Lars Paul Esbjörn

Den här artikeln är skriven av Anders Nilsson för Hudiksvalls Tidning den 8 juli 1972


Uppgifter om Lars Paul Esbjörn på Wikipedia.


Läs Svenska kyrkans berättelse om Lars Paul Esbjörn.


Läs Riksarkivets uppgifter om Lars Paul Esbjörn


Lars Paul Esbjörn

Enligt kyrkoherden i Bjuråker Jonas Söderblom  var han ett bisopsämne, men kom att utföra sitt livsverk huvudsakligen i Amerika. På kyrkoherde David Hällboms initiativ tillkom en minnessten i Vij, Delsbo, genom därvarande hembygdsföreningens försorg. Minnesstenen har följande inskription: Lars Paul Esbjörn grundare av Augustanakyrkan i Amerika föddes på denna plats 16 okt. 1808.
Om den historiska grundläggningsdagen 1860 har det skrivits: “Mycket folk var samlat, alla kände att dagen var en stor dag, den största de hade upplevt i Amerika och kanske den största, som de någonsin skulle få uppleva. Allt hade gått i enighetens tecken. De kände att de alla vore som en man, och alla hade de en Gud. Det var ett nytt Uppsala möte på Jefferson Prairie”
Ersson dog som kyrkoherde i Östervåla 1870.

Lars Paul Esbjörn skrev kyrkohistoria i Amerika

Hälsingland anses vara det första landskap, som nåddes av den s. k. Amerikafebern, och orsaken torde vara Erik Jansismen under senare delen av 1840-talet. Även denna första grupputvandring av folket i gemen inte ansågs som något hedervärt företag och ryktet omkring utvandringen och utvandrarna inte var det allra bästa, medverkade det dock till att landskapet också var det första som översvämmades av amerikabrev.  Det stod snart klart för många i hembygden, att de illa beryktade erikjansarna hade upptäckt ett land, som i sig inneslöt oanade ekonomiska möjligheter för många svenskar. Jordens bördighet ute på prärien eller i mellanvästern skogsområden var fantastiskt bördig. Klimatet för jordbruket var ypperligt. Inga stenar låg i vägen för upplöjning av jorden, och det var bara att sätta plogen i jorden. Det underliga namnet Illinois gick snart från gård till gård, från stuga till stuga på den svenska landsbygden. Amerikafebern började på allvar gripa omkring sig.

Stora nykterhetsmöten i Njutånger och Hudiksvall
Tillskyndare av den andra grupputvandringen från Sverige var Lars Paul Esbjörn, född i den gamla byn Wij i Delsbo den  16 oktober 1808 och son till sockenskräddaren Esbjörn Paulsson. I unga år blev Lars Paul föräldralös och omhändertagen av en kvinna, som uppges sig ha hetat Stina. Hon lyckades med den stora uppoffringar hålla den studiebegåvade ynglingen i skola i Hudiksvall. Han genomgick sedan gymnasiet i Gävle. På den tiden var det vanligt, att studiebidrag till begåvade men fattiga studeranden utgick medels s k sockengång. 1828 tog han studenten i Uppsala, och 1832 vigdes han till präst. Hans första förordnande blev i Östervåla, Hille, där han var skollärare och som brukspredikant i Oslättsfors i Gästrikland.

Stora nykterhetsmöten hölls i Njutånger 1839 och i Hudiksvall 1840.
På resan till Hudiksvall hade han sällskap med tre av den dåvarande nykterhetsrörelsens mest framträdande personer, nämligen Peter Wisselgren, engelsmannen George Scott och amerikanen Robert Baird. Mötet i Hudiksvall väckte Esbjörns intresse för Amerika. Han blev i och med dessa sammankomster såväl ivrig läsarpräst som nykterhetsman.

Emellertid mötte Esbjörn motgång i befordringsgången, och detta jämte hans ambitioner att försöka minska de skador han ansåg att erikjansrörelsen som läseriet i det egna landet, och följderna av sektens verksamhet bland de emigrerade svenskarna på andra sidan Atlanten kom honom att allvarligt planera en överflyttning av sin verksamhet till Amerika.

Esbjörn menade, att man med ett klokt uppträdande borde kunna återföra människorna ut ur villfarelsen och att det även fanns uppgifter för en präst bland svenskamerikanarna.

Många ville göra sällskap med Esbjörn
När man fick höra talas om att den unge pastorn hyste planer på att emigrera, överöstes han av en mängd förfrågningar, om de kunde få göra sällskap med honom till Amerika. När så det förhyrda skeppet Cobden sommaren 1849 lämnade Gävle hamn, fanns inte mindre än 146 passagerare med.De flesta var hälsingar.
Det var den första utvandringen som hade rent ekonomiska bevekelsegrunder.

Esbjörn skog sig ned ungefär två svenska mil från Bishop Hill på en plats, som hette Andower. Denna grupputvandring fick den allra största betydelse för den efterföljande emigrationen. Det finns forskare som hävdar, att ingen har betytt så mycket för de svenska pionjärerna i Amerika som Esbjörn. Nu hade man i sin villrådighet någon att vända sig till. Kom man bara till Andower och Esbjörn blev det alltid någon råd. Hundratals emigranter tänkte likadant, och svenskar i mycket stort  antal strömmande in i präriestaten.

Invandrarna kom med koleran
Ofta kom emellertid invandrarna med koleran. På så sätt återkom den förödande farsoten år efter år och krävde många offer. Pionjärerna slet ont och åldrades i förtid. Men det gav resultat. Runt omkring Andower utbreder sig (1972) milsvitt åt alla håll socken vid socken, kyrka vid kyrka. Det Svenska språket är i utdöende härute, men det svenska blodet lever vidare i generationer.

Esbjörn blev också den egentliga grundaren av den största organisationen som nu finns bland svenskar utanför landets gränser. Det är Augustanasynoden, som blev den Svenska  Kyrkans dotterkyrka i Amerika. Organisationen kom att ansluta omkring en halv miljon medlemmar. Synoden har numera uppgått i den stora lutherska kyrkan i Nordamerika.

Inom det område, som utgjorde Esbjörns pastorat, finns nu den stora högskolan Augustana College med omkring 2000 studerande och Augustana Theological Seminary, som är prästutbildningsanstalt. Vidare har vi Denkmann Memorial Library , en imponerande kulturinstitution Esbjörn grundade slutligen Agustana seminariet i Chicago, som sedermera växte ut till en stor kulturinstitution i Rock Island vid Mississippi.

Slut citat.


Uppgifter ur Delsbo-Bjuråker-Norrbo släktregister:

44M1 (Y18) Paul Skillerberg, * 1736. Dragon. Bos. i Torslonäset, Haverö, V.-norrl.
(Y18) Sofia Jönsdotter, * 1733. Infl. t. Haverö.
Esbjörn * 19/6 1771                                          2

44M2 Esbjörn Paulsson, * 19/6 1771, s. t. dragon P. Skillerberg i Torslonäset, Haverö sn, V.-norrl. G. 25/3 1806. . Torp. o. skrädd. i Vij, sen. i Ede, Delsbo. † 28/7 1815 (håll o. stygn).
(Y18) Karin Larsdotter, * 28/4 1773, d. t. Lars Olofsson i Länstersjö, Haverö sn. † 6/8 1813 (vattusot).
Änkl. o. omg. 25/3 1814 med sin piga 7K1 Ingrid Jonsdotter,  30/11 1776, d. t. bonden J. Carlsson i Ede 7, Delsbo. Hon hade en dotter Brita född 13/5 1801. (*) Änka o. omg. 33O1
   Lars Paul * 16/10 1808                                      8
   Jonas * 12/5 1815. Utfl. t. Torp, V.-norrl., 1832

1805 inflyttade hans Esbjörn Paulsson från Ede till huset i Vij. 1814 flyttade familjen tillbaka till Ede. Efter faderns död (1815) benämns Lars Paul Esbjörn som fosterson hos den gamla pigan  Kristina “Stina” Enman, som troligen bodde kvar i huset i Vij.

Som framgår av husförhörslängden är, “gamla pigan” Stina Enman född 24/7 1757 i Hållnäs socken i Enskär. Under henne står fosterson Lars Paul Esbjörn f. 16/10 1808, studerande. Under honom står soldaten C G Gran f. 2/3 1788, som också har bott här, men nu har avflyttat. Han återfinns under 56S1 i släktboken. Stina Enman avled i Vij, enligt den röriga bouppteckningen nedan, från den 25 september 1837.


33O1 (X2) Olof Storm, * 14/9 1791 i Arbrå. Sold. nr 61 vid Häls. reg. Bos. i Ede, Delsbo. Utfl. t. Torp, V.-norrl., 1832
44M2 Ingrid Jonsdotter, (*) 30/11 1776, d. t. bonden J. Carlsson i Ede 7, Delsbo. Änka e. skrädd. E. Paulsson i Ede. Utfl. t. Torp 1832. † 30/6 184..
Brita Jonsdotter * 13/3 1801                               10P10
Olof * 22/5 1824                                                  2


44M2 Lars Paul Esbjörn, * 16/10 1808, s. t. skrädd. E. Paulsson i Ede, Delsbo. G. 3 ggr. Stud. 1828. Prv. 1830. Nämnes tid. som lärare o. predikant i Oslättfors, Hille o. Gävle.
Reste på svenska kyrkans uppdrag t. N. Amerika som predikant för de skandinaviska emigranterna år 1849. Hans arbete där blev mycket betydande o. framgångsrikt o. satte stora spår efter sig. Kyrkoförsamlingar efter svenskt mönster bildades, kyrkor o. läroanstalter byggdes, bland vilka nämnes Augustana collegi i Roch Island, där han nämnes skand. teol. professor.
Återvände t. Sverige 1864 som kyrkoherde i Ö.-Våla sn, Västmanland. † 2/6 1870.
Amalia Maria Lovisa Plantina-Gyllenbåga, * 181. . † 1852.
Helena Katarina Magnusson, * 1827.  † 1854,
Gustava Albertina Magnusson, * I833.
Johan Alfred * 1839. Stationsinspektor
Josef * 184. . Kapten, bos. i Amerika
Konstantin Magnus * 1858. Professor vid Augustana coll., N. Amerika
Gustaf Albin Luther * 1860
Karl Linus Eugen * 1862. Professor vid Augustana coll., N. Amerika
Maria Rediviva * 1864. Lärarinna i Kansas, N. Amerika
Hanna Dorotea * 1866
Paul Oskar * 1868
Lars Oskar Paul * 1870


Lars Paul Esbjörn minnessten i  Wij 811, Delsbo. Det var på denna plats han föddes.

 
Detta är Lars Paul Esbjörn födelsehem från Vij i Delsbo. Bilden är från Johannesberg i Delsbo. På brotrappan omgiven av klängande humlebuskar, sitter Sjuls-Sigrid Persson. 1926 fick hon köpa huset vilket kom att bli Sjuls-Sigrids bostad fram till hennes död 1974. Av köpebrevet framgår att man haft nyttjanderätt på åbyggnaderna sedan 1872, vilket kan tolkas som att Lars Paul Esbjörns födelsehem blev flyttat till Johannesberg det året. Bilden är ur Kyrkvallen våren 2001

1805 flyttade Lars Paul Esbjörns föräldrar in i huset från att tidigare bott i Ede, Delsbo.
1814 flyttade familjen tillbaka till Ede i Delsbo. Efter faderns död kom Lars Paul Esbjörn att bo kvar i huset med den gamla pigan  Kristina “Stina” Engman.
.



Duvnäs 6:4. Johannesberg 322 B, 824 74 Delsbo, är Lars Paul Esbjörns födelsehus. Det är hitflyttat från Vij  i Delsbo.
1926 köptes huset av tvätterskan (*1Sjuls-Sigrid Persson. Året dessförinnan, 1925 hade hon flyttat från Bondebo där hon bott med sin mor, till Duvnäs 6:5, nuvarande Johannesberg 324.
År 1926
 blev hon som sagt ägare till det här huset, Duvnäs 6:4. Säljare var (*2) Lars och Anna Nordin.
Sigrid kom att bo i huset till sin död 1974.  Det ursprungliga timmerhuset stod med gaveln mot vägen och blev brädfodrat under Sjuls-Sigrids tid. 1976  blev det utbyggt efter ritning av Erland Persson från ViJ. Huset ägdes då av familjen Hans och Ulla Hildingsson. Nu är det deras dotter Kristina Hildingsson som bor i huset.


7N8 Pehr Pehrsson, * 18/3 1836, Sjuls-Pelle, s. t. bonden P. Andersson i Mora 7. Måg o. bonde i Åkre 6, sen. bonde i Åkre 2, Dömd till 2 års straffarbete. Rymt t. N. Amerika 1879.
G. 23/5 1865. 23T5 Sigrid Larsdotter, * 10/4 1846, d. t. bonden L. Eriksson i Åkre 6.
† 13/4 1922.
Pehr * 1/10 1865. Utfl. t. Bjuråker 1873. † 14/6 1878
Lars * 11/9 1866. Emigr. t. N. Amerika 1882
Anna * 25/5 1869                                             19J23
Anders Jacob * 7/1 1872. Emigr. t. N. Amerika 1890
Erik * 15/5 1874, † 15/2 1876
Karin »Jonsdotter» * 15/1 1877. (Styvd.) Emigr. t. N. Amerika 1892
Pehr * 1/8 1879. (Styvs.) † 3/4 1886
(*1) Sigrid * 19/8 1880. (Styvd.) Tvätterska Sjuls-Sigrid kallad. 1925 flyttade hon från Bondebo där hon bott med sin mamma, till ett eget boende i Johannesberg, 322 B, Duvnäs 6:4, där hon kom att bo till sin död den 14/2 1974.


40K3  (*2) Lars Nordin, * 6/2 1894, s. t. bonden P. Nordin i Näsbyn 8.  Bonde i Duvnäs 61, Delsbo.
G. 8/8 1920 med (X33)1Z16 Anna Katrina Jonsson, * (26/6) 20/6 1895, d. t. bonden J. Nilsson i Vedmyra s 1, Norrbo.
Margreta Emilia * 28/11 1920
Jonas Martin * 21/9 1931


Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt

Vill stödja vårt arbete är en gåva eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Delsbo. Tack för ditt stöd!

Glöm inte ange Dellenportalen som källa för eventuella uppgifter du hämtar.

Tack för att du vill hjälpa oss – tillsammans kan vi glädja andra.

Tack för ditt besök!

Sammanställt av  Åke Nätterö


Tillbaka till toppen

Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *