Kyrkan uppfördes under åren 1847 till 1854. Men först år 1858 ägde invigningen rum. År 1879 den 27 april eldhärjades kyrkan av vådeld som du kan läsa om här vad tidningen skrev.

---

Läs om Enångers kyrka enl. Wikipedia

---

Läs om Enångers kyrka enl. Svenska kyrkan

---

Läs om Enångers gamla kyrka.

---

Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det här dokumentet.

---

Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan

 

SÖDERHAMNS TIDNING DEN 29/4 1879

Enångers kyrka nedbrunnen

Enångers kyrka. Källa: Wikipedia

Sistlidne söndagsmorgon lades Enångers kyrka i aska. Eldens utbrott synes vara förorsakadt af någon bristfällighet i värmeledningen. Kyrkan vara af sten, men var försedd med hvalf af trä samt yttertak af spån. Den uppvärmdes af två Gurneyska ugnar. Sannolikt har något ledningsrör genom någon bräcka genomsläppt gnistor eller ock varit placeradt så nära någon planka eller bjelke, att antändningen i följd häraf skett. I ugnarna uppgjordes eld kl. 7 på morgonen af kyrkovaktaren N. Svedin, hvilken derefter biträdde med ringningen och sedermera begaf sig upp till prestgården för att hemta de böcker m.m., som för dagen skulle användas i kyrkan. Han hade ej hunnit fram, förr än brandsignaler ljödo. Hemmansägaren Nils Borin, som bor icke långt från kyrkan, hade varseblifvit, att eld uppsteg från kyrktaket, hvarföre han sprang upp i tornet och gaf larmsignal.

Elden spred sig emellertid med största snabbhet från nordöstra sidann af taket. Vattentillgången var knapp. Den ovanligt starka blåsten gjorde, att sprutornas vattenstrålar blott med svårighet nådde upp på det höga taket.

Vattenlangningen försvårades också af den djupa och lösa snön som betäckte marken. I följd deraf blefvo alla ansträngningar att rädda kyrkan fruktlösa. Taket var snart omhvärfdt af lågor. Kl. 9 nedstörtade hvalfvet och den prydliga, kopparbeklädda tornspiran. Af det vackra templet återstå nu blott murarne.

Åtskilliga gårdar bredvid kyrkan äfvensom kyrkstallen voro i fara för den massa takspån, som kringfördes af vinden, men räddades dock, ehuru de flera gånger fattade eld. Deremot nedbrann en på något afstånd från kyrkan belägen hölada. Gnistor, kastade af vinden, hade troligen inträngt under takspånen och antändt densamma.

Alla kyrkans dyrbarheter och handlingar samt Enångers sparbank i kyrkan förvarade säkerhetshandlingar lyckades man rädda undan det förhärjande elementet. Kyrkan lär vara försäkrad i länets brandstodsbolag för 45,000 kronor, en alltför låg summa.

Ett rykte förmäler att anmälan ej ingått om att kyrkan försetts med värmeledning. I sådant fall torde det vara ovisst, om brandstoden utbetalas. En sådan glömska af kyrkorådet vore oförlåtligt. Emellertid torde ryktet tarfva bekräftelse.

Röken af branden syntes, efter hvad en person meddelat oss, ganska tydligt från Kungsbacken härstädes.

Enångers kyrka, som nybygdes för omkring tjugu år sedan, var en af de vackraste i Helsingland. Den gamla kyrkan är, som bekant, använd till museum af Helsinglands forminnesförening.
Källa: Kungliga Biblioteket
Avskrift: Viveca Sundberg

---

 

GEFLEPOSTEN DEN 26/8 1879

Enångers kyrka.

Från Enånger meddelas till Helsingen: Ännu har intet bestämdt aftal uppgjorts om öfvertagande af arbetet med den nedbrunna kyrkans återuppbyggande, ehuru anbud af flere bygmästare afgifvits. Vid kyrkostämma den 10 dennes beslöts, att församlingen först skulle förskaffa sig fullständigt detaljerad ritning å den blifvande bygnaden och utsågs vid denna stämmas fortsättning i söndags slottsintendenten m.m. E. Jakobsson i Stockholm att, derest han ville åtaga sig, sådan ritning uppgöra.

Redan för någon tid sedan har församlingen gått i författning om gjutning af två nya klockor, den mindre om 20, den större om 40 centner, från Lindebergs gjuteri i Sundsvall. Klockorna bli sålunda något större än de gamla, af hvilka den större, enligt i klockan inhuggen anteckning, vägde 10 skeppund 10 lispund (stapelstadsvigt), eller i det närmaste 33,6 centner.

Genom vaskning af det i tornfoten efter branden samlade gruset erhölls ej mindre än 34 centner 12 skålpund metall efter de nedsmälta klockorna, hvilket måste anses såsom ett rätt lyckadt resultat, då man besinnar att sällan större korn anträffades än af en ärts storlek och derunder. Litet hvar af församlingsborna äro mycket rädda att de nya klockorna ej skola kunna erhålla den sköna klang, som de lärt sig älska hos de gamla; de voro ock synnerligen rena och fria från störande bitoner, läto knappt förnimma de vanliga alikvottonerna, utan angåfvo tydligt grundtonerna F. och G. Det är bestämdt att de nya klockorna skola hafva samma inskriptioner m.m. som de gamla, samt derutöfver något om branden.

Dessa voro: å stora klockan: (öfverst) Gloria in excelsis Deo Me fundebat Holmiæ Mickel Bader. (På midten:) Gudhi till Ähra och Enångers försambling Till prydna är oter Denne Klocka 3:dje Gangen om gutten den XI August 1685. (Vid randen:) Laudate Dominus in Cymbalis in Cymbalis bene sonantibus. Å lilla klockan: (öfverst:) Jag gladhes i thet migh sagdt är att vi skole gå in uthi Herrans hus. Hallelujah. (Vid randen:) Lofver Gudhi i Hans Helgedom, lofver Honom medh klara Cymbaler, lofver honom med välklingande Cymbaler, Halleluja. (På motsatta sidan:)Hafver S. Jöran Putens Enka låtit giuta anno 1662.

Källa: Kungliga Biblioteket
Avskrift: Viveca Sundberg

---

Enångers kyrka. Källa: Wikipedia