FLYTTFÅGLARNA ANLÄNDER ALLT TIDIGARE UNDER VÅREN, ÄVEN TILL DELLENBYGDEN skriver författaren till den här artikeln, ornitologen, botanikern och läkaren Arnold Larsson. Han är även medförfattare i det stora bokverket Hälsinglands flora.
Alla fågelnamn är klickbara, för att du ska kunna lära dig mer om den aktuella fågeln och framförallt (för det mesta) för att få lyssna till hur den låter.
Fågelskådningsplatser i Sverige.
Hålsjöviken – Hudiksvallsregionens fågelklubb.
Norrbo Fågeltorn, Hudikportalen.se
Norrbo Fågeltorn – Naturkartan
Landskapsfåglar enl. Wikipedia
Ornitologi enl. Wikipedia
Flyttfåglar enl. Wikipedia
Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det dokumentet du har framför dig.
Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan.
VÅRA FLYTTFÅGLAR
FLYTTFÅGLARNA ANLÄNDER ALLT TIDIGARE UNDER VÅREN, ÄVEN TILL DELLENBYGDEN
Publicerad i Fåglar i X-län nr 2 2019 sid. 41 – 46. (årgång 50)
Arnold Larsson
Avskrift: Viveca Sundberg
Under senare år har det uppmärksammats att flyttfåglarna kommer tillbaka allt tidigare under våren (Green m.fl. 2018). Vid Ottenby fågelstation på Öland har t.ex. ett antal arter tidigarelagt sin vårflyttning med 5,2 dagar 2017 mot 1979 (idem). Orsaken anses vara den pågående klimatförändringen med allt mildare vintrar och tidiga vårar.
Sedan 1975 har jag noterat datum för årets första fynd av de flyttfåglar som kan ses i Dellenbygden, där jag bor sedan 1974. Med Dellenbygden avses här centrala delar av Delsbo, Norrbo och Bjuråkers socknar (koordinater c:a 61° 50´, 16° 35´). De 44 år det rör sig om har jag delat in i 4 perioder om vardera 11 år (period 1: 1975-1985, period 2: 1986-1996, period 3: 1997-2007, period 4: 2008-2018). Räknat ut genomsnittligt datum för varje period för årets första fynd av ett antal flyttfåglar (tabell 1). I tabellen har även lagts in genomsnittligt datum för lövsprickning i trakten och islossning för den lilla sjön Rångsjön på gränsen mellan Delsbo och Bjuråkers socknar. Även en del äldre data från Hudiksvallstrakten för åren 1861-1896, hämtade från Wiström (1886) och Wiström (1898) och från Ljusdalstrakten för åren 1921-1950 från Witt-Strömer (1950), är inlagda liksom nutida uppgifter för hela Hälsingland, från Dagens natur, www.artportalen.se från våren 2018.
Genomsnitt för alla arter visar att de kommit allt tidigare för varje period. De var 3,0 dagar tidigare under period 2 än under period 1. Under period 3 var de 5,0 dagar tidigare än under period 1 och under period 4 6,0 dagar tidigare än under period 1.
Man brukar dela in flyttfåglar i väderflyttare och datumflyttar. De förstnämnda övervintrar i Europa ned till Medelhavet och flyttar norrut när vädret är lämpligt medan datumflyttare övervintrar huvudsakligen i tropiska Afrika och återkommer ungefär samma datum varje år. Mot detta finns ju flera undantag och datumflyttare är också beroende av väderleken. Väderflyttare är de som brukar komma åter tidigare än datumflyttare. För att se om det var någon skillnad i genomsnittlig återkomst delade jag in flyttfåglarna i 4 kategorier efter hur snart de hade anlänt hit under period 1. De som genomsnittligt hade kommit hit t.o.m. 15 april kom åter 6.0 dagar tidigare under period 4 jämfört med period 1, de som kom åter mellan 16 och 30 april var 6,6 dagar tidigare liksom de som kom mellan 1 och 15 maj, medan de som anlänt efter 15 maj var 4,4 dagar tidigare. Detta stämmer med resultat från Ottenby fågelstation där de s.k. väderflyttarna tidigarelagt sin ankomst mer än vad datumflyttare gjort (Green m.fl. 2018 a).
Störst skillnad i ankomsttid här har ormvråk, trana och gransångare, som alla kom 13 dagar tidigare under period 4 jämfört med period 1. Medeldatum för gransångarens vårflyttning vid Ottenby fågelstation var 11 dagar tidigare 2017 jämfört med 1979 och till Falsterbo fågelstation kom den också 10 dagar tidigare genomsnittligt 2010-2017 mot 1980-1989 (Green m.fl. 2018 a). Att gransångaren kommit allt tidigare till södra Sverige kan också delvis bero på att den sydliga underarten collybita påtagligt expanderat norrut sedan 1970-talet och den underarten kommer tidigare än den nordligare underarten abietinus (Nilsson 2018 a). Att mitt genomsnittsdatum för gransångare, liksom för de flesta andra arter, för åren 2008-2018 ligger en dryg vecka efter genomsnittet för hela Hälsingland 2008-2016 är kanske inte så konstigt då alla landskapets fågelskådare bidrar till den siffran. Dellenbygden ligger ju också i norra delen av landskapet och hur långt norrut observationerna är gjorda spelar in. Så ses t.ex. gransångaren 4 dagar tidigare i Gästrikland och 4 dagar senare i Medelpad än i Hälsingland (Nilsson 2018 a). Genomsnittsdatum för artens ankomst till Ljusdal under åren 1921-1950 (Witt-Strömer 1950) stämmer nästan helt med min uppgift för 1975-1985.
Rödvingetrasten noterades 12 dagar tidigare under period 4 mot period 1. Denna siffra stämmer bra med förändringen av artens medeldatum för flyttningen vid Ottenby fågelstation som var tidigarelagd med 9,5 dagar för åren 1979-2017. (Green m.fl. 2018 a).
En annan art som klart har tidigarelagt sin ankomst under våren är svarthätta som kom hit 11 dagar tidigare under period 4 mot period 1. Även denna siffra stämmer bra med förändringen av artens medeldatum för flyttningen vid Ottenby fågelstation som var tidigarelagd med 10 dagar för åren 1979-2017. (Green m.fl. 2018 a).
10 dagar tidigare anlände sävsparv, rödhake och fisktärna under period 4 mot period 1. Rödhake har också genomsnittligt tidigarelagt sin vårflyttning vid Ottenby fågelstation med 8,9 dagar under åren 1979-2017, medan den har anlänt bara 1 dag tidigare till Falsterbo fågelstation 2010-2017 mot 1980-1989 (Green m.fl. 2018 a). Jämfört med de äldre uppgifterna från Ljusdal anländer sävsparven nu 3-4 veckor tidigare till Dellenbygden medan rödhaken är 2-3 veckor tidigare.
Bofinken har kommit hit 6 dagar tidigare under period 4 mot period 1. Genomsnittligt ankomstdatum hit för period 1 och 2 (1 april resp. 30 mars) är nästan de samma som de äldre uppgifterna från Hudiksvall (1 april) och Ljusdal (31 mars) anger. Detta stämmer med uppgifter från Falsterbo fågelstation att förändringar i ankomsttid ökat mest efter millennieskiftet (Green m.fl. 2018 a).
Några arter har det inte varit så stora förändringar för. Det gäller för både så kallade väderflyttare som för datumflyttare. För sånglärka, som är en väderflyttare, skiljer det bara 1dag mellan period 1 och 4 och genomsnittsdatum för de 4 perioderna ligger mellan 22 mars till 24 mars. Detta skiljer inte mycket från 1800-talets uppgifter från Hudiksvall (27 mars), medan Ljusdals datum för 1921-1950 (30 mars) ligger omkring en vecka senare. Även för väderflyttaren sädesärla ligger genomsnittsdatum för ankomst till Dellenbygden inom en vecka (5 – 11 april). De äldre uppgifterna från Hudiksvall och Ljusdal är bara en knapp vecka senare (bägge 13 april). Tornseglaren, som räknas som datumflyttar kom till Dellenbygden, i genomsnitt inom ett kort tidsintervall (16 – 19 maj) och den var bara 1 dag tidigare under period 4 jämfört med period 1 Till Sverige skall den komma 3 dagar tidigare på senare år jämfört med 1980-talet (Nilsson 2018 b). En annan datumflyttare är grå flugsnappare som också anlänt hit under ett kort tidsintervall (18 – 22 maj) och var bara en dag tidigare under period 4 mot period 1. Till Sverige ska den ha kommit omkring 4 dagar tidigare på senare år jämfört med 1980-talet (Nilsson 2018 c).
Göken är också en datumflyttare som anlände hit ungefär samma datum i genomsnitt under perioderna 1,2 och 3 men kom 6 dagar tidigare under period 4 jämfört med period 1. Till Sverige anges den ha kommit 4 dagar tidigare på senare år jämfört med 1980-talet (Nilsson 2018 d). De äldre uppgifterna från Hudiksvall (16 maj) och Ljusdal (14 maj) stämmer ju förvånansvärt bra överens med mina uppgifter 1975-2018 (12 – 18.5)
2 arter anlände i genomsnitt senare under period 4 mot period 1, nämligen stare och stenskvätta, och bägge med 3 dagar. Både arterna kom också tidigare under period 2 än under period 3 och 4. För starens del har jag ingen bra förklaring medan för stenskvättan kan en orsak vara att den blivet betydligt ovanligare här under senare år, liksom i Sverige i övrigt (Larsson 2019, Green m.fl. 2018 b).
Litteratur
Green, M, Lindström, Å., Svensson, M.& Wirdheim, A. 2018 a. Sveriges fåglar 2018. BirdLife Sverige – Sveriges Ornitologiska förening, Svensk Fågeltaxering vid Lunds Universitet, Artdatabanken samt fågelstationerna vid Ottenby och Falsterbo.
Green, M., Haas, F. & Lindström, Å. 2018 b. Övervakning av fåglarnas populationsutveckling. Årsrapport för 2017. Rapport, Biologiska institutionen. Lunds universitet.
Larsson, A. 2018. Förändringar i fågelfaunan i Dellenbygden 1975-2017. Fåglar i X-län 49:3 72-85.
Nilsson, J. 2018 a: Gransångarens ankomst tidigarelagd med flera veckor. Dagens natur 27 mars
(www.artportalen.se)
Nilsson, J. 2018 b: Punktliga tornseglare. Dagens natur 9 maj (www.artportalen.se)
Nilsson, J. 2018 c: Grå flugsnappare. Dagens natur18 maj (www.artportalen.se)
Nilsson, J. 2018 b: Göken anländer numera fyra dagar tidigare än på 1980-talet. Dagens natur 3 maj (www.artportalen.se)
Wiström, J. A. 1887: Ornithologische Beobachtungen der Gegend um Hudiksvall. Bihang till Kongl. Svenska Vetenskapsakademiens handlingar, band 13, afdelning IV:7 150-172.
Wiström, P. W. 1898: Förteckning öfver Helsinglands fanerogamer och pteridofyter, uppgjord efter J.A. Wiströms efterlämnade anteckningar, och med tillägg. Wimmerby.
Witt-Strömer, B. 1950: Hälsinglands fåglar. Ljusdal.
Tabell 1. Genomsnittligt datum för första observation av ett antal flyttfåglar.
1: Egna data.
2: Hudiksvallstrakten, data från Wiström (1887) och Wiström (1898).
3: Ljusdalstrakten, data från Witt-Strömer (1950).
4: Hela Hälsingland, data från Dagens natur, www.artportalen.se från våren 2018.
1 Dellenbygden
| 1 | 1 | 1 | 1 | 2 | 3 | 4 | |
| Art | Period 1
1975- 1985 |
Period 2
1986- 1996 |
Period 3
1997- 2007 |
Period 4
2008- 2018 |
1861-
1896 |
1921-
1950 |
2018 |
| Stare | 17.3 | 15.3 | 19.3 | 20.3 | 2.4 | 22.3 | |
| Sånglärka | 24.3 | 22.3 | 23.3 | 23.3 | 27.3 | 30.3 | |
| Tofsvipa | 27.3 | 26.3 | 18.3 | 23.3 | |||
| Ringduva | 31.3 | 26.3 | 22.3 | 22.3 | |||
| Bofink | 1.4 | 30.3 | 24.3 | 26.3 | 1.4 | 31.3 | |
| Ormvråk | 5.4 | 31.3 | 26.3 | 23.3 | |||
| Sävsparv | 9.4 | 7.4 | 4.4 | 30.3 | 26.4 | ||
| Sädesärla | 10.4 | 11.4 | 5.4 | 8.4 | 13.4 | 13.4 | 29.3 |
| Skrattmås | 12.4 | 7.4 | 4.4 | 4.4 | |||
| Storspov | 13.4 | 12.4 | 10.4 | 11.4 | 20.4 | ||
| Fiskmås | 15.4 | 13.4 | 11.4 | 6.4 | |||
| Trana | 15.4 | 8.4 | 2.4 | 2.4 | 15.4 | ||
| Rödhake | 16.4 | 12.4 | 11.4 | 6.4 | 21.4 | ||
| Ängspiplärka | 18.4 | 13.4 | 5.4 | 9.4 | 1.5 | ||
| Rödvingetrast | 19.4 | 10.4 | 11.4 | 7.4 | 22.4 | ||
| Enkelbeckasin | 20.4 | 18.4 | 17.4 | 15.4 | |||
| Bläsand | 22.4 | 12.4 | 10.4 | 15.4 | |||
| Skogssnäppa | 22.4 | 16.4 | 18.4 | 13.4 | |||
| Skäggdopping | 22.4 | 23.4 | 24.4 | 22.4 | |||
| Järnsparv | 23.4 | 19.4 | 18.4 | 14.4 | |||
| Storlom | 26.4 | 22.4 | 22.4 | 19.4 | 23.4 | ||
| Fiskgjuse | 28.4 | 22.4 | 22.4 | 20.4 | |||
| Stenskvätta | 28.4 | 27.4 | 28.4 | 1.5 | 29.4 | 14.4 | |
| Drillsnäppa | 2.5 | 23.4 | 30.4 | 1.5 | 3.5 | ||
| Gransångare | 2.5 | 23.4 | 23.4 | 19.4 | 3.5 | 11.4 | |
| Gluttsnäppa | 3.5 | 1.5 | 28.4 | 3.5 | 11.5 | ||
| Svartvit flugsnapp | 6.5 | 3.5 | 3.5 | 29.4 | 3.5 | 6.5 | |
| Lövsångare | 7.5 | 3.5 | 1.5 | 28.4 | 8.5 | 22.4 | |
| Rödstjärt | 7.5 | 5.5 | 3.5 | 3.5 | 11.5 | 3.5 | 24.4 |
| Buskskvätta | 8.5 | 6.5 | 3.5 | 3.5 | 11.5 | ||
| Ladusvala | 9.5 | 3.5 | 30.4 | 1.5 | 6.5 | 21.4 | |
| Hussvala | 9.5 | 11.5 | 6.5 | 6.5 | 15.5 | 15.5 | |
| Ortolansparv | 12.5 | 8.5 | 6.5 | 8.5 | 13.5 | ||
| Fisktärna | 12.5 | 11.5 | 5.5 | 2.5 | |||
| Gök | 18.5 | 16.5 | 18.5 | 12.5 | 16.5 | 14.5 | 5.5 |
| Grönsångare | 18.5 | 13.5 | 9.5 | 12.5 | 30.4 | ||
| Tornseglare | 19.5 | 16.5 | 17.5 | 18.5 | 11.5 | ||
| Sävsångare | 19.5 | 18.5 | 14.5 | 15.5 | |||
| Grå flugsnappare | 19.5 | 22.5 | 22.5 | 18.5 | 8.5 | ||
| Törnsångare | 20.5 | 22.5 | 19.5 | 17.5 | |||
| Svarthätta | 23.5 | 20.5 | 19.5 | 12.5 | |||
| Trädgårdssångare | 23.5 | 20.5 | 22.5 | 18.5 | |||
| Rosenfink | 25.5 | 19.5 | 25.5 | 21.5 | 16.5 | ||
| Lövsprickning | 8.5 | 4.4 | |||||
| Islossning | 1.5 | 25.4 | 22.4 | 17.4 |
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra
Tack för ditt besök och välkommen åter!
Sammanställt av Åke Nätterö
Till toppen – till Fågelfaunan i Dellenbygden –
Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-60062