Samerna i Dellenbygden

Under långliga tider har Bjuråker och Dellenbygden varit ett eftertraktat renbetesland för samerna. Som framgår av den här sammanställningen har en del bo- och betesplatser  varit så frekvent använda att de även blivit inskrivna på kartan.


Följ oss på Facebookoch dela gärna den här sidan med dina vänner


Gillar du den här sidanglöm då inte att klicka på Gilla-knappen. Tack!


Var den här sidan intressant? Glöm då inte lägga den bland dina favoriter.


Har du en egen hemsida får du mycket gärna länka till oss


Mailadressen till oss hittar du längst ned på sidan


Se berättelsen om samerna i Hälsingland. Länsmuseet Gävleborg


Samerna i norden, Wikipedia.


Samerötter. se


Samernas okända historia i Hälsingland.


Samer i Hälsingland. Länsmuseet Gävleborg


Tjoevkemåjhtoe II, Länsmuseet Västernorrland


Om samiska traditioner.


Läs här om den beryktade Lapp-Dora i Hög.


Läs om sydliga samer på Wikipedia.


Läs om sockenlappar i Hälsingland på Wikipedia


Läs mer på samer.se här finns reportage och viktiga länkar.


Läs om sockenlappbostället i Järvsö.


Läs om Syd-samisk historia i nytt ljus.


Läs om Liggande höna på Skogshistoria.


Läs om Liggande höna på Wikipedia.


Sametinget. Om samer och dess historia


Se filmen SAMERNAS TID.


Sápmi, samernas land. utställning på Nordiska museet


Medelpad och Hälsinglands samer, enl. Murbergets forskning


En äkta representant för samerna är den i Bjuråker bosatte Roger Pontare.


Lapparna hade ett eget namn för Hälsingland. Det var “Vuelielaante“, som betyder “Det nedre landet”.



En samefamilj av Torborg Lindberg 1908-1980. Hon kom från Storbäck i Dorotea.
Den här välgjorda samegruppen, och mer sameslöjd finns hos Delsbo Antik i Delsbo

 

 

Samer i Bjuråker

Uppgifter ur Bjuråkers släktbok:
-36 G 1 –

Nils Clementsson * 1750 i Jämtland. Inflyttat till Bjuråker omkring år 1780. Bos. i Bjuråker
Anna Andersdotter * 175. Infl. fr Jämtl.
  Nils * 1778 – 2

– 2-

Sonen Nils Nilsson- Kreuts * 1778  Gift 1802 Vargeringssoldat vid Häls. reg. Bos. i Gammelsträng, Norrbo. (Död under krigstjänst i Finland 1808 i fältsjuka).
Sigrid Nilsdotter * 1779, d. t. lappmannen N. Thomansson o. h. hustru Sigrid Jonsdotter i Hudiksvall † 19/12 1825 (barnsbörd).
Sex barn



Ovanför Rotvadsmyran vid Lappheden finns “Storsten” där en samefamilj hade sitt viste 1927


Det här är Storsten sommaren 2020. Den är 14 m lång och 8 m hög. På en sida är den 11 m bred. Här ser man även ingången till grottan, där en samefamilj lär ha bott så sent som 1927.
Det sägs att markägaren här är stenrik.
På bilden ser vi Benjamin Wilson och Cilene Nätterö.


I Furuberg gick de gamla lappgubbarna och tiggde mat och ull. De fick alltid det de bad om, för folk trodde att lappen kunde trolla. Om man blev osams med en lappgubbe dog fåren.
Elsa Frank

Källa: Hembygdsforskning Friggesundsskolan 1980-81 1981-82, sid 163-64


Berge. Ängatorpet; Lappängan/Minkfarmen

Uppgifter ur Bjuråkers släktbok:
– 13 B 1 –
Mårten Clementsson *1746 i Lits, sn, Jämtl. Infl. till Bjuråker omkring 1780. (Av lappsläkt) Gift 1771. Sockenlapp. Bos. i Berge, Bjuråker † 1/10 1794 (tärande sjukdom).
Elisabet Olsdotter * 18/1 1744. Infl. från Lits sn. Jämtl.  † 18/12 1830 (ålder).
Margta * 1774 – 2 Se nedan
Pehr * 1777. Utfl. till Sköns sn. 1809
Elisabet * 1/6 1778,  † 4/11 1779
Lars * 28/5 1781 † 17/9 1785
Pehr * 19/8 1784 † 5/4 1788 (koppor).
Clements * 27/4 1785 † 20/6 1785

– 2 –

Pehr Olofsson * 1774 i Njurunda sn. V-norrland. Infl. 1800. Gift 26/2  1797. Sockenlapp. Bosatt i Berge, Bjuråker. † 30/11 1828 (bröstsjukdom).
Margta Mårtensdotter * 1774, d. t. lappen M. Clementsson i Berge † 5/2 1848
Sigrid Elisabet * 24/11  1797 † 31/3 1800 (koppor)
Anna * 29/1 1799 -3 Gift o bos. i Berge utfl. Ljusdal 1826
Mårten * 21/1 1801 † 13/12 1815 (håll o stygn)
Brita * 31/3 1803 † 26/10 1803
Elisabet * 10/1 1805 † 10/1 1805 (levde i 8 tim.)
Margreta * 10/4 1806 – 4 Utfl. till Alfta 1848
Sigrid * 7/7 1810 – 5 Gift o bosatt i Berge † 7/3 1884 (lungsot)
Olof * 23/12 1813 – 6 Gift o bosatt i Berge † 1/4 1842 
Brita Elisabet * 26/2 1820 Utfl. till Enånger 1842

– 6 –

Olof Pehrsson * 23/12 1813, s. t. sockenlappen P. Olofsson i Berge, Bjuråker G. 2/5 1841. Bosatt i Berge. † 1/4 1842 (lungsot)
36G3 Anna Nilsdotter- Kreutz * 15/5 1805, d. t. soldat N. Kreutz i i Gammelsträng, Norrbo. Änka efter sockenlappen Lars Andersson i Ljusdal † 9/2 1872.
Malena * 1/6 1856

 



Lappkällan på Konnsick, Våtmor.

Bror Martin, född 13/8 1900, son till lappmannen Josef Jonsson och hans fästekvinna Sigrid Marta Larsdotter från Svenstavik i Bergs socken, drunknade i den här källan den 3 juni 1904. Källan kom därefter att kallas “Lappkällan”. Källan är nu nästan helt övertäckt men i öppningen på bilden kan man se att den fortfarande är ganska djup.
Text och bild ur boken, Hedvigsfors Bruk, 2009, sid. 275

I samma källa har det funnits en sejte gömd. En sejte är en samisk symbol för det gudomliga väsen man trodde vakade över området.

Det var Sten Zimmerman (1904-1993) som berättade det här för Edvin Sundström, att man hade gömt en sejte i källan. Samerna brukade komma Konnsick med sina renar varje år och det ville man kanske få slut på eller så var det bara ett rackartyg. Sejten lär ha funnits vid järnhatt, på jättens grav vid Konnsick, berättar Edvin. När Edvin ville kolla om det fanns någon sanning bakom berättelsen fick han upp den här märkliga stenen, vilken talar för sig själv.


Edvin har monterat upp den märkliga stenen på sin gårdsplan i Bricka



Lappkullen och Lappkulltjärn i Moviken


Vid Lappkullen är skogen lågväxt och mossrik. Foto: Luciadagen 2020


Lappkulltjärn i dimma luciadagen 2020



I Röjarbosjön mellan Strömbacka och Frisbo ligger Lappholmen


Vandringslappar
Tidningsnotis den 16 december 1926.

Renarna komma tidigt i år. Lappen Torkel Nilsson från Hotagen i Jämtland, känd sedan föregående år, är nu på väg nedåt Hälsingland med sin renhjord och väntas anlända till Bjuråker dagarna före jul. Nu liksom tidigare år torde Nilsson stanna en längre tid i Västansjö då renarna i Västansjöberget och trakten däromkring torde ha tillgång på lämplig föda.

Under en följd av år på 1920 – talet passerade vandringslappar Västansjö. På vårvintern när de var på väg ner mot kusten brukade samerna slå läger här med sin renhjord. Sin kåta brukade lapparna bygga ovanför gästgiveriet medan renarna gick och betade på åkrarna. Det här väckte alltid uppståndelse hos ortsbefolkningen som kom för att titta och knäppa kort. Det hände också att barn fick prova på att åka pulka efter ren.

Skolkök
Under den tid när Unas var pensionat kunde ungdomar gå här på skolkökskurs som var en fortsättningsskola efter avslutad grundskola.

vas-180-lappar
Vandringslappar vid Dellenro i Västansjö 1926


Uppgifter från Facebook
Samer med renar på väg mot fjällvärlden. Här stannade de över för att vila i Ytterhavra.
Fotot taget sannolikt i början av 1900 talet, kanske mellan 1910 och 1920.
Tack Birgitta för fotot. Å tack
Roger för redigering av foto.



Renar vid Movikens hamn i början av 1900-talet


 

Middagsberget och Röjarbosjön i Strömbacka

1700-tals skildring från Strömbacka

Av speciellt intresse i det här sammanhanget är den resa, som gjordes sommaren 1796 av bergmästaren Anton Swab och auskultanten i bergskollegiet Carl Magnus Robsam. Intrycken och erfarenheterna från resan redovisades av den knappt 20-årige Robsam i form av en dagbok, som 1940 utgavs i tryck av Herman Richter med den långa titeln: “Journal under resa genom Gästrikland, Hälsingland och Härjedalen och till Röros kopparverk i Norge”.

Det är den 7 augusti och söndag. På eftermiddagen gav de sig ut till Middagsberget norr om Strömbacka för att leta järnmalm.

På andra sidan detta berg, som var stort och skogbevuxet, var ett lapphushåll, vilket bestod av nio personer. De hade en stor koja, ty lappen själv var lång som jag, och (hade) 100 renar, av vilka dock blott kalvar voro hemma. En lappdräng hade tjänat som soldat under kriget och bar Svensksunds-penningen på sin skinntröja, men han hade nu tagit avsked, sedan han med orätt blivit hädad av sina kamrater. Flickorna voro lunsiga och feta och voro mycket försvenskade men även förfranskade, ty de kallade varandra cousinie, ett oväntat ord vid foten av Middagsberget. Blott en enda gumma hade riktig lappfysionomi. De talade en ganska riktig svenska, men i sitt eget språk, som de brukade sinsemellan, skilja de sig så mycket från andra lappmarkers innevånare, att de ej förstå varandra. Ingen av dem hade någonsin varit i den egentliga lappmarken. Deras huvudnäring är korgflätning etc. Till bruket foro vi tillbaka över Rödjarbosjön i den minsta båt, jag någonsin sett, vilken i vart ögonblick hotade att välta runt med oss.

Källa:
Movikens Masugn, av Bror Jonsson, sid. 15,16



Lappkullen och Lappmyran i Brännås


Ur boken DELLENBYGDENS RIKE av Bernt Stolt
har vi hämtat följande:

Spår av samer i Delsbo

 

Se Lappkällan i Delsbo



 Fjärdsätter, Delsbo ligger Lappängarna

 

 

Samer i Norrbo

Lappman Jon Hindriksson och hans hustru Margeta Swensdr hade sitt läger på Långzbo skogen. Deras Son Jacob föddes dz 25 Julij och döptes 26 dito 1718.

Lappman Siuhl Hindrikz Son Lars blef död i Norbo dz ? Sept 1703 och begrofz här i Norbo den 8 dito, 21 weckor gammal.

Lappman Pär Jöns änkia Margeta blef död hos Olof Pärsson i Gammelsträng dz 7 Maij 1721, begrofz dz 14 dito, hafft med sin man 4 barn, warit blind en lång tijd och fördes gård ifrån gård, wid pass 85 år gammal.

 

 

Samer i Forsa – Hög


Lappmyran i Forsa


Lappkällan; nu igenväxt åker på Käxbo, på åkern finns en källa
Lappkällan; källa Ö Trogstavallen
Lappkällan; källa S Medskogstjärnen, längre tillbaks har sockenlappar hållit till där, i närheten av källan stod det en s. k. lappstuga (L Hagåsen 1974)
Lappmon; skogsområde V Sjösjö, terrängen är jämn och fin med tall och gran på sandjord,på platsen finns lämningar av bostäder, medelaren, född 1907, hade hört av sin farmor, att det skulle ha bott lappar här (L Hagåsen 1974)


Uppgifter ur Forsa – Hög släktbok:

—66 S 1—

JULIUS ANDERSSON, * Lappman i Forsa.
BRITA CLEMENTSDOTTER, *
ANDERS, * 27/3 1748.

—67 S 1—

JÖNS ANDERSSON, * Lappman i Forsa.
SIGRID JÖNSDOTTER, *
INGRID, * 6/1 1767.

—68 S 1—

OLOF ANDERSSON, * Lappman i Forsa.
HELENA SVENSDOTTER, *
SIGRID, * 24/2 1743.


                             —20 M 1—

LARS JONSSON, * G. 1815. Stadslapp på Medskog.
(Y5) GERTRUD JOHANSDOTTER, * 1792, d. t. lappman Johan Sjulsson i Bjärtrå, V.norrl. † 5/6 1826.
LARS, * 21/2 1820.

                             —21 M 1—

JÖNS JONSSON, * G. Lappman på Trogstaskogen.
SIGRID MATSDOTTER, * Fr. Idenor.
HELENA, * 31/5 1756.
KARIN, * 19/5 1764.
ANNA, * 13/12 1766. † 7/9 1773.

                             —22 M 1—

JOHAN LARSSON, * 1815. Lappman på Medskog. † 22/12 1850.
LOVISA LARSDOTTER, * 1817.
GERTRUD, * 12/1 1844. † 9/2 1849.
ANDERS, * 31/1 1846. † 10/5 1846.
JOHAN, * 26/10 1847. † 9/3 1849.
NILS, * 16/5 1849. † 6/11 1849.


—42 S 1—

(X32) JONAS LARSSON, * /9 1696, s. t. lappman Lars Olsson i Norrala. G. 1/10 1719. Sn. lappman. Bryggare i Klockarsvedja. † 19/5 1773 i Hög.
(Z4) SIGRID JÖNSDOTTER, * /2 1695, d. t. lappman J. Erlandsson o. Hu. Cecilia Ersdotter i Berg, Jämtl. † 19/6 1772 i Hög.
ANDERS, * 2/4 1726                                        2.

—2—

1 ANDERS JONSSON, * 2/4 1726, s. t. Jon Larsson i Klockarsved. G. 13/11 1747. Sockenlapp i Skarmyra, Forsa. † 8/11 1792.
(X3) GUNILLA HÅKANSDOTTER, * 19/12 1727, d. t. lappman Håkan Olsson i Bergsjö. † 5/3 1809.
ANDERS, * /9 1744.
JONAS, * 12/4 1751.
HÅKAN, * 26/9 1753. † 24/8 1773.
SIGRID, * 2/5 1756                                         (X20)15J1.
OLOF, * 24/3 1759.
KERSTIN, * 12/4 1762. † 12/6 1773.
JONAS, * 21/4 1765. † 1765.
NILS, * 9/9 1766. † 18/9 1766.
LARS, * 7/9 1767 i Hög. † 4/8 1769.
ANDERS, * 6/1 1772 i Hög. † 14/8 1773.


                             —132 X 1—

ANDERS OLSSON, * 20/10 1862 fr. Mossberg, Trondhejms amt, Norge. Lappman.
ELISABET TOMASSON, f. ANDERSSON, * 10/5 1872 fr. Undersåkers Lappmark. Änka.
NILS EINAR, * 16/3 1916.


                             —46 Y 1—

(Y4) NILS THOMASSON, * Attmar, V. norrl. G. 21/2 1773. Lappman fr. Enånger.
(X16) SIGRlD JÖNSDOTTER, * 1746, d. t. Jöns Jonsson i Hedesunda, Gb. län. † 22/3 1787.
SIGRID, 29/7 1775. † 29/1 1776.
ANNA, * 5/3 1777.
SIGRID, * 7/1 1779


                             —128 Ä 1—

VILHELM CARLSSON, * 1870. Lappman, Elverums prästgård, Gropa, Norge.
VALBORG ULRIKA CARLSDOTTER, * 27/9 1876 “Kurvbinderdotter” i Elverums prästgård. Lappkvinna.
ALEXINA LOVINIA, * 29/11 1897.


                             —144 Ä 1—

KARL VILHELM KARLSSON, * omkr. 1870. G. Lappman fr. Lycksele, Vb. län.
VALBORG ULRIKA MAGNUSDOTTER, * 27/9 1876.
HOLGER SEVERIN, * 4/1 1908. Fl. t. Ljusdal 31/3 1913


—15 J 1—

(Y5) LARS SJULSSON, * /10 1749, s. t. Sjul Andersson o. Sigrid Larsdotter i Bjärtrå, V. Norrl. G. 3/2 1775. Lappman på Medskog, Hög. † 17/2 1809.
(X8)42S2 SIGRID ANDERSDOTTER, * 2/5 1756, d. t. Lappman Anders Jonsson o. hu. Gunilla Håkansdotter i Skarmyra. Forsa.


—23 S 1—

(X25) PER STENLUND, * 18/2 1821 i Järvsö. Lappman i Frölland, Hög. Gifta 31/5 1841 i Stene Järvsö. Inflyttat 1845. † 6/5 1891
(X19) DOROTEA LARSDOTTER, * 15/11 1801 i Västra Raå, Hälsingtuna. Dotter till sockenlapp Lars Mattsson och Sara Paulsdotter. Död i rödsot okt. 1874.

—2—

NILS STENLUND, * Lappman fr. Järvsö
MAGDALENA LARSDOTTER, * 2/6 1823. † 29/8 1850 i Hög


Sockenlappar som varit bofasta i Hög

Karta från 1799 visar den gamla forvägen. Till vänster står namnet Lapp hydda och Lintjärn till höger

Avskrift ur Forsa och Hög släktregister (26J1) Det här paret var döda när kartan kom ut så boplatsen avser troligen några andra.

(X32) JONAS LARSSON, * 1698, s. t. lappman Lars Olsson o. hu. Sigrid Envallsdotter i Norrala. G. 1719. Sn.lapp i Hög. † 19/5 1773.
(Z4) SIGRID JONSDOTTER, * 1698, d. t. lappman Jon Erlandsson o. hu. Cecilia Ersdotter i Grud, Bergs sn. Jämtl. † 19/6 1772.


Lappberget — berg NV Tåsta (L. Hagåsen 1973)
Lappkällan — källa SÖ Gåcksäter (L. Hagåsen 1973)
Lappled — gångstig N Ulvberget. Leder från Prinsråmyran till Ulvberget (L. Hagåsen 1973)

 

 

Samer i Bergsjö


Karta och bild på LappkyrkaSlavattenberget i Bergsjö

Lappkyrkan i Bergsjö

En plats för religion

Platsen kallas i folkmun för Lappkyrkan. Ett rum har bildats då ett stort stenblock ligger på tre andra block.  I bygden finns en muntlig tradition som säger att platsen var helig för samerna. Heliga platser har alltid varit viktiga inom den samiska religionen. Ibland är de här platserna väldigt tydliga då de avviker från den omkringliggande naturen. Kanske är Lappkyrkan från början en sådan plats.

Däremot är det känt att det bott samer i området i historisk tid. I en reseskildring från år 1796 berättas att det bodde ett lapphushåll bestående av nio personer. Familjen hade hundra renar, bodde i en stor koja och talade enligt uppgiftslämnaren bra svenska, men också franska!

I senare tid har Lappkyrkan åter börjat användas för religiösa ändamål. Här har det hållits både friluftsgudstjänster, barndop och bröllop.
Källa: ohtsedidh.se .


 


Lappstugan på Bolleberget i Bergsjö, före restaureringen omkr. år 1900. Till höger länsman Ernst Fors f. 1864, damerna okända
Foto: Per Johan Pettersson

För mycket länge sedan uppehöll sig ett stort antal lappar på ett flertal platser i landet. De flyttade från den ena socknen till den andra. När de först kom till Helsingland är inte känt, men de voro dock på 1600-talet talrikt utbredda här. Att de voro synnerligen välkomna här, framgår emellertid av att de gång efter annan blevo förbjudna att här vistas.

På landstingen åren 1664 och 1668 gav landshövdingen Ivar Nilsson befallning till länsmännen att driva lapparna ur Helsingland, och bönderna skulle hos länsmannen angiva varest de funnos, för att de skulle kunna föras ur landet. Och vid landsting den 27 februari 1652 förbjöds allmogen att hysa lappar eller finnar, eller tillåta dem att å landet bosätta sig.

För att få detta folk till en bättre sammanhållning, blev på riksdagen 1723 förordnat, att de allesamman ovillkorligen skulle fara bort till Lappmarken, att där bli “skattelappar” under kronan och få lära sig “att uppvakta en ordentlig Gudstjänst”.

Denna befallning efterföljdes med “stark exekution” åren 1727-29, i synnerhet då, när lapparna syntes” vara till hinder och förfång för jägarstaten”.

Som dessa bortförda lappar blevo mindre väl mottagna av de i lappmarken redan förut bosatta lapparna, så blev det förordnat av år 1733 att varje socken i Helsingland, och väl även i de nordligare länen, fick mantalsskriva och försvara sin lappfamilj.

Det uppgives att på 1600-talet funnos många lapphushåll i Bergsjö, vilka drevo omkring med sina renhjordar. Utom vid Bolleberget, bodde vid Nyboberget och Slagvattensberget lappar.

Söder om Högens by, i närheten av  Bolleberget står ännu en stuga, vilken enligt uppgift i Bergsjö sockens historia av Erik Högström, uppbyggdes och beboddes av lappmannen * 1 Lars Rör.

Denne Rör reste tillika med sin * 2 hustru och en * 3 treårig son år 1804 till Österrike med renar åt kejsaren.
De gingo landsvägen till Stockholm och försågos där med tolk, vilken tillika tjänstgjorde som vägvisare, och gingo där ombord på ett fartyg som förde dem till Tyskland. Därifrån gingo de landsvägen till Wien, där de på hovet blevo väl mottagna. Kejsaren behängde dem alla tre med fickur, och Rör själv även med medalj, varjämte de erhöllo andra prydliga och dyrbara skänker. Av åtta renar de medförde levde endast ett par vid framkomsten till Wien.

Lapparna kvarblevo där till påföljande år och återkommo på hösten 1805. Passet för hemresan var daterat i Wien 1805, tryckt i rött, och det satt sedan i många år uppklistrat på väggen i lappstugan.

Lappstugan på Bolleberget har under många år stått öde, men blev för några år sedan restaurerad och är för närvarande bebodd.
P. J. Pettersson.
Källa: Hälsingerunor 1921, N:o 4


Vem var denne märklige man?  Det ville vi titta lite närmare på, och det här är vad vi hittade. 

Lappman Lars Andersson Rörs svärmor Sigrid Andersdotter och hennes föräldrar



* 1* 2 Detta är en husförhörslängd med familjen Lappman Lars Andersson Rör
Som framgår saknas den son som var 3 år när han följde med föräldrarna till Wien.



 * 3 Sonen Olof född 28 okt. 1801 återfinns i födelseboken med dopvittnen, och här slutar alla spår efter honom.



Lappman Lars Andersson Rör avled i lungsot i en ålder av 47 år


Översättning
F.d. Stadslappen Jon Jonssons Enka, Ella eller Elsa Nilsdotter, född i Jerfsö 1772, afflyttar nu till Bergsjö Socken, äger efter anteckning från förra tider någorlunda Christendoms kunskap, men icke här på 4 års tid bevistat Nattvarden, emedan oavgjordt varit till hvilken församling hon bordt höra, är till lefverne helt ärlig och till Ägtenskap Leedig härifrån, anmäler sig vara sinnad ingå Ägtenskap med Sockenlappen Lars Andersson från Bergsjö.

Hennes oägta Son Anders, född d. 21 April 1814 är icke ännu vaccinerad.
Hudiksvall d. 29 Jan. 1824
Olof H. Forsell
Past.


Bouppteckning efter Lars  Rör

  

Översättning, uppgifter ur Bergsjö husförhörslängd, dödbok, och bouppteckning är gjord
av Viveca Sundberg


Lappstugan kom att inredas av * 4 Hans Peter Åström.
Hans son * 5 Jonas ”Lappstu-Jonke” Åström blev den siste i stugan. Huset blev nedbränt en natt av kommunen trots att Åströms släkt ville köpa den. Nu finns villor där och vägen heter just, Lappstugevägen.


Uppgifter ur Bergsjö – Hassela släktbok:
– 6 T 73 –
* 4  Hans Peter Hansson Åström * 15/11 1856, s. t. Hans Åström i Vade, Bergsjö. G. 14/4 1879. Arb. bos i Bolle, (Hulte). † 2/11 1942
4L19 Kerstin Jonsdotter * 1/10 1851, d. t. Jon. Hansson i Trösten, Bergsjö. † 27/1 1927
Anna * 7/8 1878. Fl. t. Ilsbo 1895
* 5 Jonas * 1/3 1886 Skogsarb, bos j Kyrkbyn 10:2
Ida * 20/11 1888 – 103



Lappänget vid Trösten

 

 

Samer i Harmånger och Gnarp


Lappberget och Lapptäkten i Harmånger



Lappkojberget i Gnarp


Lappberget i Gnarp

Samer i Järvsö och Ljusdal


Lapp-täkten i Järvsö



Lapptäkten i Ljusdal


Anders Andersson Rör, f. 1857 i Ljusdal (Gävleborgs län, Hälsingland)
Lappman, Korgflätare, Afhydare
(Avhydare var en som for runt till gårdarna när det var slakt och flådde slaktdjuren).
Ogift man, ensam i familjen. Bos. Hedsta, Ljusdal. Lappsk national. Död 16/7 1881.

 

 

Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt

Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva, eller donation senare mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Delsbo
Du kan också Swisha din gåva till 073-600 42 78

Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra

Tack för ditt besök!

Sammanställt av Åke Nätterö


Tillbaka till toppen

Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *