Fäbodar i Färila

Dellenportalen vill lyfta fram ett månghundraårigt kulturarv. Våra Fäbodar. Vi gör det genom att sammanställa uppgifter från tidningar, böcker, Hembygdsföreningarnas fäbodskildringar, privatpersoners berättelser och från olika arkiv.

Under rubriken Fäbodväsendet kan du se filmer från fäbodar och läsa mer om hur andra beskriver vårt kulturarv.


Se fäbodar på Färila sockenbilder


Som ett led i vår dokumentation av fäbodkulturen har nu turen kommit till Färila och Färila Hembygdsförening i Ljusdals kommun och deras analys av sitt fäbodväsende.


Klicka här för att läsa om Färilas fäbodar.


Genom att vi digitaliserar våra fäbodar, får många fler möjlighet att lära känna det som varit och det som är kvar av vårt kulturarv.

Den här sammanställningen är långt ifrån färdig. Den ska närmast ses som ett underlag att bygga vidare på. Det saknas bl. a. uppgifter om vilka ägarna var/är på de olika vallarna och kanske har även uppgifter blivit felaktiga. Detta hoppas vi få hjälp med av någon som vet hur det hela ligger till. Vi hoppas även få fler berättelser och fler bilder från kanske fler vallar.


Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan.


Materialet i den här artikeln är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.

Det är okej att använda något av Dellenportalens uppgifter om du anger dellenportalen. se som källa. Tycker du dessutom att det är värt något är en liten gåva till Dellenportalens BG 6408-619 968 508 mycket välkommen. Men det är inte okej att ta bilder och text och lägga ut det på andra sidor.


Gillar du den här sammanställningen får du gärna dela den med dina vänner


Har du en egen hemsida får du gärna länka till Dellenportalen. Tack för ditt stöd!


Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det dokumentet du har framför dig.

 

Färila fäbodar på cd-skiva

HT den 21 maj 2002, av Christina Busck

Färila hembygdsförening, med Gösta Tomtlund i spetsen, drog 1987 igång  ett projekt att dokumentera fäbodarna i Färila. Intresset blev mycket stort i bygden och nästan alla som hade någon del i en fäbod deltog i dokumentationen.

Förr fanns det ett 40-tal fäbodar i Färila socken, men många av dem finns inte kvar mer än som namn. I den skrift som blev resultatet av de närmare 30-tal deltagares mödor, presenterades 36 fäbodar.

– Vi tryckte upp skriften i 100 exemplar, till museet, biblioteken och kursdeltagarna. Men intresset var stort, och därför har man gjort i ordning en cd-skiva om fäbodarna i Färila, berättar Gösta Tomtlund.

Nästa steg är att publicera de unika bilderna och den intressanta texten, om till exempel Digersjövallen, Agvallen, och Nyvallen på en hemsida, men det krävs lite mer arbete innan det är klart.

För drygt ett år sedan blev länsstyrelsens inventering av fäbodarna i Gävleborgs län klar och där finns några av fäbodarna i Färila med.

– Men vi var först. Det blev en väldig uppryckning av fäbodarna efter studiecirkeln. Många vallar har blivit upprustade. Och länsstyrelsen har satsat en hel del på fäbodarna, till exempel Agvallen här i Färila, kommenterar Gösta Tomtlund. Många av fäbodarna har helt enkelt försvunnit in i glömskan. På nyare kartor finns inte fäbodarnas namn utsatta.


Det färdiga resultat vill vi hjälpa till med att marknadsföra så att ännu fler får möjlighet ta del av det . 

Besök ensam eller med en god kamrat någon av dessa vallar. Sätt dig på en sten eller en stubbe och låt den täta granskogens sus locka dina sinnen tillbaka till en svunnen tid. Slut dina ögon och lyssna—-är det månne en skällko och getters gälla skratt som du hör långt bort i fjärran, hör du fäbojäntans lockrop—-en melodi från en näverlur — Kanske är det Vettran som håller på att buföra, hon var alltid först med att föra sina djur till vallen. 

Gösta Tomtlund


FÄBODARNA I FÄRILA.

Vintern 1987, beslöt styrelsen i Färila Hembygdsförening, att i samarbete med Vuxenskolan försöka dokumentera fäbodarna i Färila. Kallelse gick ut genom byombuden, och tillströmningen till den första träffen blev stor. När cirka 60 deltagare var anmälda, organiserades dessa upp i sex cirklar. Deltagarna tilldelades vallar allt efter intresse, kännedom och ägandeförhållande.

Hembygdsgården blev nu befolkad varje vecka av kursdeltagare. Köpebrev, domstolsprotokoll, foton och anteckningar kom fram ur gömmor och arkiv. Det var minsann inte bara under de bokförda studietimmarna som arbetet bedrevs, det blev för många av deltagarna en heltidssysselsättning. Var man träffades, talades det om fäbodar. Det mest lockande och intressanta var nog att besöka de olika fäbodarna, det var något som vi alla såg fram emot.

När äntligen våren gjort sitt intåg och vissa vägar var farbara, startade det stora äventyret. Den första resan jag själv var med om inträffade en söndagsmorgon i maj. Vi skulle träffas, och starta färden från Föne skola. Dagen till ära hade ett snötäcke lagt sig på de nyss upptinade vägarna. Vädret var uruselt, men på humöret var det inget fel. Den första anhalten var Sundvallen, eller det är nog rättare att säga, där Sundvallen varit belägen. Några få rester av husen fanns väl kvar under snön. Därefter gick färden till Håkansberg. I en av stugorna brann en skön och värmande brasa, där det bjöds på falukorv och kaffe och värden berättade om vallen och dess folk.

Ja ungefär så tedde sig nästan varje lördag eller söndag, med utflykter till de olika fäbodarna, nästan alltid med dåligt väder men med ett glatt humör. Det blev många oförglömliga stunder, som att vandra över myrarna till Mångvallen, myrar som var helt översållade av hjortronblom. I granskogen växte björnmossan halvmeterhög och under de lurviga granarna låg källarvalven hela och stabila, vittnade om våra förfäders nit och skicklighet.

Den sista exkursionen som jag var med om gick till Vanntjärn och Övervallen. Den våta och kalla sommaren var slut. Åter började snöflingorna dala, för att lägga ett försoningens täcke över människors ingrepp och försummelser. det var åter tid att sätta på sig tumvantar, långkalsonger och ylletröja.

Vanntjärn, rester av den gamla vallen vid allfartsvägen till Norge, där finns endast någon källare och stoppstenar kvar. I motsats till många andra övergivna vallar har inte husen sågats upp till ved. Nej orsaken till att endast stoppstenarna finns kvar, är ett bekymmer som finns ännu i dag. Det var den tidens raggare som under vintertid tog stugorna i besittning, förstörde och till och med eldade upp husen. När inte ens anställda vakter kunde freda egendomen, beslöt ägarna att flytta vallen till andra sidan berget, det som nu är Övervallen.

Det är med ett stänk av vemod som jag betraktar vallen och försöker se tillbaka i tiden när människorna, för att överleva inte skydde slit och strapatser, men ändock fann lycka och ro långt ut i vildmarken. 

Gösta Tomtlund

Klicka här för att läsa om Färilas fäbodar.

Agvall
Bondskog
Digerköl
Enskogen
Fagerroskölen
Gamla Tjärnvallen
Gebbarn
G-snuggen
Gårdsjö
Håkansberg
Långskogen
Lillfagerköl
Linsta
Ljusdal klaven
Loftkölsvallen
Losvallen
Långsnåre
Långtjärnsvallen
Mess
Mångsvallen
Nysnuggen
Nyvallen Långskogen
Risarvallen
Roskölvallen
Sillravallen
Skytesvallen
Skålvall
Stebbarvallen
Sönnvallen
Tjärn
Vanntjärn

 

 

fv-015-vykort

 

 

Agvallen

Klicka här för att läsa om den här fäbodvallen.

fv-013-agvall

fv-008-agvall

Agvall 1938. Karin Larsson i Veckebo, Spring-Karin, med kor i “vallgato”.

fv-012-agvall-

Skojäntan Brita Edlund, maka till fotografen Kalle Edlund, i lagårn på Agvall.

fv-009-agvall

Agvall 1930-talet. När det var helg, kunde man unna sig avkoppling. Här sitter fr v Margit Vikström och Lydia  Ahlström.
Agvallen, tre bilder ur boken Färila, ett bildarkiv berättar, 1988

 

Altjärnslundsvallen

Klicka här för att läsa om den här fäbodvallen.

 

Bondskog

Klicka här för att läsa om den här fäbodvallen.

fv-006-bondskog

Bondskog omkring 1906. Harjakt. Fr v J.K. Lind, Per Wallström, J.O. Persson, Mårten Thurell, Per Ångman.

fv-010-bondskog

“Fägato” på Bondskog 1926. Foto: Albert Viksten.

fv-011-bondskog

Osttillverkning på Bondskog.
Tre bilder ur boken Färila, Ett bildarkiv berättar, 1988

 

 

Brännkölen

Klicka här för att läsa om den här fäbodvallen.

 

 

Digerkölsvallen / Digerkölens fäbodvall

Klicka här för att läsa om den här fäbodvallen.

fv-016-diger-

Fäbodstuga med källare, Digerkölens fäbodvall. Foto: Sigurd Eriksson 1917
Bild ur boken Fäbodminnen, sid 27, av Hans Lidman och Anders Nyman


fv-024-digerk-
Tidningsbild. Digerkölens fäbodar, nedre vallen. Foto: C. G. Rosenberg 1923


fv-025-digerk--1923
Tidningsbild. Fägata vid Digerkölens fäbodvall Foto: C. G. Rosenberg 1923


fv-026-digers
Digersjölsvallen. Bilden utlånad av Thore Dalin


fv-027-digers 
Digersjölsvallen. Bilden utlånad av Thore Dalin


fv-028-digers
Digersjölsvallen. Bilden utlånad av Thore Dalin


fv-029-digers
Digersjölsvallen. Bilden utlånad av Thore Dalin

 

 

Enskogen

Klicka här för att läsa om den här fäbodvallen.

Fagerroskölen

Klicka här för att läsa om den här fäbodvallen.

 

Gammelvallen/Gamla Tjärnvallen

Klicka här för att läsa om den här fäbodvallen.

 

 

Gebbarsvallen/Gebbarn

Klicka här för att läsa om den här fäbodvallen.

 

 

Gällsjövallen/Gårdsjö

Klicka här för att läsa om den här fäbodvallen.

 

 

Habovallen

Klicka här för att läsa om den här fäbodvallen.

 

 

Hansebacken

Klicka här för att läsa om den här fäbodvallen.

fv-001-hanseb

Riksantikvarieämbetets karta med det gula R märke som visar rester efter en fäbod

 

HANSEBACKEN (inventering 31/5  1983)

Bebyggelselämningar inom ett område av 70×50 meter (Ö-V) med i NV en husgrund, 11×6 meter (O-V), i N och V med stenskodd terrasskant, 0,3-0,5 meter hög, med 0,3-0,5 meter stora synliga stenar. Närmast mitt på S långsidan en spismursrest(?) 2 meter i diameter och 0,3 meter hög.

9 meter S om husgrunden är ytterligare en grund, 5×4 meter och 0,3-0,4 meter hög, med markanta kanter.

9 meter Ö om föregående grund är en stensättningsliknande lämning, husgrund?, oregelbunden 6-8 i diameter 0,2-0,3 meter hög. Övertorrvad med i ytan synliga 0,2-0,3 meter stora stenar. Var bedömd som en grav vid 1957 års inventering och ®-markerad.

Enligt L. L. Lundh kallades området förr för Hojen, … från det att fäbodkullorna från denna backe på kvällen hemlockade den utmed Ljusnans stränder betande boskapen.

Enligt en lokal tradition skall det här ha varit första platsen för kyrkan.

Enligt sägen säges att kyrkan fordom har stått på Hansbacken.

TIDIGARE UPPTECKNINGAR:
L. L. Lundh: Blad ur Färila sockens historia (1911).
F. Bodin: Ljusdalsbygden (1975), s. 24; ATA, K-G Selinge 25/6 1980;

Källa: Riksantikvarieämbetet

 

 

Håkansberg

Klicka här för att läsa om den här fäbodvallen.

 

Kronvallen

Klicka här för att läsa om den här fäbodvallen.

fv-002-krov-

Riksantikvarieämbetets karta med det gula R märke som visar rester efter en fäbod

 

KRONVALLEN

Fäbod, ca 150 x 60-90 meter (NÖ-SV), bestående av minst 7 husgrunder, 1 brunn, övergiven jordbruksmark samt röjningsrösen.
Husgrunderna är 4,5×4 – 12×5 meter stora. Flertalet har källargropar, ca 3,5×3,5 meter stora. I V delen av området finns en husgrund, 5×5 meter stor med gjuten murstock och syllstensmur av huggna stenar, som ger ett betydligt yngre intryck än de övriga. Intill denna finns även en uthusbyggnad med stående brädväggar. Brunnen är 3×2 meter stor och igenstenad. Kring grunderna finns främst i N och V övergiven jordbruksmark samt röjningsrösen, 2-5 meter i diameter och 0,2-0,4 meter höga. (RAÄ dnr 3.4.2-3709-2015)

ANTIKVARISK KOMMENTAR:
“Kronvallen” skall ha tagits i bruk under 1600-talet och skall enligt boken “Kårböle – Sveriges mittersta by” (2008) omnämnas i flera rättstvister under 16- och 1700-talen.

SKADEBESKRIVNING:
Området är markberett vilket även försvårar bedömningen av vad som varit åker och annan öppen mark.

Källa: Riksantikvarieämbetet

 

 

Kölvallen

Klicka här för att läsa om den här fäbodvallen.

fv-003-kolvallenRiksantikvarieämbetets karta med det gula R märke som visar rester efter en fäbod

KÖLVALLEN

Fäbod, 78×60 meter (N-S), bestående av 3 stående byggnader, 1 åkeryta och 1 röjningsröse. Byggnaderna utgörs av 1 fäbodstuga, 1 fäx (fähus) och 1 lada. Samtliga byggnader är knuttimrade och har plåttak. På fäbodstugans ytterväggar finns talrika inristningar, främst namn och årtal. Åkerytan är oregelbunden, i ena kanten finns ett dike 0,5 meter brett och 0,2 meter djup. I anslutning är ett röjningsröse 3×2 meter och 0,3 meter högt. I anslutning till fäboden finns en del av fäbodstig, 2 100 meter lång (NNÖ-SSV), mellan Kölvallen och Kårböleskog. (RAÄ dnr 3.4.2-3709-2015)

TRADITION:
“Kölvallen” anlades kring år 1850 och nyttjades gemensamt av två gårdar i Kårböleskog.

Källa: Riksantikvarieämbetet

Lillfagerköl

Klicka här för att läsa om den här fäbodvallen.

 

 

Lindstavallen

Klicka här för att läsa om den här fäbodvallen.fv-005-lindsta

En av Färilas naturskönaste fäbodar med anor från 1600-talet. Den sista fäbojäntan var Helena Andersson “Björkstuggu-Helena” kallad. Mellan 1915 och 1919 arrenderades Lindsta av August Embretsen, som 1919 flyttade till Björna. Därefter nyttjades Lindsta inte längre som fäbod.

Bild ur boken Färila, Ett bildarkiv berättar, 1988

 

Linsta

Klicka här för att läsa om den här fäbodvallen.

 

Ljusdal klaven

Klicka här för att läsa om den här fäbodvallen.

 

Loftkölsvallen

Klicka här för att läsa om den här fäbodvallen.

 

Losvallen

Klicka här för att läsa om den här fäbodvallen.

 

Långskogen/Långsnåre

Klicka här för att läsa om den här fäbodvallen.

 

Långtjärnvallen

Klicka här för att läsa om den här fäbodvallen.

 

 

Messubodarna/Mess

Klicka här för att läsa om den här fäbodvallen.

fv-021-messubod-

fv-022-messo

Två vykort från Messubodarna. Bilder ur egen samling

 

 

Mårdvallen/Mångsvallen

Klicka här för att läsa om den här fäbodvallen.

Läs Länstyrelsens rapport om Mårdvallen Pdf fil

http://www.lansstyrelsen.se/Gavleborg/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/2008/Tva_medeltida_fabodar_218430718.pdf

 

 

Nybrovallen

Klicka här för att läsa om den här fäbodvallen.

 

Nyvallen (Tjärnvallen) Långskogen

Klicka här för att läsa om den här fäbodvallen.

fv-004-nyvall

Denna vall tillkom 1762 genom utflyttning från Gammel-Tjärnvall. Enligt domstolsprotokoll av den 8 november 1762 beviljades nämndeman Lars Jonsson, Yg nr 1, och “thes medhållare att bygga sina fäbodhus på then år 1760 utsynta platsen norr om Tjärnvalls sjön. Dit och de övriga stående fritt att om de så åstundar flytta samt att bruka sina jätslar samfäldt såsom tillförne”. Tydligen flyttade tre vallägare sina stugor till den nya vallplatsen. Bäst bevarade av dem är åtta byggnader hörande till Herrgårn, Ed nr 1. Av övrig bebyggelse på Nyvallen återstår endast ett par mindre väl underhållna byggnader.
Källa: Färila, Ett bildarkiv berättar, 1988


fv-007--nyvall
Helgstämning på Tjärnvall omkring 1915. Fr v Jonas Persson, Tjärnvall, Alma Bäckström, Anna Vickström, Edit Bäckström, Einar Olsson och Malla Thorén.

Bild ur boken Färila, Ett bildarkiv berättar, 1988

fv-017-tjarn-
Interiör av förstugan mellan  stugan och källarboden. En stege leder till boden över källaren, vars nedgång syns mitt på bilden. Separatorn och andra husgeråd skymtar till vänster. Gamla Tjärnvallen, Färila socken. Foto: S. Erixon 1917. N.M.
Bild ur boken FÄBODAR, sid. 80, redigerad av Hans Lidman.

 

 

Näsvallen/Nysnuggen

Klicka här för att läsa om den här fäbodvallen.

 

Risarvallen

Klicka här för att läsa om den här fäbodvallen.

 

Roskölvallen

Klicka här för att läsa om den här fäbodvallen.

 

 

Sillervallen/Sillravallen

Klicka här för att läsa om den här fäbodvallen.

fv-014-sillerv

 

 

Skytesvallen

Klicka här för att läsa om den här fäbodvallen.

Skålvallen/Skålvall

Klicka här för att läsa om den här fäbodvallen.

 

 

Slåttkölsvallen

Klicka här för att läsa om den här fäbodvallen.

 

 

Stebbarsvallen/Stebbarvallen

Klicka här för att läsa om den här fäbodvallen.

 

 

Strandbodarna

Klicka här för att läsa om den här fäbodvallen.

 

 

Sönnvallen

Klicka här för att läsa om den här fäbodvallen.

 

 

Tjärn

Klicka här för att läsa om den här fäbodvallen.

 

 

Vekarskogen/Venntjärn

Klicka här för att läsa om den här fäbodvallen.

 

 

Västerklövsjö

Klicka här för att läsa om den här fäbodvallen.

 

 

Östra Kölsjö fäbodvall

Klicka här för att läsa om den här fäbodvallen.

fv-018-o-kolsjon-
Stinta med näverlur bland korna på fägatan, Östra Kölsjö fäbodvall i Färila socken.
Foto insänt av Kjerstin Friberg Färila
Foto ur boken FÄBODAR, sid 135, redigerad av Hans Lidman.


fv-020-o-kolsjon-
Bild från Östra Kölsjön ur egen samling


fv-019-o-kolsjon
Bild från Östra Kölsjön ur egen samling

 

Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt

Om du gillar den här sammanställningen, liksom allt annat vi gör för bygden, och vill stödja vårt arbete är en gåva, eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Delsbo. Tack för ditt stöd!

Tack för att du vill hjälpa oss – tillsammans kan vi glädja andra

Tack för ditt besök!

Sammanställt av Åke Nätterö


Tillbaka till toppen

Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62

2 comments

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *