Något om klockstapelns historia och vilka som har varit klockare, organister och kyrkvärdar i Bjuråker
Aktuell inf. om Bjuråker – Norrbo församling.
Kantor – Wikipedia
1764-65 fick Bjuråkers kyrka sin första orgel.
Läs om klockarens status.
Lyssna på klockringning från Hille kyrka
Läs om klockare på Wikipedia.
Läs Riksantikvarieämbetets historik över Bjuråkers kyrka.
Om klockaren
Ur boken ” Klockarens vedermödor” om Anders Wattrang i Harmånger.
Klockaren hade ett gammalt yrke. Redan i Hälsingelagen från 1300-talets första hälft finns bestämmelser som rör hans syssla, vilken alltså är medeltida. Han (det var alltid en han) fortlevde även efter reformationen på 1500-talet och hade en rad olika uppgifter inom kyrkans verksamhet, reglerade inom kyrkolagen. Som ordet visar ansvarade han för klockringningen och Wattrang antecknar exempelvis de extra ringningar som skedde vid kungars och drottningars dödsfall.
Dessutom ledde han sången i kyrkan, han skulle ha stark röst och ett gott öra, men behövde inte vara musikaliskt utbildad. Kyrkorglar var länge ganska ovanliga, i Harmånger fick man första orgeln 1864, ett 4-stämmigt verk, byggt av snickaren Anders Forsell i Harmånger. På Wattrangs tid fick sången ledas av just klockaren och hur Wattrang sjöng vet vi inte, men klagomålen över skorrade och falsk församlingssång hördes på många håll under 1700-talet. Ofta satt klockaren på en särskild stol eller bänk längs fram i kyrkan, vänd mot församlingen. Han ledde psalmsången och svarade prästen i högmässan. Psalmsången var länge växelsång, så att manssidan och kvinnosidan i kyrkan turades om att sjunga psalmens verser.
Allt skulle klockaren kunna, och Wattrangs dagboksanteckningar jävar den åsikten. I 1686 års kyrkolag och klockaren en nyckelroll för att förbättra befolkningens läs- och skrivkunnighet. 1842, när folkskolestadgan antogs försvann den skyldigheten och enskilda lärare anlitades i socknarna. Ungdomens katekesläsning, tillsyn och skötsel av kyrkans inventarier, spridning av kungörelser, skrivbiträdesuppgifter, kollektredovisning, assistans åt kyrkoherden. Klockaren fick lov att vara tusenkonstnär, i Wattrangs bouppteckning finns ett oblatjärn upptaget bland järnsakerna, vilket visar att det var i klockarbostaden som nattvardens oblater gräddades. Klockaren skulle också bära kyrkans tjänstepost till närmaste grannförsamling och hade också skyldighet att hjälpa prästen med allehanda grövre sysslor som slakt och skörd. Enligt en förordning från 1755 skulle han biträda vid åderlåtning och från 1805 finns en bestämmelse om likvärdiga kunskaper om vaccinering. Bägge dessa medicinska åtgärder sysselsatte också Wattrang.
Församlingen hade rätt att sätta upp egna regler för klockaren, men det är inte känt om Harmånger hade några sådana bestämmelser. Rent formellt var det sockenstämman som utsåg klockaren och domkapitlet som utfärdade fullmakt, ifall han godkändes. Om klockaren inte skötte sig, var lat eller ”fallen för dryckenskap” kunde han avsättas. Under 1800-talet blev de ålderdomliga reglerna för yrket mer och mer kritiserade. Den ständiga plikten att ringa i klockorna, den nästan obefintliga tryggheten på ålderdomen (många gamla klockare hamnade på fattigstugan) och överlevande änkor och barn. Man försökte instifta pensionskassor, men frågan hamnade i långbänk och fick egentligen ingen lösning förrän under 1900-talet.
Klockaren Anders Wattrang levde mellan 1773 och 1855 i Backen, Harmånger.
Klockarens bestyr
Klockarfar, han skall nu allting bestyra:
Lära barnen, att två och två är fyra.
Utan honom man kan ej lära stava.
Utan honom man kan ej folket begrava.
Föds ett barn, så fråga, vad skall han heta?
”Gå till klockarn han måste allting veta”.
Om ett par sig i äkta ståndet begiver,
Är det klockaren som bröllopsverserna skriver.
Får med sjukdom för sina synder man sota,
”Gå till klockaren han skall dig nog kunna bota”.
Om processer och annat otyg än äger:
”Gå till klockaren och hör dig för vad han säger”.
Han skall veta råd för alla slags sorger,
ympa barn skall han kunna, samt spela på orger,
Det är han som skall hålla handbok åt prästen,
Och vid gravöl så är det han, som får resten.
Varje söndag skall predikstolen han damma,
Klockare ock klokare är detsamma,
Han i läsa skall känna nyaste modern,
Lugga barn skall han på Lankastermetoden.
Han åt prosten skall väga tioendesmöret,
Åka bakpå chaisen till Läs-förhöret.
Prost och kaplan han söka skall att förlika,
Och vid mässfall det händer, han får predika.
Ingenting, nej inget får han försumma:
Dör en gubbe, så tröstar klockaren hans gumma,
Han skall föra an både dansen och leken.
Och vid bordet så är det han, som skär steken.
Han skall vara med från början till slutet:
Skall det skjutas, så släpper klockaren till krutet,
Han skall vara en till hjälp för gamla och unga,
Framförallt skall han vara grön till att sjunga.
Det är träffande verser som boktryckaren J. W. Bäckström skrivit om klockarens liv, träffande och sammanfattande. Dikten ingår i ett folklustspel av G. W. Böttiger och uppfördes första gången 1843 på Kungliga Teatern i Stockholm. Den är alltså samtida med Anders Wattrang. Lankastermetoden var en pedagogisk metod av en engelsk pedagog och kallades också växelundervisning. Äldre och kunnigare elever undervisade övriga, allt under lärarens övervakning. På så sätt klarade en lärare av mycket stora klasser. Det där med krutet handlar om att klockaren på vissa orter hade ansvar för socknens krutförråd. Således fick han ansvar för både stensprängning och salutskjutningar.
Hälsingelagens ord
Om klockare ock klockor
Nu skall ock den tagas till klockare, som båda äro ense om, prästen och socknen. Äro de icke ense, må den taga klockare, som giver lönen.
§ 1. Detta är klockarens rätt: en halv spann säd, en kaka bröd och sovel till en kaka bröd av var och en som till prästen giver tioende både av säd och boskap; det skall han själv gå omkring och hämta vid jul. De som utgöra avgift till prästen och äro gifta, give till klockaren två penningar. Den som är ogift give en penning.
§ 2. Klockaren är skyldig att vårda klockans skrud och att hämta präst till annan socken, om prästen ej är hemma.
§ 3. Ringer någon i klockan, som klockaren icke har bett därom, han skall giva klockaren en aln. Bryter han sönder klockan, skall han återgälda den. Får han skada därav, ligge han ogill. Lossna banden på klockan, då skall klockaren tre söndagar tillsäga kyrkovärdarna. Råde de ej bot därpå och brister klockaren, då skola de gälda den. Säger klockaren till, då skall han gälda den.
Källa:
Klockarens vedermödor, av Jan-Olov Nyström, sid. 9-10 och 108-109 och 110.
Avskrift, Åke Nätterö
BJURÅKERS KYRKAS KLOCKSTAPEL
Rapport Länsmuseet Gävleborg 2012:11
Antikvarisk medverkan vid renovering av spånklädda ytor
Klockstapeln från sydväst före renoveringen. Foto: Daniel Olsson
Länsmuseet Gävleborg 2010-04-13.
BAKGRUND
Under våren 2010 har klockstapeln vid Bjuråkers kyrka genomgått en renovering. Arbetet, som har bestått av byte av rötskadade spånytor och undertaksbrädor på klockstapeln, har utförts av Hälsinge takspån, Kilafors, vilka även har tillverkad de nya spånen som använts vid renoveringen. För arbetet har församlingen tilldelats kyrkoantikvarisk ersättning. Länsmuseet Gävleborg har deltagit i arbetet som antikvarisk medverkande genom antikvarie Daniel Olsson, som även har sammanställt denna rapport.
Foto: Daniel Olsson, Länsmuseet Gävleborg 2010-04-13.
HISTORIK OCH BESKRIVNING
Bjuråkers kyrkoplats har medeltida ursprung. Den nuvarande klockstapeln, som är placerad sydväst om kyrkobyggnaden, uppfördes år 1741 under ledning av byggmästare Magnus Granlund från Hudiksvall. Spiran köptes från Iggesunds bruk. Den tidigare klockstapeln, som var uppförd 1640, revs i samband med att den nya uppfördes. Den nuvarande klockstapeln har kvadratiskt bottenplan med en panelklädd boddel med paneltak. Över den reser sig spånklädda pelare som bär upp en klockvåning försedd med spånklädd tornhuv och överst en spånklädd lökkupol krönt av en spira. Alla spån och träytor i fasaderna är mörkt tjärade. Klockstapeln har en sluten och ålderdomlig karaktär och den skiljer sig därigenom från de många åttsidiga klockstaplar som kom att uppföras i Hälsingland från 1750-talet och framåt i tiden. I klockstapeln leder en vinklad trätrappa upp till klockvåningen. Stapeln har två äldre gjutna klockor.
Inuti klockstapeln är alla ytor obehandlade. Genom åren har klockstapeln genomgått ett flertal renoveringar och takspånen hade sannolikt uppsatts vid minst tre olika tillfällen och de var även av olika kvalitet.
De gjutna klockorna i klockstapeln.
Foto: Daniel Olsson, Länsmuseet Gävleborg 2010-04-10
SKADEBILD
År 2006 tjärade Hälsinge takspån klockstapeln och då upptäcktes att delar av klockstapelns spåntäckning hade tjänat ut.
Klockstapelns klockformade huv (takytorna upp till det vertikala partiet under lökkupolen) där spånen var rötskadade före renoveringen. På det vänstra takfallet ses den taklucka som beskrivs närmare i texten.
Foto från nordost, Daniel Olsson, Länsmuseet Gävleborg 2010-04-13
Före renoveringen fanns omfattande rötskador på takspånen på den välvda huv, här kallad klockhuven, som täcker klockvåningen. De största skadorna fanns på alla sidorna av klockhuven upp till det vertikala spånklädda partiet under lökkupolen. På vissa ställen var även den underliggande träpanelen rötskadad. Skadorna har troligtvis uppkommit på grund av att behandling med stenkolstjära utförts tidigare, vilket fått till följd att träspånen har drabbats av s.k. torröta under skiktet av stenkolstjära. Vid takluckan i takytan mot öster fanns öppningar där vatten kunde rinna in. Därtill förekom även andra platser där vatten kunde komma in, bland annat i vinklar mellan olika takytor. Spånen på pelarna respektive lökkupolen var dock i förhållandevis god kondition.
Klockstapeln från nordväst med byggställningar under renoveringen.
Foto: Daniel Olsson, Länsmuseet Gävleborg 2010-04-13.
UTFÖRDA ÅTGÄRDER
Hälsinge takspån inledde arbetet på plats i slutet av maj 2010 med att resa byggnadsställningar kring klockstapeln och täcka över den rad med gravvårdar som står närmast klockstapelns södra fasad. Därefter startade arbetet med att riva bort rötskadade takspån på klockhuven olika takfall. En takyta åtgärdades i taget och ytorna täcktes tillfälligt över med presenningar när undertaket var frilagt.
Rötskadade panelbrädor byttes ut mot friskt virke av samma dimensioner och virkesbehandling som tidigare. Hälsinge takspån har tillverkat allt takspån som behövdes till denna renovering. Spånen är av spjälkad senvuxen furu och tjärdoppade vid leverans. För vissa hörn och övergångar har konvexa spån tillverkats och använts. Till den nedersta raden har spån med spetsig avslutning, lika de tidigare, använts.
Före renoveringen uppskattades den spånyta som skulle åtgärdas till 50 kvadratmeter, men det visade sig att röstskadorna var något mer utbredda än beräknat och totalt byttes 78 kvadratmeter spånyta ut i samband med denna renovering. För fastsättning av nya spån har rostfri spik använts. På tornhuvens alla takfall upp till den vertikala ytan under lökkupolen har alla spån bytts ut mot nytillverkade spån. De spån som tagits bort från klockstapeln har kasserats och körts iväg. Länsmuseet har tagit hand om ett kasserat takspån, som sannolikt skulle ha kunnat vara ett ursprungligt takspån att döma av virkeskvalitet och utformning. Enligt uppgift fanns spån av tre olika dimensioner och utförande på de utbytta spånytorna och den norra sidan hade före renoveringen kvar större delen av en täckning med äldre, eventuellt ursprungliga spån.
Detalj av hörn på klockhuven efter omläggning med nya spån.
Foto: Daniel Olsson, Länsmuseet Gävleborg 2010-05-06
När ringningen var manuell
På några spån fanns spår av rödfärg, vilket tyder på att klockstapeln vid något tillfälle har varit rödfärgad. Uppgifter om och spår av rödfärgning har påträffats på ett antal av Hälsinglands klockstaplar uppförda på 1700-talet.
Den taklucka som fanns på takfallet mot öster har renoverats och efter samråd med Länsstyrelsen satts tillbaka, men med bättre tätning för att undvika läckage vid denna plats i framtiden. Till detta har blyplåt använts, men även på andra
känsliga anslutningspunkter har blyplåt kommit till användning. En teori är att takluckan har använts för att den eller de som trampade igång klockorna i stapeln skulle kunna ha kontakt med någon på marken eller kanske ännu mer troligt någon vid korets södra dörr som ses väl från denna plats.
Bröderna Mats och Jonas Hugg, Hälsinge takspån, klipper och viker till blyplåt till tätning av klockstapelns särskilt utsatta punkter. Foto från nordväst, Daniel Olsson, Länsmuseet
Gävleborg 2010-04-27
ANTIKVARISKA STÄLLNINGSTAGANDEN
När Länsmuseet fick uppdraget som antikvarisk medverkande i samband med denna renovering hade församlingen fått tillstånd till åtgärderna av Länsstyrelsen. I detta står att: ”Antikvarisk kontrollant skall i detta arbete främst dokumentera arbetet vid avrivning samt tillse att ny spåntäckning får samma utseende, dimensioner mm som den gamla”.
De omlagda takytorna på klockhuven skiljer sig från de tidigare, då de befintliga spånen var lagda vid minst tre olika renoveringar. Spånen var av olika dimensioner och virkeskvalitet där de äldre takspånen var mycket bredare och av mycket tätvuxet virke. Vid omläggningen har spån av varierande bredder använts, dock enligt uppgift genomgående av god virkeskvalitet. Att lägga om hela takytorna med spån av den ursprungliga modellen skulle enligt uppgift från Hälsinge takspån ha blivit mycket mer kostsamt. Därtill är det idag enormt svårt att producera spån av samma virkeskvalitet som de äldsta spånen.
Detalj av takluckan efter renoveringen. Foto från nordost, Daniel Olsson, Länsmuseet
Gävleborg 2010-05-06
Länsmuseet ser helst att det inför kommande renoveringar av spåntak av hög ålder förs en mer utförlig diskussion om spånbyten på ett tidigare stadium än i detta fall. Därigenom blir det lättare att på förhand ta ställning till vilka spånbredder och kvaliteter som bör eftersträvas redan när spånentreprenören lämnar offert på det planerade arbetet. Vid det inledande byggmötet är vanligtvis merparten av spånen redan framtagna och det är därför svårt att påverka utförandet i det här skedet. I detta fall bedömde dock Länsmuseet att utförandet av spånbytet på Bjuråkers klockstapel borde kunna accepteras ur kulturmiljösynpunkt.
Under renoveringen fördes en diskussion om takluckan i klockhuvens östra takfall skulle bevaras som en funktionsduglig lucka eller ej.
Efter samråd med Länsstyrelsen beslöts dock att den skulle få vara kvar, då det bland annat fanns skäl att anta att luckan kan ha använts för kommunikation mellan kyrkan och klockorna i klockstapeln.
Det är viktigt att spår av detta slag bevaras vid renoveringar för att det i framtiden ska kunna gå att förstå hur byggnaden har använts och fungerat i äldre tid.
Klockstapeln och kyrkan från söder vid slutbesiktningen. Foto: Daniel Olsson, Länsmuseet Gävleborg 2010-05-06
SLUTOMDÖME
Arbetet har löpt enligt planerna och byggtiden blev mycket kort. Till nya spån har enligt uppgift genomgående hantverksmässigt tillverkade spån av god kvalitet använts. Under rubriken antikvariska ställningstaganden har Länsmuseets tankegångar kring bytet av spånytorna beskrivits närmare. Länsmuseet upprättade 2010-06-30 ett Underlag för slutintyg och rekommenderade i detta Länsstyrelsen att godkänna arbetet ur antikvariskt hänseende.
SAMMANFATTNING
Under några vårveckor i april och maj 2010 utförde Hälsinge takspån en renovering av klockstapeln vid Bjuråkers kyrka. Totalt byttes cirka 78 kvadratmeter spån på samtliga av klockhuvens takfall på den övre delen av klockstapeln. Några undertaksbrädor som var rötskadade har också bytts mot nya av friskt virke. Tätningar med blyplåt har också utförts. Länsmuseet Gävleborg har deltagit i arbetet som antikvarisk medverkande och Länsmuseet upprättade ett underlag för slutintyg efter slutbesiktningen och rekommenderade Länsstyrelsen att godkänna arbetet ur antikvariskt hänseende
Hugg, Mats. Hälsinge takspån, muntliga uppgifter, april-maj 2010.
Länsstyrelsen Gävleborg. Tillstånd till byte av spåntak på klockstapeln vid Bjuråkers kyrka, Bjuråkers socken, Hudiksvalls kommun, Hälsingland, daterat 2008-11-10
Orgeltrampare, Klockare och kantorer i Bjuråker
Uppgifter ur Bjuråker – Delsbo – Norrbo släktregister
– 1A2 –
Lars Ersson f. 5/3 1731, son till bonden E. Pehrsson i Avholm 1. Bjuråker. Han nämnes som klockare i sn samt bonde i Avholm 1. † 1753
Hustru 21GV Brita Andersdotter f. 4/1 1719, d. t. bonden A. Pehrsson i Svedjebo 3. Bjuråker. † 7/12 1778 (håll o stygn).
8BV Lars Larsson f. 7/3 1719, s. t. gästgivare L. Pehrsson i Byn 1, Bjuråker. Bonde i Avholm 1.
Barn:
Eric 10/10 1742 – 10/6 1743
Eric 25/7 1744 – 22/1 1745
Ella 7/11 1745
Brita 9/9 1747
Carin 1/10 1749
Anders 4/9 1751 – 4/6 1752
Cherstin 16/4 1753 – 14/7 1753
– 1E7 –
Lars Larsson – Litén f. 20/9 1728, son till fältbävel L. Litén i Kyrkbyn. Klockare. Gift 1756
Bos. i Tjärna, Bjuråker. † ./1 1762.
28G2 Gölin Olofsdotter f. 4/3 1737, d. t. bonden O. Jonsson i Tå, Bjuråker. Änka o omg.
Barn:
Lars 24/2 1759
Olof 7/4 1762
– 24G1 –
Petter Hansson-Svedin, f. 17/2 1715, son till bonden Hans Ersson i Svedjebo 5, Bjuråker. Stud. vid Hudiksvalls trivialskola, Strängnäs gymnasium och Uppsala akademi. Gift 1757.
År 1763 antagen till klockare i Bjuråker. Bos. i Kyrkbyn. † 22/12 1790 (slag).
Hustru Catharina Pehrsdotter-Gullspets, f. 1720 i Tuna sn, Västernorrland. Änka e. båtsman Olof Åsberg i Tuna sn. † 8/2 1794.
Barn:
Petter 1749
Brita 21/7 1752
Catharina 1757
Anna Johanna 1760
Justina 16/10 1764
– 19E2 –
Matheus Nilsson-Forsvik, f. 26/9 1750, son till N. Nilsson i Forsa sn. Hälsingland. Studerat vid Hudiksvalls trivialskola. Klockare . Bos. i Kyrkbyn i Bjuråker. Gift 1/10 1790. † 7/10 1802 (håll o stygn).
2B2 Ingrid Pehrsdotter-Bergner f. 17/11 1752 d. t. nämndeman P. Bergner i Berge 2, Bjuråker. † 20/6 1812.
Barn:
Margta 15/9 1792
Nils 28/11 1793
– 2 –
2 Nils Forsvik, 28/11 1793, s. t. klockare M. Forsvik i kyrkbyn. Gift 1825. Orgelnister 1815 – 1879, o bonde i Tå 1, Bjuråker. † 28/11 1879 (ålder).
31G3 Carin Olofsdotter, 24/7 1804, d. t. bonden O. Olsson i Tå 1, Bjuråker. † 27/4 1874 (bråck).
Olof 6/7 1826 – 4
Ingrid 22/7 1829 – 7E12
Carin 18/11 1840 – 2F19
Bild ur Bjuråkers-Blad, 2016. Bilden, liksom den kronologiska uppställningen av klockare och organister är gjord av Harry Persson, Tås.
– 48A3 –
Johan Henrik Alcén, född ./1 1763, s. t. komminister O. Alcén i Norrdala, sn. Gift 1800 Infl. från Söderhamn 1804. Klockare, bos. Gärde by, Bjuråker. † 1/11 1829 (bröstsjukdom).
Anna Brita Odendahl, 15/12 1771, d. t. klockare J. Odendahl o. h. Christina i Söderala, Gävleborg.
† 12/2 1852 (bröstfeber).
Jonas Olof 14/4 1801 – 4
Johan Gustaf 2/1 1806 – 5
Lars Petrus 18/7 1810 – 6
– 5 –
3 Johan Gustaf Alsén född den 2/1 1806 i Gärde i kyrkbyn i Bjuråker (vid Gästis). Son till J. H. Alsén i Gärde. Gift 6/11 1836. Änkling o omg. klockare och skollärare bosatt i Gärde och Moviken. Tillsammans med prästen hade han ansvar för kyrkans undervisning att lära konfirmander att läsa och skriva. † 28/1 1892.
16Å5 Ella Olsdotter-Lindström, 15/11 1812, d. t. bonden O. Lindström i Näppänge 2, Bjuråker.
† 24/10 1837 (tvinsot).
Christina Charlotta Odendahl född 15/11 1821 i Söderala. Infl 1840. † 30/6 1865
Barn:
Anna Brita 19/12 1840 – 31/8 1893
Christina Charlotta Helena 24/12 1842- 6/4 1843
Anders Johan August 13/1 1844
Christina Charlotta 10/5 1847 -30/10 1847
Charlotta 10/8 1848 – 10/8 1848
Klockare Allsén gick 12.720 mil, jorden runt flera gånger .
Tidningen: Kalmar 13/5 1889, sid.2:
Jorden rundt flera gånger har förre klockaren Allsén i Bjuråker under sin tjenstetid tillrygalagt, skrifwes det till Hudikswallsposten. Från sitt hem i Mowiken har han under en tjenstetid af 44 år hwarje sön- och helgdag gått den 1¼ mil långa wägen till kyrkan fram och åter, alltså 2½ mil.
Om man beräknar sön- och helgdagarne till i rundt tal 60 årligen blir det sålunda en wäglängd af 150 mil årligen och på 44 år 6,600 mil.
Under nästan hela denna tid tjenstgjorde han ock såsom skollärare dels wid Hedvigsfors och dels wid Strömbacka bruk, en tid af 4 månader på hwardera stället årligen. De tider skolan hölls på Hedvigsfors plägade han gå dit måndagsmorgnarne och återwända lördgasqwällarne – en wäg af 1½ mil fram och åter eller tre mil i weckan 4 månader af året eller tillsammans 51 mil årligen.
Då skolan hölls på Strömbacka, gick han den en half mil långa wägen mellan Mowiken och Strömbacka fram och åter dagligen, 6 mil i weckan under 4 månader eller 102 mil årligen. Dessa skolfärder, fortsatta under en tidsrymd af 40 år, utgöra en sammanlagd wäglängd af 6,120 mil, och tillsammans med de söndagliga färderna till kyrkan 12,720 mil. Den gamle, som de senare åren warit ett slags kommissionär wid Mowiken för ångaren Bjuråker är ännu wid jämförelsewis goda kroppskrafter, ehuru åren tryckt sin stämpel på honom.
1849 – 1856
Johan Gustin född 11/2 1823 i Brunflo, Jämtland. Lärare och klockare 1849-1856, bos. Gärde, Bjuråker. Död 13/2 1860.
Gift 1856, med Carin Bladin född 9/5 1832 i Västtjär Ilsbo, där fadern Mattias Bladin, var organist och klockare. Läraren i Kyrkskolan i Bjuråker.
1856 – 1860
Åsell Jonas född 17/4 1833 i Svarven, Norrala. Bosatt i Gärde, Kyrkbyn, Bjuråker. Lärare i Kyrkskolan 1860-1864. Han efterträddes av Pehr Wåhlén. Enligt husförhörslängd avliden den 6/4 1864 i Svarven, Norrala.
1860 -1882
4L30 Färila. Pehr Wåhlén född 31/1 1826 i Färila. Inflyttat till Gärde i Bjuråker 28/9 1865. Klockare 1860-1882, och lärare i Kyrkskolan 1864-1882. Död 22/5 1884
Gift 26/2 1860 med Brita Michelsdotter född 28/6 1826 i Färila. Sonen Per Gabriel född 3/6 1863. Utflyttat till Färila 5/12 1884
– 69 B 3 –
Anders Gustaf Glad, f. 7/2 1853, s. t. Anders Glad i Hedvigsfors. Bos. i T&å, Bjuråker. Orgeltrampare, begär avsked 1882, vilket beviljades. Död 25/3 1887 (förkylning).
Gift 10/11 1878 med 13E15 Carin Larsdotter f. 13/3 1854, d. t. husman L. Olofsson i Sjövik, Bjuråker. Död 12/8 1919.
Maria 14/1 1879 – 9/2 1882 (kramp).
Katrina Maria 6/5 1885 – 23D2
– 35 A 7 –
Lars Kämpe född 23/11 1825, s. t. sold. Pehr Kämpe i Vedmyra, Bjuråker. Murare och orgeltrampare efter Anders Glad, anställdes 1883. Lön 25 kr/år. Bos. i kyrkbyn, död 11/4 1915.
Gift 24/11 1872 med 23A2 Carin Pehrsdotter f. 6/10 1831, d. t. husman P. Eriksson i Skärås, Bjuråker. Död 18/11 1918.
Pehr 10/4 1856 – 30/6 1864 (scharlakansfeber).
Pehr 13/9 1864 – 8
Anna Brita 19/12 1866 – (X6) 39J5
Under 1880-90-talet.
Robert Theodor Isaksson, född 24/6 1842 i Rådmansö, Uppland. Folkskollärare, orgelnist i Bjuråker Gift 4/7 1867. Död i kyrkbyn den 29/11 1900.
Amalia Charlotta Ekman, född 9/11 1838 i Uppsala, död 26/11 1919 i Stockholm.
Nanna Gabriella f. 17/1 1873 i Los
Birger Halfdan f. 3/4 1875 i Bjuråker
Hedvig Elisabeth 6/8 1879 – 27/6 1892 Gärde, Bjuråker
1895 – 1929
August Rönnander född den 16/2 1868 i Östmark, Värmlands, län. Klockare bosatt i kyrkbyn i Bjuråker. † 30/12 1949, prästgården 1:1 Sånga, Uppland
Gift den 12/7 1925 med Anna Andersson född den 9/7 1867 i Ytterhogdal, Jämtl. län.
Barn:
Anna Sera 3/9 1887
Per Gösta 16/11 1895
Hildur Maria 13/7 1897
Tyra Katarina 2/12 1899
Anders Hilding 24/2 1905
1929 – 1949
Wängdahl David född 2/5 1897 i Ovanåker Hälsingland. Kantor o Lärare i Norrbobyn 1926-1929, kyrkbyn och Norrbo skola 1929-1949. Död i Sånga kyrkskola Uppland den 30/12 1949.
Gift 12/7 1925 med Signe Jonsson född 1/8 1901 i Ovanåker. Hon avled i Hudiksvall 13/3 1958.
1949 – 1953
Ivar Friberg den 25/4 1913, s. t. Lars Friberg bonde i Frölland s1, Hög. Lärare/överlärare organist, kyrkskolan 1:1, Bjuråker. Död 7/11 1986 i Hudiksvall
Gift 6/4 1942 med Anna Lisa Söderström, f. 4/8 1919 i Umeå
Leena Katriina Kuosmanen 29/3 1942
1953 -1954
Lars Härås född 15/1 1931 i Linköping, Östergötland, ogift.
1954 – 1965
Vallin Åke född 11/8 1923 i Hög. Kantor och lärare i Kyrkskolan 1954 – 1961, Friggesundsskolan 1961 – 1964. Gift 28/7 1951 med Magdalena, Lena kallad, född 7/2 1928 i Lund. Lärare i Kyrkskolan 1955 – 1956. Fem barn: Bengt Staffan 26/8 1952, Rut Ingrid 25/8 1954, Nils Gunnar 27/5 1957, Lars Åke 22/8 1961 och Mats Olof 16/7 1964.
1965 – 1968
Sonja Kroon Björgyll har spelat i Dellenbygdens kyrkor sedan 10-års åldern.
Sonja Kroon. Nyligen 11 år fyllda spelande hon vid orgeln i Bjuråkers kyrka. Bild ur HT.
11V3 Gösta Kron, *24/12 1914, s. t. bonden N. E. Kron i Gammelsträng s5, Norrbo. G. 5/1 1941. Flottn.-arb. Bos. i Norrbbyn 1.
9Å51 Brita Kristina Eriksson, *21/1 1912, d. t. bonden E. Jonsson i Ö. Norrbobyn 9.
Barn:
Sonja Kristina *3/5 1943 kyrkomusiker bosatt i Norrbobyn.
Nils Rune, *11/1 1945
Genom orgelgruppen når man våra kantorer Owe Timan och Sonja Kroon-Björgyll.
Läs mer här om Sonja Kroon Björgyll i helahälsingland.se
Musiken har följt Sonja Kroon Björgyll sedan skolåldern. Foto: Lars Sundin bild ur HT 9/2 2006
I Bjuråker var hon kantor mellan 1966 – 1970
1968 – 1982
Ida Wästlund född 9/10 1922 i Delsbo.
1982 – 1985
Berit Lundell född 12/5 1954 i Sollentuna, Uppland.
Sambo med Georg Torbjörn Pettersson född 30/3 1954 i Lidingö.
Dottern Charlotta Maria Cecilia född 17/5 1979
1985 – 2019
Kyrkvärdar i Bjuråker utan inbördes ordning
-5B1-
Olof Ersson 169., trol, s. t. bonden E. Olsson i Björsarv 1, Bjuråker. Kyrkvärd och bonde i Björsarv 1, Bjuråker. † 1718
1H1 Sigrid Jönsdotter 169., trol. D. t. bonden J. Larsson i Vedmyra 1, Bjuråker. G. 2 ggr † 17..
1DlV Lars Jonsson 168., trol. S. t. bonden J. Ericsson i Gärde 1, Bjuråker. † 174..
Jonas 25/10 1720 – 2
Pehr 24/2 1723 – 3
Anna 23/9 1725 – 1G5
Jöns 7/6 1728 – 18
Lars 9/2 1732 – 4
Olof 23/8 1734 – 9/10 1734
22H6
11B3 Lars Andersson 12/9 1775, s. t. bonden A. Pehrsson i Byn 3. Måg bonde kyrkvärd o nämndeman i Änga 15. Sockenskrivare. † 29/7 1863
5 Gift 9/10 1803 med Margta Larsdotter 5/11 1779, d. t. bonden L. Nilsson i Änga 15. † 30/10 1861.
Anders 11/6 1805 – 7
Anna 20/12 1806 – 31G4
2B15
2H11 Pehr Pehrsson 30/5 1844, s.t. bonden P. Pehrsson i Vedmyra 4, Bjuråker. Måg, kyrkvärd o bonde i Berg s2, Bjuråker. † 24/8 1918.
11 G. 1/5 1842 med Andriette Nordström 31/8 1853, fosterd. T. häradsdom. P. Nilsson i Berge 2, Bjuråker. † 20/7 1911.
7E8
10B6 Nils Eriksson 7/11 1834, s. t. bonden E. Nilsson i Avholm 7, Bjuråker. Måg, kyrkvärd o bonde i Lia 1, ”Kus”, Bjuråker. † 19/12 1921
4 G. 1858 med Sigrid Jonsdotter 2/11 1829, d. t. bonden J. Eriksson i Lia 1, Bjuråker. † 16/12 1906.
Erik 13/8 1861 – 14
Ella 8/9 1870 – 4/12 1970
5D6
38H2 Måns Månsson 1743 s. t. soldat M. Flinta i Sjövik, Bjuråker. Gift 1777. Måg, riksdagsman, nämndeman, kyrkvärd o bonde i Gårdsmyra 2, Bjuråker. † 16/5 1816 (håll o stygn).
3 Brita Larsdotter 1/1 1753, dotter till bonden Lars Påhlsson i Gårdsmyra 2. † 11/5 1824 (halssvullnad).
Lars 12/11 1774 – 6G8
Brita 25/3 1779 – 12
44D4
1 Pehr Erik Bengtsson 28/12 1870, s. t. bonden B. Olofsson i Furuberg 4. Gift 20/9 1894. Kyrkvärd o bonde i Svedjebo 4:3, Bjuråker. † 20/12 1937
44B25 Anna Pehrsdotter 26/3 1873, d. t. bonden P. Nors i Norrdala 2, Bjuråker.
Gossebarn 18/11 1894 – 18/11 1894.
3E4
1 Olof Larsson 1709 s. t. bonden L. Larsson i Kyrkbyn 3. Gift 1737. Måg, kyrkvärd o bonde i Svedjebo 5, Bjuråker. † 14/1 1794 (ålder)
4AX Ingrid Pehrsdotter 7/2 1716 d. t. bonden P. Pehrsson i Svedjebo 5.
Flickebarn (odöpt) 17/2 1741 – 17/2 1741
Pehr 27/7 1743 – 8/8 1743
Pehr 6/4 1745 – 5
Cherstin 14/5 1748 – 3F2
3F1
4EV Påhl Andersson 1707. Trol. S. t. bonden A. Larsson i Kyrkbyn 4. Gift 1736. Måg, kyrkvärd o bonde i Näppänge 3, Bjuråker. (Underofficersroten) † 13/10 1779 (diarrè).
V Anna Hansdotter, 10/5 1716 d. t. bonden H. Jonsson i Näppänge 3. † 5/3 1800 (ålder).
Margta 7/8 1737 – 16/6 1743
Brita 20/10 1739 – 5/6 1743
Anders 6/1 1742 – 2
Hans 1/4 1744 – 3
Brita 23/2 1746 – 3E5
Olof 3/3 1748 – 4
Pehr 3/4 1749 – 9/4 1749
4E16
15 Lars Larsson, 10/5 1865, s. t. nämndeman L. Larsson i Fagerfall 1, Bjuråker. Gift 24/8 1909. Kom.-ordf., nämndeman o kyrkvärd i Fagerfall 1. † 20/11 1933.
5F12 Katarina Josefina Ström, 9/5 1882, d. t. sold. P. E. Ström i Österbo 1:2, Bjuråker.
Brita 7/2 1910 Utfl. t. Njutnger 1940.
Lars 10/5 1913 Jordbr.-arb. I Fagerfall
Margreta 21/5 1915 – 29F7
8E3
2 Lars Jonsson, 31/12 1780, s. t. bonden J. Larsson i Lia 2, Bjuråker. Gift 1810. Kyrkvärd o bonde i Lia 2, ”Erik-Pehrs”. † 27/6 1852.
4F6 Carin Eriksdotter, 13/11 1789, d. t. gästgiv. E. Pehrsson i Avholm 1, Bjuråker. † 22/11 1853
Kjerstin 21/5 1813 – 4
– 4 –
12E7 Anders Larsson, 1/1 1818, s. t. bonden L. Pehrsson i Lia 14, Bjuråker. Gift 1839. Måg, kyrkvärd, nämndeman o bonde i Lia 2 (3), ”Erik-Pers”, † 19/10 1885 (lunginflammation).
3 Kjerstin Larsdotter, 21/5 1813, d. t. bonden L. Jonsson i Lia 2.
† 13/8 1889 (kräfta).
Brita 28/9 1840 – 6F29
Lars 26/4 1843 – 12E13
Jonas 2/4 1845 Emigr. T. N. Amerika 1868
Carin 26/4 1846 – 25C29
Pehr 16/4 1851 – 30/8 1852
Kjerstin 17/6 1856 – 5
9E15
11 Jonas Larsson, 2/4 1858, s. t. L. Hansson i Lia 5, Bjuråker. Kyrkvärd o bonde i Lia 5. † 21/5 1939.
37F4 Karin Hansdotter, 22/4 1855, d. t. husman H. Norberg i Lia. † 17/5 1925.
Lars 21/4 1884 – 17
Sigrid 16/11 1885 – 23/9 1886
Sigrid 6/1 1888 Hemmansäg. I S. Lia 4:1
Hans 15/1 1893 – 14/10 1894 (kikhosta).
14E1
Olof Jonsson 1679. Härst. Okänd. Måg, bonde o kyrkvärd i Lia 8 ”Krämars”, Bjuråker. † 1752
V Anna Ericsdotter 1687, d. t. bonden E. Pehrsson i Lia 8.
Jonas 6/1 1712 – 2
Brita 4/9 1720 – 21H2
Pehr 13/5 1726 – 3
– 3 –
1 Pehr Olofsson, 13/5 1726, s. t. bonden O. Jonsson i Lia 8. Gift 3 ggr. Kyrkvärd, magasinsföreståndare o bonde i Kyrkbyn 5 (Ängebo), Bjuråker.
† 15/8 1798 (ålder).
51H4 Anna Pehrsdotter, 17/1 1728, d.t. bonden P. Nilsson i Kyrkbyn 5. † 23/12 1775 (lungsot).
44F3 Carin Andersdotter, 5/8 1756, d. t. sold. A. Svahn i Västanäng, Bjuråker. G. 1776. † 28/9 1789 (lungsot).
Elisabet Ericsdotter, 1744 i Grangärde sn, kopp. † 25/8 1817 (ålder).
Olof 13/12 1750- 29/6 1752
Anna 2/6 1753 – 1753
Pehr 11/11 1754 – 6
Olof 20/7 1760 – 7
Anna 26/12 1777 – 10C4
Carin 25/10 1780 – 11B4
Brita 13/5 1783 – 12/11 1788 (kikhosta).
15E6
4 Pehr Olofsson, 20/4 1806, s. t. bonden O. Eriksson i Lia 9, Bjuråker.
Kyrkvärd, o bonde i Lia 9 (12), ”Jon-Ols”. † 16/10 1888.
7G3 Kjerstin Pehrsdotter 5/10 1804, d. t. bonden P. Olofsson i Spångmyra 7, Bjuråker. † 18/10 1883 (ålder)
7G6 Margta Olsdotter 13/2 1847m(Fosterdotter) – 13G9
13G2
V Olof Olofsson, 2/10 1721, s. t. bonden O. Nilsson i Tjärna 4, (Stråsjö). Gift 2 ggr. Kyrkvärd o bonde i Tjärna 4 (8), ”Halt-Ollas”, Bjuråker. † 16/5 1798. (slag).
4E1 Anna Persdotter, 22/10 1731, d. t. bonden P. Andersson i Kyrkbyn 4, Bjuråker. † 18/11 1770 (barnsbörd)
20G2 Anna Larsdotter, 31/5 1750, d. t. bonden L. Jonsson i Ängebo 1, Bjuråker. Gift 20/4 1772 † 27/7 1843 (ålder).
Anna 15/4 1760 – 7E3
Gölin 25/6 1768 – 1D4
Pehr 18/11 1770 – 29/11 1770
Olof 9/4 1776 – 5
Kjerstin 10/2 1778 – 11H5
Lars – 6
Brita 15/2 1786 – 18/5 1788 (smittkoppor)
Brita 27/3 1789 – 10G10
31G4
3 Olof Olofsson, 2/4 1809, s. t. bonden O. Olofsson i Tå 1, Bjuråker. Gift 13/10 1833. Bonde o kyrkvärd i Tå 1 (3). † 12/3 1876 (kallbrand i magen).
22H6 Anna Larsdotter, 20/12 1806, d. t. nämndeman L. Andersson i Änga 15, Bjuråker. † 15/4 1891 (ålder).
Olof 12/12 1836 – 16/11 1865 (slag)
Lars 1/1 1841 – 5
Carin 12/3 1842 – 29/3 1842
Anders 11/5 1843 – 6
– 6 –
4 Anders Olsson, 11/5 1843, s. t. O. Olofsson i Tå 3, Bjuråker. Gift 18/10 1868. Kyrkvärd o bonde i Tå 3. † 26/3 1931.
10H7 Ella Pehrsdotter, ¾ 1845, d. t. bonden O. Pehrsson i Daläng 1, Bjuråker. † 15/6 1919.
Anna 19/6 1871 – 2F38
Margreta 17/9 1879 – 6/1 1885 (scharlakansfeber)
Karin 7/10 1881 – 7
3H1
Vl Påhl Olofsson, 1686, s. t. bonden O. Jacobsson, i Västansjö 1, Bjuråker. Kyrkvärd o bonde i Västansjö 1. Gift 2 ggr. † 1752.
Gertrud Phersdotter, 1689. Härst. Okänd. † 17…
6FVl Sigrid Andersdotter, 17/8 1712, d. t. bonden O. Olofsson i Näppänge, Bjuråker. Änka o omg. 26C3.
Olof 7/4 1745 Bonde i Västansjö 1. † 11/11 1819 (slag)
Anders (7/10) 11/10 1747 – 2
Påhl 28/1 1752 – 17/2 1753
13H4
3 Pehr Pehrsson, 5/6 1800, s. t. nämndeman P. Pehrsson i Änga 3, Bjuråker. Gift 12/10 1823 Kyrkvärd o bonde i Änga 3, ”Pål-Ers” † 22/11 1867
10B3 Ingrid Matsdotter, 28/11 1798, d. t. bonden M. Påhlsson i Frisbo 1, Bjuråker. † 30/3 1893 (ålder).
Carin 7/6 1832 – 5
– 5 –
1A6 Erik Pehrson, 2/8 1829, s. t. bonden P. Eriksson i Avholm 3. Gift 30/4 1854. Måg, nämndeman, kyrkvärd o bonde i Änga 3. ”Pål-Ers”, Bjuråker.
† 20/4 1902
4 Carin Pehrsson, 7/6 1832, d. t. bonden P. Pehrsson i Änga 3. † 25/3 1911.
Ella 12/8 1885 – 1A12
Ingrid 26/9 1856 – 6
Carin 13/12 1859 – 26A27
– 30 G 12 –
Olof Jonsson-Staf född 19/2 1817, s. t. bonden J. Jonsson i Lia. Sold. nr 35 vid Delsbo kompani Hälsinge reg. Bos. i Svedjebo, sen kyrkvakt. bos. i Suggback, Bjuråker. † 3/7 1898.
Gift 1840 med Brita Olofsdotter f. 15/1 1803, d. t. husman O. Pehrsson i Ramsjö, Bjuråker. † 13/12 1885 (gikt).
Barn:
Carin 31/8 1841 – 10C21
Anna 3/4 1846. Emigr. t. N. Amerika 1868.
18H9
5 Olof Olofsson, 9/8 1767, s. t. bonden O. Olofson i Änga 12, Bjuråker. Gift 16/10 1791. Kyrkvärd, häradsdomare o bonde i Änga 12, ”Länsmans”. (Blind sedan 1821). † 26/12 1855 (ålder).
31G2 Kjerstin Olofsdotter, 12/4 1763, d. t. nämndeman O. Pehrsson i Tå 1, Bjuråker. † 17/5 1836 (tvinsot).
Olof 5/7 1793 – 8/12 1794
Olof 9/6 1795 – 12/6 1795
Olof 3/5 1796 – 10
Brita 4/1 1798 – 14E10
Lars 19/8 1799 – 11
19H16
11 Jonas Jonsson, 26/3 1872, s. t. bonden J. Larsson i Änga 16, Bjuråker. Gift 16/9 1900. Bonde o kyrkvärd i Änga 8:2, ”Mickels”. †21/2 1960
2H14 Kjerstin Jonsdotter, 16/1 1876, d. t. bonden J. Pehrsson i Vedmyra 4, Bjuråker. † 15/7 1955
Anna 20/10 1900 – 12B17
Per 17/2 1904 – 24
-3H3-
Jonas Mårtensson f. 29/9 1707, s. t. bonden M. Olofsson i Berge 3, Bjuråker. Kyrkvakt och bos. i Berge. † 20/8 1790 (ålder).
Gift 1751 med Carin Jonsdotter f. 1720, d. t. bonden J. Halvarsson o h h Karin Pålsdotter i Överberg, Sveg. † 22/9 1803 (ålder).
Carin 17/12 1751 – 27/4 1752
Jonas Orre 5/5 b1753 Korpr. Vid Häls. Reg. († 14/7 1970 vid Anjala, Finland).
Mårten 27/4 1957 – 6
Carin 19/1 1762 – 40A3
Kjerstin 21/4 1746 – 1G11
-34B2-
Carl Johan Backman f. 5/4 1816, s. t. sågställare Johan Backman i Friggesund, Bjuråker. Reg.-trumslagare. nr 34 vid Forsa komp. Häls. reg.
(kyrkvakt.) Bos i Avholm, Bjuråker. † 2/3 1871 (blodstörtning).
Hustru (10Å22) Ella Jonsdotter f. 19/12 1821, d. t. soldat J. Svärd i Västansjö. † 8/9 1893 (lungsot).
Johan 26/4 1845 – 4
Anna 13/9 1847 – 12A10
Catarina Helena 7/3 1852 – 6
Jonas Erik 6/12 1860. Utfl. t. Bollnäs 1899. † 5/5 1926
-35C1-
Jonas Larsson-Lindblom född 26/10 1734, s. t. sold. L. Lindberg i Lia. Korp. vid Häls. reg. (deltagit i pommerska kriget 1757-1762) sen kyrkvakt. Bos i Änga, Bjuråker. † 7/10 1802 (håll o stygn).
Gift 1765 med 21U1 Kjerstin Andersdotter f. 1739, d. t. And. Jonsson i Strömbacka, Bjuråker. † 27/12 1814 (ålder).
Ingeborg 2/2 1766 – 2
Carin 18/4 1768 – 1E10
Anna 28/9 1770 – 48D2
Cherstin 1773 – 33A5
Sigrid 21/9 1775 – 2D8
Anders 14/6 778 – 3
Margreta 22/8 1781 – 4
-3D5-
Erik Andersson-Hjälte, född 27/7 1766, s. t. soldat A. Djerf i Gärde, Bjuråker. Anst. 1788 som sold. (korp.) nr 131 vid Delsbo komp. Häls. reg. Deltog i slagen vid Wäräla, Anjala och Kettis. Återkom 1791. Deltog åter i kriget o var med vid Lapptjärn o Kalajokki. Erhäll avsked 1811. Kyrkvakt 1812, bosatt i Gärde. † 19/8 1838 (bröstfeber).
Gift 21/11 1792 med 20U2 Carin Pehrsdotter f. 18/4 1767 d. t. husaren P. Friberg i Norrbo. † 16/12 1853 (ålder).
Anders 20/11 1793 – 7
Anna 1/1 1796 – 4/5 1797 (skada i ögat).
Anna 24/3 1798 – 41A4
Pehr 12/3 1801 – 1A6
Carin 5/2 1804 – 5D13
Margta 30/7 1806 – 1F13
Jonas 22/1 1816 – 8
–64D2-
Hans Ersson f. 1678. Trol. Son till sold. Erich Stake i Tjärna. Kyrkvakt. Bos. i Kyrkbyn, Bjuråker
Hustru 4FlV Margta Pehrsdotter f. 1681. Trol, d. t. bonden P. Larsson i Näppänge 4. Bjuråker.
Sonen Pehr 14/12 1726 – 13H1
-44F2-
Jonas Olofsson-Hällbom f. 7/1 1723, s. t. soldat Olof Ryrberg i Västansjö, Bjuråker. G. 2 ggr. Korp. vid Häls. reg. Sen Kyrkvakt.
Bos. i Västansjö † 1809.
Första hustrun 9B1 Anna Olofsdotter f. 28/12 1716. Trol. d. t. bonden O. Hansson i Byn 2, Bjuråker. † 1768
Andra hustrun 12E3 Anna Larsdotter f. 4/8 1746, d. t. soldat L. Svahla i Västansjö. † 23/3 1817 (ålder).
Margreta 26/7 1748 – 22/11 1748
Margreta 16/4 1750 – 9/6 1750
Jonas 10/8 1751 – 5/6 1752
Anna 5/7 1774 – 8H6
Brita 29/8 1778 – 28G3
Jonas 2/3 1783 – 7/6 1784
Lars 8/5 1786 -28/6 1786
Jonas 29/8 1788 – 30/3 1789
Olof 17/5 1791 – 13/11 1791
-28G3-
28G3 Soldat Jonas Persson – Tjärman född i Tjärna 3, den 7/10 1739. Gift 1761. Änkling och omgift 1812. Korpral vid Hälsinge regimente. Sen anställd som kyrkvakt. Bosatt i Näset. Död 6/7 1812
4H5 Första hustrun, Carin Olsdotter 9/2 1741, dotter till soldat Olof Orre i Västansjö. Efter mer än 50 års äktenskap avled hon i lungsot den 17/4 1811
44F2 Andra hustrun, Den unga Brita Jonsdotter 29/8 1778, dotter till kyrkvakt. J. Hellbom i Västansjö. Änka kort tid efter bröllopet. Omgift 1815. Änka 1820. Omgift 1821 med 36C4 Hans Eriksson, husman i Mon 3, Västansjö.
Sju barn:
Pehr 29/1 1763 Gift 1790 med Carin Jonsdotter Husman bosatt i Västansjö
Lars 14/1 1766 Gift 1793 Bonde här i Näset 1, Tjärmans, sen bosatt i Västansjö
Jonas 29/6 1776 Soldat med soldatnamnet Blixt Gift 1798 Död i Finland 14/11 1809
Carin 15/7 1774 – 22/2 1780 (koppor)
Brita 20/5 1779 Gift 1805 med Påhl Andersson, husman i Ängebo, Styfs.
Olof 25/12 1780 Gift 1810 med Anna Matsdotter från Västansjö 9. Torpare i Lennsjö
Carin 15/7 1782 Gift 1808 med Lars Olofsson – Fors. Torpare i Lennsjö.
-30G25-
Nils Gustaf Pettersson f. 8/11 1862 i Holms sn, V.-norrland. Kyrkvärd. Bos. i kyrkbyn, Bjuråker. †14/1 1898
Gift 11/11 1897 med 11H13 Karin Olsdotter f. 3/12 1877, d. t. kol. O. Eriksson i Spångmyra 6, Bjuråker.
Sigurd Bernard 14/4 1898 – 28
Jonas Olof 21/4 1901 – 10/3 1926
Klara Viktoria 19/6 1908 – 8/10 1913
Johan Gunnar 25/1 1912
Klara 4/12 1914 – 11C22
Edla 23/2 1917 – 29
-7F13-
Jonas Jonsson-Frank f. 17/5 1855, s. t. korp. J. Svensk i Tomsjö. Korp. nr 128 vid Forsa komp. Häls. reg. Bos i Gärde, sen kyrkvakt. bos. i Änga, Bjuråker. † 13/5 1928
Gift 2/5 1880 med 15B14 Lovisa Pehrsdotter-Forselius f. 4/11 1850 i Norrdala, Bjuråker. † 10/5 1924
Anna Kathrina 29/11 1879 – 28G17
Brita Lovisa 2/6 1884 – 3/6 1884
Karolina 2/6 1887 – 19
-40H2 –
Sven Nestor Olsson född 16/1 1902, s. t. slaktare Sven Olsson i Tå. Jorbruks. Arb.Bos. i Spångmyra, sen stenarb. Västansjö 2:20, och kyrkvakt. Bos i Kyrkbyn 4:12 i Bjuråker. † 11/1 1990
G. 15/5 1927 med Frida Augusta Holm f. 20/8 1902 d. t. bonden H. E. Holm i Berge 5, Bjuråker.
Dottern Mary Elisabet Valter född 28/8 1932 i Los, Gävleb. Fosterd.
Johan Ohlsson, 12 juli 1897. † 24 november 1978. Olsson var född i Berge, Bjuråker. Hans föräldrar var hemmansägare och fjärdingsmannen Olof Andersson och dennes hustru Karin. I unga år arbetade han i mest skogen. 1925 gifte han sig med Beda Holmberg från Bergsjö. Makarna bosatte sig i Kyrkbyn. Under tio års tid var han anställd som kyrkvaktmästare, därefter hade han tjänst som lantbrevbärare i Bjuråker till dess han uppnådde pensionsåldern. Som ung var han känd som Pålers Johan, men som lantbrevbärare kallades han vanligen för Post-Johan.
Måssar – Erik Jonsson från Lia i Bjuråker, född 21/12 1886. Kyrkvärd. Död 17/10 1969.
Erik Rodell född 17/7 1896 i Arbrå. Kyrkvärd. Död 7/3 1989
Viktor Standar född 5/1 1907 i Ljusdal. Kyrkvärd. Död 14/9 1991.
Torsten Blohm, Kyrkvaktmästare
Torsten Blohm, född i Hudiksvall söndagen 20 april 1941, och uppväxt i Våtmor i Bjuråker. Gift 16/7 1966 med Svea som är född i Järvsö lördagen 4 juli 1936. Deras tre barn, Christer född 1956, Tommy 1958 och Carina gift Flodin född 1962, är alla bosatta i Dellenbygden.
Tidigare bodde Torsten och Svea i Kyrkbyn där de 1 mars 1977 tog över begravningsbyråverksamheten efter Edith Hådén, änka efter åkaren Jonas Hådén. I köpet ingick en Mercedes Benz 230 av årsmodell 1966. Bilen hade tidigare tjänstgjort som ambulans i Bjuråker och från 1972 som begravningsbil. Begravningsbyrån drev de i 27 år till den 1/4 2004 då Fonus övertog rörelsen.
Under 70-talet arbetade Svea Blohm en tid vid LME i Delsbo. Hennes reumatiska problem omöjliggjorde en fortsättning. Det var då hon tog steget att bli företagare. Torsten arbetade då som kyrkvaktmästare och var samtidigt morgontidig tidningsutkörare i Bjuråkersbygden. Vid sidan om begravningsbyrån bedrev de tidigare också blomsteraffär och uppköp av bär vilket var en återkommande årlig verksamhet.
Torsten Olsson född 4/4 1945 kyrkvaktmästare. Död 6/12 2009
Aktuell inf. om Bjuråker – Norrbo församling.
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall.
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78
Tack för ditt stöd – tillsammans kan vi glädja andra
Tack för ditt besök och välkommen åter!
Sammanställt av Åke Nätterö
Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62