Det här är en påbörjad sida om skolor och lärare i Forsa. För att sidan ska bli mer intressant behöver vi mängder med klassbilder med namn på eleverna.
Antalet lärare är på intet sätt komplett. Den visar bara några lärare som vi funnit i släktboken.
Läs om Folkskolan i Sverige – Wikipedia
Läs om Lärare – Wikipedia
Se skolkort på sockenbilder/Forsa.
Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det här dokumentet.
Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan
OM SKOLAN I FORSA
Prosten Nils Wettersten förde från år 1738 en journal, som han kallade “Examinationsbok för Forsa församling”. I boken införde han betyg över samtliga sockenbors kunskaper i icke mindre än tolv ämnen. eller kapitel.
“Plitabarnen (gossarna) hålles nu mest alla i skola, till dess de hava lärt skriva, som det gå kan, att känna andras skrift, så att ej fogden eller hans skrivare skall kunna bedraga dem”.
Kyrkolagen av år 1686 hade ålagt prästerskapet att vinnlägga sig om barnens undervisning i kristendom och läsning.
När de första fasta folkskolan inrättades i Forsa är svårt att angiva. Både sockenprotokoll och visitationsakter för tiden närmast före 1860 saknas i arkivet. Av kyrkostämmoprotokoll 2 aug. 1863 framgår emellertid att en fast skola var inrättad vid kyrkan. Dessutom fanns en del ambulerande skolor i församlingens norra och södra del.
Den 26 april 1868 beslutar kyrkostämman att “Tvenne skolhus uppföres, ett i Dalbogränd och ett i Hamre. Dalbogränd svarar för sitt skolhus ensamt utan någon hjälp av socknen och utan att behöva lämna någon hjälp till skolhuset i Hamre. Men Hamre skolrote får till uppförande av sitt skolhus hjelp av de byar, som icke höra till någondera av dessa rotar och ej deltagit i uppförandet av skolhuset i Matnäs”.
Det dröjde inte länge förrän Hamreskolan visade sig vara för liten. Skolrådet startade 1872 underhandlingar med Hudiksvalls Trävaruaktiebolag som drev ångsåg i Hillen och Forsså Trämassefabrik om upprättande av en särskild skola för dessa bolagets barn på deras egen bekostnad.
Efter två års fåfänga underhandlingar fattade kyrkostämman den 22 feb. 1874 följande beslut:
Hamre skulle få en ny skola med utexaminerade lärare med 600 riksdaler per år i lön, plus kofoder och vedbrand. Forsså Bruk skulle bidra med 150 Rd och Forsså ångsåg med 150 Rd per år. Plank och bräder skulle gratis tillhandahållas av sågen och för att inreda sågen erbjöd konsul Rasch ett bidrag på 50 Rd.
Dalens skola
Dalens skolområde:
Övernäs, Söderäng, Karvhaga, Övervy, Långby, Flatmo och Ön.
Dalens skola
Dalens skola troligen årsklass 1916-1917
Bakre raden:
Erik Lübeck, Edvin Persson, Erik Olsson, Elov Olsson, Anders Sjöström, Henning Lübeck, Gotfrid Hedman, Hilding Olsson, Gottfrid Danielsson, Helge Söderlund, Johan Ramkvist, Erik Lantz, Anton Pålsson.
Mellan raden:
Edvin Berg, Anders Bryngelsson, Per Sjöström, Erik Bryngelsson, Edvin Mackin, Samuel Larsson, Frida Högström, Marta Bryngelsson lärarinna, K. A. Englund, Gerda Svensson, Olga Strid, Marta Larsson, Ester Berg, Hanna Klar.
Främre raden:
Okänd, Teckla Vård, Stina Högström, Lydia Kron, okänd, Edit Larsson, Anna Berg, Alma Bergkvist, Anders Persson, Edvin Larsson.
Till höger fram på knä
Gunnar Högström, Gunnar Ros och Einar Strid.
Dalens skola 1961. Årskurs 3. Vår fröken var Gun Mellgren skriver Roger Munter som lånat ut bilden
Bonny Sjöblom, Tord Sällström, Per Widmark, Jan-åke Malmqvist, Gun Mellgren, Lars Danielsson, Roger Frank, Jan-Inge Fagerström, Kenth Högström, Roger Munther och Sven-Olov Ohlsson.
Vi gick i Dalens skola 3.an och 4:an. 5:an i Forsså skola. (Viktor Forsberg). I sexan fick vi inte plats i Forsså skola. Då blev det Dalen igen. (Yngve Martinsson). Komiskt för min del och för några andra att åka buss i tre år, trots att man bodde alldeles intill Forsså skola.
Uppgifter om lärare är hämtade ur Forsa – Hög släktregister.
—58J1—
(E32) GUSTAF VIKTOR LARSSON, * 29/12 1869 i Horns sn. Ög. Folkskollärare i Kalvhaga.
—33D3—
(X27) ERIK WESTGREN, * 10/4 1836 i Ljusdal. G. 6/5 1880. Skollärare i Långbyn. † 4/6 1901.
1 KERSTIN ERIKSDOTTER, * 25/1 1856, d. t. husman Nyländs Erik Ersson i Hamre. † 10/7 1886.
MARGRETA KRISTINA, * 23/5 1883. Emigr. t. N. Amerika 1902
—95J1—
(X28) OLOF FREDRIK RUNAR MELLGREN, * 26/8 1927 i Los. G. 23/8 1958. Folkskollärare
i Kalvhaga 8.
(Y49) GUN INGEGERD BERGLUND, * 5/9 1936 i Sundsvall, V.norrl. Folkskollärarinna.
KARIN MARIA, * 14/10 1960.
EVA KATARINA, * 1/3 1963.
—82Z1—
(Z2) ERNST JONAS PERSSON, * 1/3 1905 i Alsen, Jämtl. G. 13/8 1932. Infl. 1932. Folkskollärare i Kalvhaga, Forsa. Överlärare.
(Z2) EDIT BEATE MILLNER, * 2/8 1908 i Alsen, Jämtl.
LARS GÖRAN, * 17/1 1937.
EVA BIRGITTA, * 7/3 1943.
—77J1—
(B43) HOLGER ELIS VALFRID HOLMGREN, * 2/5 1913 i Knutby, Stockholms län. G. 2/8 1941. Folkskollärare, Dalens skola.
(C67) MAJ BIRGIT SJÖDÉN, * 16/1 1916 i Uppsala domk.
GUNNEL BIRGITTA, * 10/3 1943.
MARIA ÅSA KRISTINA, * 5/2 1945.
—40J1—
(Z2) ERNST JONAS STAVLO, * 1/3 1905 i Alsen, Jämtl. G. 13/8 1932. Folkskollärare i Dalens Skola, Forsa. Rektor i Forsa. † 24/1 1972.
(Z2) EDIT BEATA MILLNER, * 2/8 1908 i Alsen, Jämtl.
LARS GÖRAN, * 17/1 1937 i Hudiksvall.
EVA BIRGITTA, * 7/3 1743 i Hudiksvall.
—2F8—
30L4 OLOF LARSSON, * 17/9 1853, s. t. bonden Lars Halvarsson i Långby s7. G. 21/5 1888. Bonde i Flatmo 2. † 27/5 1936.
23L6 ANNA BLANK, * 6/3 1868, d. t. bonden Paul Blank i Långby 3. † 28/6 1944.
OLOF HERMAN, * 8/9 1889. † 22/10 1891.
LARS HERMAN, * 25/1 1893 9.
JONAS EDVARD, * 3/2 1895. † 25/1 1904.
MARGRETA KRISTINA, * 5/9 1897. † 30/11 1898.
ALMA KRISTINA, * 15/8 1900 12T12.
ERIK SAMUEL, * 15/8 1903. Organist o. skollär. Fl. t. Fällfors, Vb. 1933.
ANNA EDIT, * 10/12 1905.
—57J1—
KARL AXEL HJALMAR EKSTAM, * 23/3 1866 Norrköping. Infl. 1891. Folkskollärare i Kalvhaga. 14/10 1892 fl. t. Vårdsnäs, Ög.
—80D1—
(X11) KNUT AXEL ENGLUND, * 18/6 1888, i Gävle. G. 19/8 1916. Infl. 1916. Folkskollärare i Kalvhaga.
(X11) LILLY MATILDA BENGTSSON, * 26/9 1890, i Gävle.
BRITA KRISTINA, * 5/6 1917. Fl. t. Axberg.
—15J1—
MATIAS ANDERSSON, * G. 10/12 1882. Banvakt i Söderhamn.
(I32) ELIN AMANDA LILJENQVIST, * 26/10 1856, d. t. urmakare Håkan Liljenqvist, Garde sn., Gottland. Folkskollärarina i Kalvhaga. Fl. t. Söderhamn 1913.
HULDA SOFIA, * 27/10 1883. Fl. t. Söderhamn.
KARL PAUL, * 22/6 1886. Fl. t. Söderhamn.
—25L12—
ANTON VILHELM PAULI, * 25/5 1895. Folkskollärare i Kalvhaga.
9 NANNY MARTINA OLSSON MATSSON, * 21/2 1902, d. t. bonden Mats Olsson i Långby 5. Se -30L17.
RUTH, * 17/6 1920 30L17.
—89J1—
(W47) PER UNO JOHANSSON, * 4/10 1932 i Ål, Kopp. län. G. 16/6 1956. Folkskollärare i Kalvhaga.
(W19) DAGMAR GUNHILD ÅKERLUND, * 10/3 1932 i Leksand, Kopp.
EVA CHRISTINA, * 27/1 1958.
—80J1—
(Z41) SVEN ARTUR JAKOB SUNDELIN, * 30/9 1909 i Ragunda, Jämtl. G. 10/8 1941. Folkskollärare i Kalvhaga.
(Y45) ULLA KRISTINA CULLBERG, * 21/6 1914 i Sollefteå, V.norrl.
SVEN ARNE, * 12/5 1949.
Hamre skola
Hamre skolområde: Smedsgården, Åkre, Frägsta, Backen, Norrhoga, Tomta, Rolfsta, Hillen, Hamre och Ångsågen
Hamre skola. Källa: sockenbilder/Forsa.
Hamre skola. Lärarinnan som står i dörren heter Herta Sundström
Bakre raden:
Herbert Hagström, Hamre, Göte Frank, Hillen, Karl-Erik Jonsson, Tomta, “Spik” – Anna, Hillen, Ingrid Mood, Hamre, Gunbritt Lindström, Hamre, Sigurd…?, Frägsta, Lennart Lindström, Hamre och Erik Hiller, Hillen.
Främre raden:
Gunvor Åström, Hamre, Astrid Johansson, Byberg, “Lill”- Anna Johansson, Hillen, Anna Molin, Hillen, Naima Källman, Tomta, Ingrid Schedin, Hamre och Märta Larsson, Smedsgården.
Hamre skola 1912. Grabben i bakre raden längst ut till höger är Sven Berg, och som nr.2 från vänster i främre raden är Linnea Martinsson. Vilka är övriga elever?
Bilden är utlånad av hans dotter Elsie Berg
Hamre skola. Vilka är eleverna? Bilden utlånad av Elsie Berg
Hamre skola 1953 klass ? Bilden utlånad av Elsie Berg
Bakre raden:
Elisabet Andersson, Barbro Östberg, Ingrid Östberg, Karin Hellström, Elsie Berg, Ingegerd (Minni) Andersson, Sonja Falk, Mona Jonsson och Tuttan Jonasson
Främre raden:
Börje Rundgren, Bernt ?, Björnar Olsson, Börje Östberg, Lasse Holm, Jan Ove Rundgren, Egon Andersson och Hugo Martinsson
Hamre skola 1954. klass 1 och 2. Bilden utlånad av Elsie Berg
Bakre raden:
Elsie Berg, Tuttan Jonasson, Kerstin Schedin, Marianne Jonsson, Karin Hellström, Britt Marie Böhlin, Sonja Falk och Mona Jonasson
Främre raden;
Björnar Olsson, Börje Rundgren, Lasse Holm, Egon Andersson och Börje Östberg
Hamre skola som startat redan 1868, här med folkskollärare Erik Elfnér, längst till höger.
Den här bilden är från början av 1900-talet. Elfnér var en märklig man. Ponnyhästen Olle som han ägde gav han en hedervärd begravning på skolans baksida 13-11-1913. Hans elever fick aldrig stiga på en tröskel. De skulle lära sig att kliva över gränsen till en annans hem.
Erik Elfnér. Foto: Bonny Sjöblom
—70D1—
(W19) ERIK ELFNÉR, * 3/12 1856 i Leksand, Kopp. Änkl. 11/8 1898. lnfl. fr. Bollnäs 1902. Folkskollärare i Hamre, Forsa. Fl. t. Leksand 1918.
ERIK, * 7/11 1888. Fl. t. Norrtälje 1912.
KERSTIN INGEBORG, * 3/12 1890. Fl. t. Delsbo 1911.
BRITA ELISABET, * 11/8 1898. Fl. t. Leksand 1918.
Piga Selma Axelina Augusta Vestman född 17/10 1881 i Visby. † 21/7 1948 i Bollnäs
Om undervisning och några lärare vid Hamre skola
Hudiksvalls Tidning den 18 juni 1949
Vid den tid här är fråga om fanns många barn, som under skoltiden genom arbete måste bidraga till sitt uppehälle. Under fridagen och t.o.m. efter skoldagens slut fick sådana inställa sig i olika förvärvsarbeten. Ofta skedde det, att någon av denna kategori på grund av sitt arbete måste stanna borta från skolan en eller flera dagar, och på så sätt uppstod bråk och slitningar mellan lärare och elever. Så var förhållandet vid Hamre skola långt efter sekelskiftet 1900, vilket berodde på den närbelägna sågverksindustrin, där man både vid sågen och kolningen hade användning för barn i skolåldern. Att börja ett arbete i 10-årsåldern var då ännu vanligt, om och inte så allmänt som tidigare då det hände, att skolan långa tider helt försummats på grund av barnets sysselsättning i industriellt arbete, vilket i sin tur inverkade, att många blev kvarsittare år efter år med pinsam skolgång för barnarbetaren och ständig strid mellan lärare och föräldrar.
Barnet kunde emellertid växa till och bli en kraftig krabat på 14 eller 15 år eller mera, som tog saken i egen hand och slogs med läraren, vilkens tjänst ingalunda var lätt den tiden – allra minst vid Hamre skola.
Småskollärarinnan fröken Molén,
var gammal i tjänsten i Hamre, då seklet begynte. Hon var gammaldags stel och högtidlig men en utmärkt lärarinna enligt den tidens krav och en snäll och vänlig människa som sällan agade annat än i milda tempon.
Vid denna tid slutade skolläraren och sedermera kantorn i Forsa kyrka Anders Häger sin tjänst i samma skola och efterträddes av den beryktade Elfner. Hägers tid vid Hamre skola hade varit full av vedermödor och allehanda intermezzon, men friden i småskolan hade inte nämnvärt störts därav. Annat blev det då Elfner kom till makten. Mellan de båda lärosalarna fanns då ett par stora tunna skjutdörrar, som på ett ypperligt sätt släppte igenom ljudet. Från småskolans lärosal, där den nye läraren grasserade, hördes nu dagligen fruktansvärda rytanden, smällar och dunsar, vrål, jämmer, gråt och nödrop. Varje småskolebarn, som skulle fortsätta i Hamre folkskola, fick sålunda var dag som gick, allvarsamma påminnelser om vad de hade att vänta sig i de s.k. storskolan. Elfner, som visste att hans föregångare nätt och jämt klarat av det hela, ville väl från första början slå ned allt motstånd och trodde antagligen mäktigt nog att med skräckvälde i skolan nå sina syften.
Elfner som var änkeman,
beundrades under den första tiden rätt mycket av fröken Molén, som snart nog glädjestrålande kunde meddela sina elever den föga uppmuntrande nyheten, att magistern Elfner lovat att taga hand även om dem någon timme då och då för att lära dem den nya ljudläran, samt en ny metod, då det gällde att skriva och mycket annat.
Inom kort ekade den förfärliges rytningar och pekpinnesmällar i småskolans av gammalt rätt lugna och trivsamma lärosal, där räddhågan bland de små var stor och varken gråt eller jämmer saknades.
Vad än småskollärarinnan hade i tankarna, så inte intresserade sig Elfner för hennas person. Hans tanke och mening var väl att på ett tidigt stadium lära barnen något nytt samt att träna och trimma dem för kommande tider då de helst skulle hamna i hans våld. Spektaklet tog för övrigt efter något år helt slut, och den rätt till åren komna lärarinnans beundran för den egendomlige och i skolarbetet så obalanserade och bullrande läraren tog tydligen också en ända.
Elfners intresse för kvinnor,
var troligen lika med noll, men han hade med sig en husföreståndarinna, som skötte hans hem och vårdade hans barn sedan hustruns död, och denna fina uppoffrande kvinna var glad och god och omtyckt av alla, var en tillgång som han klart och tydligt uppskattade.
Elfner var en lärd man,
som satt inne med ett kunskapsförråd som betydligt översteg den tidens folkskollärare. Man bröstade sig också i vissa kretsar över att ha lyckats få en så utomordentlig lärare till Hamre skola, som var bland de största i socknen, samtidigt som man var en smula förbryllad, ty den nya skolmästaren var en rättfram och orädd person och krusade ingen, vem det än var, och han handlade i mångt och mycket efter egen vilja. Hans utseende ingav respekt, och till och med skräckkänslan för sådana som befann sig i den yngre skolåldern. En reslig gestalt med ett långt slängande isgrått hår och helskägg, kalla ögon och en egendomlig röst utan värme. Elfner var spänstig och till synes en fullkomlig kraftnatur. Han var enkel och flärdfri och gick ofta klädd i stövlar och skinntröja. Högfärd var honom främmande, och ute bland folket var han vänlig och tillmötesgående, men tålde inte nyfikenhet, skvaller eller smicker. Hörde han sådant, kunde han ge dräpande svar. Han var dessutom en praktisk man som förstod jordbruk och skötseln av djur och intresserade sig synnerligen för småhästar, med vilka han körde, och till hans djurpark i övrigt hörde flera hundra kaniner.
Elfner var naturälskare,
och den verkliga sportsmannen. En god simmare, seglare och skidåkare. Han var själv musikalisk och älskade musik och hörde t.o.m. gärna på enklare dansmusik. Den tiden var det rätt vanligt att skollärare söp, men Elfner var nykterhetsman och deltog aktivt i nykterhetsarbete som talare.
I skolan gick Efner in för nya metoder. Rabblande av utanläxor var inte hans musik. Det blev ett mer ingående studie av läroböckernas innehåll, och han fortsatte ofta ur eget lärodomsförråd, när skolans läroböcker inte hade mera att giva. För eleverna var denna metod ganska besvärlig, då man inte längre helt kunde lita sig till böckerna, och det gällde att ha ett bra minne, om det skulle gå väl. Elfner fordrade mycket och försökte på ett eller annat sätt pina fram svaren. Hellre än att han hjälpte någon på traven under förhören, ställde han till med ett fruktansvärt oväsen, och det hände också, att den stackars eleven fick begiva sig ut i den omkringliggande bygden för att finna svar på frågan. En tung vandring, som likväl ofta blev resultatlös. Hans bestraffningsmetoder var mycket hårda och ingalunda ofarliga. Vanligtvis ryckte han fram offret på golvet och slog den olycklige än från vänster, än från höger sida. Slagen utdelades med flata handen över öronen och kinderna, och offret pendlade under proceduren från ena sidan till den andra i för läraren lämpliga slagvinklar. Slag med tillhyggen, såsom linjaler och grova kartpekare förekom ofta, vidare öronryckning, nypningar och diverse smärtsamma grepp.
Hur än präktig person,
Elfner var utanför skolan, var han fullkomligt oduglig som lärare, och hans tid vid Hamre var en tragedi och skandalepok i skolans historia. Det fanns hårda viljor bland sågverksarbetarnas och böndernas barn, och Elfner lyckades inte knäcka någon av dessa, som med sammanbitna tänder genomgick den grövsta misshandel utan att giva ifrån sig ett ljud eller som i ursinne skällde ner läraren och hotade honom med vedergällning, men det fanns och svagare stackare, som fullständigt bröt samman och blev så paralyserade av skräck, att de var som stumma i skolan och knappast kunde svara på den enklaste fråga.
Den andliga tortyren,
var för många den värsta. Elfner var hånfull och giftig och förde dessutom ett fruktansvärt oväsen, vilket ständigt hörde samman vid hans lektioner. Hans rytvrål hördes långt utanför skolans väggar, och jämt och ständigt slog han med linjaler, pekare och speciella käppar i bordsskivor, bänklock eller på svarta tavlan för att få fram så starka smälleffekter som möjligt. Ofta och för småsaker tappade han besinningen och stundom hade han verkliga anfall. Skrämselverkan var naturligtvis störst i de lägre klasserna, där både nedblödning och annat elände i det fördolda förekom. Elfner hade egna barn i skolan som ingalunda kom lättare undan än andra.
Att ett sådant elände kunde få försiggå i en skola, belägen i ett stort industrisamhälle och förnämlig bondebygd kan synas underligt. Men tiden var hård och känslan för barn och ungdom ringa. Det skulle vara stryk. Det var för övrigt inte så lätt för gubbarna i styret att ingripa, och retsamt, då de trodde sig gjort ett så utmärkt fynd i Elfner. Barnens föräldrar tog tätt som ofta saken i egen hand, och då fick läraren veta vad han gick för, vilket föga bekymrade honom. Trängde de in i skolsalen under lektion, så kastade han ofta ut dem, innan de hunnit med att lätta sitt hjärta, och blev det dispyt, var Elfners spydigheter tillräckliga för att få sina antagonister totalt ur fattningen.
En gång gick det emellertid sämre för den orädde läraren. En uppretad järnvägare kom då inrusande i full uniform och frågade, varför hans son blivit så illa misshandlad. – »Han var stursk», röt läraren tillbaka, men då var det färdigt för Elfner, som inom loppet av några sekunder befanns sig liggande på golvet nedanför katedern, livligt påbankad av järnvägstjänstemannen. Till sist kom dock läraren på benen och blev snart herre över situationen, varefter hans motståndare åkte ut. Efter striden höll Hefner ett kortare tal till de båda klasser som varit åskådare och framhöll, att det hela ingenting var att fästa sig vid, då den person som trängt sig in och förorsakat bråket, var berusad. Uppträdet hade märkligt nog det goda med sig, att läraren var lugn några dagar, föreläste om fornnordiskt liv samt visade planscher och redskap. Elfner kunde sådana gånger verkligen fånga barnens intresse, då avspänningen skedde, och mycket förläts den fruktade läraren.
Elfner var i verkligheten en sjuk man,
trots sin spänst. Men det var svårt den tiden att fatta en person kunde vara sjuk, då han till synes vara så full av liv och kraft. Man tänkte inte så mycket på nervsjukdomar i en tid, då sinnessjuka nyttjades i arbete nästan var som helst, och fullkomligt vansinniga fick vistas i frihet och irra omkring i bygderna. Man satte från skolrådshåll till vakter eller om man skall kala dem för observatörer i skolan en tid då det var som värst, men verkligt betänklig blev man på skolrådshåll, då den stora skolstrejken utbröt. Av alla barnen i folkskolans fyra klasser fortsatte endast en flicka från Hillen skolgången under denna tid. Av sina fosterföräldrar, som var strängt högkyrkliga, tvingades hon dit, men uppfostrad under torftiga förhållanden fick hon nu vara med om något hon inte upplevt förut.
Elfner var fin då hans sinne var lugnt, och ingalunda var han snål, och den förplägnad och den trevnad den stackars flickan nu fick åtnjuta gjorde att strejkens avblåsning blev henne en svår missräkning.
Till sist måste Elfner ta sjukledighet, vilken räckte ett par tre år, varefter han erhöll tjänsten vid Näsvikens folkskola.
Antagligen var det Elfners goda egenskaper,
Utanför skolan som räddade honom från en hårdhäntare behandling i dessa trakter. Man tog väl också hänsyn till hans vänliga och medlande husföreståndarinna och hans förtjusande barn, men en gång det emellertid nära, att den orädde läraren kommit att stupa för en kula, och om detta tillämnade dåd kan berättas följande.
Vid Hamreströmmen går vägen till Hillen över en bro. Av gammalt fanns här å ömse sidor stora vattenverk såsom kvarnar, en såg samt skäkt m.m. samt ett stort antal bodar. Allt utom bron är nu borta sedan 1914, (läs mer här) då en eldsvåda sopade rent vid strömmen. Där vid ena ändan av bron skulle dådet utföras i den mörka höstkvällen, och skottet avfyras från loftet på skäktboden, som var belägen helt nära vägen, där smällen måste överröstas av forsens dån. Skenet från ångsågen på andra sidan strömmen belyste en del av brobanan; för övrigt låg allt i mörker. En av attentatsmännen står klar vid loftgluggen med en mynningsladdare pistol av grov kaliber, och vid broändan ligger en annan på lur. Båda hade de utstått en hårdhänt behandling från Elfners sida och i vrede beslutat att ta honom av daga. När skolläraren blir synlig på bron, då han inte ont anande var på hemväg från Näsvikens station fullgör spejaren sitt värv, och då offret skall passera, slår en eldslåga ut genom gluggen, följd av en skarp smäll.
Attentatsmannen har berättat,
att han vaknade till sans med att höra någon rumstera i boden under loftet. Han kände sig mörbultad och liksom förlamad i handen, som ännu höll kvar pistolens kolv. Han förstod, att vapnet på grund av den alltför starka laddningen exploderat, och att han av stöten kastats omkull på golvet samt att Elfner levde och var inne i boden och i färd med att söka efter upphovet och orsaken till smällen eller skottet i hans omedelbara närhet.
Det är förfärliga stunder för den annars orädde ynglingen, som nu ligger där nästan lamslagen utan möjlighet till flykt. Då Elfner genom att lysa med tändstickor upptäcker trappan och börjar famla sig upp till loftet, kommer emellertid attentatorns livsandar åter; han krälar sig fram till gluggen och kastar sig utan vidare betänkligheter ut och når marken med både ben och armar i behåll.
Ingenting hördes i skolan,
om händelsen och Elfner gjorde troligen inga vidare efterforskningar. Skottlossning här och var i mörka kvällar var just ingenting ovanligt den tiden. Från Näsvikens skola hördes inte samma rabalder som Hamre, och det är troligt, att Elfner under den långa vilan fick bukt med sina nerver. Man hade dock all anledning att tro, att en person som denna lärare med sina utbrott och säkert svåra kriser inte skulle uppnå någon högre ålder, men blev mot all förmodan en mycket gammal man.
Under Elfners sjukledighet upprätthölls tjänsten vid Hamre skola av ett flertal lärare och lärarinnor, av vilka ingen enda stannade längre tid än en termin. T.o.m. en präst – pastor Berlin – som då tjänstgjorde i Forsa måste under dessa vargatider vid Hamre skola åtaga sig att vara skollärare en vårtermin.
Vikarietiden bjöd,
även den på extraordinära förhållanden. Tre unga lärarinnor nådde under var sin termin mycket goda resultat, men sämre var det med de manliga krafterna. Den omnämnde prästen, som bland annat hade att bereda en klass för avgångsexamen, ansåg det nödvändigt att ta hand om denna så mycket som möjligt och införde vardagsläsning, vilket betydde, att fyra klasser måste läsa tillsammans i stället för två i vanliga fall. Resultatet blev knappast det prästmannen tänkt sig, och arbetet tog mycket på hans krafter.
En av lärarna var en pensionerad gubbe från Hudiksvall. Hans största intresse var sång, men han var mycket noga med att man skrev vackra bokstäver och siffror och belönade ofta sina lärjungar med pepparkakor, sockerbitar och pennstift. Pennstiften var bra, men godsakerna var i allmänhet av sämre beskaffenhet, då de städse haft sällskap med snusnäsdukar och tobakspipor i lärarens fickor. Då gubben trots dubbla glasögon såg mycket dåligt, måste han vid förhören av läxor gå från bänk till bänk, och för att vara säker på att ingen fuskade fick var och en som hördes i något stycke lägga händerna på bänklocket. Visade det sig, att någon var dålig på läxan blev det smäll på fingrarna av ett ris som läraren medförde. Ofta blev det dock endast på bänklocket som bearbetades. Den gamle mannen försökte nog hålla ordning på sätt och vis, och det var nästan omöjligt att hålla en fridag för arbete under hans tid vid skolan, men å andra sidan brydde sig knappast någon, om han gav tillåtelse eller inte. Gubben var annars hygglig men var svag för öl, som fanns på nära håll, och stundom var han så full att han trillade av stolen, och ännu sämre saker hände.
En annan underlig lärare,
var kandidat Mejenqvist, som studerat teologi och stundom predikade i Forsa kyrka under dåvarande kyrkoherdens sjukdom. Han ansågs som god predikant och hade en kraftig välljudande sångröst. Han var emellertid en av dem som inte spottade i glaset men uppträdde aldrig överlastad i skolan. Trött efter nattliga fester kunde han emellertid någon gång nicka till och somna några ögonblick. Han tog det hela ganska lätt sin uppgift som lärare och det mesta gick ut på upprabblande av utanläxor.
Mejenqvist var i sin bästa ålder och en ståtlig och kraftig karl, som på orten bedrev en betydande »sol och vårverksamhet». I skolan var han gladlynt och full av upptåg. Visserligen gormade han och bestraffade rätt hårdhänt, men hans metoder var ofta roliga och liknade ej sällan cirkus eller varieténummer. Stark som han var, kunde han hålla en pojke på rak arm och dalja honom på baken, men det hände också att han tappade den sprattlande delinkventen i golvet. För att inte i onödan ödsla mer tid och förhöra kroniska läxläsningsskolkare kallade han fram en liten grupp sådana varje dag och klådde dem, varefter saken med dem var klar. En underlig metod, som åstadkom mycken munterhet bland åskådare, och ingalunda upptogs så illa ens av dem som straffet led. Flickor rörde han aldrig handgripligt, men kunde nog stundom förbrylla dem. En gång buntade han samman flera pojkar med järntråd och släpade dem fram och tillbaka efter skolgolvet. Det är möjligt att läraren var något extra livad den dagen.
Hans bestraffningar,
var liksom mera på skämt, men stundom var det farligt. Folkskolans läsebok den tiden var en tung lunta, och stod någon och stammade för länge vid innanläsningen, kom lärarens bok vinande, och han hade en enastående förmåga att träffa. En fullträff i planeten hade kännbara verkningar, och offret slogs merendels omkull av stöten. Ännu farligare var väl metoden att använda kartpekare som kastspjut. Mejenqvist slungade visserligen sitt vapen med den trubbiga ändan före, men ve den dåsige och kanske halvslumrande pojkstackare som fick en sådan i skallen.
Trots sin skicklighet att hantera kastvapen misslyckades läraren stundom och träffade vid ett tillfälle skolsalens rätt förnämliga dyrbara fotogenlampa, som totalt förstördes. Blev någon allvarligt skadad, tog han genast hand om offret och förutom plåstrande hade kandidat Mejenqvist en underbar förmåga att med vänlighet och skämt lägga allt till rätta.
Verklig ordning saknades,
sålunda även under denna lärares tid, men det fanns knappast någon bland skolbarnen vid Hamre skola som hyste agg till honom. I stället kändes det liksom tomt i skolan, då den något grove skämtaren och upptågsmakaren en gång var borta.
År 1907 blev fröken Ellen Holmquist – dotter till kyrkoherden Holmquist i Forsa – ordinarie folkskollärarinna vid Hamre skola. Med fröken Holmquist kom skollivet därstädes åter i sunda former. Hennes gärning där kan inte överskattas. I kärlek till sitt kall och sina elever blev hennes arbete välsignelsebringande, och det hon uträttade de tidigaste åren vid denna skola måste räknas som en bragd. (ELLEN ANNA KATARINA, * 21/3 1873. Folkskollärarinna. † 25/2 1940).
Av M. Krantz
Avskrift: Åke Nätterö
—87D1—
(W19) LARS BACK, * 29/1 1905 i Leksand, Kopp. G. 14/5 1932. Infl. 1934. Folkskollärare i Hamre. Överlärare i kyrkskolan i Bjuråker 1949 – 1951.
(X34) ESTER MARIA GRÖNBERG, * 8/12 1904 i Ockelbo.
LARS GUNNAR, * 6/2 1933.
BERIT JULIA, * 29/10 1934.
PER GUSTAV, * 7/9 1939.
ANDERS INGEMAR, * 22/6 1942.
—11E3—
2 ERIK YNGVE MARTINSSON, * 15/12 1927, s. t. Erik Gustaf Valdemar Martinsson i Hillen. G. 7/8 1965. Folkskollärare i Hamre.
(X18) ELSA-BRITTA BENETT, * 21/5 1936, i Hudiksvall.
PER OLOF, * 22/3 1967.
—7L12—
9 LARS ANDERSSON, * 30/5 1932, s. t. hemmansägare Anders Larsson i Lund 2. G. Skogsförman i Lund.
11E2 KERSTIN ELISABET MARTINSSON, * 4/4 1939, d. t. fabr.arb. Erik Gustaf Valdemar Martinsson i Hamre. Lärarinna.
ANDERS LARSSON, * 19/7 1964.
KATARINA ELISABET LARSDOTTER, * 28/3 1967.
—22D1—
33L6 PER VIKTOR FORSBERG, * 6/10 1900, s. t. bonden Erik Forsberg i Långby 9. G. 5/4 1931. Folkskollärare i Hamre, Forsa. † 1/12 1971.
15Ö13 ESTER KATARINA BERG, * 11/6 1903, d. t. bonden Jonas Edvard Berg i Överby 5. Familjen infl. 1949 fr. Harmånger.
BO INGEMAR, * 23/1 1937.
ULF DONALD, * 21/5 1940.
—106Ä7—
38D2 SVEN GÖSTA SUNDBERG, * 17/8 1934, s. t. snickare Johan Sundberg i Lund. G. 16/4 1960. Folkskollär. i Hamre.
3 BRITT RONNY EVERTSSON, * 27/6 1936, d. t. förman Johan Evert Pettersson i Lund.
JOHAN ANDERS, * 24/2 1962.
KARIN MARIA, * 9/9 1965.
—6Z1—
(X4)26B3 PER JOHAN NORDLINGER, * 3/2 1844, s. t. furir C. M. Nordlinger i Fagerfall, Bjuråker. G. 8/1 1871. Skollärare i Hamre, Forsa. † 4/12 1896.
(X4)56D4 ANNA MARIA CHARLOTTA AGRELL, * 1/5 1847, d. t. bokhållare A. G. Agrell i Rönnebo, Bjuråker. † 30/12 1926.
MARIA LOVISA, * 5/5 1871 2.
ANNA ERIKA CECILIA, * 8/2 1873. Fl. t. Ramsjö 1894.
KARL JOHAN, * 26/2 1874. Fl. t. Gävle 1900.
HILDA CHARLOTTA, * 22/4 1876. Fl. t. Hudiksvall 1897.
ANDERS GOTTFRID, * 17/11 1878. Emigr. t. Nya Zeeland 1910.
PER ALFRED, * 20/7 1881. Fl. t. Nyhem, Jämtl. 1937.
OLGA AMALIA, * 20/1 1884. † 6/6 1884.
OLGA AMALIA, * 1/5 1885 (X4)35G92.
KNUT ALBERT, * 29/4 1887. Fl. t. Sala. † 10/2 1942.
HELMA OTTILIA, * 5/6 1889. Fl. t. Stockholm 1909.
HELGA AMANDA, * 4/3 1892. † 2/12 1892.
—84H1—
(X5) MARGTA BOLLDÉN, * 16/9 1859 i Bollnäs. Småskollär. i Hamre.
—70J1—
(X5) HEDVIG OLIVIA AMALIA STENMAN, * 8/1 1891 i Bollnäs. Lärarinna i Hamre.
NILS GÖRAN, * 21/8 1920.
—92H1—
(Y28) ABRAHAM WALLIN, * 15/12 1821 i Junsele, V.norrl. G. Skollärare i Hamre.
(Y28) ANNA ELISABET MODIN, * 11/7 1820 i Junsele.
JOHAN PETTER, * 1/11 1847.
ABRAHAM OSCAR, * 21/6 1855.
CARL JOHAN, * 24/6 1860.
—15S1—
(S27) JOHAN ANDERSSON, * 3/10 1840 i Gunnarskog Värml. G. 22/10 1873. Bonde o. skollärare i Smedsgården, Forsa. † 13/4 1874.
2F7 BRITA OLSDOTTER, * 24/5 1847, d. t. bonden Olof Samuelsson i Flatmo 2. Änka o. bos. i Flatmo. Fl. t. Idenor 1897. † 16/5 1931.
OLOF JOHAN, * 31/10 1874. Fl. t. ldenor 1897.
—3H10—
8 JOHAN OLSSON HAMRÉN, * 14/6 1866, s. t. bonden Olof Johansson. G. 22/7 1888. Arb. i Hamre. Emigr. t. Amerika 1892. † 17/8 1918.
(S88) ANNA JONSDOTTER, * 15/8 1864 i Ö. Emtervik, Värml. † 16/4 1946.
OLOF ANSELM, * 21/4 1890. Handelsbitr. Fl. t. Vännäs 1915.
MARTA CECILIA, * 15/1 I 1891. Småskollär. Fl. t. Norrbo 1915.
MARTIN DANIEL, * 5/8 1894. † 4/1 1896.
—3H14—
(X7)5G3 ANDERS OLOF NORDIN, * 8/3 1862, s. t. torpare Olof Ersson i Ö. Bölan, Enånger.
(X4)29B7 – Skollärare i Skärås, Bjuråker. G. 2 ggr. Bonde i Loka 4, Delsbo, i Hälsingtuna 1891-1902. Gästgivare o. Bonde i Hamre 3 o. 5, Forsa. Fl. t. Resele, V.norrl. 1918. † 29/3 1942 i Sörhoga. Forsa.
(X4)29B4 MARIA ANDERSDOTTER, * 18/9 1863, d. t. torpare Anders Johansson Norling i Skärås, Bjuråker. G. 26/3 1883. † 18/9 1899 i Hälsingtuna.
(X3)19A12 ELVIRA VILHELMINA FRIBERG, * 17/4 1880, d. t. skräddare Måns Friberg i Högen, Bergsjö. G. 11/6 1902. † 17/9 1965.
ANDERS OLOF, * 30/5 1883 38S7.
MARIA KATRINA, * 29/7 1885 27Ä1.
ERNST JOHAN, * 3/3 1887 15.
LARS GOTTHARD, * 5/5 1890 16.
BRITA ANDRIETTA, * 30/11 1892. † 23/7 1894.
PER EDVIN, * 23/1 1897. † 30/5 1897.
PER lSEDOR, * 20/7 1898.
BRITA MARGRETA, * 17/5 1902.
MARTA MARIA, * 7/6 1903 24A2.
ANNA VILHELMINA, * 31/5 1904.
ELVA JOHANNA, * 21/7 1905.
EMIL GÖSTA, * 1/8 1906.
TORE EMANUEL, * 24/8 1907. † 13/4 1910.
OLGA KRISTINA, * 11/10 1908.
TORA INGEBORG, * 24/4 1910 17.
TORE EMANUEL, * 2/2 1912.
GÖTA LlLlAN, * 3/1 1921.
MAJ BRITTA, * 3/5 1924.
—12G6—
5 ERIK OLOF ERIKSSON, * 16/5 1899, s. t. Karl Olof Olsson Eriksson i Högen, Bergsjö. G. 23/l 1927. Brädgårdsförman i Hamre. † 2/2 1969.
(X27) BRITA ELEONORA KVIST, * 17/12 1899 i Ljusdal. Lärarinna. Fl. t. Hudiksvall 2/4 1969.
—34P1—
(X34) KRISTINA KATRINA MÅHLEN, * 16/11 1857 i Ockelbo. Lärarinna i Hamre. Infl. fr. Undersvik
Kyrkskolan
Kyrkskolans skolområde: Fränö, Skarmyra, Lund, Berglock, Bäck, Hedsta, Harv, Norrviksta, Prästgården, Medvik, Sörviksta, Trogsta
Kyrkskolan. Källa: sockenbilder/Forsa.
Där riksväg 84 nu går fram söder om Forsa kyrka bedrev 1912 magister Henning Lind gymnastikundervisning med kyrkskolans elever. Här finns “årgång” Martin Dahlberg, Verner Forss, Hilding Reinholdsson, Heribert Lindberg, Olle Hed … kan man se på “slaget” som de gamla sa.
—16B8—
7 REINHOLD OLSSON, * 16/7 1877, s. t. bonden Olof Olsson i Bäck 2. G. 3/12 1899. Arb. i Hedsta. † 18/1 1924.
(X20)9E1 KLARA TERESIA BLADIN, * 5/8 1865, d. t. skollärare Nils Jonas Bladin i Hedsta, Hög. Lärarinna. † 7/10 1944.
OLOF HILDING, * 4/4 1900 9.
GUSTAF REINHOLD, * 1/7 1901 10.
SVEA AINA TERESIA, * 1/1 1903. † 22/5 1903.
EMILIA KATRINA, * 3/4 1904 1R8.
TORBORG ELISABET, * 21/4 1905. Fl. t. Stockholm 1930
—20P1—
(N12) JOHAN HENNING LIND, * 19/8 1887 i Falkenberg. G. 27/6 1911. Infl. 1910. Organist. Folkskollärare i Klockargården, Forsa. Fl. t. Huddunge, Västm. län. 1920
(D76) ELIN SOFIA FORSBERG, * 30/10 1885 i Vallby, Sörml. † 2/12 1916
(D76) BERTA ALRIKA BERGVALL, * 1/7 1893. G. 14/10 1918
ÅKE, * 7/5 1913. Fl. t. Huddunge
INGRID, * 1/10 1919. Fl. t. Huddunge
—16P1—
(X42) FREDRIK FORSS, * 3/2 1821 i Söderala. Klockare o. skollärare vid prästgården.
(X10) ANNA JOHANSDOTTER, * 13/12 1821 i Gnarp
KAJSA, * 5/5 1844
LARS, * 26/3 1846
ANNA KRISTINA, * 16/9 1848
FREDRIKA, * 2/2 1851
MARIA AUGUSTA, * 19/9 1853
JOHANNA, * 22/6 1856
—17P1—
(X38) ANDERS HÄGER, * 8/2 1862 i Rengsjö sn. G. 31/8 1887. Klockare, organist o. folkskollärare. Klockargården, Forsa. Fl. t. Sorsele, Vb. 1910
(X38) ELSA BLOMGREN, * 2/7 1867 i Rengsjö. Fl. t. Rengsjö 1915
ALMA KRISTINA, * 19/3 1888. Fl. t. Hanebo 1911
BERTA ELISABET, * 12/9 1890. Fl. t. Ö. Husby 1912
SIGNE GERTRUD, * 18/1 1896. Fl. t. Jättendal 1915
HEDVIG ELLEN, * 7/4 1898. Fl. t. Rengsjö 1915
TYRA MARIA, * 20/5 1902. Fl. t. Stockholm 1911
—18P1—
(X6)30A23 ERNST HJALMAR WAHLSTRÖM, * 26/1 1892, s. t. skomak. Ernst Jakob Wahlström i Knutslunda, Delsbo. G. 12/12 1917. Folkskollärare o. organist i Klockargården, Forsa. † 12/10 1974
(S71) ALMA MARIA ANDERSSON, * 19/9 1885 i Tveta, Värml. † 5/7 1951
ERNST BO, * 10/3 1919
—19P1—
(F81) JOHAN PALMGREN, * 28/7 1829 i N. Solberga, Jönköp. län. G. 29/7 1860. Klockare o. skollärare vid prästgården. † 28/10 1901
7F9 ELEONORA HENRIETTA ÅSTRÖM, * 10/10 1836, d. t. kronofogde J. M. Åström i Frägsta.
† 14/7 1873
ODÖPT GOSSE, * 28/12 1861. † 29/12 1861
MATILDA KRISTINA ELISABET, * 11/1 1863
JOHAN HENRIK HERMAN, * 8/10 1865. Regeringsråd – 2
EMIL GUSTAF BERNHARD, * 12/7 1868
—130E1—
(S10) ERIK NORDIN, * 31/10 1846 i Brunskog, Värml. G. 29/12 1876. Skräddare i Prästgården. Fl. t. Stockholm 1876.
(W27) MARGRETA GIFTING, * 12/7 1836 i Ore sn. Kopp. län. Småskollärarinna. Fl. t. Rogsta 1876.
—108J1—
(AC20) KARL LENNART MARKLUND, * 28/9 1928 i Norsjö, Vb. G. 22/12 1953. Folkhögskollärare i Bäck.
(O16) INGER ELISABET FRANSSON, * 12/5 1929 i Lundby, Göteb.
ELLEN LISELOTT, * 15/6 1954.
HANS LENNART AXEL, * 18/11 1955.
GUNNEL SIGNE ELISABET, * 13/1 1965.
—109J1—
(Y59) NILS OLOF TORSTEN ÅSTRÖM, * 31/5 1929 i Tåsjö, V.norrl. G. 4/3 1956. Folkhögskollärare i Bäck.
MAJ-BRITT INGEGÄRD ALM, * 27/3 1931 i Uppsala.
PIA HELENA MARIA, * 31/8 1956.
STIG PÄR OLOF, * 24/6 1958.
PÅL TORSTEN, * 6/5 1965.
—16N1—
(C45) AXEL ESBJÖRN SAHLSTRÖM, * 10/5 1858, s. t. skollärare Oscar Narcissus Sahlström i Morkarla, Uppsala län. G. 13/10 1886. lnfl. fr. Voxna 1919. Organist o. folkskollärare i Norrviksta. † 14/5 1932.
1U6 KARIN OLSSON, * 20/2 1861, d. t. nämndeman Olof Olsson i Utnäs 1. † 18/12 1943.
ANNA EMILIA, * 23/7 1887. Lärarinna. G. Thernvall. † 1972.
INGRID NAEMl, * 16/5 1889.
AGNES KRISTINA, * 25/3 1891. Lärarinna. † 24/11 1974 i Hudiksvall.
OLOF ARTUR, * 21/6 1892. Skogsarb. i Los. † 9/3 1968.
MARTA JOSEFINA, * 14/6 1894.
FRIDEBORG SOFIA, * 8/5 1899 2.
—2P1—
(X19) JOHAN BACKMARK, * s. t. prosten i Tuna Per Backmark o. h. hu. Elisabet Boberg. G. 1/5 1791. Magister. Apologist vid Hudiksvalls trivalskola. † 3/11 1801
(X11) ANNA STINA AHLBERG, * 1/1 1773, d. t. Coopverdie kapten Olof Ahlberg i Gävle, 1 son, 1 dotter. Omg. 4/11 1802 m. prosten E. B. Schilling i Forsa – ser. pastorum 28. † 22/5 1841
—60Z6—
5 TONY LENNART ENKVIST, * 6/11 1943, s. t. trädg.-mäst. G. L. Enqvist i Berglock. G. 21/5 1967. Folkskollärare i Berglock.
(AC7) SIGRID BIRGITTA NÄSSTRÖM, * 26/9 1944 i Dorotea, Vb.
ANNA BIRGITTA, * 28/10 1967.
—25H6—
5 JONAS ANDERSSON, * 25/7 1873, s. t. bonden Anders Ersson i Hedsta 6. G. 26/8 1917. Kyrkvärd, riksdagsman o. bonde i Hedsta 6. † 25/12 1931.
31 (ser. past) INGRID GUSTAVA KAROLINA HOLMQVIST, * 15/1 1881, d. t. kyrkoherde Olof Holmqvist i Forsa. Slöjdlärarinna. † 26/12 1961.
ANDERS GUNNAR, * 1/2 1919 7.
Tv. BIRGIT, * 5/11 1921. † 6/11 1921.
Tv. STURE, * 5/11 1921. † 5/11 1921.
Lunds skolor
På den gamla skoltomten i Lund byggs ett nytt skolhus som blir klart 1947 och har kallats 47:an.
10 år senare har ytterligare en skola byggts och på en ny tomt strax intill. Den fick folknamnet 57:an och var planerad att tjäna bygden som högstadieskola
Lunds småskola togs i bruk 1909.
Läs om dagens skola i Lund.
Den 17 september 1942 startade skolmåltidsverksamheten i Forsaskolorna.
När 1957:ans skola i Lund togs i bruk kunde “bespisningstanterna” Anna Brandt, Enda Lindgren och Signe Fors glädja sig åt rejäla grytor i skolans kök.
—40Ä1—
(X45) PER SUNDVALL, * 26/11 1855 i Trönö sn. G. 18/7 1881. Sågställare i Lund, Forsa. † 23/8 1941.
(X45) ANNA SVENSSON, * 12/8 1847 i Trönö. Småskollärare i Lund. † 9/7 1914.
—82J1—
(BD11) STEN SIGVARD DRUGGE, * 15/12 1907 i Karl Gustaf, Nb. G. 11/8 1945. Folkskollärare i Lund.
(E52) INGRID STINA ELISABET WANDIN, * 22/9 1913 i Kvillinge, Ög.
HJÖRDIS ELISABETH, * 29/12 1949.
—100D1—
(Y55) DANIEL EDVARD NÄSHOLM, * 24/12 1882, i Torsåker, V. norrl. G. 25/12 1920. Folkskollärare i Lund. † 20/1 1962.
(Y36) OLGA MARIA WALLIN, * 28/7 1893, i Nätra sn, V.norrl.
STIG DANIEL, * 10/6 1923.
—84E1—
(N15) EINAR FRIDOLF STRANDBERG, * 21/9 1889 i Frölanda, Hall. G. 18/6 1920. Infl. 1922. Folkskollärare i Lund, Forsa. † 1/10 1952.
(Y49) SELMA KRISTINA MARGARETA BILLSTRÖM, * 17/10 1886 i Sundsvall. Folkskollär.
BO EINARSSON, * 13/8 1921.
—102J1—
(X36) ROLF SIMON TAGE PERSSON, * 9/12 1927 i Ovanåker. G. 9/8 1952. Folkskollärare i Skarmyra.
(X9) ANNA CECILIA JONSSON, * 1/1 1933 i Färila.
ROLF KENT INGE, * 29/5 1951.
SIV MONICA, * 18/3 1962.
—118J1—
(Y45) KARL SUNE FORSBERG, * 4/2 1940 i Sollefteå. G. 23/6 1962. Ingenjör i Lund.
(Y23) ULLA BERIT KRISTINA BYLUND, * 30/1 1939 i Härnösand, Småskollär.
INGRID MARIE, * 19/9 1962.
SUSANNE ELISABET, * 24/1 1965.
ANETTE KRISTINA, * 13/7 1968.
—8L5—
2 ANDERS UDÉN, * 27/7 1900, s. t. handl. Per Udén i Lund. G. 31/3 1929. Handl. i Lund. Fl. t. Bjärnum. † 27/1 1973.
(X19) NANNY VIKTORIA SVENSSON, * 25/6 1905 i Hälsingtuna.
NILS ANDERS, * 12/3 1932. Ingenjör 10.
KERSTIN MARGARETA, * 14/1 1939. Lärarinna.
—122L1—
(X27) KERSTIN HOLMSTEDT, * 28/3 1854 i Ljusdal. Lärarinna i Lund, Forsa. † 5/2 1935.
—41Ä1—
(C83) KARL GUNNAR NORMAN, * 12/4 1879 i Älvkarleby, Upps. G. 11/7 1911. Bokhållare vid Linspinneriet. Fl. t. Baltak, Skarab. 1915.
(T61) ELSA MARIA ENGVALL, * 28/10 1888 i Örebro. Lärarinna.
INGRID MARIA, * 26/6 1912. Fl. t. Baltak, Skarab. Län. – (R4).
ASTRID GUNVOR, * 21/8 1914. Fl. t. Baltak
Forsså skola – Näsvikens skola
Läs om dagens skola i Näsviken.
Forsså skola stod klar 1906. Byggmästare var A. Svensson. Skolan revs 1961.
Skolresa till Göteborg 1947. Foto: Bonny Sjöblom
Eleverna sicksack:
Arne Sjöblom, okänd, Erik Frimodig, Mary Magnusson, Jens Iversson, Elin Iversson lärare, Sven-Erik Schmidt, Ingrid Uhlin, Stig Olsson, Sonja Svensk, Bror Gunnarsson och Olle Larsson
HT den 2 februari 1961
—105D1—
(W27) FILIP OTTO VALTER PRICE, * 23/8 1901, i Ore sn., Kopp. G. 23/1 1936. Korrespondent vid Forså bruk. † 29/7 1971.
(X9)17B8 ANNA SIGNE ELISABET HÖGBERG, * 14/7 1900, d. t. bonden Anders Högberg i Yg 9, Färila. Lärare.
—68J1—
(Y30) JOHAN AUGUST SÖRLIN, * 11/1 1885 i Långsele, V.norrl. G. 21/2 1909. Skollärare i Forsån.
(Y30) HULDA MARGRETA NYLANDER, * 23/7 1885 i Långsele, V.norrl.
STEN JOHAN, * 2/12 1909.
BROR ERIK, * 29/9 1911.
GUNHILD JENNY MARGARETA, * 6/2 1915.
BRITA HENNY ELISABET, * 20/4 1919.
—101D1—
(X9)1A6 JONAS ALFRED LINDKVIST, * 25/10 1884, s. t. bonden Jonas Lindkvist, i V. Föne ss4, Färila. G. 5/4 1915. Folkskollärare i Forsån, Forsa. “Movitz”. † 1/12 1964.
(X9)3H24 BRITA ERIKA WAGENIUS, * 24/3 1996, d. t. skollärare Carl Wagenius i Yg, Färila.
KARL TORGNY, * 8/6 1916. Fl. t. Karlshaga, Österg. 1938.
RUNHILD MARGRETA, * 22/5 1918.
INGRID BIRGITTA, * 17/6 1920.
—52D4—
1 ERNST GUSTAF FAGERSTRÖM, * 10/12 1899, s. t. smeden G. V. Fagerström, Ångsågen. G. 4/11 1933. Smed i Övernäs. † 28/4 1990.
(X43) SELMA VILHELMINA LAGERBERG, * 9/2 1896, i Söderhamn. Lärarinna. † 5/11 1988.
—135G1—
(R76) HULDA GUSTAVA LARSSON, * 16/1 1874 i Hassle, Skarab. Lärarinna i Forsån.
KARL, * 11/4 1917. † 14/4 1917.
—3W5—
4 JONAS ANDERSSON, * 10/8 1850, s. t. bonden Anders Jonsson i Veda 3. G. 22/4 1895. Nämndeman o. bonde i Veda 3. † 25/11 1918.
7N5 ANNA MICHELSDOTTER, * 26/5 1872, d. t. bonden Michel Jonsson i Nansta 6. † 22/8 1956.
ANDERS, * 19/4 1896 7.
BRICKEN, * 12/1 1899. Lärarinna. Fl. t. Väster Haninge 1935. † 12/10 1952.
JONAS, * 5/1 1904.
Klockarsvedja
Klockarsvedja. Den 23 oktober 1913 vid kommunalstämman beslöts en förbättring av skolundervisningen genom att vid försörjningshemmet i Klockarsvedja för en kostnad av 8 500 kr låta uppföra skola och lärarbostad.
Klockarsvedja skolområde: Hansebodarna, Djupdal, klockarsvedja
—60J1—
(X11) NILS JOHAN BENGT ÖSTERGREN, * 16/12 1904 i Gävle. G. 12/9 1936. Folkskollärare i Klockarsvedja.
(X11) AGNES MARIA ELEONORA MALMBERG, * 28/2 1906 i Gävle.
BJÖRN, * 3/6 1937. † 3/6 1937.
Byberg
Bybergs skolområde:
Nansta, Sörhoga, Hillsta, Funsta, Byberg, Stavåker, Veda, Böle och Forssån.
—75B1—
(S79) AXEL NORDFÄLT, * 24/10 i Väse, Värml. F.d. Pastor vid Augustasynoden. G. 22/1 1893. Folkskollärare i Byberg.
MARIA CHARLOTTA JOHANSSON, * 15/8 1868 i Kristiania, Norge.
ESTER LILLY MARIA, * 15/12 1893.
KARL AXEL, * 7/2 1895.
ANNA EUGENIA, * 10/2 1899.
—6W1—
22Ö2 ANDERS JONSSON DELIN, * 6/10 1817, s. t. soldat Jonas Frisk i Övernäs. G. 27/10 1847. Soldat i Veda. † 17/10 1891.
4W4 MARGTA JONSDOTTER, * 19/6 1819, d. t. bonden Jon Andersson i Veda 4. † 26/11 1884.
KERSTIN, * 9/11 1848. † 29/4 1925. Og.
BRITA, * 4/10 1850. † 4/10 1850.
BRITA, * 15/2 1854. † 23/7 1928. Og.
MARGTA, * 4/8 1856. Småskollärarinna. † 19/11 1926.
—2N17—
7L9 OLOF ANDERSSON, * 28/12 1936, s. t. hemmansägare Anders Larsson i Lund 2. G. 11/6 1962. Löjtnant. Hemmansägare i Nansta 2.
12 SIG-BRITT LIDÉN, * 5/7 1937, d. t. bonden Nils Rikard Lidén i Nansta 2. Småskollärarinna.
EVA MARIA, * 14/10 1963.
NILS ANDERS, * 1/2 1966.
ANNA SIGRID, * 25/2 1971.
—2N11—
7 ANDERS ANDERSSON, * 17/9 1859, s. t. bonden Anders Andersson i Nansta 2. G. 21/10 1886. Bonde i Nansta 2. † 13/11 1933.
(X20)9E1 JULIANA KRISTINA BLADIN, * 8/11 1858, d. t. skollärare Nils Jonas Bladin, Edsta, Hög. † 26/12 1941.
ANDERS VILHELM LIDÉN, * 5/8 1887. Emigr. t. N. Amerika 1903.
AMALIA KATRINA LIDÉN, * 20/4 1890. Lärarinna. Fl. t. Hassela 1926.
NILS RICKARD LIDÉN, * 18/3 1892 12.
ERIK ISEDOR LIDÉN, * 17/8 1895. Emigr. t. N. Amerika 1914.
ESTER KRISTINA LIDÉN, * 26/10 1896. Lärarinna. Fl. t. Delsbo 1920 16.
JULIA MARGRETA LIDÉN, * 1/3 1901 43G3.
—2N16—
(X37) HALFDAN JÖNSSON, * 21/8 1884. G. Nämndeman i Mellansjö, Ramsjö sn.
2N11 ESTER KRISTINA LIDÉN, * 26/10 1896, d. t. bonden Anders Andersson i Nansta 2. Lärarinna. Änka. Bos. i Övernäs.
—2N17—
7L9 OLOF ANDERSSON, * 28/12 1936, s. t. hemmansägare Anders Larsson i Lund 2. G. 11/6 1962. Löjtnant. Hemmansägare i Nansta 2.
12 SIG-BRITT LIDÉN, * 5/7 1937, d. t. bonden Nils Rikard Lidén i Nansta 2. Småskollärarinna.
EVA MARIA, * 14/10 1963.
NILS ANDERS, * 1/2 1966.
ANNA SIGRID, * 25/2 1971.
Forsa folkhögskola
HT den 20 juni 1955
—31J1—
(X27) GUSTAF VILHELM ISRAEL JONZON, * 10/7 1885, s. t. kontraktsprosten i Ljusdal Bror Gustaf Samuel Jonzon. G. 2 ggr. Rektor vid Forsa folkhögskola. Fil.kand. fil hedersdoktor. Bergnäs, Forsa.
(N76) INGRID ELMBLAD, * 21/7 1892 i Varberg. G. 10/6 1912. Fr.skild. 1921.
(X31)2V16 MARTA INGEBORG ERIKSSON, * 14/9 1898, d. t. nämndeman o. bonden Lars Eriksson Blom i Nordmyra 2, Njutånger. G. 18/7 1923.
GUSTAF CARL STAFFAN, * 16/9 1913.
BROR GÖRAN JOHANNES, * 10/10 1916 2.
BENGT SVERKER ISRAEL, * 7/4 1918. Fil.mag. Uppsala
—32J1—
(C67) GUSTAF HENRY ERIKSSON LITTMARK, * 18/1 1885 i Uppsala, s. t. lektorn teol. doktorn Gustaf Ericsson o. h. h. Anny Maria Littmark. G. 3/8 1914. Fil.kand. agronom o. lärare vid Forsa folkhögskola. Bos i Bäck. † 5/1 1944.
(X11) BERTA KRISTINA NORLANDER, * 7/7 1891 i Gävle.
BLENDA MARIA VILHELMINA, * 15/4 1916.
ANNIE MARIA MARGRETA, * 14/7 1917 2.
INGRID MARIA LUCIA, * 13/12 1918.
HANS GUSTAF MAGNUS, * 2/12 1920. † 16/12 1920.
EVA MARIA BIRGITTA, * 28/1 1922.
HANS GUSTAF OLOF, * 11/1 1925.
—33J1—
(X31)4S17 KARL SUNDIN, * 9/3 1899, s. t. husman Johan Ersson Sundin i Sundsäter, Njutånger. G. 26/6 1930 Lärare vid Forsa Folkhögskola.
(M22) INGEBORG LARSSON, * 18/4 1901 i Borlunda, Malmöhus län. Skolkökslärarinna.
TORA SIGNE MARGARETA, * 10/11 1931.
LARS ARNE JOHANNES, * 5/10 1933.
KARL ÅKE TORBJÖRN, * 29/12 1941.
—34J1—
(A1) KARL GUSTAF EFRAIM SVENSSON, * 14/10 1888 i Stockholm. Infl. 1920. Fil.mag. o. lärare vid folkhögskolan. Fl. t. Örebro 1933.
—34J3—
(X40) NILS ERIK ERIKSSON, * 12/2 1899 i Segersta sn. Infl. 1934. Fil.mag. o. lärare vid folkhögskolan.
—35J3—
2 GÖTA ELISABET MATSSON, * 31/1 1908, d. t. folkskollärare E. H. Matsson Njutånger. Skolkökslärarinna, Folkhögskolan, Forsa.
—41J1—
(R127) RICKARD NORÉN, * 19/1 1847 i Lidköping. G. 22/9 1880. Folkskolinspektör i Smedsgården, Forsa.
(X5) SELMA LOVISA ALEXANDRA ÖHMAN, * 17/2 1858 i Bollnäs. † 21/5 1881.
STEFAN MARTIN ERIK, * 9/12 1883. † 10/6 1887.
ELSA SOFIA LOVISA, * 3/2 1885.
GUNNAR JOHAN AUGUST, * 24/9 1886.
—53J1—
(X9)21V8 SVEN ISAK VIKSTEN, * 28/1 1925, s. t. författare Albert Viksten i Färila. G. 2/4 1956. Fil.kand. Folkhögskolelärare i Åkre.
(X9)3A7 LILLY RAGNHILD DAHL, * 17/10 1921, d. t. bonden Jonas Sigurd Dahl i Ed 3, Färila.
JAN HÅKAN, * 24/12 1945.
BRITA ELISABET, * 3/7 1956.
KARIN MARIANNE, * 29/11 1958.
—84J1—
PAUL FRISCH, * 27/10 1918, Madagaskar. G. 30/11 1945. Lärare vid folkhögskolan.
(O32) MAJKEN ELISABETH ÖBERG, * 15/5 1918 i Kungälv, Göt.
TOVE ELISABETH, * 18/6 1949.
FINN HELGE, * 22/3 1953.
Rumsta – Wålsta
Rumsta – Wålsta skolområde:
Rumsta, och Wålsta
—46C1—
(Y26) JONAS SVÄRD, * 14/12 1765, s. t. bonden Hans Jonsson i lndals sn. Medelpad. G. 2 ggr. Garvare bl.a. i Hudiksvall. Soldat 1791-1809. Skolmästare i Rumsta. † 22/1 1816.
(X18) KATRINA WALL, * 1760, d. t. fiskare Wall i Hudiksvall. G.26/4 1791. † 1/6 1806.
(Y33) MARIA ANDERSDOTTER, * 1758, d. t. kolare Anders Åkerman, i Njurunda.
Änka 20/6 1792. Omg. 11/1 1807. † 13/1 1845.
KRISTINA, * 21/3 1792. Og. † 12/3 1855.
PETRUS, * 4/6 1793.
HANS, * 17/4 1799 2.
KARIN, * 19/5 1803 29E1.
ANNA, * 16/5 1806. † 10/9 1806.
BRITA, * 10/1 1798, d. t. änkan Maria
Andersdotter Åkerman 39G1
Klångsta skola
—30Ä2—
1 KARL FREDRIK RINDFORT, * 29/3 1839, s. t. pappersarb. F. F. Rindfort i Lund. G. 25/10 1863. Skollärare i Klångsta. † 2/12 1889.
MARIA ELISABET DAHLGREN, * 2/3 1836 i Djäkneboda, Värml. † 31/10 1920.
HULDA GUSTAVA, * 12/2 1865
Matnäs skola
Matnäs skolområde:
Sunnanbäck, Micje, Ytternäs, Matnäs, Ransta, Häggnäs, Klångsta, Kälkebo, Utnäs och Tövsätter.
Matnäs gamla skola. Källa: sockenbilder/Forsa.
Elever vid Matnäs skola år omkr. 1915 -17. Lärare Anna Stålbo. Källa: sockenbilder/Forsa.
Bakre raden:
Gunnar Dahlberg (Häggnäs), Olof Ling (Sunnanbäck), Olof Trolin (Utnäs), Anders Eriksson (Uppigårn Utnäs), pojke?, pojke?, Olof Ling (Sunnanbäck) och Anders Westberg (Klångsta)
Mellersta raden:
Flicka?, Anna Andersson (Tövsätter), flicka?, Vilma Fors, Anna Persson Nykvist (Mikje), Olga Johansson (Ransta), Anna Persson Erling (Näset), Marta Eriksson Glad (Sunnanbäck) och Anna Larsson (Näset).
Främre raden:
Jonas Mikaelsson (Häggnäs), Ann-Marie Olsson (fosterdotter hos Per och Helena Holm i Matnäs), Marta Mikaelsson Pettersson (Häggnäs), Ingrid Johansson (bodde i Flanks gård i Näset), ?Frid (Utnäs) och pojke?.
—18M1—
(W25) WILHELMINA ÖSTERGREN, * 15/11 1870 i Norrbärke, Kopp. län. Folkskollärarinna i Matnäs.
—5M15—
30E1 JONAS LARSSON, * 20/11 1856, s. t. kolare Lars Persson i Rödmyra. G. 24/1 1886. Bonde i Mickje ss fr.o.m. 1893. † 9/1 1910.
51C3 BRITA JONSDOTTER, * 11/11 1863, d. t. husman Jon Jonsson i Näset. † 7/1 1940.
JONAS VILHELM, * 8/3 1886.
Handl. fl. t. Njutånger 1906 (X31)5K69.
HILDA MARGARETA, * 17/5 1887 6M22.
LARS HERMAN, * 5/4 1889. Gårdsäg. i Långby 18.
KRISTINA, * 28/2 1892. † 25/10 1948.
BRICKEN ELIDA, * 10/2 1896 3T5.
ANNA CHARLOTTA, * 2/4 1898. Lärarinna fl. t. Hassela 1919.
ERIK OLOF, * 23/12 1900. † 5/11 1928.
ESTER MARIA, * 1/3 1903. Lärarinna fl. t. Hassela 1928. G. Adelvik. † 9/3 1960 i
Stocka, Harmånger.
HILMA VILHELMINA, * 12/7 1905. Sömmerska.
(X6) INGA ELISABET ÅSBRINK, * 8/3 1915. Fosterdotter. Fl. t. Uppsala 1936.
Trogsta
Trosta skola byggdes 1908-09. Byggmästare var Erik Eriksson (Per Ers Erske). Grund och stenbroar höggs och uppsattes av Per Bergström.
Skolverksamheten startade 1909 och skolan var en s.k. B-skola. Småskolan var 2-årig och de minsta barnen lästa tisdag, torsdag och lördag. Storskolan för de äldre barnen var 4-årig och de läste måndag, onsdag och fredag. Alltså gick barnen i skolan varannan dag under hela skoltiden,
årskurs 1-6. Den första lärarinnan 1909 var H. Norling. Lärarinnan 1925 var Stina Persson från Nansta och 1927 Karin Lundström.
År 1933 ändrades skolgången till att bli varje dag. Småskolan flyttades då till Nygårn, P.O. Schöns.
Småskolelärarinnan var Signe Price från Näsviken.
Idrottsplatsen i byn var Norråkern. Där bedrevs idrott bl.a. spjut, kula och höjdhopp under några år. Disponent Leman på Linspinneriet skänkte redskap. På Byströms täkta spelades fotboll.
Lärarinna Hedvig Norling. Från vänster Per Berglöf, Albert Jansson (Janninger), Johan Nilsson, Anders Olsson, Johan Backman, Hilding Backman, Anna Sundqvist och Anna Eriksson
Foto: Anders Olsson
Barn på glid i Trogsta 1949. Ingvor Sundfors, Ann-Mari Andersson, Birgit Viktorsson, Anna-Lisa Schön. På rattkälken Gunnar Viktorsson och Olle Sundfors. Foto: Siri Schön
Text och bild ur boken: Skålla med omnejd i Forsa socken.
—156Z1—
HANS OLOF NORLING, * G. 13/11 1887. Mannen. Emigr. t. N. Amerika.
(X4) HEDVIG AMALIA NORDQVIST, * 19/4 1857 i Bjuråker. Lärarinna i Vålsta, Forsa.
—3N9—
7 JOHAN PERSSON, * 10/11 1856, s. t. bonden Per Johansson i Nansta 3. G. 3/11 1892. Bonde i Nansta 3. † 26/10 1901.
1N6 KRISTINA JONSDOTTER, * 6/8 1871, d. t. bonden Jon Olsson i Nansta 1.
Änka o. omg. 6/11 1904 10.
PER, * 13/12 1893. † 13/9 1897.
KRISTINA, * 24/1 1895. Folkskollärare i Trogsta. † 22/5 1944.
KATARINA, * 25/11 1896. G. o. fl. t. Hanebo 1922.
CECILIA, * 20/8 1898. † 1/12 1899.
—78J1—
TORE HARRY JOHNSSON, * 25/8 1915 i Linköping. G. 31/3 1945. Folkskollärare i Trogsta.
(X6) GERTRUD TERESIA VALBORG ERIKSSON, * 19/6 1919 i Delsbo.
ULLA-BRITT TORBORG, * 23/8 1945.
Tronbo skola
Tronbo skola 1925 med lärarinnan Eva Persson
Stående bak:
Karin Olsson, Svea Fast, Bror Nyman, Einar Olsson, Ture Svedin och Gustav Östberg
Sittande fram:
Erik Samuelsson, Sigrid Olsson, Hulda Nyman, Marta Persson, Ture Hedlund och Anna Frid.
—103Å2—
1 ANNA MATILDA ERIKSSON, * 30/3 1872, d. t. förman Isak Axel Eriksson, Forssån. Småskollär. i Hamre. † 31/3 1953.
HEDVIG ULRIKA, * 6/7 1899 i Tronbo. Småskollär.
Källa:
Boken FORSA
Blandade anteckningar om Näsviken. forsadatabas.se
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva, eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78.
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra.
Tack för ditt besök och välkommen åter!
Sammanställt av Åke Nätterö
Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62