Gästgiverier i Bjuråker

Det här är en sammanställning om gästgiverier, färdstugor och pensionat i Bjuråker.  Bjuråker ingår i vår serie om gästgiverier i Dellenbygden.


Klockars i Avholm


Läs om gästgiveriväsendet på Wikipedia


Läs om pensionaten på Wikipedia


Läs om milstenarnas betydelse för gästgiveriväsendet


Gillar du den här sammanställningen får du gärna dela den med dina vänner


Har du en egen hemsida får du gärna länka till dellenportalen.se Tack för ditt stöd!


Använd sökfunktionen

Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det dokumentet du har framför dig.


Den här sammanställningen är sponsrad av:

Här saknar vi sponsorer, men vi gör gärna reklam för dig om du vill synas lite bättre.
Vill du veta mer? Klicka här. 


Allt material här är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.

Det är okej att använda några av Dellenportalens bilder, frågor och svar om ni anger dellenportalen.se som källa. Men det är inte okej att bara ta bilder och text och lägga ut det på andra sidor.


Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan

 

“Lies” – “Lars-Lars”

 

gn-057-lies

Näppänge 220 i Bjuråker
Byn 1, Kyrkbyn 6:1.

Här låg ett av Bjuråkers första gästgiverier.

Det har även varit tingsställe. Tingssalen var belägen i nuv. manbyggn:s östra del.  Arresten, den s.k. Svartkammaren är numera flyttad och omändrad till annat ändamål. En spöpåle och ett halsjärn fanns kvar till 1857.

Gårdsnamnet “Lars Lars” härstammar troligen efter bonden (8BIV släktboken) Lars Larsson född på 1650 -talet. Nuvarande gårdsnamn är “Lies”.
När gästgiveriet upphörde på 1770-talet flyttades verksamheten till Avholm och Moviken.
På Forngården i Bjuråker förvaras ett halsjärnet som troligen härstammar från härifrån.


8BV  Lars Persson född 1686. Härst. okänd. Måg, gästgivare och bonde i Byn 1, Bjuråker. Död 1753. Gift med Karin Larsdotter f. 1688, dotter till bonden Lars Larsson i Byn 1. Död 1750.
Barn:
Pehr 1709 Han tog över gästgiveriet efter föräldrarna
Karin 3/1 1717 – 3/8 1717
Lars 7/3 1719
Olof 7/12 1721 Drunknat i Svåga älv 4/4 1775.
Jonas 1/1 1724 (okänd vistelseort)
Hans 28/8 1728 – 5/3 1730

8B1 Pehr Larsson född 1709, s. t. gästgivare Lars Persson. Bonde och gästgivare i Byn 1. Död 1776. Gift 1736 med 6H1 Brita Pehrsdotter f. 1714, d. t. bonden P. Jonsson i Västansjö 4, Bjuråker. Död 5/8 1798 (feber).
Barn:
Lars 27/11 1737 – 7/6 1743.
Pehr 13/9 1740
Lars 30/6 1743
Karin 31/5 1746
Jonas 7/8 1748
Ella 23/11 1750
Olof 18/11 1753 Han tog över gården efter föräldrarna. Nämndeman o bonde i Byn 1.

I rakt nedstigande led under 8B16 finner vi bonden, målaren och konstnären Erik Lie.
Född 14/2 1894, son till bonden Per Lie i Tå 1:4. Erik Lie avled 6/3 1983
Gift 1/10 1922 med 13E22 Frida Karolina Östlin f. 9/10 1902, d. t. torpare E. Östlin  i Ramsjö, Bjuråker. Död 30/4 1992
Fem barn:
Anna Märta 27/7 1922
Bror Erik 4/10 1926
Lars Kristian 13/11 1927
John Brynolf 29/8 1931
Brita Maria 10/8 1933

Karin Nilsson”Klockars”, köpte hemmanet på 1980-talet och sonen Brynolf köpte tillbaka själva gården något år senare. Brynolf med hustru Ingrit var bosatta i Tyskland och vistades bara tidvis i Bjuråker.

 

 

Gästgivargården Klockars i Avholm

 

gn-054-klockars

Klockars. Avholm 4:2. Avholm 17, med den gamla tingshusbyggnaden till höger.

Enligt släktboken 1A1 Pehr Andersson f. 156.. Bonde i Avholm 1 (enl. 1618 års jordebok) har gården anor från 1500-talet. Gårdens parstuga uppfördes på 1780-talet. En av salarna användes under 1700- och 1800-talet till tingssal.

Fram till 1810-talet stod här en skampåle. Vid tiden omkring 1900 rev “Olas-Matts” från Västansjö en byggnad i Avholm, han hittade då halsjärnet i husgrunden. Matts tog vara på föremålet, och hade det i sin ägo fram till några år in på 40-talet, då han sålde det till Erik Lie i Näppänge. Halsjärnet skänktes senare till hembygdsföreningen av Lies sterbhus, och finns nu på Bjuråkers forngård.

Förr i tiden flyttades ordinarie tingen i turordning runt tingslagets tre socknar, och varje ställe hade en straffpåle. Även traktens kyrkor var i gamla tider försedda med fängsel för så kallade skamstraff. Dessutom fans, åtminstone under 1600 och en tid in på 1700-talet, en straffpåle vid kaptensgården på Hammaren i Delsbo. Utdömda ris eller spöstraff verkställdes vanligen omedelbart vid tingsplatsen under de dagar tingen hölls. Det gällde att nå största möjliga effekt “varnagel” då mycket folk vanligtvis samlades vid tingsplatsen.

 

I domboken för tinget de 5 december 1768 finns följande text:
Så wel i anledning af Konungen Befallningshafwandes dz 15 sids lidne Augusti till Domhafwanden aflåtna skrifwelse,som Högwälbemälte Herres dz 26 i samma månad
gifna utslag på Socknesmedens i Delsbo Sockn, Anders Smitts, giorda ansökning om betalning för the halsjern han förfärdigat till straffpålarne i Delsbo och Bjuråkers Socknars Tings ställen, pröfwade och fastställde Härads Rätten wärdet på the Wid tings ställena uti thes Tingslag, Sjömyra, Byn och Hålsjö uprättade straffpålar med halsjern och kedjor, till 3 daler för hwar påle och 5 daler för jernen, hwilka tjugufyra daler kopparmynt Krono
Befallningsmannen Bolin till wederbörande emot qwitto utbetalar af Häradets under händer hafwande Sakören, tå ock Smitt undfår betalning för sitt arbete.
Möjligen är Smidt den som tillverkat den beskrivna bojan? Han återfinns i kykohandlingar från Delsbo både som hovslagare och sockensmed.
Kjell Ekelöf

 

1A3 Jonas Olsson född 2/11 1755, son till sockenskrivare O. Persson i Änga 4, Bjuråker. Måg, gästgivare o bonde i Avholm 1. Död. 13/7 1792. (lungsot).
Gift 19/10 1766 med 1A2 Ella Larsdotter f. 7/11 1745, dotter till klockare Lars Ersson i Avholm 1. Död 22/9 1805. (håll o stygn).
Barn:
Margta 17/8 1767 Tillsammans med sin man tog hon över gästgiveriverksamheten

4F6 Erik Persson f. 28/1 1762, s. t. bonden P. Larsson i Näppänge 4.
Måg, bonde o gästgivare i Avholm 1. Död 10/9 1799 (gulsot)
Gift 1788 med 1A3 Margta Jonsdotter f. 17/8 1767, d. t. gästgivare J. Olsson i Avhoml 1. Död 25/2 1804. Änka efter gästgivare Erik Persson, omgift med Erik Eriksson.

– 1A5 –

32G3 Erik Eriksson född 8/7 1768, s. t. bonden E. Påhlsson i Tå 2, Bjuråker.
Gift 2 ggr. Måg och gästgivare i Avholm 1. Död 23/10 1820 (håll o stygn).
Gift med 1A3 Margta Jonsdotter f. 17/8 1767, d. t. gästgivare J. Olsson i Avhoml 1. Änka efter gästgivare Erik Persson. Död 25/2 1804.
1A4 Brita Ersdotter f. 12/8 1783, d. t. nämndeman E. Nilsson i Avholm 1. Död 24/2 1832 (tvinsot).
Barn:
Ella 2/11 1802 Hon och maken tog över gården. G 1826 m Pehr Eriksson
Eric 1/5 1807 G 1838 m. Brita Olofsdotter. Bonde i Svedjebo 4, Bjuråker
Margta 1/1 1809 Utflyttat.
Carin 27/6 1812 Gift 1843 m. Olof Olofsson Bonde i Avholm 4 klockar.

 

 

Gästgivargården “Per Ols” i Avholm

Avholm s 4:2 Avholm 15

 

gn-048-avholm
Åren 1880 – 1920 bedrevs gästgiveri på gården. Gården t. v. brann ned 1920.

Mangårdsbyggnaden t. h. byggdes 1901, stall 1928, loge 1921 och magasin på 1890-talet. Gården elektrifierades 1913. Gården har varit i släkten sedan början av 1700-talet, och gått i arv från far till son eller dotter. Se bröllop som varit på gården.

4A17 Erik Olsson född 5/11 1865, son till bonden Olof Eriksson i Avholm 1. Gästgivare och bonde i Avholm 3:2. Död 17/1 1941.
Gift 13/1 1886 med 21H9 Margta Ersdotter f. 3/1 1867, d. t. bonden E. Eriksson i Ramsjö 3, Bjuråker. Död. 25/1 1927.
Barn:
Kerstin 5/5 1887 Gift 1909 med Anders Hedberg. Bonde o nämndeman i Avholm 7:2
Anna 17/6 1888 Gift 1915 med Erik Hansson, bonde i Näsbyn 2, “Krus” i Delsbo.
Olof 2/1 1890 – 29/8 1891 (difteri).
Erik 11/1 1892 – 21/6 1896.
Margta 9/7 1893 Gift 1921 med Nils Erik Östberg, bonde i Avholm 3:2, Bjuråker

gn-017-nota

 

 

Gästgivargården i Moviken

mtre-091

Bakom f d affärslängan, Moviken 48, ser vi taket och skorstenarna på Färdstugan

Färdstugan

Utefter landsvägen nedanför Vitkasern i Moviken låg Färdstugan

Ossian Friberg skriver: Det gamla gästgiveriet torde ha funnits omkring 1770, ty i gamla skrifter angives om ett gästgiveri i Moviken vid den tiden.

I Färdstugans östra gavel fanns ett stort rum med ett fönster på gaveln och ett fönster mot landsvägen. Möjligen var det en skrubb efter långväggen mot gården. Från samma förstuga kom man in i ett rum mitt på huset och det hade ett fönster mot landsvägen Det fanns även vindsvåning så det var gott om plats. Till huset hörde både bodar och stallrum Glaset i fönstren var s.k. ”pottaskefönster” som var grönskimrande och kunde bilda figurer.

I den sydvästra delen av huset bodde (3Y22) Erik Ersson Tomtlund – Strid född 9/3 1867 i Hålsjö. Gift 7/6 1897 med Anna Brita Forslin född 28/4 1867i Norrbobyn

I början av 1900- talet flyttade de in i färdstugan där hustrun Anna – Brita drev en affär .
Ett gemensamt barn. Erik Johan f. 15/1 1898 Utflyttad till Njurunda 1911
Anna – Brita som varit änka hade två barn från ett tidigare äktenskap.
Margareta f. 29/9 1885 G.1904 m. Karl Prins Bosatta i Gård 31
Jonas 17/3 1880 G. 1915 med Edla Krans Bosatta i gård 5

Kammaren på vinden
I kammaren på vinden bodde Olof Abrahamsson – Kurman. (28A12) 1828 -1895. Han satt för de mesta vid fönstret och tittade. När han avled, fanns det många som sett hans ansikte i fönstret. Vi skolbarn vågade inte gå landsvägen till skolan, utan gick en lång omväg förbi likboden. En dag tog lärarinnan oss med dit för att visa, att där inte syntes något ansikte, och sedan vågade vi gå rätta vägen berättar Ossian Friberg.

Ibland kunde luffare befolka färdstugan. Det fanns gott om luffare på den tiden. De kunde stanna någon tid för att få ett klädesplagg på kroppen. De tillverkade olika saker som råttfällor av förtennad järntråd och underlägg för strykjärn m.m. som de ville byta med eller sälja. De lagade sin mat själva och det blev för det mesta kolbullar. Det var intressant att sitta där om kvällarna och höra när de berättade om sina äventyr med fruntimmer Det fick bli vår sexualupplysning. Berättelser som inte var lämpliga för barn alla gånger. Det var många underliga typer och en del hade nog, som man säger, ”sett bättre” dagar. En hade en studentmössa i rockens innerficka. Men det var ju inget bevis på att han tagit studenten


I Wengelins bok ”Minnen från Delsbo och Bjuråker” från 1893, berättas om

gästgiveriet i Moviken och Delsbo omkring 1770 och dess taxor.


En sängplats under en natt kostade 6 öre km. = kopparmynt
En måltid husmanskost 16 öre km.
En ”bättre lagad mat”, en middag .24 km.
Om rummet behövde eldas med en brasa tallved 2 öre km, vintertid med björkved 3 öre km.
Foder till hästar. Ett lispund hö 12 öre km ( = 8½ kg)
En kanna havre 6 öre km. (= 2,6 liter)
Ett talgljus 6 öre km.
En mark smör kostade 1752, 16 öre km. (ca 210 gram)
Ett tjog ägg 20 öre km.
En höna 18 öre km.
En kanna brännvin, 2,6 liter, kostade lika mycket som ett får. Omkr.10 daler silvermynt
Priserna har varierat kraftigt från tid till annan. Lagar och förordningar ändrades efter naturens nycker med tillgång på mat och dryck

Till de resandes betjäning skulle gästgivaren, enligt 1771 års taxa ständigt tillhandahålla nödiga och snygga sängkläder med dubbla lakan till två sängar för ståndspersoner, tvenne borddukar och annat nödigt bordstyg. Gästgivaren skulle alltid hava två tjog ägg, ett lispund smör, tre lispund torrt och ett lispund mjukt bröd, en halv tunna dricka, en famn björk – och två famnar tallved, som skulle vara torr. Fem marker talgljus, en halv tunna korn, en ”gilling” ängshö och ett ”rep” halm.

Ett rep = så mycket som gick att packas ihop inom ett 9 alnars rep, ca 540 cm
En gilling = 6.28 kubikmeter
En famn ved håller i höjd 6 fot, i bredd 8 fot, i längd vanligen 3 fot. Eller 1,8 meter
Om inte gästgivaren följde givna föreskrifter, fick han böta 10 daler silvermynt.

Det blev beslutat att gästgiveriet vid Moviken, på grund av den låga resandeströmmen, skulle få hålla bara hälften av ovanstående matvaror m.m.


Kjell Ekelöf som läst originalhandlingar för gästgiverierna i Dellenbygden skriver:

“Flera gästgivareförordningar utgavs bl.a. 1664, 1734, och 1766, vid tingen under 1770 – talet underströks hur den senare förordningen efterlevdes i länet.

År 1734 stadgas. De som i städerna och å landet skjutsa med båt, skola minst med 2 sådana wara försedde, en mindre och en större, efter sjöns storlek, som överfaras skall”.

Den uppgiften gäller skjutsställen vid större färdvägar, på mindre orter räcker det med en mindre båt.

I 1772 års protokoll finns en båt vid gästgiveriet i Norrbo men ingen vid skjutsstationen i Moviken som innehades av Per Larsson.

Men 1774 har även Moviken en båt och 1775 har gästgivaren Per Persson i Moviken två båtar, varav en bör ha varit ”större” enligt förordningen”.

Bernt Stolt skriver att i Strömbacka huvudbok för år 1775 står en utgift på 72 kr för inköp av en kyrkbåt.

Gästgiveriet i Moviken hade två kärror, en åksläde, en färdsläde och en höskrinda samt en mans- och en kvinnoridsadel. Kärrorna hade järnskodda hjul, och samtliga fordon var försedda med nödiga seltyg och skaklar. Då många resande samtidigt önskade skjuts och hästarna inte räckte till, ” tå skola näste grannar honom till hjälp komma”. Den beredskapen fördelades emellan socknens bönder och kallades att stå i hållskjuts. Dröjsmål med skjutsen förorsakade gästgivaren 1 daler i böter för var försenad timme.

Endast två personer tilläts åka i kärra eller släde efter en häst. Med två hästar fick tre personer åka, och som bagage medföra antingen en kappsäck eller liten kista. Efter en häst fick man inte lasta större vikt än ett skeppund, men med två hästar det dubbla. Det skulle finnas stallar och skjul för de resandes hästar liksom en uppsatt tavla som visade miltalet till nästa ombyte och uppgift om kostnad för lega av båt eller hästekipage. Priset för resa med kärra var satt till 1 Daler silvermynt för var passerad mil. Milen var då 6000 famnar, vilket i dagens mått blir 10.689 meter

28/6 1915 skriver Länsstyrelsen om ny taxa på förnödenheter mm vid gästgiverierna och skjutsstationerna i Norra Hälsinglands fögderi enligt nedanstående exempel:

Ett rum med nattlogi, eldning och lyse för en person 2:00 kr
En måltid bestående av en varm rätt, jämte smörgåsbord 1:50 kr
Enbart smörgåsbord 1:00 kr
En butelj pilsneröl o 1/3 liter 0:30 kr
½ liter oskummad mjölk 0:13 kr
En kopp kaffe utan bröd 0:20 kr

 

 

Västansjö Gästgiveri 1921- 1933 –

Pensionat Dellenro 1934 -1948

 

gn-049-unas

Västansjö 5:25, Västansjö 615

Gården uppfördes omkring 1895, flygeln ungefär samtidigt. Ekonomibyggnaderna är av äldre datum men blev renoverade 1905.
Klicka på Bröllop i Västansjö för att se Karin och Johans bröllop 1911

10B15 Karin Jonsson f. 9/12 1892, dotter till nämndeman J. Nilsson Västansjö 5, blev ägare till hemmanet 1917. Till 1921 bedrevs endast jordbruk därefter gästgiveri som sedan måste läggas ner på grund av att rättigheterna upphörde. 1933 blev det skilsmässa mellan Karin och Kraft –Johan. Efter den auktion som följde ropades fastigheten in av Karin och 1934 öppnade hon pensionat Dellenro.

41A19 Johan Jonsson född 14/8 1885, från kraftgården i Tå. Måg bonde och gästgivare. Först gästgivare här sedan gästgivare i kyrkbyn. 
Gift 6/7 1911 med dottern i huset  Karin Jonsdotter född 9/12 1892. Frånskilda 1933.
Adoptivson:
Nils Johan Jonsson 27/3 1918 Utflyttad till Överluleå 1943

Ca 1933 – 1949

10B24 Karin Jonsson 9/12 1892. Skild 1933, omgift 24/8 1937 med (3Z1) Ernst Källman 11/12 1898 – 16/9 1980. Son till cementfabrikör K. J. Källman i Vedmyra/Norrboån, Norrbo.

Sedan hustrun Karin avlidit 22/4 1948, sålde Ernst Källman fastigheterna 1949 till kommunen som byggde om husen till hyreslägenheter. Fyra mindre lägenheter i det röda huset och tre något större lägenheter i det gula. Björn Lundén hade kontor och bokföringsbyrå i det gula huset.

År 1986 hade kommunen tröttnat som hyresvärd och sålde fastigheterna till mattläggare Tage Wästberg. Tage var en mångsysslare som gillade att hålla på med hästar, köpa upp bär och var allmänt orädd att ge sig på nya saker. När hälsan började svikta gick det ganska snabbt utför. Tage avled den 16/10 2007.
Fastigheten salubjöds 2005 och köpare blev Per Åke Lust. Per Åke föddes 1960 och avled 2008. Han växte upp i Bjuråker men var bosatt i Delsbo. När brand utbröt i hans villa blev han så illa bränd, att han senare avled.

Ägare sedan 2009 är Pär o Sophie Nordin. Pär Nordin född 2/12 1975. Han har sina rötter i Bobygden i Delsbo. Per Åke Lust var Sophies farbror. Hon är född 22/1 1979.

 

 

Hotell Gästis

 

gn-059-gestis

Vykort på Hotell Gästis

Platsen har gamla anor och före laga skiftet betecknades hemmet Gärde 1. Efter skiftet bytte fastigheten nummer till Tå 1:6, med gårdsnamnet “Svensas”.

När Svens-Olle, som han allmänt kallades, sålde hemmanet 1933 och flyttade till Tomta i Delsbo, köptes fastigheten av den tidigare gästgivaren från Västansjö – Johan Jonsson.

1D13 Olof Jonsson f. 16/6 1865, s. t. bonden J. Pålsson i Gärde s 1. Bonde och drev även caférörelse under några år i Tå 1, fram till 1933 då han utfl. till Delsbo. Död 16/8 1936.
Gift 21/4 1893 med 1A12 Brita Ersdotter f. 13/3 1876, d. t. bonden E. Ersson i Avholm 4.
Barn:
Karin 17/6 1894
Erik 10/1 1896 – 12/8 1897
Jonas Erik Valdemar 18/4 1902 – 12/12 1902
Erik 6/10 1908
Per Rickard 2/8 1914 Utfl. t. Ljusdal 1934

 

gn-053-annons

Annons ur telefonkatalogen 1949. Söderblomsvägen 3, kyrkbyn, Bjuråker

gn-058-klipp

 


gn-055-portrett

Familjeporträtt:

Från vänster i bakre raden  Johan (gästgivare), Margta, Brita, Per.
mellan föräldrarna står dottern Edla
sittande mor Margta Persson och fadern Jonas Persson, Ring

41A19 Johan Jonsson född 14/8 1885, från kraftgården i Tå 106. Måg bonde och gästgivare. Först gästgivare i Västansjö sedan gästgivare här i kyrkbyn. 
Frånskild 27/3 1933 från Karin Jonsdotter i Västansjö. Död 29/8 1958.
Omgift den 29/8 1958 med Anna Maria Andersson f. 1/3 1904, d. t. Anders Jonsson i Norr Säljersta, Järvsö. Död 30/9 1982

gn-074-gestis

En nota från 1948. Ett 60-tal gäster har samlats för att dricka lite kaffe efter en begravning.

Efter Johan Jonssons död blev Maria, Maja kallad, ensam med sin rörelse. Efter en tid flyttade Torsten Goman dit som gårdskarl, och blev något av en “allt i allo”. Maja drev Gästis till slutet av 60-talet, då hon och Torsten flyttade till Friggesund.

Nya ägare blev Gudrun Warneman, Hasse o Ulla Rydberg och Ylva Englund.

Anrikt gästgiveri utbjuds till försäljning

gn-056-klipp

Bild ur HT den 3 dec. 2004. Foto: Jan Olsson
Den sammanlagda boytan är på 455 kvadratmeter med tio rum

Nya ägare blev Lisa och Tord Hammarlund från Stockholm. De satsade på restaurangverksamhet i form av beställningar till begravningar, bröllop, födelsekalas mm. Vissa helger serverades buffé med hemlagat. Nu är den stora fastigheten privatbostad

 

 

Gästgivars Änga 3:6

 

gn-050-anga-308

Änga 308, enligt boken “Gods och Gårdar”, lär det ha varit både gästgiveri och tingsställe vid den här gården

 

Svågadalens Pensionat

 

gn-051-klipp

Ängebo 56. Bild ur boken “Gods och Gårdar”.

Ängebo 56, F d Pensionatet

Ängebo 10:6.

Gammel Nirgens hus var gammalt och dåligt när Brita o Helmer Carlsson renoverade och gjorde om det till Pensionat med ölrättigheter. Helmer Carlsson bedrev även radiohandel i fastigheten.
Senare uppfördes en byggnad där man sålde kioskvaror under ett antal år.

Fam. Carlsson inflyttade från Borrsjö i Ljusdal 1934.
Helmer Carlsson född 18/12 1892 i Ljusdal. Död 3/2 1967
Gift 6/12 1929 med Brita Åström född 11/12 1903 i Ramsjö, Ljusdal. Död 25/12 1965
Tre barn:
Eje Nestor f. 5/6 1929 i Ljusdal. Död i Hudiksvall 5/1 1980
Maggie f. 4/7 1921 i Ragunda. Utflyttat till Ljusdal 1940.
Ove Tönnes f. 12/3 1927 i Ljusdal. Gift och bosatt i Hede Härjedalen

1938 tog August Högberg över och öppnade ”Svågadalens Pensionat” fortfarande med Brita Carlsson som värdinna.Han innehade rörelsen till 1944 då Helmer Carlsson tog över ägandet av fastigheten Ängebo 10:6.

1967 övertogs fastigheten av:
9Å56 Sigvard Dahlström 20/10 1920 , son till Johan Dahlström i Holmberg 7. Död 10/9 2001
Gift 6/9 1952 med 20G13 Svea Larsson 5/9 1923, dotter till Lars Olov Larsson torpägare Lindbomstorpet 2:1 i Brännås. Svea avled 20/3 1991
Sveas son, Sven Åke Eriksson 1/9 1942 – 21/10 1975
Tre gemensamma barn:
Lennart 26/5 1946 Han äger fastigheten men är bosatt i Ramsjö 221, Bjuråker
Kennet 16/12 1952 Han är gift och bosatt i Hudiksvall
Anna Viveka 23/9 1956 Hon är bosatt i Jordbro utanför Stockholm

Inför julen 1975 brann Lennart Dalströms fastighet i Ståläng ner till grunden. Hans sambo Kerstin Flygt och dottern Anna-Lena fick nu flytta in och bo här till det att de hittat en ny bostad.

2007 sålde A. V. Dahlström fastigheten för 100 000 kr till Erik Lennart Dahlström

 


Källa:

Bjuråker-Delsbo-Norrbo släktregister
Från dåtid till nutid i Kyrkbyn och Tå
Avholm och Hästnäs, i Bjuråkers Dellenbygd
Svenska Gods och Gårdar
Svensk Hembygd. Hälsingland 1938
Gods och Gårdar 1940
Bjuråkers-blad 1998

 

 

Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt

Om du uppskattar den här sammanställningen och vill stödja vårt arbete är en gåva mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Delsbo, eller Swisha till 073-600 42 78

Tack för din hjälp – tillsammans kan vi glädja andra

Tack för ditt besök!

Sammanställt av Åke Nätterö


 Tillbaka till toppen

Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *