Hudiksvallsutställningen 1913

Hantverk- och Industriutställningen i Hudiksvall 1913 var en bred välorganiserad utställning som bland annat kunde visa upp en för tiden sensasionell flyguppvisning
Utställningen pågick under sju veckor med början den 17 juni.



På utställningen kunde man köpa souvenirer, nålmärken, minnespoststämplar, vykort och minnesmärken (det här är ett fyrblock). Märkena fästes på vykort och brev som man skickade från utställningen för att visa att man varit där.


Se film från Hantverksindustri – Utställningen i Hudiksvall 1913, med seglar regatta. Se bilder.


Se facebooksgruppen HUDIKSVALLS-KOMMUN GAMLA & NYA BILDER.


Läs om i Hudiksvall – Forsa Järnväg 1860.


Hudiksvall 1927, 12 min.


Läs om Sjöfarten i Hudiksvall.


Läs om Kust- och Insjöbåtar.


Läs om Hoppbackarna i Hudiksvall.


Läs om Hälsingestämman på köpmanberget 1910.


Se film Hudiksvall 400 år.


Se bilder från utställningen på Hudiksvall/sockenbilder


Hur mycket var en krona värd 1913? Jämför


Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det dokumentet du har framför dig.


Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan.

 

Hudiksvallsutställningen 1913


Entrén till utställningen

Ofärdsmolnen hopade sig över Europa vid den här tiden. Det första världskriget var inte långt borta, men i Hudiksvall fick man ända uppleva en fantastisk sommar i fredens tecken, nådens år 1913.

Det var ett underbart sommarväder det året, men framför allt var det äntligen dags för den stora Hudiksvallsutställningen som planerats i fem års tid.

Det var den framstående arkitekten Frey Berglund som väckt tanken på att även Hudiksvall skulle kunna slå ett slag för konst, framtidstro och entreprenörsanda med en egen utställning, givetvis med inspiration av Stockholmsutställningen 1897.

Frey Berglund fick gehör för sina idéer bland annat hos industri- och hantverksföreningen och snart nog hos alla i Hudiksvall alltifrån de tre tidningsredaktionerna till styrande och föreningslivet.

Från början tänkte man sig att utställningsområdet skulle bli på dåvarande ängarna norr om Köpmanberget eller möjligen vid Fredens Kulle. Men när planerna svällde och blev allt mera vidlyftigt började man istället snegla på möjligheterna att placera utställningen i och kring den nybyggda folkskolan på Öster.

En hake i sammanhanget var att skolledningen inte var särskilt tilltalad av planerna. Bygget av utställningsområdet skulle inverka menligt på skolarbetet och framför allt behövde skolan lugn och ro för att kunna färdigställa området.

Visserligen var själva skolhuset klart 1908, men det återstod åtskilligt att åtgärda. Bland annat skulle man göra en vettig skolgård, bygga idrottsplan och anlägga en skolköksträdgård.


Utställningsområdet vid Östra Skolan. Delar av fontänen står fortfarande kvar, men kopparormen har vandaliserats och är numera borttagen.

Fontän och park
Men stenen var redan i rullning och utvecklingen gick inte att hejda. Planerandet inför utställningen satte fart. Frey Berglund ritade utställningshallar, entré portar och annat.

Utställningsporten förlades i backen nedanför skolan där det byggdes en park och anlades en stor fontän i sten med en orm i koppar, skapad av kopparslagare Verner Lindfors, som var en av utställningens stora tillskyndare.

Stenfontänen med kopparormen liksom parken var en gåva till staden. Fontänen gjordes med inspiration från en liknande anläggning vid Dresdenutställningen 1905.


1913 var fiske fortfarande en stor näring i Hälsingland och fisket hade sin givna plats på Hudiksvallsutställningen.

Ambitiös satsning
Utställningen kom att omfatta ett antal olika områden. Industri och hantverk var givetvis något av grundstommen, men också fiske och handarbete. Man hade vidare en ytterst förnämlig konstutställning och en avdelning för kyrklig konst.

Det bjöds vidare på ett tivoli med Lustiga Huset som publikdragande attraktion, en ölstuga i bayersk stil, dansbana och en särskild biograf där man vevade stumfilmer. Den stora sensationen var en enkel journalfilm från Hudiksvall.


En av attraktionerna var en ölstuga av bayerskt snitt, som byggts upp intill Östra skolan

Blandat intresse
Sju veckor under sommaren var utställningen på plats och publikintresset får man säga var ytterst varierat.

Inträdet på femtio öre var absolut i mesta laget. Den som sett utställningen en gång ville inte gärna betala in sig fler gånger.

Arrangörerna hade därför lanserat vad man kallade för seriebiljetter som innebar att den som köpte en sådan kunde gå hur ofta som helst under utställningstiden. Men det upplevdes definitivt som dyrt. Det hjälpte inte att man efter några veckor sänkte priset på seriebiljett till 2:50. Det var fortfarande mycket pengar för vanligt folk.


Östra station som numera är helt borta

Extratåg från Bergsjö
Det var inte särskilt vanligt med tillresande publik från längre avstånd eftersom det här var före Ostkustbanans tillkomst. Däremot hade man extratåg insatta på Bergsjöbanan för folk från norrsocknarna. Det fungerade utmärkt eftersom Hudiksvalls östra station bara låg en stenkast från utställningsområdet.

Men vissa dagar var publiktillströmningen imponerande. På midsommaraftonen kom 6000 personer och vid avslutningshögtiden i augusti med fyrverkerier och annat kom 3000 betalande.

Invigningshelgen 14-15 juni var det dock påfallande många Hudiksvallsbor som stannade utanför porten och avstod från att lösa in sig. Vid invigningen tillämpades förhöjd avgift och det tyckte många var hutlöst.

En dag under utställningstiden hade man Delsbostintan som gäst och då kom 2000 besökare.


Linnerummet visade mängder med handarbeten av olika slag

Flyguppvisning sensation
Den klassiska publikdragaren var emellertid den flyguppvisning som flygpionjären Hugo Sundstedt bjöd på lördagen och söndagen 26 till 27 juni. Se flygbild från 1913.

1913 var flyg något högst sensationellt och nu genomfördes alltså flyguppvisning över Lillfjärden och övriga delar av Hudiksvalls stad. Start och landning genomfördes på ängarna där Glysisvallen ligger i dag. På lördagen, som var ordinarie arbetsdag på den tiden, kom 3000 betalande besökare och på söndagen 5000. Då är väl att bemärka att otroligt många människor såg skådespelet från hustak, balkonger eller någon annanstans där de inte behövde betala. Publiksiffrorna gällde alltså de som betalade sig in vid området på Glysisvallen där man alltså på nära håll kunde se, eller kanske till och med känna på det fantastiska flygvapnet.

Ändå gick inträdet löst på ända upp till två kronor för de bästa läktarplatserna. Men folk kom vandrandes flera mil för att få se ett flygplan med egna ögon.


1913. De beramade flygningarna tilldrar sig stort intresse. De mest äventyrliga vågar följa med på en uppstigning. En lov över Galgberget och fjärden är en stor upplevelse. Ett par år senare läser hudiksvallsborna att deras flygare störtat, från tjugo meters höjd, utanför Paris.
Källa: Hudiksvallsbilder av Maj-Britt Norin/Lars-Åke Winberg.



Den kyrkliga utställningen inrymdes i  skolans gymnastiksal

Kyrkliga konsten
Den mest påkostade delen av utställningen var kanske ändå den kyrkliga konsten som inrymdes i skolans gymnastikhall. Den hade gjorts om till en gotisk kyrksal. Det kostade 15 öre extra att besöka den kyrkliga utställningen, men det blev ändå 5000 som besökte den kyrkliga avdelningen.

Imponerande var också konstutställningen som bland annat hade breda kollektioner av Carl Larsson och Anders Zorn.

En stor skandal, som utställningsansvariga inte kunde dölja, gällde bedömningen av utställningsmontrarna på industri och hantverk.

Efter utslag av en jury utdelades guld, silver och bronsmedaljer samt hedersomnämnanden. Deltagarna fick också ett vackert diplom. Det visade sig dock bli ett oherrans bråk om medaljerna. Inte mindre än ett tiotal utställare protesterade och tyckte att de blivit orättvist behandlade. Det var exempelvis inget vidare att få en silvermedalj om en konkurrent fick guld…

Långt efteråt, sedan utställningen packat ihop, var det fortfarande bråk kring medaljerna med hot om stämningar och andra åtgärder. En fiskredskapsaffär i Dalarna vägrade exempelvis att ta emot sin bronsmedalj och hade alltså velat ha en medalj av ädlare valör.

Bortsett bråket kring bedömningarna blev eftermälet till Hudiksvallsutställningen att det var ett mycket lyckat evenemang. Ekonomiskt gick det hela ihop sig ock de ekonomiska garantier som ställts ut behövde aldrig infrias.

Troligen är det Christina Nordin ”Bäcksve-Stina”, som sitter här och väver brickband

Utställningshall blev isplats
De tillfälliga utställningshallar som byggts upp såldes på anbud och revs. Den som köpte den stora industrihallen hade större planer. Han lät bygga till vintern och sprutade då vatten på golvet som frös till is och bildade därmed en perfekt ishall inomhus. Den lanserades som Europas nordligaste ispalats. Det närmast liknande fanns i Berlin.

Hudiksvalls första ishall gjorde dock knappast någon lycka. Det var ytterst få förunnat att ha skridskor på den tiden och det blev ingen rusning. Året efter såldes därefter byggnaden vidare. Den revs och virket användes för att bygga Skandiabiografen efter Trädgårdsgatan.
Av Lennart Ersson

Källor:
Hudiksvalls Posten, Hudiksvalls Nyheter, Hudiksvalls Tidningen

Avskrift ur Hälsingerunor 2012, med artikelförfattarens tillstånd.
Åke Nätterö

 


Tillägg


Här välkomnar man spelmän att deltaga på utställningen


HUDIKSVALLSPOSTEN DEN 17/6 1913

Erhållna priser på utställningen

Bröderna Lindgren, Hedvigsfors diplom för guldmedalj för synnerligen välgjorda masugnsformar och flottningsdraggar, yxor och hackor.

Bröderna Lindgren, Hedvigsfors, bronsmedalj för ljusstakar i konstsmide.

Hålsjö sågverks- och tegelbruks AB, Norrbo silfvermedalj för murtegel och dikesrör.

Bergsjö tröskverks- och snickerifabrik, Bergsjö, guldmedalj för ny praktisk konstruktion och ofarlig arbetsöfverföring.

Gränsfors Bruks AB, guldmedalj för goda och hållbara yxor.

John Paulssons fiskeredskapsfabrik, Delsbo, guldmedalj för diverse fiskredskap.


Stor middag å Stadshotellet

I programmet för dagens festligheter ingick äfven en middag, som kl. half 7 serverades i Stadshotellets stora spegelsal. På långsidan midt för entrén voro Helsinglands och Gestriklands vapen uppsatta och däremellan en sköld med konungens krönta namnchiffer och valspråket samt som en ram kring det hela en smakfull flagg- och blomsterdekoration.

I middagen, som redan från början präglades af en animerad stämning, deltogo ett 130-tal personer, utställningens hedersgäster, dess bestyrelse, stadsfullmäktiges ordförande, samtliga i staden varande publicister (ett 20-tal), en del andra inbjudna samt ett antal prisdomare, utställare och stadsbor.

Hedersplatsen intogs af landshöfdingen, greve Hamilton, som förde amiralinnan Lindman. Grefvinnan Hamilton ledsagades till bordet af borgmästare Rissler, medan landshöfding Ström hade borgmästarinnan Rissler på sin högra sida. Landshöfdingskan Ström fördes af amiral Lindman.

Placeringen vid borden, som dukats, ett hästskoformadt och fyra i vinkel mot långsidan, skedde under musik af regementsmusikkåren, som sedermera underhöll med taffelmusik.

Middagen serverades enligt följande:

Menu:
Smörgåsar
Klar Soppa
Kokt Lax, sås Hollandaise
Sparris
Kyckling Sallade
Glace
Blandad Frukt

Viner:
Madeira London Particular
Châtean Listrac
Pommery Sec och A de Neuville

Uttryckande samhällets glädje öfver att se så många kära gäster närvarande hälsade borgmästaren välkommen.

Enligt god gammal svenskmannased föreslog därefter landshöfdingen konungens skål, som åtföljdes af lefverop och fanfarer samt af kungasången.

Å utställningsbestyrelsens vägnar talade sedermera borgmästaren, vändande sig till landshöfdingen och grefvinnan Hamilton, hvilka han bragte ett tack för att de velat deltaga i festligheterna och däråt gifva den glans, som deras närvaro innebar. Talaren uttryckte sin glädje öfver att landshöfdingebesöket skedde vid en tidpunkt, då samhället som bäst höll på att göra sin insats i den allmänna utvecklingen, — genom att den själf sträfvade efter bättre förhållanden. I talets fortsättning berörde talaren den kommunikationsfråga som nu står inför realiserande, därvid syftande på Ostkustbanan. Talaren hoppades och trodde, att den nya förbindelseleden, om hvars tillkomst landshöfdingen inlagt stora förtjänster, skulle verksamt bidraga till vår orts utveckling, — men ett än större hopp, sade han, sätta vi till en annan järnväg, den mellan Ljusdal och Sveg. Med tack för det stöd, landshöfdingen lämnat denna plan, uttryckte sig talaren en förhoppning, att länets höfding allt framgent ville ägna den sitt intresse och sin förmåga.

Som svar på skålen utbragte landshöfdingen efter en hjärtlig motivering ett lefve för Hudiksvall, som besvarades med rungande hurrarop.

Å den för kyrkliga konsten speciella bestyrelsens vägnar talade rektor Nordlund för riksantikvarien Salin, som gifvit nämnda specialutställning sitt kraftiga personliga stöd, och för antikvarien Janse, som med heder burit det tunga ansvaret för dess iordningställande.

Dr Salin svarade — med en hyllning för helsingelinet, Helsinglands yppersta och ett lefvande fornminne, hvilket vore ägnadt att ”göra en riksantikvaries hjärta rördt”.

Talet för pressen hölls i hjärtliga ordalag af utställningskommisarien, fabrikör Hedberg, citerande ett gammalt ord ”Hvad skall man med en vän, om han ej nytta gör”?

Härpå svarade redaktör Burman från Östersund i ett schwungfullt anförande, hvari han förklarade att hela Norrland med Hudiksvall vore stolt öfver ”den glada utställningen”.

Å utställningsbestyrelsens vägnar talade konsul Lindberg för utställarne, hvarpå talens rad slöts af amiral Lindman. Citerande ett skämtsamt yttrande om att ”ingen stor flod placerat sig bredvid Hudiksvall”, omnämnde han de olikskiftande öden, den minnesrika lilla staden genomgått, men lyckönskade den nu till att ha lyckats och lyckats så bra med den nu öppnade utställningen. Det hade sagts, att utställningstanken väckts till lif under tider af depression för samhället. Här liksom annorstädes, hade alltså, när det varit som tråkigast, modiga och entusiastiska krafter ingripit, och det var för dem, som genom sin energi och sin kraft gifvit anledning till samlingen kring dagens festligheter, talaren höjde sitt glas.

Efter middagen spredo sig gästerna i salongerna, där kaffe serverades.

Under aftonens lopp höllos ännu åtskilliga anföranden. Bl.a. talade grosshandlare Signeul i Ljusdal å utställarnes vägnar. Påminnande om en i tidningarne vanlig notisrubrik, talade redaktör Lindh från Gäfle om det nya slags ”Helsingedåd”, som utförts genom utställningens skapande. Som infödd stadsbo prisades Hudiksvall af redaktör Sällvin från Sundsvall. Bland öfriga talare märktes bankdirektör Westberg, som bragte utställningskommisarien en lifligt senterad hyllning i superlativa ordalag. Anförandet underströks på det kraftigaste af borgmästaren, som till förklaring på att det förut ingenting sagts om den, som mest af alla burit dagens tunga och hetta, meddelade att detta härledde sig från en öfverenskommelse inom bestyrelsen att icke tala för hvarandra. Hr Hedberg svarade, delande med sig af berömmet åt borgmästaren, utställningsbestyrelsens oväldige och inflytelserika ordförande.

Under den gemytligaste stämning fortgick så samvaron till en stund in på natten.



Telegramväxling med konungen

Undertecknadt af landshöfdingen, borgmästaren och stadsfullmäktiges ordförande afsändes under söndagens lopp ett telegram till konungen af följande lydelse:

K. M:t Konungen, Tullgarn
Hudiksvalls samhälle samladt i anledning af öppnandet af den i staden anordnade utställning för industri, handtverk, hemslöjd och kyrklig konst tillåter sig att till Eders M:t frambära uttrycken af sin uppriktiga vördnad och undersåtliga tillgifvenhet.

Sedermera har härpå ingått följande svarstelegram:

Landshöfdingen, Grefve Hamilton, Hudiksvall
Framför mitt hjärtliga tack för det vänliga hälsningstelegrammet och mina varma välönskningar för den i dag öppnade utställningen.
Gustaf

Avskrift: Viveca Sundberg

 

Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt

Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva, eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78

Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra

Tack för ditt besök och välkommen åter!

Sammanställt av Åke Nätterö


Till toppen

Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *