 mm samt vara förhållandevis tunnväggiga (1-2 mm). Antalet rör i behållaren kan i och för sig variera, men tätheten mellan rören bör under alla omständigheter vara sådan att det största avståndet mellan närbelägna rör ej överskrider rörens diameter. Vid ett praktiskt utfört försök har sålunda antalet rör med diametern 50 mm uppgått till 22 i en behållare med diametern 480 mm.

I behållaren är anordnad en mellanvägg 11 vilken delar behållaren i två delkamrar, nämligen en övre kammare 12 vilken tjänar såsom föruppvärmningskammare, och en undre kammare 13 vilken tjänar såsom slutvärmningskammare. I det visade exemplet är mellanväggen 11 placerad ungefär mittemellan de övre och undre begränsningsväggarna 4 och 5, innebärande att de båda kamrarna 12, 13 är i allt väsentligt lika stora. Rören 10 är förda genom hål i mellanväggen och tätade gentemot mellanväggen, lämpligen genom att rören svetsats i anslutning till genomföringshålen i mellanväggen. På analogt sätt är rörens motsatta ändar även fastsvetsade i anslutning till liknande hål i de övre och undre väggarna 4 resp. 5.

Ovanför behållaren 2 är anordnat ett uppsamlingsutrymme 14 vilket avgränsas av ett uppskjutande parti av cylinderväggen 3 och ett fällbart lock 15 som medger åtkomst till utrymmets inre. Från utrymmet 14 leder ett rökgasutlopp 16 som i sin tur kan vara anslutet till en skorsten eller liknande. I det visade exemplet tänkes locket 15 vara stadigvarande förbundet med cylinderväggen via ett gångjärn 17. Det är emellertid även tänkbart att utföra locket förskjutbart relativt cylinderväggen.

Till den övre delkammaren eller förvärmningskammaren 12 är ansluten eller anslutbar en returledning 18 för befordran av nedkyld värmebärarvätska från ett icke närmare visat radiatorsystem. Såsom framgår av fig 1 och 2 mynnar denna returledning i den undre delen av den övre delkammaren 12. Från den övre delen av den övre delkammaren 12 utgår en förbindelseledning 19 vars motsatta ände mynnar i en förbränningsrummet 1 omslutande, dubbelväggig manteldel 20 vilkens övre parti 21 skjuter upp ett stycke ovanför bottenväggen 5, varvid manteldelens inre kommunicerar med den undre delkammaren 13 via en mångfald små hål 22 vilka är lämpligen jämnt fördelade utmed behållarens cylindriska vägg 3. Från kammaren 13 leder en utloppsledning 23 för befordran av slutuppvärmd vätska till förutnämnda radiatorsystem. Denna utloppsledning 23 mynnar i den övre delen av den undre delkammaren 13.

Nu hänvisas till fig 3 och 4 som i förstoring illustrerar ett i ett enskilt rökgasrör 10 införbart insatselement generellt betecknat 24. Detta element har i likhet med röret 10 cirkulär tvärsnittsform och kan i praktiken med fördel bestå av just ett rörstycke vars undre ände tillslutits på lämpligt sätt. Såsom framgår av fig 3 och 4 har elementet eller rörstycket 24 en ytterdiameter som är mindre än innerdiametern hos rökgasröret 10 så att mellan dessa bildas en tvärsnittsvis ringformig spalt 25. Lämpligen bör ytterdiametern hos elementet 24 vara 5-25, företrädesvis 10-15 mm mindre än innerdiametern hos rökgasröret 10; innebärande att spalten 25 får en bredd av 2,5 -12,5, lämpligen 5-7,5 mm. Elementets 24 längd bör uppgå till 50-100, lämpligen 80-90% av rörets 10 längd. Naturligtvis kan i stället för just ett rör även användas exempelvis en gedigen stång såsom insatselement. Vid sin övre ände uppvisar elementet 24 en på högkant ställd ring 26 vars diameter är något större än innerdiametern bos rökgasröret 10. Medelst denna ring 26 kan elementet 24 gripas och lyftas upp ur röret 10. Ringen 26 tjänar även såsom ett lägesbestämmande stopp för elementet 24, varjämte ringen även automatiskt centrerar åtminstone det övre partiet av insatselementet 24 då detta nedsläpps i röret 10. För att tillförlitligt centrera även det undre partiet av elementet 24 är detta vid sin undre ände försett med åtminstone tre sinsemellan åtskilda utsprång 27. Genom förekomsten av insatselementet 24 i det enskilda röret 10 tvingas de underifrån kommande rökgaserna att passera genom en spalt 25 som uppvisar betydligt reducerad tvärsnittsarea i jämförelse med rörets 10 tvärsnittsarea. Härigenom åstadkommer elementet 24 ett strömningsmotstånd eller tryckfall, samt ger upphov till den effekten att rökgaserna tvingas röra sig i turbulenta strömmar som säkerställer en särdeles intensiv kontakt med rörets 10 inneryta. Denna intensiva kontakt säkerställer en extremt god värmeöverföring från de passerande heta gaserna till den i behållaren befintliga vätska som omger röret 10.

Såsom framgår av fig 1 och 2 inbegriper det exemplifierade utförandet av den uppfinningsenliga värmepannan även ett kompletterande rörsystem 28 vilket är placerat i området omedelbart innanför cylinderväggen 23, ehuru utanför de genomgående rökgasrören 10. Detta rörsystem är avsett för uppvärmning av tappvarmvatten. I exemplet utgörs rörsystemet av en skruvformigt arrangerad rörslinga med ett inlopp 29 för intagande av kallt vatten och ett utlopp 30 för utmatning av uppvärmt vatten. Inloppet 29 är lokaliserat till den övre delen av den övre delkammaren 12, medan utloppet 30 är beläget vid den undre delen av den undre delkammaren 13.

Den beskrivna värmepannan fungerar på följande sätt. Förbränning av olja från brännaren 7 äger rum i förbränningsrummet 1 varifrån heta rökgaser passerar genom vart och ett av de många rören 10. Genom förekomsten av insatselementen 24 i vart och ett av rören 10 erhålls en i huvudsak jämn fördelning av rökgaserna till de olika rören, varigenom säkerställs att vart och ett av rören uppvärms i huvudsak lika mycket. Efterhand som rökgaserna passerar rören uppvärms vätskan i de båda kamrarna 13, 12, varvid den intensivaste uppvärmningen naturligtvis sker i den undre kammaren 13. Nedkylt radiatorvatten intas via inloppsledningen 18 och införs i den övre kammaren 12, varvid en föruppvärmning av vattnet sker. Detta föruppvärmda vatten passerar därefter via mellanledningen 19 till den manteldel 20 som omger förbränningsrummet 1 varvid en ytterligare, tämligen intensiv uppvärmning av vattnet äger rum.

I nästa steg stiger vattnet upp i slutuppvärmningskamma­ren 13 via de runt cylinderväggen 3 fördelade inloppshålen 22, varefter slutuppvärmning av vattnet sker i kammaren 13. Slutligen återgår det uppvärmda vattnet till radiatorsystemet via utloppet 23.

I praktiken bör behållaren 2 ha en höjd av åtminstonde 800 a 1000 mm och en diameter av 450 a 500 mm. Givetvis ökar verkningsgraden ju högre behållaren utförs, varför höjder inom området 1500 -2000 mm med fördel kan tillämpas vid installation av pannan i mindre till medelstora byggnader.

Sotning av den uppfinning enliga pannan är extremt enkel. Efter uppfällning av täcklocket 15 och avlägsnande av insatselementen 24 (som lätt låter sig gripas medelst ringarna 26) är de raka rören 10 i sin helhet exponerade och lätt åtkomliga för ifrågakommande sotningsverktyg.

PATENTKRAV
Värmepanna innefattande ett rum (1) för heta gaser och en i anslutning till detta rum anordnad behållare (2), vilken innehåller vätska, såsom vatten, och vilken förutom en sidovägg (3) uppvisar övre och undre begränsningsväggar (4, 5), varvid i behållaren (2) är anordnade rörledningar genom vilka heta gaser från sagda rum kan passera till ett utlopp (16) under överföring av delar av värmeinnehållet i gaserna till vätskan i behållaren, nämligen via rörledningarnas väggar, och varvid sagda rörledningar utgörs av en mångfald sinsemellan åtskilda, raka rörelement (10) som var för sig sträcker sig mellan vätskebehållarens övre och undre begränsningsväggar (4, 5), varjämte behållaren medelst åtminstone en mellan de övre och undre begränsningsväggarna befintlig mellanvägg (11) är delad i åtminstone två delkamrar (12, 13), nämligen en förvärmningskammare (12) och en slutvärmningskammare (13) av vilka den ena är ansluten till en första ledning (18) för befordran av nedkyld vätska till behållaren och är förbunden med slutvärmningskammaren (13) via en mellankommande förbindningsledning (19) för befordran av förvärmd vätska från förvärmningskammaren till slutvärmningskammaren, medan den andra kammaren är ansluten till en andra ledning eller utloppsledning (23) för befordran av slutuppvärmd vätska ut från behållaren, kännetecknad därav, att densamma är via sagda ledningar (18, 23) ansluten till ett radiatorsystem i vilket sagda vätska tjänar såsom ett värmebärande medium, närmare bestämt på så sätt att radiatorsystemet nedkyld vätska förs i retur till behållaren via sagda första ledning (18), medan den i behållaren uppvärmda vätskan förs ut till radiatorsystemet via sagda andra ledning (23), att förvärmningskammaren (12) är anordnad ovanför slutvärmningskammaren (13), att returvätskeledningen (18) från radiatorsystemet mynnar i den övre kammaren eller förvärmningskammaren (12) och att tillförsel- eller utloppsledningen (23) till radiatorsystemet mynnar i den undre kammaren eller slutuppvärmningskammaren (13).

  1. Värmepanna enligt krav 1, kännetecknad därav, att returvätskeledningen (18) mynnar i en undre del av förvärmningskammaren (12) och tillförselledningen (23) i en övre del av slutuppvärmningskammaren (13).
  2. Värmepanna enligt krav 1 eller 2, kännetecknad därav, att förbindelseledningen (19) mynnar dels i den övre delen av förvärmningskammaren (12), dels i en hetgasrummet (1) omslutande, dubbelväggig manteldel (20), vilkens övre parti skjuter upp ett stycke ovanför behållarens undre vägg eller bottenvägg (5), varvid manteldelens inre kommunicerar med slutuppvärmningskammaren (13) via en mångfald lämpligen jämnt utmed behållarens sidovägg (3) fördelade hål.
  3. Värmepanna enligt något av föregående krav, kännetecknad därav, att i området mellan behållarens sidovägg (3) och satsen av rörelement (10) är anordnad åtminstone en för uppvärmning av tappvarmvatten avsedd rörledningsslinga (28), vilken uppvisar ett för intagande av kallt vatten anordnat inlopp (29) som är beläget i den övre delen av den övre förvärmningskammaren (12) samt ett för utmatning av uppvärmt tappvatten anordnat utlopp (30) som är beläget i den undre delen av den undre slutuppvärmningskammaren (13).
    Källa: Svensk Patentdatabas
    Avskrift
    Viveca Sundberg


Allmers värmepanna


—3Y17— Uppgifter ur Hassela – Bergsjö släktregister

9 JONAS ALMER PERSSON, * 14/7 1913, s. t. bonden P. A. Persson i Fjusnäs 1, Hassela. G. 15/8 1953. Fabrikör, bos. i Kyrkbyn 9:32. † 2/7 1999
(U37) ANNA SEGERSTRÖM, * 3/9 1914 i Norbergs sn, Vm. † 23/11 1993
JONAS INGVAR, * 10/9 1956

 

 

Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt

Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall.
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78

Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra

Tack för ditt besök och välkommen åter!

Sammanställt av Åke Nätterö


Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *