Arthur Engberg Hassela

Arthur Engberg föddes på nyårsdagen 1888 i Hassela.
Han blev vår mest briljante talare


Arthur Engberg, enl. Wikipedia


Arthur Engbergskolan i Hassela


Läs om Staten och enprocentregeln.


Läs om Emigranter från Hassela.


Läs om Eric Norelius och Joris-Per Andersson.


Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det dokumentet du har framför dig.


Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan

 

1888 föddes Arthur Engberg i Hassela


Arthur Engberg. Bild från Wikipedia

Jonas Arthur Engberg föddes den 1 januari 1888 i Berge, Hassela socken. Han växte upp i ett frikyrkligt jordbrukarhem. Han var intresserad av undervisningen i folkskolan men hittade också på allehanda rackartyg, som ibland ledde till bestraffningar från föräldrars och lärares sida. I Hälsingerunor 1966 finns en artikel av brodern Daniel Engberg, där han berättar några dråpliga episoder från deras gemensamma uppväxttid.

Genom moderns försorg fick Arthur Engberg möjlighet att fortsätta studera vid läroverket i Hudiksvall. Hans far var från början emot dessa planer men ändrade sig då han insåg, att sonen hade stort intresse och goda förutsättningar för vidare studier.

Arthur Engberg trivdes utmärkt i Hudiksvall och hans skolarbete blev framgångsrikt. Han deltog också livligt i det föreningsliv som förekom bland eleverna. I skolans katalog för höstterminen 1905 kan man se, att han var sekreterare i två av de fyra elevföreningar som då fanns vid läroverket.

Det var dock inte bara protokoll han åstadkom. Mycket tidigt började han skriva dikter och artiklar, som han fick publicerade i tidningar och tidskrifter. Dessutom engagerade han sig starkt i nykterhetsfrågor, deltog i amatörteaterverksamhet, lärde sig stenografi och fortsatte att öva sig i orgelspelning.

Hans intresse för filosofiska och religiösa frågor var också av tidigt datum liksom hans lust att diskutera. Denna debattlusta kom till utlopp inte bara bland skolkamraterna i Hudiksvall utan också i en nykterhetsloge hemma i Hassela och i den exklusiva klubben Tankebyggarna, som han själv startade i sin hembygd.

Tidigt politiskt intresse
Det var också under skoltiden som hans politiska intresse väcktes. Att han blev socialdemokrat berodde främst på hans medvetenhet om de stora sociala orättvisorna i dåtidens samhälle. De hade framstått mycket tydligt för honom då han ibland följt sin far, som var fjärdingsman, på dennes resor för att göra utmätningar och verkställa vräkningar. På det teoretiska planet hade troligen också läsning av marxistiska skrifter en viss betydelse för hans ställningstagande.

De betyg han fick vid sin studentexamen våren 1908 ger en uppfattning om hans intresse och begåvning. Han fick t.ex. högsta betyget (A) i kristendomskunskap, latin, grekiska och tyska och näst högsta (a) i engelska, historia och geografi, filosofi och matematik.

Hösten samma år påbörjade han sina akademiska studier vid Uppsala universitet. Först läste han tyska men övergick sedan till litteraturhistoria och tenterade 1910 i detta ämne. Därefter började han studera filosofi för professor Axel Hägerström. 1913 tog han fil. kand. examen och fortsatte sina studier mot en högre examen. 1914 bedrev han forskning vid universiteten i Jena och Strassburg. Han hade en doktorsavhandling nästan färdigskriven, då han bestämde sig för att inte fullfölja sina studier.

Det var lusten till politiken som kom honom att ta detta steg. Hägerström förlorade en elev som han knutit förhoppningar till, men Engberg hade under hans ledning väsentligt utökat sina kunskaper och ytterligare finslipat sin debattkonst. I studentföreningen Laboremus blev det fullt hus då han och Torsten Bohlin, som senare kom att bli biskop, drabbade samman.

Redan tidigt hade Engberg ägnat mycken tid och kraft åt nykterhetsfrågorna. Han var sekreterare i 1911 års nykterhetskommitté och redaktör för IOGT:s tidning Reformatorn åren 1914-17. Även som skribent i Arbetarbladet i Gävle var han tidigt verksam. Senare började han också medarbeta i Social-Demokraten och i idétidskriften Tiden.

När han släppt tanken på en vetenskaplig karriär kunde han mera helhjärtat ägna sig åt sina politiska skriverier. Han engagerade sig starkt i de politiska händelserna och försökte belysa dem ur ett större ideologiskt perspektiv. Han kastade sig också med friskt mod in i 1917 års valrörelse. Han kuskade på cykel igenom nästan varenda socken i Uppsala län och höll föredrag. Det gav också resultat. Socialdemokraterna gjorde ett bra val i länet och själv fick han en plats i riksdagens andra kammare.


Från tiden som chefsredaktör för Social-Demokraten.

Chefredaktör för Arbetet
1918 utsågs han i konkurrens med Ernst Wigforss till chefredaktör för tidningen Arbetet i Malmö. Samma år blev han invald i den socialdemokratiska partistyrelsen och tre år senare i riksdagsgruppens förtroenderåd. Han kom att få ett mycket gott förhållande till Hjalmar Branting, som gav honom åtskilliga förtroendeuppdrag inom partiet. I riksdagen var Engberg med sin gedigna teoretiska skolning ett gott stöd för sin partiordförande.

Under 1920-talet var Engberg ofta på resande fot i Europa som delegat i olika internationella kommittéer och konferenser, t.ex. Socialistiska arbetare internationalens byrå och exekutivkommitté och Interparlamentariska unionens råd. Han var också suppleant för Branting i den svenska delegationen av Nationernas förbund och delade också dennes förhoppningsfulla syn på fredsorganisationen.

Herbert Tingsten berättar om Engberg: ”Hans begåvning kunde verka bedövande; han talade och skrev med samma precision och elegans, patetiskt och vitsigt kvickt om vartannat, hans perfektion var nästan lika stor på franska och tyska som på svenska, han hade läst filosofi, litteratur och idéhistoria; det påstods att han och Hägerström helst använde grekiska då de var på tu man hand”.

Som chefredaktör deltog Arthur Engberg flitigt i den dagsaktuella debatten och han skrev inte bara om politiska frågor. Han var mångsidig och intresserade sig för det mesta som rörde sig i tiden både i Sverige och utomlands. Han använde också gärna ämnen han redan tidigare behandlat i skrift, t.ex. statskyrkofrågan, kungadömet, nykterheten och marxismen.

Han hävdade energiskt, att kyrkan skulle skiljas från staten, att kungadömet skulle avskaffas och att rusdrycksförbud skulle inför­as. I den senare frågan kom han snart att ändra uppfattning. Redan omkring 1920 utträdde han själv ur nykterhetsrörelsen. Sin kritik kom han också med åren att mildra betydligt och under tid som statsråd uppträdde han som en varm anhängare av statskyrkan.

Då det gäller marxismen fortsatte han med sina djuplodande uttolkningar i utförliga ledarartiklar i dagstidningarna och långa uppsatser i Tiden. Några av hans manuskript blev också publicerade i bokform. Den stora bok om marxismen, som han troligen planerat, blev dock aldrig förverkligad.

Som tidnings debattör kunde han angripa sina meningsmotståndare mycket hårt. En som ofta fick känna på detta var Torgny Segerstedt i Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning. Det var dock inte bara borgerlighetens företrädare som angreps. Han drog sig inte för att kritisera sina egna partivänner, om han ansåg detta befogat och hans kritik av kommunismen och dess talesmän var alltid mycket bestämd och sakkunnig.


Arthur Engberg talar vid välkomstmottagningen i Stockholm för de svenska vinterolympiaderna 1936

Riksdagsman
Som riksdagsman var han mycket aktiv i de frågor som nämnts i samband med hans publicistiska verksamhet, men hans allmänintresse och mångsidighet gjorde, att han gärna deltog i debatter inom de mest skilda områden. Det kan med fog påstås, att han var mycket flitig i det praktiska riksdagsarbetet.

Han tillhörde den andra generationen inom svensk arbetarrörelse och då han 1918 tog plats i riksdagen var det i sällskap med Per Albin HanssonGustav Möller och Per Edvin Sköld. Under Engbergs första tid i riksdagen avgjordes de viktiga frågor vars lösningar brukar betraktas som demokratins genombrott i vårt land.

Redan under sitt första riksdagsår höll han uppmärksammade anföranden om den kvinnliga rösträtten och den fyrtiogradiga skalans avskaffande. Han deltog också i riksdagens utskottsarbete och var bl.a. under ett par perioder vice ordförande i konstitutionsutskottet.

Det var 1922 Arthur Engberg träffade den kvinna som kom att bli hans hustru. Hon hette Lydia Carlsson och var från Stockholm. I juli 1923 gifte de sig. Bröllopsresan gick till Engbergs släktgårdar i Hassela. Hans fru blev då liksom alltid senare mycket väl mottagen där. Äktenskapet kom att vara ända till Arthur Engbergs död och begåvades med en dotter och två söner. Ett svårt slag för föräldrarna var då dottern avled hastigt vid nitton års ålder.

Tingsten skriver: ”Vid sitt bröllop år 1923 hyllades Engberg av Hjalmar Branting och Axel Hägerström. Branting betecknade honom som partiets blivande ledare, Hägerström talade om den förlust filosofin lidit genom att han lämnat sina studier. För trettiofemåringen, som på några år avancerat från student till politiker av första ordningen, kunde dessa ord te sig som en bekräftelse av en redan nådd position. Han var en av partiets främsta agitatorer och debattörer och betraktades som dess teoretiker framför andra. Den ideologi han omfattade stämde icke till misströstan eller skepsis. Det var en glad, tillitsfull, nästan sorglös socialism”.

Andra kända hälsingar
I Hälsingerunor 1950 har N. S. Norling skrivit en artikel om hälsingska riksdagsmän, där han också berättar om Arthur Engberg. I detta sammanhang kan noteras att Engberg på sin tid ingalunda var ensam som riksbekant hälsing. Det fanns flera personer från vårt landskap som hade betydelsefulla poster och som var väl kända. Några av dem som Engberg kom i närmaste beröring med skall här nämnas.

Arvid Lindman var en av dem. Han var visserligen inte född i Hälsingland men kom till Iggesund redan i elvaårsåldern och blev sedan landskapet trogen livet ut. Som industriledare trivdes han mycket bra på herrgården i Hedvigfors dit han for så snart han hade tillfälle.

Under 1900-talets första decennier var han en av vårt lands mest kända politiker — ordförande i högerns riksorganisation 1912-35, statsminister 1906-11, utrikesminister 1917 och statsminister i en andra period 1928-30. Som högerns främste företrädare var han givetvis en av Engbergs huvudmotståndare och ofta skottavla för dennes attacker.

Det hände dock att de, på grund av sin geografiska samhörighet, i vissa frågor kom på samma linje. Så skedde t.ex. 1913, då riksdagen skulle fatta beslut om låneunderstöd åt det bolag som byggde Ostkustbanan. Både Lindman och Engberg var för detta lån. Även den senares partikamrat August Sävström från Ljusne, som redan 1912 tagit säte i riksdagen, var för lånet och höll ett tal i kammaren till dess stöd. Det beviljades också.

Sävström kom att bli rikskänd i sin egenskap av talman för andra kammaren, en befattning som han upprätthöll åren 1933-52. Trots att Engberg och han tillhörde samma parti och båda kom från Hälsingland, hade de inte alltid samma åsikter. I skolfrågor representerade t.ex. Sävström en riktning inom partiet, som ville främja folkskolans intressen och reformera skolsystemet, medan Engberg med sin akademiska bakgrund tillhörde en mera konservativ fraktion som motsatte sig förändringar.

En annan berömd hälsing som Arthur Engberg tidigt kom i kontakt med var Nathan Söderblom — prästsonen som blev professor, ärkebiskop, ledamot av Svenska akademien, ekumenisk centralgestalt och mottagare av Nobels fredspris. I en minnesskrift över Söderblom har Engberg själv berättat om några av deras möten.

Första gången de sågs var vid en sommarfest hemma i Hassela då Söderblom höll tal i kyrkan. Andra gången var 1908 då Söderblom firade 25-årsminnet av sin egen studentexamen vid Hudiksvalls läroverk och dessutom tjänstgjorde som censor vid studentförhören där Engberg fanns med bland de svarande.

Omedelbart efter förhörens slut gick Söderblom fram till Engberg och uppmanade honom att fortsätta med akademiska studier i teologi. På hösten samma år var han bjuden till Söderbloms hem i Staby prästgård. Vid detta tillfälle fördes saken åter på tal och Engberg fick frågan om han beslutat sig för att bli teolog.

Han skriver: ”Det var icke långt ifrån, att jag gjort honom till viljes. Han började för mig bli en personlig makt, som jag icke kunde bli kvitt, som jag på en gång kände mig dragen till och sökte bekämpa”.

Många utomstående fick nog intrycket av att han senare verkligen bekämpade Söderblom. Sedan han blivit ärkebiskop nagelfor nämligen Engberg alla hans offentliga uttalanden och kritiserade dem ofta mycket hårt i sina tidningsartiklar. Visserligen framhöll han också ärkebiskopens begåvning och skicklighet i sitt ämbete, men angreppen var så många och häftiga att Söderblom själv, som givetvis brukade bemöta kritiken, tog illa vid sig och tyckte att det gick för långt. Det visar ett brev som han 1920 skrev till Engberg.


Arthur Engberg i talarpose

Omkring 1930 ändrades förhållandet mellan dem till det bättre och den personliga kontakten återupptogs, vilket troligen påverkade Engbergs attityd till kyrkan i positiv riktning. Efter ärkebiskopens död skrev Engberg att han med åren allt mer kommit att beundra och hålla av honom.

Chefredaktör för Social-Demokraten
Hösten 1924 fick Arthur Engberg ta över chefskapet för partiets huvudorgan Social-Demokraten. Mindre än ett halvår senare avled Hjalmar Branting, vilket försvagade Engbergs ställning i partitoppen. Per Albin Hansson började framstå som den starkaste kandidaten till posten som ny partiledare. Engberg försökte förhindra att han skulle bli vald men misslyckades. Per Albin Hansson valdes till ny partiordförande på kongressen 1928.

Motsättningen mellan Engberg och Hansson, som var mycket tydlig ända fram till regeringsbildningen 1932, bekymrade många inom partiet. Engberg använde nämligen sin makt som chefredaktör för Social-Demokraten att utestänga Hansson, även sedan denne blivit partiordförande, från partiets huvudorgan. Han fick skriva i göteborgstidningen Ny Tid då han ville framlägga sina synpunkter. Eftersom de båda skribenterna ofta hade skilda uppfattningar kunde osäkerheten uppstå om vilken socialdemokratisk politik som var den av partiet sanktionerade.

Ett av flera tvisteämnen dem emellan var försvarsfrågan. Engberg var för avrustning och ville gå längre än 1925 års försvarsbeslut. Hansson däremot försökte hålla partiet till en positiv ståndpunkt då det gällde försvaret. Nämnas kan att Engberg och flera andra avrustningsivrare ändrade uppfattning under senare delen av 1930-talet då de hotfulla rösterna utifrån började bli högljudda.

I samband med Ådalskonflikten 1931 blev Engberg mycket uppmärksammad genom sitt skarpa ställningstagande till de upprörande dödsskjutningarna. Hans tidningsartiklar föranledde befälhavaren för de trupper som besköt demonstrationståget att väcka åtal. Engberg blev dömd till betydande skadestånd och tre månaders fängelse. Fängelsestraffet behövde han emellertid aldrig avtjäna eftersom regeringen utfärdade amnesti.


1932 års regering som tecknaren Nils Melander såg den.

Ecklesiastikminister
Valet 1932 blev ett segerval för socialdemokraterna och upptakten till den stora dominans partiet därefter haft inom svensk politik. Trots sitt spända förhållande till partiordföranden erbjöds Engberg en statsrådspost i den socialdemokratiska regering som skulle bildas.

Hansson var medveten om Engbergs kvalifikationer för ett sådant uppdrag och ansåg det säkert lugnare för partiet att ha en så självständig och oppositionell man inom regeringen än utanför. Eftersom Engberg hade goda kunskaper i tull- och handelsfrågor och även deltagit i kommittéarbete inom detta område, erbjöds han att bli handelsminister.

Han tackade dock nej eftersom han tyckte att posten som ecklesiastikminister ännu bättre svarade mot hans kunskaper och intressen. Efter att ha inhämtat partistyrelsens åsikt bestämde så den blivande statsministern, att Engberg enligt sin egen önskan skulle utnämnas till ecklesiastikminister.

Strax efter offentliggörandet av den nya ministerlistan hördes en del protester från kyrkligt håll. Man hade inte glömt den skarpa kritiken av kyrkan i Engbergs tidningsartiklar från tjugotalet. Då han tjänstgjorde som minister en tid och fått visa vad han dög till minskades emellertid misstron mot honom i kyrkliga kretsar.

Som ecklesiastikminister kunde Arthur Engberg spela ut hela sitt breda register. Han tog genast itu med alla de mångskiftande frågor som hörde till hans departement. Wigforss skriver: ”Snart var han som uppslukad av sitt ecklesiastikdepartement. Det var en överraskning även såtillvida, att han snabbt lade i dagen intresse och anlag för det rent ämbetsmannamässiga, som man allmänt trott skulle ligga honom fjärran”.

I det praktiska arbetet som departementschef agerade han betydligt mildare än vad han teoretiskt förutskickar i sina mycket radikala tidningsartiklar. Han kom att bli en mycket uppskattad och framgångsrik minister. Då koalitionsregeringen med Bondeförbundet tillkom hösten 1936 efter den kortlivade Bramstorpska ”semesterregeringen” detta år, var det därför närmast en självklarhet att han fick fortsätta sitt påbörjade arbete inom departementet.

Händelserik tid
Det var mycket som hände under hans tid som chef. På skolans område kom 1933 en ny läroverksstadga som bl.a. gynnade studier av latin och franska. 1935 utvidgades förstatligandet av folkskoleväsendet och 1936 tillkom ett sjunde läsår i folkskolan. Seminarierna reformerades också samma år. 1937 förstatligades dövstumundervisningen och läxfria måndagar infördes i skolorna. Vidare väcktes under hans tid förslag om praktiska utbildningslinjer på realskolans stadier och förbereddes införandet av engelska i stället för tyska som första språk.

Trots den expansion på skolans område som kännetecknade hans regeringstid och trots hans djupa och positiva intresse för skolans utveckling, betecknas Artur Engberg av flera bedömare som en mycket konservativ skolminister. ”Han höll glänsande tal om vårt undervisningsväsens framtid, han visade mycken entusiasm för nya vägar, men han beträdde dem aldrig”, skriver Rickard Lindström.

En stor kyrklig fråga under Engbergs tid var införandet av en ny psalmbok. Biskop J. A. Eklund fick uppdraget att utarbeta ett förslag. När detta var färdigt överarbetades det av olika kommittéer, innan en slutgiltig version fastställdes 1937. En ny koral bok skulle också utarbetas. Den kommitté som svarade för detta arbete blev färdig något senare, men 1939 kunde den nya koralboken utfärdas.

Som exempel på hur starkt Engberg engagerade sig i arbetet med dessa böcker kan nämnas, att han gjorde åtskilliga egna ändringar och tillägg i psalmtexterna i samband med överarbetningen och att han lät installera en orgel på sitt departement för att själv kunna pröva förslag till nya koraler.

Hans positiva grepp på de kyrkliga arbetsuppgifterna tog sig också uttryck i reformer på det administrativa området. 1934 reformerades tillsättandet av prästerliga tjänster, 1936 omorganiserades domkapitlen och samma år fick också biskoparna sin behövliga lönereglering.

Då det gäller akademier, universitet och högskolor, teater, konst och andra kulturyttringar hände det också mycket under de år Engberg var chef för ecklesiastikdepartementet. Riksantikvarieämbetet, Statens historiska museum och Konsthögskolan omorganiserades, Chalmers tekniska institut upphöjdes till högskola och stadga för nya statsvetenskapliga examina utfärdades.

Hans alldeles speciella skötebarn Riksteatern inrättades 1934 och Statens konstråd kom till 1937. Bestämmelsen att en viss procent av kostnaderna vid uppförandet av offentliga byggnader skall användas till konstnärlig utsmyckning bär också den Engbergs signatur.

Sin kärlek till litteratur, teater och musik och sitt stora intresse för konst visade han på många sätt. Han var mycket beläst, särskilt då det gäller de stora klassikerna, han skrev teaterrecensioner och artiklar om konst under sin tid som tidningsman och han var en stor musikälskare. Han njöt särskilt av den seriösa musiken men uppskattade också opretentiösa visor.

Han hade täta kontakter med människor från de konstnärliga verksamhetsområdena och flera av dem blev hans personliga vänner. Så var t.ex. fallet med författaren och konstnären Albert Engström, operachefen John Forsell, dramatenchefen Pauline Brunius, målarprinsen Eugen och revykungen Karl Gerhard. Den sistnämnde, som närmare lärde känna Engberg sedan han blivit statsråd, beskriver honom som ” den ordståtlige, hjärtevarme folktribunen från Hälsingland, även kallad Perikles från Hassela”.

Om hustrun och hemmet berättar han i sin kåserande stil: ”Vid sin sida hade Arthur den kloka, goda Lydia — en idealisk maka för en stridbar politiker. Denna rågblonda, blåögda kvinna, husmoderligt knubbig, aptitlig som lingon och mjölk, vacker som en sommardag på bondlandet, var dessutom intelligent och hade tidigt förstått att en revolutionär behöver ha det borgerligt och ombonat hemma hos sig, om han skall få kraft att omstörta samhället. Man åt och drack mycket komfortabelt i det Engbergska hemmet och mat och dryck helgades av värdens taleflöde, inte olikt forna tiders prostar. Engberg hade en djup, välljudande röst, talade i tunga satsbildningar och glömde aldrig att smycka sitt anförande med ett grekiskt citat eller en psalmvers”.

Andra världskrigets utbrott 1939 framtvingade en samlingsregering i vårt land med representanter från de fyra största riksdagspartierna. I denna speciella kristidsregering kunde Artur Engberg inte beredas plats. Det var med tungt hjärta han lämnade den arbetsuppgift han skött så väl och varit så passande för. Med sin intensiva natur, sina mångskiftande kunskaper och sin bländande formella elegans var han en av de mest färgstarka och briljanta kulturministrar som Sverige haft.


1932 års regering som kameraögat såg dem. Från vänster:
Arthus Engberg, Schlyter, Undén, Leo, Hansson, Ekman, Sandler, Wigfors, Nothin, Wennerström, Sköld och Möller.

Landshövding
Snart fick han emellertid en ny befattning, nämligen som landshövding i Västernorrlands län. Samarbetssvårigheterna med Per Albin Hansson hade under de gemensamma regeringsåren alltmer avtagit och man kan nog påstå att de 1939, då samlingsregeringen skulle bildas, var goda vänner. Att statsministern skulle ordna en lämplig reträttplats åt sin regeringskollega var därför naturligt.

Det var på Nils Quensels inrådan som Engberg blev landshövding i Härnösand — ”Nordens Aten” — och fick komma till ett län som gränsade till hans egen hemtrakt Hassela. Redan på nyåret 1940 förordnades han som t. f. landshövding och ett halvår senare blev han ordinarie på denna post.

Efter utnämningen till landshövding överflyttades hans riksdagsmandat till första kammaren. Även där var han aktiv, särskilt i frågor som berörde hans gamla departement. Han återupptog också delvis sitt skrivande. Det var främst i Vecko-Journalen som han publicerade en rad artiklar i vilka han under de mörka krigsåren ofta förkunnade frihetens och demokratins höga värden.

Engbergs mångsidighet och anpassningsförmåga gjorde att han snabbt kunde sätta sig in i en länschefs arbetsuppgifter. Han tog itu med skogsindustrins svårigheter i Västernorrlands län och kom med förslag för hur jordbruket skulle förbättras. Han försökte vända de pessimistiska strömningarna i Norrland till optimism inför framtiden och hans agerande kom att få ett inspirerande inflytande i detta sammanhang. Landshövdingens officiella plikter som att hålla tal och inviga diverse evenemang skötte han med stor bravur.

Tyvärr fick han inte vara med så länge i det positiva arbete han hade igångsatt. Söndagen den 26 mars 1944 låg han svårt sjuk och en specialist flögs upp från Stockholm till Härnösand för konsultationer. Engbergs liv stod dock inte att rädda. Efter upprepade magblödningar, som läkarna inte lyckades stoppa, avled han på måndagsmorgonen.

Han jordfästes i Härnösands domkyrka av ärkebiskop Erling Eidem. Dagen därefter fördes kistan i sorgeprocession till Hassela där gravsättningen ägde rum. Begravningshögtidligheterna var båda dagarna omfattande och hedersbetygelserna många. Bl.a. talade statsminister Per Albin Hansson och en rad andra talare.


Arthur Engberg vid sitt besök i Bjuråkers kyrka 1932

Om kyrkostriden i Bjuråker
Kungl. Majt och Domkapitlet beslöt nämligen 1866 att en ny och ”centralt” belägen kyrka skulle byggas i Bjuråker.

Ecklesiastikminister Arthur Engberg  åkte upp till Bjuråker för att bevista kyrkostämman 18 dec 1932. Kyrkan var fylld till sista plats. Stadsrådet Engberg satt som ordförande och mötet höll på till långt in på natten. Som avslutning lovade Engberg, att saken skulle avgöras så snart som möjligt i riksdagen. Fjorton dagar senare 30/12 1932 kom riksdagens resolution. Kulgl. Majt. Återkallade 1866 års beslut att bygga en ny kyrka.

Omdömen om Arthur Engberg
Arthur Engberg var en ivrig och temperamentsfull person som i offentliga sammanhang drev sina åsikter mycket hårt. Det hände mer än en gång att meningsmotståndare beskyllde honom för att komma med överdrivna och orättvisa argument. I det privata umgänget kunde han däremot vara mycket älskvärd och generös, även mot sina trätobröder.

Han var omstridd både som människa och politiker. Omdömena om honom gick starkt isär både bland partivänner och politiska motståndare. Eftersom han ställde sig mitt i stridens vimmel blev han ofta hårt attackerad men fick också beröm för sin rakryggade hållning i många frågor.

En kritisk synpunkt som brukade framföras mot honom var att han lätt kunde ändra ståndpunkt. Exempel på detta var hans olika ställningstaganden i nykterhetsfrågan och i frågorna om kyrkan och försvaret. Även då det gällde hans inställning till personer kunde känslor och åsikter snabbt förändras.

I en berömd riksdagsreplik bemötte han denna kritik med orden: ”Ja, jag tillhör dem, som ändrat mening i många stycken i mitt liv, jag har nämligen gått ut ifrån att även människans hjärna är en organism, som både bör och kan utvecklas”.

Som skribent, talare och debattör var han en av de främsta i sin generation. Han hade stora kunskaper inom många områden och han var en utmärkt stilist. Särskilt utnyttjade han sitt klassiska vetande. Hans tal och skrifter är späckade med citat ur den antika litteraturen och anspelningar på händelser ur historia och mytologi.

I debatterna gjorde hans rörliga intellekt, överlägsna kunskaper och sinne för logik och dialektik, att hans politiska motståndare lätt kom i underläge. Hans stridsglädje och slagfärdighet firade ofta stora triumfer.

Hävdade den enskilda människans rätt
Han värnade starkt om yttrandefriheten och var aldrig rädd för att själv uttrycka precis vad han tänkte. Han fördömde diktaturerna i skarpa ordalag och hyllade de demokratiska krafterna som mänsklighetens hopp. En grundtes i hans förkunnelse var att staten var till för den enskilda människans skull och inte tvärtom.

Arthur Engbergs intresse för religiösa frågor väcktes i unga år och följde honom sedan livet ut. Han var en allvarlig sökare som på ett djupgående sätt diskuterade religionens väsen. Han var också en fruktad kritiker, som noga följde den teologiska debatten och slog ned på sådant som han tyckte var oredigt eller felaktigt.

Särskilt under sin tid som ecklesiastikminister blev han mycket känd i hela landet. Han var en offentlig person med stor popularitet som gärna gisslades i revyer och skämtteckningar men som också hyllades för sina insatser inom skola, kyrka och kultur. Två mera officiella hedersbevisningar var att han 1936 blev fil. hedersdoktor vid Uppsala universitet och att han 1940 utnämndes till hedersledamot i Konstakademien.

Hans starka bundenhet till sin hembygd är väl dokumenterad. Bl.a. höll han en rad högstämda tal där känslan för hembygden framhölls som något grundläggande positivt för varje människa. För honom själv var hembygdens natur och människor, med den egna släkten som trygg förankring, omistliga värden i livet.

Hans tankar sökte sig ofta hemåt och så fort han fick tillfälle besökte han sina hemtrakter i Hälsingland. Han skrev också en dikt om Älvåsen i Hassela och hans Hälsingesång är ju välbekant och ofta sjungen.

Hälsingesången på YouTube.



Arthur Engberg inviger Hälsinglands museums nya museibyggnad 1937.
Bild ur, Norrhälsingar från 400-årigt Hudiksvall, sid. 58


Slutraderna i Werner Ödegårds dödsruna i Hudiksvalls Nyheter över Arthur Engberg får också avsluta den här uppsatsen:

”För honom stod livet aldrig stilla. Han befann sig i ständig utveckling. Enkel och anspråkslös till sitt väsen, med något av hälsingebondens trygga, säkra gemyt och med oslitliga band knuten till sin hemprovins och sin hemsocken skola vi, hur än omdömena må skifta, minnas honom som en av bygdens mest intensivt levande, rikast utrustade och bästa söner”.


ETT URVAL LITTERATUR

Tal och skrifter:
Edberg Rolf: (urval och redigering) Tal och skrifter 1-3 1945 (innehåller mer än 200 av Engbergs artiklar och anföranden).

Längre biografier:
Beltzén Nils och Lars: Arthur Engberg — publicist och politiker 1973 (ca. 260 sidor om Enbergs liv och verksamhet)

Kortare biografier:
Edberg Rolf: Arthur Engberg. En färgrik kulturgestalt. Norrhälsingar från 400-årigt Hudiksvall 1981.
Lindskog Claes: ”Problembarnet”. Bokslut. Hågkomster och människor 1949.
Lindström Rickard: Arthur Engbergs gärning. Tiden 1946
Sten Hemming J:r: Engberg, Jonas Arthur. Svenskt biografiskt lexikon, band 13, 1950
Tingsten Herbert: Arthur Engberg. Argument 1948
Viksten Albert: Arthur Engberg. Hälsingland 1944

Andra böcker där Engberg omnämns:
Andersson Ivar: Arvid Lindman och hans tid
Cohn Helge: Nu, nyligen och länge sen… 1977
Erlander Tage: Tage Erlander 1901-1939 1972
Gerhard Karl: Katt bland hermeliner 1956
Hägglög Gunnar: Möte med Europa 1971
Isling Åke: Vägen till en demokratisk skola 1974
Quensel Nils: Minnesbilder 1973
Thulin Sven: (redigering)Hågkomster och livsintryck, 15:e samlingen 1934
Sävström August: En talmans levnadsminnen 1949
Tingsten Herbert: Den svenska socialdemokratiens idéutveckling, Del 1-2 1941
Tingsten Herbert: Mitt liv, Del 1-2 1961-62
Wigfors Ernst: Minnen, Del 2-3 1951-54

Källa:
Hälsingerunor 1988
Av Roland Sellström
Avskrift Viveca Sundberg

 

—3TI— Uppgifter om Arthur Engbergs släkt enligt Hassela släktregister

(X15) PEHR ANDERSSON, * 1525, härst. okänd. Nämnd som bonde i Kyrkbyn, Hassela enl. 1555-1570 års Jdbk.
H. namn okänt.
ANDERS, * ./. 1555. Bonde i Kyrkbyn 2. (1571-1596)
ERIC, * ./. 1565                                                II

—II—

I ERIC PEHRSSON, * 1565, trol. s. t. bonden Pehr Andersson i Kyrkbyn 2. Nämnd som bonde i Kyrkbyn 2 enl. 1600-1618 års Jdbk.
H. namn okänt.
ANDERS, * 1595                                               III

—III—

II ANDERS ERICSSON, * 1595, trol. s. t. bonden Eric Pehrsson i Kyrkbyn 2, Hassela. Nämnd som bonde i Kyrkbyn 2 enl. 1620-1650 års Jdbk, KA. (Hem.­skatt. 7 öresl. 18 pngl.) Död omkr. 1650.
(X15) H. GÖLIN – – – – –, * (1600), härst. okänd. (Nämnd som änka och hemmansbrukare i Kyrkbyn 2 enl. 1652 års Jdbk.)
HANS, * ./. 1622                                              1

—1—

III HANS ANDERSSON, * ./. 1622, trol. s. t. bonden And. Ericsson i Kyrkbyn 2, Hassela. G. ./. 1657. Nämnd som bonde i Kyrkbyn 2 enl. 1660-1685 års Jdbk, KA. Hem.-skatt. 6 öresl.) † 1/9 1707. (85 år gammal.)
1P1 GÖLIN HANSDOTTER, * ./. 1624, trol. d. t. bonden Hans Stensson i Berge 1, Hassela. † 1/9 1707. (Makarna dog på samma dag.)
ANDERS, * 27/3 1661                                        2
HANS, * 10/7 1663                                           7
GÖLIN, * ./. 1667                                             (X3)7K1
ERICH, * ./12 1669                                           3

—2—

1 ANDERS HANSSON, * 27/3 1661, s. t. bonden Hans Andersson i Kyrkbyn 2, Hassela. Sockenskrivare, nämndem., kyrkvärd o. bonde i Kyrkbyn 2. † 21/1 1734.
(X3) ANNA HANSDOTTER, * 31/3 1677, d. t. husman Hans Larsson o. h. h. Margeta Larsdotter i Trösten, Bergsjö. † 31/10 1735.
GÖLIN, * 6/12 1697                                          4R4
HANS, * 4/3 1700. Bonde i Kyrkbyn 2. † 30/5 1724. (Död gm
olyckshändelse i skogen.)
MARGETA, * 13/10 1701                                    2R7
BRITA, * 24/1 1703                                           2V7
JONAS, * 27/1 1707                                          4
ANDERS, * 14/2 1709                                        (X3)7G5
BARBRO, * 26/10 1711                                      (X3)4F3
PEHR, tv, * 4/11 1714. † 10/3 1715
JOHAN, tv, * 4/11 1714                                     5
ERIC, * 23/11 1718                                           (X3)13M5

—3—

1 ERIC HANSSON, * ./12 1669, s. t. bonden Hans Andersson i Kyrkbyn 2, Hassela. G. 1694. Klockare i Hassela, bos. i Nordarrbro. † 5/6 1746. (Varit klockare i 30 år.)
3R2 CARIN ANDERSDOTTER, * ./8 1668, d. t. bonden And. Jonsson i Nordanbro 3, Hassela. † 22/10 1763. (95 år gammal.)
CARIN, * 14/10 1692                                         (X3)6E5
HANS, * 19/9 1696                                           (X3)4E5
CHERSTIN, * 11/6 1700                                     (X3)10E4
GÖLIN, * 24/8 1702                                          (X3)4G84
ERIC, * 20/9 1709. † 3/1 1710
BARBRO, * 2/12 1710
ERIC, * 25/3 1713. † 16/4 1713
JONAS, * 3/4 1715                                            6
ERIC, * 18/9 1717

—4—

2 JONAS ANDERSSON, * 27/1 1707, s. t. nämndem. And. Hansson i Kyrkbyn 2, Hassela. G. 8/11 1732. Bonde i Kyrkbyn 2. † 17/4 1750.
1R2 KERSTIN PERSDOTTER, * 27/4 1703, d. t. nämndem. Per Olofsson i Nordanbro 1, Hassela. † 20/10 1771.
ANNA, * 20/9 1733                                           7T6
ANDERS, * 5/11 1734                                        8
PER, * 13/2 1737
JONAS, * 20/3 1741. † 20/5 1741
HANS, * 27/2 1742. † 18/3 1742
HANS, * 9/4 1745. † 13/4 1743

—5—

2 JOHAN ANDERSSON HASSELQVIST, * 4/11 1714, s. t. bonden And. Hansson i Kyrkbyn 2, Hassela. G. 10/2 1743. Soldat vid Häls. reg., sen. torpare i Bäckaräng. † 6/8 1787 (ålder.)
(Y48) MARIA JOHANSDOTTER, * ./6 1712, d. t. skomak. Joh. Simonsson o. h. h. Valborg Eriksdot. i Ulvsjön, torps sn, V.-norrl. † 24/2 1787.
ANDERS, * 20/4 1747. † 8/7 1747
ANNA, * 18/7 1748                                           5T6
MARGETA, * 15/1 1751                                      3R11
JOHAN, tv, * 20/3 1753. † 3/4 1753
VALBORG, tv, * 20/3 1753                                 5S6
JOHAN, * 24/1 1756. † 20/4 1758 (koppor)

—6—

3 JONAS ERICSSON, * 3/4 1715, s. t. klockare Eric Hansson i Nordanbro, Hassela. G. 7/11 1744. Husman, bos. i Fiskvik, (Malungen), Bergsjö. (Änkl. o. omg. m. soldatänkan Elisabet Sten 1784.) † 18/1 1791.
(X3)5F2 BRITA LARSDOTTER, * 7/10 1712, d. t. bonden Lars Persson i Fiskvik 5. † 25/5 1783 (håll o. stygn.)
CARIN, * 18/12 1745                                         (X3)16M6
LARS, * 3/4 1750                                              9

—7—

1 HANS HANSSON, * 10/4 1663, s. t. bonden Hans Andersson i Kyrkbyn 2, Hassela. Nämnd som bonde i Kyrkbyn 2 på 1690-talet. Sen. husman därst. † 25/7 1729.
3R2 CHERSTIN ANDERSDOTTER, * ./11 1673, d. t. bonden And. Jonsson i Nordanbro 3. (Tid. g. o. änka e. bonden Mårten Gudmundsson i Forsa sn.) † 1/9 1734.
HANS, * 15/6 1707                                           64
PEDER, * 14/10 1710. † 17/10 1710
HELENA, * 14/10 1710. † 17/10 1710

—8—

4 ANDERS JONSSON, * 5/11 1734, s. t. bonden Jon. Andersson i Kyrkbyn 2, Hassela. G. 8/10 1758. Kyrkvärd o. bonde i Kyrkbyn 2. † 4/11 1802.
2P9 CHERSTIN NILSDOTTER, * 30/7 1738, d. t. bonden Nils Ericsson i Berge 2, Hassela. † 14/1 1804.
JONAS, * 24/6 1759                                          10
CHERSTIN, * 6/6 1764                                       6T11
NILS, * 11/9 1768
ANDERS, * 13/10 1773
HANS, * 24/7 1777                                           11

—9—

6 LARS JONSSON, * 3/4 1750, s. t. husman Jon. Ericsson i Malungen, Bergsjö. Torpare i Fiskvik. † 28/12 1819.
(X15)15M3 BRITA HANSDOTTER, * 27/8 1745, d. t. bonden Hans Larsson i Trösten 3, Bergsjö. † 2/8 1823.
BRITA, * 22/5 1787                                           (X3)23N7

—10—

8 JONAS ANDERSSON, * 24/6 1759, s. t. bonden And. Jonsson i Kyrkbyn 2, Hassela. G. 12/12 1790. Bonde i Kyrkbyn 2, ”Berge 2”. † 30/4 1800.
1V10 BRITA DANIELSDOTTER, * 25/10 1758, d. t. bonden Daniel Olsson i Hadungsnäs 1, Bergsö. † 31/1 1848.
ANDERS, * 3/1 1791                                         12
CHERSTIN, * 20/2 1793                                     7T20
DANIEL, * 18/6 1795                                         13
NILS, * 13/2 1798                                            14

—11—

8 HANS ANDERSSON, * 24/7 1777, s. t. bonden And. Jonsson i Kyrkbyn 2, Hassela. G. 18/10 1801. Torpare i Kyrkbyn. † 23/6 1823.
(X20) BEATA CHRISTINA RICKMAN, * 4/7 1780 i Högs sn. i Häls. † 28/4 1856.
CHRISTINA, * 21/8 1802                                    10T13
SARA, * 10/10 1805                                          13B11
JONAS, * 13/5 1811                                          15
ANDERS, * 20/6 1814                                        16
ANNA, * 14/1 1817                                           8Y4

—12—

10 ANDERS JONSSON, * 3/1 1791, s. t. bonden Jon. Andersson i Kyrkbyn 2, Hassela. G. 3/5 1818. Bonde i Kyrkbyn 2, ”Hökberg”. † 4/4 1848.
26U3 ANNA JÖNSDOTTER, * 15/12 1796, d. t. kolare Jöns Larsson i Franshammar, Hassela. † 27/12 1876.
JONAS, * 29/5 1820                                          17
BRITA, * 13/11 1822. † 22/7 1823
ERIC,* 1/7 1824                                               18
BRITA, * 30/4 1828. † 30/6 1830
JÖNS, * 4/12 1831                                            19
ANDERS, * 1/8 1835                                         20

—13—

10 DANIEL JONSSON LANS, * 18/6 1795, s. t. bonden Jon. Andersson i Kyrkbyn 2, Hassela. G. 8/10 1819. Bonde i Kölsjö sss4, sen. i Hadungsnäs 2, Bergsjö. † 9/12 1886.
8Z10 BRITA OLOFSDOTTER, * 18/8 1802, d. t. torp. Olof Jönsson i Kölsjön s7, Hassela. † 28/1 1879.
BRITA, * 29/5 1823. Bos. i Hadungsnäs 2. † 26/9 1914
OLOF, * 17/1 1825                                            21
MARTA CATHRINA, * 29/3 1826                           22
CHRISTINA, * 27/10 1828                                  22
ANNA, * 7/5 1831. † 6/9 1832
ANNA, * 30/11 1834                                          23
JONAS, * 2/5 1839                                            24
CARIN, * 29/8 1843. † 21/2 1844

—14—

10 NILS JONSSON, * 13/2 1798, s. t. bonden Jon. Andersson i Kyrkbyn 2, Hassela. G. 26/10 1823. Bonde i Kyrkbyn s2, (4). ”Hem.skatt. 1 öresl. 12 pngl.” † 25/7 1861.
4T100 CHERSTIN BENGTSDOTTER, * 30/4 1802, d. t. torp. Bengt Ericsson i Stakholmen, Hassela. † 6/11 1876.
JONAS, * 25/11 1825                                        25
BRITA, * 2/12 1828. Emigr. t. N. Amerika
BENGT, * 29/11 1831                                        26
CHRISTINA, * 4/10 1833                                    1V32
CARIN, * 25/10 1836. Bos. i Kyrkbyn 4, lägenhetsägare. † 24/3 1910
NILS, * 2/6 1841                                              27

—15—

11 JONAS HANSSON, * 13/5 1811, s. t. torp. Hans Andersson i Kyrkbyn, Hassela. G. 21/6 1847. Bonde i Gräsåsen av nr 4. † 11/8 1864.
6Z57 ANNA ERICSSON, * 1/5 1815, d. t. bonden Eric Bäckvall i Gräsåsen. Emigr. t. N. Amerika 1873.
(A—) CARL AUGUST CARLSSON, * 24/4 1842, styvs. – 28
INGRID, * 5/4 1848. Emigr. t. N. Amerika 1872
HANS BÄCKVALL, * 5/1 1856. Emigr. t. N. Amerika 1875

—16—

11 ANDERS HANSSON, * 20/6 1814, s. t. torp. Hans Andersson i Kyrkbyn, Hassela. G. 29/10 1843. Husman, bos. i Sörås, Lindsjön. † 7/2 1896.
12T11 MARGRETA LARSDOTTER WÅRD, * 24/5 1821, d. t. sold. Lars Wård i Bäckaräng, Hassela. † 19/8 1894.
HANS NORIN, * 10/10 1844. Husman, bos. i Lindsjön
BRITA, * 24/8 1862                                           29

—17—

12 JONAS ANDERSSON, * 29/5 1820, s. t. bonden And. Jonsson i Kyrkbyn 2, ”Berge 2”, Hassela. G. 22/6 1851. Bonde i Berge ss 2. (Hem.skatt. 22 1/10 pngl) † 28/1 1873.
4T9 GUNILLA JONSDOTTER QVICK, * 6 3 1831, d. t. bonden Jonas Qvick i Langsbo, Hassela. † 26/4 1920.
ANNA, * 1/10 1852. † 11/10 1856
ELISABET, * 15/5 1855                                      30
ANDERS, * 7/12 1857                                        31
ANNA, * 29/3 1864. † 11/2 1865
JONAS ERIK, * 16/8 1870                                   32

—18—

12 ERIC ANDERSSON STORM, * 1/7 1824, s. t. bonden And. Jonsson i Kyrkbyn 2, ”Berge 2”, Hassela. Bonde i Berge 2. (Hem.-skatt. 22 1/10 pngl.) † 7/3 1902.
2P28 CARIN ERICSDOTTER, *17/7 1828, d. t. bonden Eric Olofsson i Berge 2, Hassela. † 23/3 1913.
ANDERS, * 19/11 1849. † 18/4 1850
ANNA, * 12/6 1851. † 20/2 1876
CHRISTINA, * 19/5 1854                                    33

—19—

12 JÖNS ANDERSSON, * 4/12 1831, s. t. bonden And. Jonsson i Berge 2, Hassela. Bonde i Bäckaräng s1. Emigr. t. N. Amerika 1873.
4T106 CARIN PERSDOTTER, * 13/10 1839, d. t. bonden Per Jonsson i Bäckaräng s1. Emigr. t. N. Amerika 1873.
PEHR, * 31/1 1868. Emigr. t. N. Amerika 1873
ANDREAS, * 20/1 1870. † 3/2 1870
ANNA MATILDA, * 7/7 1871. Emigr. t. N. Amerika 1873

—20—

12 ANDERS ANDERSSON BERGLÖF, * 1/8 1835, s. t. bonden And. Jonsson i Berge 2, Hassela. G. 23/10 1871. Arrend. i Brege ss2, sen. bonde i Hadungsnäs 2, Bergsjö. † 16/5 1907.
7R13 CHRISTINA PEHRSDOTTER, * 10/2 1843, d. t. bonden Per Jonsson i Nordanbro s4, ”Stakholm”, Hassela. † 27/4 1921.
ANNA, * 1/9 1872                                             5V34
PER, * 11/12 1877                                            34
ANDERS ERIK, * 16/9 1887. Bonde i Hadungsnäs 1. † 25/2 1920

—21—

13 OLOF DANIELSSON STRÖMBERG, * 17/1 1825, s. t. Daniel Jonsson i Hadungsnäs, Bergsjö. Bonde i Korpåsen 1. (Hem.skatt. löresl. 6 3/8 pngl.) Emigr. t. N. Amerika 1861.
11S4 INGRID MARTHA PERSDOTTER, * 5/6 1821, d. t. bonden P. Eriksson i Kölsjö 1, Hassela. (Tid. g. o. änka.)
DANIEL, * 8/7 1854. Landbonde i Korpåsen 1. † 14/7 1935
ANDERS PETER, * 14/11 1857. † 18/6 1860
OLOF, * 18/12 1860. † 5/3 1861

—22—

1Y11 PER PERSSON, * 4/2 1818, s. t. torp. Per Persson i Fagernäs s1, Hassela. G. 2 ggr. Bonde i Hadungsnäss 1, Bergsjö. (Hem.skatt. 3 öresl. 9 1/4 pngl.) † 2/2 1862.
13 MARTA CATHRINA DANIELSDOTTER, * 29/3 1826, d. t. Dan Persson i Hadungsnäs. G. 23/10 1849. † 11/2 1851.
13 CHRISTINA DANIELSDOTTER, * 17/10 1828, d. t. Dan Persson i Hadungsnäs. G. 16/4 1852. Änka o. omg.                                                    35.
DANIEL, * 31/7 1858. † 9/5 1878
MARGRETA, * 24/7 1861. Emigr. t. N. Amerika 1882

—23—

(X3)5N17 ERIK ANDERSSON LANTZ, * 1/3 1826, s. t. sold. Anders Lantz i Vade s2, Bergsjö. Husman, bos. i Svedje, Hassela. † 18/10 1909.
13 ANNA DANIELSDOTTER, * 30/11 1834 d. t. bonden Daniel Jonsson i Hadungsnäs 2, Bergsjö. † 1/12 1919.
BRITA KATHARINA, * 7/10 1858                          36
ANDERS DANIEL, * 26/7 1860                             37
JONAS ERIK, * 29/6 1864. Emigr. t. N. Amerika 1888
HANS PETTER, * 7/10 1870. Arb., bos. i Kyrkbyn

—24—

13 JONAS DANIELSSON, * 2/5 1839, s. t. bonden Dan. Jonsson i Hadungsnäs, Bergsjö. G. 5/4 1864. Bonde o. handl. i Hadungsnäs s1. (Hem.skatt. 1 öresl. 16 5/8 pngl.) † 10/5 1926.
2Y15 CARIN HANSDOTTER, * 21/6 1844, d. t. bonden Hans Andersson i Fagernäs 2, Hassela. † 24/7 1884.
BRITA, * 25/4 1867                                           13A14

—25—

14 JONAS NILSSON HAZELIUS, * 25/11 1825, s. t. bonden Nils Jonsson i Kyrkbyn 4, Hassela. G. 8/4 1854. Bonde i Kyrkbyn 4. Emigr. t. N. Amerika 1869.
(X4)9F4 CHERSTIN MATSDOTTER, * 19/9 1823, d. t. kolare Mats Matsson i Rökullen, Bjuråker. Emigr. t. N. Amerika 1869.
NILS, * 28/7 1856. Emigr. t. N. Amerika 1869

—26—

14 BENGT NILSSON THURE, * 29/11 1831, s. t. bonden Nils Jonsson i Kyrkbyn 4, Hassela. G. 28/10 1862. Nämndeman, handlande o. bonde i Kyrkbyn s4. † 25/3 1883.
1Y16 MARGRETA HANSDOTTER, * 13/6 1837, d. t. bonden Hans Persson i Fagernäs s1, Hassela. † 28/3 1894.
HANS, * 21/2 1864. Utfl. t. Norrköping 1894
NILS PETTER, * 10/11 1865. Utfl. t. Sundsvall 1893
HULDA KRISTINA, * 4/9 1868. † 20/5 1879
ANNA GUSTAVA, * 14/2 1870. Utfl. t. Sundsvall 1891
TILDA MARGRETA, * 29/9 1874. Utfl. t. Sundsvall 1897

—27—

14 NILS NILSSON MÖLLER, * 2/6 1841, s. t. bonden Nils Nilsson i Kyrkbyn 4, Hassela. Skrädd. o. bonde i Norrbäck (Kyrkbyn ss4). † 31/5 1910.
2S18 MARGRETA KRISTINA HENRIKSSON, * 7/9 1837, d. t. bonden Henrik Olofsson i Stakholm, Hassela. † 2/1 1909.
KRISTINA MÄRTHA, * 8/4 1865                           10U9
EMMA MARGRETA, * 4/9 1868. Utfl. t. Attmar, V.­ norrl. 1892

—28—

15 CARL AUGUST CARLSSON THALIN, * 24/4 1842, s. t. Anna Ersdotter i Gräsåsen, Hassela. G. 7/6 1873. Skräddare, bos. i Gräsåsen. Emigr. t. N. Amerika 1876.
6Z12 MARGRETA OLOFSDOTTER, * 15/6 1846, d. t. husman Olof Bäckvall i Lindsjön, Hassela. Emigr. t. N. Amerika 1876.
ANNA MARGRETA, * 8/8 1874. Emigr. t. N. Amerika 1876
AUGUST, * 7/4 1876. Emigr. t. N. Amerika 1876

—29—

16 BRITA ANDERSDOTTER, * 24/8 1862, d. t. husman And. Hansson i Lindsjön, Hassela. Bos. i Lindsjön. † 26/5 1918.
MARGRETA MATHILDA, * 21/9 1895                     5V44

—30—

(S20) PER NILSSON SÖDERBERG, * 24/9 1856 i Fryksände sn, Värml. Arb., bos. i Berge, Hassela. Fl. t. Bergsjö 1885. † 9/3 1891.
17 ELISABET JONSDOTTER, * 15/5 1855, d. t. bonden Jon. Andersson i Berge ss2. Änka, bos. i Berge, Hassela. Emigr. t. USA 1903.
JONAS ALFRED, * 28/3 1881. Fl. t. Bergsjö 1885. † 24/9 1899
NILS OLOF, * 5/11 1885                                    41

—31—

17 ANDERS JONSSON ENGBERG, * 7/12 1857, s. t. bonden Jon. Andersson i Berge ss2, Hassela. G. 30/3 1887. Fjärdman o. bonde i Berge ss2. (År 1909 fl. t. Nordanbro 2, efter det att g:a fädernegården brunnit 1908.) † 28/7 1945.
2R22 BRITA CHRISTINA DANIELSDOTTER, * 18/10 1857, d. t. kyrkvärd Daniel Pålsson i Nordanbro 2, Hassela. † 21/8 1921.
JONAS ARTUR, * 1/1 1888                                  38
DANIEL, * 616 1889                                          39
ANNA, * 23/6 1892. † 15/12 1892
ANDERS, * 20/11 1893                                      40

—32—

17 JONAS ERIK JONSSON, * 16/8 1870, s. t. bonden Jon. Andersson i Berge ss2, Hassela. G. 22/6 1910. Utfl. t. Selånger, V.-norrl. 1911. Återinfl. 1941 o. bos. i Nordanbro. † 27/4 1958.
5T38 ANNA HANSDOTTER, * 3/11 1872, d. t. bonden Hans Persson i Kyrkbyn 8, Hassela. † 28/9 1936.
KARIN, * 6/7 1911. Bos. i Berge, Hassela
(A—) MAJ BARBRO DAHLQVIST, * 14/5 1928 (fosterd.) – 19P2

—33—

1R19 JÖNS OLOF OLOFSSON SÄLL, * 4/9 1853, s. t. bonden Olof Säll i Bäckaräng 2, Hassela. G. 25/10 1877. Måg o. bonde i Berge 2-3. (Hem.-skatt 1 öresl. 11 3/5 pngl.) † 8/1 1927.
18 CHRISTINA ERSDOTTER, * 19/5 1854, d. t. bonden Eric Andersson i Berge 2. † 23/6 1931.
ERIK, * 9/10 1878. † 17/1 1880
ERIK, * 6/11 1880. † 12/1 1881
OLOF, * 5/12 1882. † 7/2 1882
OLOF, * 19/6 1888                                            42
ERIK, * 23/12 1890                                           43
ANNA, * 24/10 1894                                          40

—34—

20 PER BERGLÖF, * 11/12 1877, s. t. bonden And. Berglöf i Hadungsnäs 2, Bergsjö. G. 12/5 1919. Bonde i Hadungsnäs 2, sen. bos. i Kyrkbyn, Bergsjö. † 14/11 1946.
28U2 ANNA MARGRETA RENSTRÖM, * 4/8 1885, d. t. bonden N. P. Renström i Fagernäs, Hassela. Änka, bos. i Kyrkbyn 12:15, Bergsjö.
SIGNE KRISTINA, * 11/11 1922. Fl. t. Stockholm 1946

—35—

(Z12) OLOF ANDERSSON, * 5/5 1835 i Föllinge, sn, Jämtl. G. 30/10 1865. Bonde i Svedja ss4, Hassela. (Hem.­skatt. 4 pngl.) Emigr. t. N. Amerika 1882.
22 CHRISTINA DANIELSDOTTER, * 27/10 1828, d. t. bonden Dan. Persson i Hadungsnäs 2, Bergsjö. (Tid. g. o. änka.) Emigr. t. N. Amerika 1882.
CHRISTINA OLIVIA, * 22/3 1868. Emigr. t. N. Amerika 1882

—36—

(X3) ANDERS PETTER WIGG, * 22/4 1859, s. t. Anna Jonsdotter i Fagernäs, Hassela. Soldat vid Häls. reg., bos. i N. Älgered, Bergsjö. † 21/11 1937.
23 BRITA KATHARINA LANTZ, * 7/11 1858, d. t. sold. And. Lantz i Svedje, Hassela. † 30/4 1946.
ERIK, * 15/4 1880                                            44
ALFRED, * 24/3 1882                                         45
ALMA MATILDA, * 1/9 1883                                (X3)27E2
PER DANIEL, * 25/9 1885. Fl. t. Forsa 1917
HULDA KRISTINA, * 12/12 1886                          46
BETTY KATHRINA, * 10/2 1888                           (X3)10H20
ESTER MARGRETA, * 18/1 1891                          (X3)23D6
TEODOR, * 9/11 1893                                        47
ELIN, * 28/4 1896                                             (X3)9L22
JOHAN ANSELM, * 15/6 1898                              48
ANNA ELVIRA, * 26/7 1901                                 (X3)9L23

—37—

23 ANDERS DANIEL LANTZ, * 26/7 1860, s. t. husman Erik Lants i Svedje, Hassela. Landbonde i Mörtsjön 2. † 22/10 1944.
3R38 MARGRETA KRISTINA NORBERG, * 9/12 1867, d. t. bonden Christoffer Norberg i Långvik, Hassela. † 13/3 1938.
ERIK, * 25/6 1888                                            49
BETTY AMANDA, * 19/5 1890                              50
ESTER MARGRETA, * 9/6 1892                            51
DANIEL, * 28/11 1894. † 1/5 1918
KRISTOFFER NIKOLAUS, * 22/8 1896                   52
LYDIA KRISTINA, * 28/4 1898. Utfl. t. Selånger 1918
PER ANTON, * 15/2 1900                                   53
TYRA KATHARINA, * 12/6 1902                           17Y4
JONAS HELMER, * 16/9 1904                              54
OLOF EINAR, * 22/2 1907. † 16/2 1934

—38—

31 JONAS ARTUR ENGBERG, * 1/1 1888, s. t. bonden And. Engberg i Berge 2, Hassela. G. 30/7 1923. Chefred. för tidn. ”Arbetet” 1918-1924 och vid ”Social­demokraten” 1924-1932, ecklesiastikminister 1932- 1939, landshövding i Härnösand 1940. † 26/3 1944.
(A—) LYDIA SARA MATILDA CARLSSON, * 19/8 1900, d. t. grosshandl. Gust. Carlsson o. h. h. Christina Johansdotter i Stockholm. Änka, bos. i Uppsala.
BIRGIT CHRISTINA, * 5/2 1924. † 1/4 1942
ANDERS GUSTAF, * 19/4 1931                            55
JONAS ERIK, * 12/8 1939, stud. Bos. i Uppsala

—39—

31 DANIEL ENGBERG, * 6/6 1889, s. t. bonden Anders Engberg i Berge 2, Hassela. Landstingsman, kommunalman o. bonde i Nordanbro 2.
5R12 ANNA KAMÉL, * 5/8 1889, d. t. bonden Daniel Kamél i Nordanbro 5, Hassela. † 16/8 1957.
ANDERS PAUL, * 20/12 1913                              56
BRITA GUNHILD, * 29/12 1919                           (X3)5L14
JONAS DANIEL, * 2/6 1923                                 57
INGRID KRISTINA, * 25/10 1924                         4T90
ERIK ARTUR, * 12/2 1932. Utfl. t. Stockholm 1958

—40—

31 ANDERSANDRYENGBERG, * 20/11 1893, s. t. bonden Anders Engberg i Berge 2, Hassela. G. 6/11 1928. Bonde i Berge 5 (Berghammar). (Hem.-skatt. 1 öresl. 16 pngl.)
33 ANNA SÄLL, * 24/10 1894, d. t. bonden J. O. Säll i Berge 2.
GUDRUN KRISTINA, * 4/12 1929                         58
ANDERS RUNE, * 20/12 1930
OLOF TORE, * 26/8 1932

—41—

30 NILS OLOF SÖDERBERG, * 5/11 1885, s. t. Per Söderberg i Berge, Hassela. Emigr. t. N. Amerika 1903
1Y21 ESTER KRISTINA ROSÉN, * 25/2 1893, d. t. handl. Mårt. Rosén i Skansfors, Hassela. Emigr. t. N. Amerika.

—42—

33 OLOF SÄLL, * 19/6 1888, s. t. bonden J. O. Säll i Berge 2-3, Hassela. G. 28/12 1922. Bonde i Berge. † 7/2 1953.
22U3 ANNA MARIA SKOGLUND, * 2/6 1893, d. t. bonden Olof Skoglund i Åbacken 1, Hassela.
OLOF TORVALD, * 2/11 1928                              59

—43—

33 ERIK SÄLL, * 23/12 1890, s. t. bonden J. O. Säll i Berge 2, Hassela. Hovrättsnotarie, utfl. t. Stockholm 1922. Sen. president i Svea hovrätt. † 24/10 1936.
(AC16) SOFIA ALFRIDA SÖDERLUND, * 22/3 1889 i Lycksele, Vb. Änka, bos. i Stockholm.

—44—

36 ERIK WIGG, * 15/4 1880, s. t. sold. A. P. Wigg i N. Älgered, Bergsjö. G. 2 ggr. Byggn.-arb., bos. i N. Älgered. Fl. t. Rogsta 1918.
(X6) KRISTINA LÖNNBERG, * 18/1 1887. Infl. fr. Delsbo. G. 24/7 1909. † 25/6 1916.
1U12 SELMA KRISTINA BERGVIK, * 19/5 1890, d. t. Per Bergvik i Ede, Bergsjö. G. 18/8 1917.
ALFRED, * 1/10 1909. Byggn.-arb., bos, i Älgered 38:1
EMMA KRISTINA, * 20/11 1911. Fl. t. Harmånger 1918
JOHAN, * 5/7 1913. Fl. t. Rogsta 1918
HANNA MARGRETA, * 18/3 1916. Fl. t. Rogsta 1918
ANNA BRITA, * 2/2 1918. Fl. t. Rogsta 1918

—45—

36 ALFRED WIGG, * 24/3 1882, s. t. sold. A. P. Wigg i N. Älgered, Bergsjö. Byggn.-arb. i S. Älgered. † 15/5 1936.
(X3)25E2 IDA STOLTZ, * 4/8 1887, d. t. torp. C. Fr. Stoltz i Älvsund, Bergsjö.
PER, * 27/3 1906. Elinstallatör, bos. i Älgered
KARIN, * 17/4 1909                                          (X3)6H40
ANDERS, * 2/9 1911. † 6/7 1935
ANNA BRITA, * 15/9 1915                                  (X3)13A27
AXEL, * 12/1 1918                                            60
KARL ERIK, * 4/1 1920                                      61
ASTRID MARGRETA, * 26/6 1925                         10T53
JOHAN HARALD, * 10/3 1927. Skogsarb., bos. i Älgered

—46—

36 HULDA KRISTINA WIGG, * 12/12 1886, d. t. sold. A. P. Wigg i N. Älgered, Bergsjö. Bos. i Nybodarne.
GOTTFRID, * 29/11 1911. Jordbr.-arb.

—47—

36 TEODOR WIGG, * 9/11 1893, s. t. sold. A. P. Wigg i N. Älgered, Bergsjö. G. 2 ggr. Byggn.-snick. o. småbrukare i S. Älgered 24:9.
(Z15) INGEBORG KRISTINA PERSSON, * 20/2 1909 i Hallen, Jämtl. G. 23/8 1930. † 22/4 1948.
(Tyskland) CHARLOTTE HILDEGARD MAGDA MUELLER, * 6/12 1908 i Meikut, Krauleiden, Ostpreusen, Tyskland. G. 16/3 1957.
PER LENNART, * 23/3 1930. Fl. t. Nynäshamn 1948
BRITA INGEGERD, * 16/1 1935                           13Y13
(Tyskland) LISELOTTE MARIE HILDEGARD MUELLER, * 8/11 1945

—48—

36 JOHAN ANSELM WIGG, * 15/6 1898, s. t. sold. A. P. Wigg i N. Älgered, Bergsjö. Byggn.-arb., bos. i N. Älgered 22:13.
(Z44) ANNA EUGENIA PERSSON, * 8/1 1907 i Rödöns sn, Jämtl. (Tid. g. o. fr.-skild m. John Fridolf Höglund i Borås.)
KLARA ANN-MARI HÖGLUND, * 30/11 1931, (styvd.) Fl. t. Bromma, Sth.1948
JOHN HARRY ”WIGG”, * 1/11 1937. Skogsarb. i Älgered

—49—

37 ERIK LANTZ, * 25/6 1888, s. t. bonden And. Daniel Lantz i Mörtsjön 2, Hassela. Skogsarb., bos. i Mörtsjön.
(X3)11D3 HANNA BOHJORT, * 21/12 1893, d. t. skomak. Jonas Bohjort i S. Älgered, Bergsjö.
NILS FOLKE, * 12/11 1916. † 4/2 1917
RUTH KRISTINA, * 2/6 1919. Utfl. t. Gnarp 1944
NILS TORE, * 29/4 1921                                    62
GUNHILD TORBORG, * 9/1 1924                          5T88
SVEA MARGARETA, * 17/10 1929. † 14/11 1929
ERIK VERNER, * 8/9 1931. Skogsarb., bos. i Mörtsjön
ANNA MARGRETA, * 27/6 1933                           63

—50—

37 BETTY AMANDA LANTZ, * 19/5 1890, d. t. arrend. A. D. Lantz i Mörtsjön, Hassela. Bos. i Mörtsjön. † 26/8 1956.
EDIT MARGRETA LANTZ, * 24/5 1915                   6T116

—51—

37 ESTER MARGRETA LANTZ, * 9/6 1892, d. t. bonden A. D. Lantz i Mörtsjön, Hassela. Bos. i Vrångtjärn. † 20/8 1932.
GUNVOR MARGRETA PERSSON, * 24/4 1922. Utfl. t. Timrå, V.-norrl. 1944

—52—

37 KRISTOFFER NIKOLAUS LANTZ, * 22/8 1896, s. t. arrend. A. D. Lantz i Mörtsjön. Skogsarb. utfl. t. Skön, V.-norrl. 1924
(Y49) VENDLA MARIA SELLIN, * 22/2 1900 i Sundsvall. (Sjuksköterska.)
MARIANA,* 28/11 1921. Utfl. t. Skön 1924.

—53—

37 PER ANTON LANTZ, * 15/2 1900, s. t. arrend. A. D. Lantz i Mörtsjön 2, Hassela. Arrend. i Mörtsjön.
6U9 ANNA ELISABET STRID, * 24/1 1908, d. t. Svante Strid i Franshammar, Hassela.
RUT KRISTINA, * 6/6 1932                                 59

—54—

37 JONAS HELMER LANTZ, * 16/9 1904, s. t. arrend. A. D. Lantz i Mörtsjön, Hassela. Prästarrend. i Sänningstjärn.
12Y27 KARIN MARGRETA NORIN, * 10/6 1916, d. t. arrend. And. Norin i Sänningstjärn, Hassela.
NILS EVERT, * 22/9 1937. Skogsarb., bos. i Sänningstjärn
12T48 EVA KRISTINA, * 5/5 1950

—55—

38 ANDERS GUSTAV ENGBERG, * 19/4 1931, s. t. landshövding J. A. Engberg i Härnösand. G. 11/7 1953. Leg. läkare, bos. i Uppsala.
(T28) GRETA IRENE JACOBSSON, * 20/5 1930, d. t. Gust. Verner Jacobsson o. h. h. Clara Emelia Karlsson i Karlskoga. Leg. läkare.

—56—

39 ANDERS PAUL ENGBERG, * 20/12 1913, s. t. bonden Daniel Engberg i Nordanbro 2, Hassela. Bonde i Nordanbro 2.
(X3)2F24 SIGNE KATARINA LARSSON, * 15/10 1916, d. t. arrend. Jon. Larsson i Kölsjön, Hassela.
MÄRTA BIRGITTA, * 31/7 1938. Fl. t. Stockholm 1957
GUNHILD KRISTINA, * 8/11 1947

—57—

39 JONAS DANIEL ENGBERG, * 2/6 1923, s. t. bonden Daniel Engberg, Nordanbro 2, Hassela. Chaufför, bos. i Nordanbro.
(Finland) HELLI KAARINA LEHTINEN, * 7/3 1925 i Finland.
ANDERS DANIEL, * 19/7 1944
NILS EINO, * 9/7 1946
EVA BIRGITTA, * 3/4 1950

—58—

(U34) GÖSTA JOHANNES JAKOBSSON, * 7/3 1929. G. 20/6 1958. Pastor, bos. i Munktorp, Vm.
40 GUDRUN KRISTINA ENGBERG, * 4/12 1929, d. t. bonden And. Engberg i Berge 5, Hassela.

—59—

42 OLOF TORVALD SÄLL, * 2/11 1928, s. t. bonden Olof Säll i Berge, Hassela. Bonde i Berge 2.
53 RUT KRISTINA LANTZ, * 6/6 1932, d. t. arrend. Per Anton Lantz i Mörtsjön.
ANNA KRISTINA, * 20/3 1954
PER OLOF, * 25/10 1956

—60—

45 AXEL WIGG, * 12/1 1918, s. t. Alf. Wigg i S. Älgered. G. 23/6 1944. Byggmästare, bos. i Kyrkbyn 3:64, Bergsjö.
(X3)27J1 ELSA LINNEA ÄRFSTRÖM, * 25/4 1924, d. t. G. V. Ärfström i N. Älgered.
INGRID BIRGITTA, * 23/6 1946
LARS ROLAND, * 13/6 1949
EVA KRISTINA, * 4/5 1960

—61—

45 KARL ERIK WIGG, * 4/1 1920, s. t. Alfred Wigg i S. Älgered, Bergsjö. G. 6/6 1943. Snickare, bos. i Ede. ”Älgered 24:8”.
7Z14 KARIN MARGRETA KRANS, * 29/4 1924, d. t. byggmästare C. H. Krans i Berghammar, Hassela.
MARIE YVONNE, * 19/6 1944

—62—

49 NILS TORE LANTZ, * 29/4 1921, s. t. skogsarb. Erik Lantz i Mörtsjön, Hassela. Fabriksarb., bos. i Hällåsen.
6T92 MARY DOROTEA HALL, * 6/8 1923, d. t. bonden J. E. Hall i Fjusnäs 1, Hassela. (Tid. g. o. fr.-skild).
EMMY MARGARETA, * 15/9 1951
ANNY ELISABET, * 8/12 1953
NILS RONNY, * 4/7 1955
ELVY KRISTINA, * 15/3 1961

—63—

(Y49) KARL REINHOLD AXEL STENBERG, * 16/6 1929 i Sundsvall. Skogsarb., bos. i Malungen, Hassela.
49 ANNA MARGARETA LANTZ, * 27/6 1933, d. t. skogsarb. Erik Lantz i Mörtsjön, Hassela.
BRITT ELENOR MARGARETA ”WESTIN”, * 20/10 1955
ROSE-MARIE ”LANTZ”, * 17/2 1957
KARL STEFAN ”STENBERG”, * 27/1 1958
REIMON ”LANTZ”, * 10/6 1960

 

 

Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt

Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva, eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78

Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra

Tack för ditt besök och välkommen åter!

Sammanställt av Åke Nätterö


Tillbaka till toppen.

Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *