Det här är en sammanställning om gästgiverier, färdstugor och pensionat i Delsbo. Delsbo ingår i vår serie om gästgiverier i Dellenbygden.
Läs om gästgiveriväsendet på Wikipedia
Läs om pensionaten på Wikipedia
Läs om milstenarnas betydelse för gästgiveriväsendet
Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det dokumentet du har framför dig.
Allt material här är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.
Det är okej att använda några av Dellenportalens bilder, frågor och svar om ni anger dellenportalen.se som källa. Men det är inte okej att bara ta bilder och text och lägga ut det på andra sidor.
Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan
Uppgifter ur Wengelins bok ”Minnen från Delsbo och Bjuråker” från 1893, berättas om gästgiveriet i Moviken och Delsbo omkring 1770 och dess taxor.
Vägar, kommunikationer och industriella företag.
Ursprungligen, innan ännu några anlagda vägar funnos eller endast mycket ofullständiga sådana, användes, der tillfållen dertill gåfvos, vattenvägar och farkosterna drogos öfver
land förbi kortare strömmar från den ena sjön till den andra.
Sålunda har en sådan båtled gått öfver sjöarne Dellen, Stömnesjön och Lången, hvarvid båtarna dragits förbi strömmarne vid Ede och Långede. En påminnelse härom ligger ännu i
dessa bynamn. Ede kommer nemligen af »Ed», som betyder ett dragställe för båtar mellan tvenne lugnvattenytor.*
Landsvägarna i Helsingland äro icke synnerligen gamla.
Visserligen innehöll den gamla Helsingelagen i Vidherbobalken kap. XVIII föreskrifter om vägar och broar, som befolkningen skulle hålla, men först på 1600-talet började sådana
byggas så, att de blefvo farbara för hjuldon. Sålunda anbefaldes allmogen af Landshöfdingen Erik Sparre vid landsting i Ljusdal d. 18 februari 1652, att uppbryta väg mellan Ljusdal och Delsbo öfver Gryttjesbergen »at man der med vagn och kärra framkomma kunde», och skulle detta arbete begynna samma vår samt Färila, Ljusdal och Delsbo socknar deltaga deri, och virket innan den 26 februari framföras, »vid
plikt tillgörandes».
Af ett kongl. bref af den 13 april 1670 synes att vägarna häruppe i Norrland ännu då voro mycket dåliga, så att landshövdingarna ambefaldes att hava noga uppsigt öfver att de förbättrades.
Senare hafva flere nya vägar tillkommit, bland hvilka ’kalfstigsvägen» mellan Delsbo och Jerfsö. Sedan, vid 1841 års riksdag och derpå följande, allmänna medel blifvit anvisade till understöd för anläggning af nya och omläggning af gamla vägar, har äfven i Delsbo vägomläggningar egt rum samt en ny väg genom Delsbo anlagts söder om södra Del-
len till Forssa.
Under förra århundradet funnos flere gästgifverier i socknen. Utom det i Näsbyn, hvilket synes ha varit det förnämsta, funnos sådana såväl i Långede som i Norrhvena. Rörande
beqvämligheterna och kostnaderna förekommer i den tidens gästgifvaretaxor åtskilliga uppgifter, som kunna vara af intresse till jemförelse med nutida förhållanden.
»Husrum med säng öfver natten» kostade 1752 på gästgifvaregårdarne i N. Helsinglands fögderi 6 öre kopparmynt (ungefär 81/2 öre enl. nuvarande mynträkning).* För en mål-
tid mat fick man betala 16 öre kmt (221/2 öre) ifall man nöjde sig med »husmanskost». Ville man ha »bättre lagad mat» kostade en måltid 24 öre kmt (333/4 öre). Var det kallt och man önskade eldning, fick man betala 3 öre kmt (41/4 öre) för en brasa björkved och 2 öre kmt för en brasa tallved.
Åkte man efter egna hästar och behöfde foder åt dem, kostade år 1752, som måtte ha varit ett godt foderår, ett lispund godt hö 12 öre kmt (nära 17 öre) och en kanna hafre
6 öre kmt (81/2 öre).
1749 deremot var priset för ett lispund hö 20 (28) öre kmt och 1765 1 dal. 17 öre kmt (671/2 öre).
Ville man icke gå och lägga sig i mörkret fick man särskildt betala 6 öre (8½) kmt för ett ljus, som väl ändå icke var annat än en talgdank.
En mark smör kostade 1752 16 öre kmt (221/2 öre), 1 tjog ägg 20 öre kmt (28 öre), 1 höns 18 öre kmt (25 1/4 öre) och ett får 3 daler kmt (1: 33 kr.). Året 1765 måtte ha varit ett hårdt år. Då gällde en mark smör 2 daler kmt (ungef. 90 öre) och »et fullkomligt får» 10 daler (4,45 kr.).
Till uppbyggelse för dem som intressera sig för rusdrycksfrågan må påpekas, att en kanna bränvin kostade lika med ett fullkomligt får» och deröfver: 1765 10 daler, 1767 9 daler, 1769 6 daler och 1761 7 dal. 16 öre kmt, då fåret sistnämde år kostade endast 6 daler.
Rörande beqvämligheterna för öfrigt föreskrefs i 1771 års taxa:
Till de resandes betjening böra Gästgifvarne i Näsbyn (och Norrbobyn) ständigt hafva i beredskap nödiga och snygga sängkläder med dubbla lakan till två sängar för ståndsperso-
ner, tvänne borddukar med annat nödigt bordtyg och husgeråd, tvänne goda slagtfår eller kalfvar, tvänne höns, två tjog ägg, ett lisspund smör, tre lisspund tort och ett lisspund
mjukt bröd, en halftunna af hvart slags dricka, en famn björkoch två famnar tallved, torr; fem marker lius, en half tunna korn samt till dess sommarbete kan nyttjas en gilling sval-
och en gilling ängeshö samt ett rep halm.
Gästgifvarne vid Moviken i Bjuråker borde hela året, samt gästgifvarne i Norrhvena och Långede den tid af året som resande egde hos dem undfå skjuts, vara försedda med hälften af detta förråd. Brist häruti eller öfverträdelse af taxan i öfrigt straffades med
10 daler silfvermynts (13,33 kr.) böter.
Nu mera finnes endast en gästgifvaregård i socknen, belägen i Ede, hvilken, med afseende på komfort och bekvämlighet, lemnar intet öfrigt att önska.
Sedan 1860 har Delsbo haft kommunikation förmedelst ångbåt och bantåg med Hudiksvall. Denna kommunikations led upphörde med 1887 års slut då en statsbana byggdes från Ljusdal till Hudiksvall. Denna jernväg, som öppnades
för trafik linien Ljusdal—Delsbo den 1 november 1887 och banan i sin helhet den 1 aug. 1888, eger två ’ stationer inom socknen, Delsbo vid Ede och Fredriksfors.
Sedan år 1874 har Delsbo haft telegrafförbindelse med landets öfriga telegrafnät. Med jernvägens tillkomst och tillträde till jernvägens telegraflinie har statstelegrafstationen
indragits. Ar 1885 indrogs socknen i Norra Helsinglands telefonnät och en rätt stor mängd telefonabonnenter finnas nu mera i socknen. Slut citat
En sängplats under en natt kostade 6 öre km. = kopparmynt
En måltid husmanskost 16 öre km.
En ”bättre lagad mat”, en middag .24 km.
Om rummet behövde eldas med en brasa tallved 2 öre km, vintertid med björkved 3 öre km.
Foder till hästar. Ett lispund hö 12 öre km ( = 8½ kg)
En kanna havre 6 öre km. (= 2,6 liter)
Ett talgljus 6 öre km.
En mark smör kostade 1752, 16 öre km. (ca 210 gram)
Ett tjog ägg 20 öre km.
En höna 18 öre km.
En kanna brännvin, 2,6 liter, kostade lika mycket som ett får. Omkr.10 daler silvermynt
Priserna har varierat kraftigt från tid till annan. Lagar och förordningar ändrades efter naturens nycker med tillgång på mat och dryck
Till de resandes betjäning skulle gästgivaren, enligt 1771 års taxa ständigt tillhandahålla nödiga och snygga sängkläder med dubbla lakan till två sängar för ståndspersoner, tvenne borddukar och annat nödigt bordstyg. Gästgivaren skulle alltid hava två tjog ägg, ett lispund smör, tre lispund torrt och ett lispund mjukt bröd, en halv tunna dricka, en famn björk – och två famnar tallved, som skulle vara torr. Fem marker talgljus, en halv tunna korn, en ”gilling” ängshö och ett ”rep” halm.
Förklaring
Ett rep = så mycket som gick att packas ihop inom ett 9 alnars rep, ca 540 cm
En gilling = 6.28 kubikmeter
En famn ved håller i höjd 6 fot, i bredd 8 fot, i längd vanligen 3 fot. Eller 1,8 meter
Om inte gästgivaren följde givna föreskrifter, fick han böta 10 daler silvermynt.
Det blev beslutat att gästgiveriet vid Moviken, på grund av den låga resandeströmmen, skulle få hålla bara hälften av ovanstående matvaror m.m.
Kjell Ekelöf som läst originalhandlingar för gästgiverierna i Dellenbygden skriver:
”Flera gästgivareförordningar utgavs bl.a. 1664, 1734, och 1766, vid tingen under 1770 – talet underströks hur den senare förordningen efterlevdes i länet.
År 1734 stadgas. De som i städerna och å landet skjutsa med båt, skola minst med 2 sådana wara försedde, en mindre och en större, efter sjöns storlek, som överfaras skall”.
Den uppgiften gäller skjutsställen vid större färdvägar, på mindre orter räcker det med en mindre båt.
I 1772 års protokoll finns en båt vid gästgiveriet i Norrbo men ingen vid skjutsstationen i Moviken som innehades av Per Larsson.
Gästgiveriet i Moviken (troligen var uppsättning densamma på andra gästgiverier) hade två kärror, en åksläde, en färdsläde och en höskrinda samt en mans- och en kvinnoridsadel. Kärrorna hade järnskodda hjul, och samtliga fordon var försedda med nödiga seltyg och skaklar. Då många resande samtidigt önskade skjuts och hästarna inte räckte till, ” tå skola näste grannar honom till hjälp komma”. Den beredskapen fördelades emellan socknens bönder och kallades att stå i hållskjuts. Dröjsmål med skjutsen förorsakade gästgivaren 1 daler i böter för var försenad timme.
Endast två personer tilläts åka i kärra eller släde efter en häst. Med två hästar fick tre personer åka, och som bagage medföra antingen en kappsäck eller liten kista. Efter en häst fick man inte lasta större vikt än ett skeppund, men med två hästar det dubbla. Det skulle finnas stallar och skjul för de resandes hästar liksom en uppsatt tavla som visade miltalet till nästa ombyte och uppgift om kostnad för lega av båt eller hästekipage. Priset för resa med kärra var satt till 1 Daler silvermynt för var passerad mil. Milen var då 6000 famnar, vilket i dagens mått blir 10.689 meter
28/6 1915 skriver Länsstyrelsen om ny taxa på förnödenheter mm vid gästgiverierna och skjutsstationerna i Norra Hälsinglands fögderi enligt nedanstående exempel:
Ett rum med nattlogi, eldning och lyse för en person 2:00 kr
En måltid bestående av en varm rätt, jämte smörgåsbord 1:50 kr
Enbart smörgåsbord 1:00 kr
En butelj pilsneröl o 1/3 liter 0:30 kr
½ liter oskummad mjölk 0:13 kr
En kopp kaffe utan bröd 0:20 kr
HUDIKSVALLS ALLEHANDA DEN 4/10 1887
Första gången på jernväg mellan Ljusdal och Delsbo.
I lördags den 1 oktober öppnades, som bekant, en del af statsbanan mellan Hudiksvall och Ljusdal, nämligen mellan Delsbo station och Ljusdals. Det har gått ganska raskt med byggande af denna jernvägslänk, som erbjudit rätt många svårigheter och kräft mycket arbete på vissa trakter.
Genom samband med gamla jernvägen från Hudiksvall till Näsviken och sjöledes till Sunnansjö station, som är belägen två kilometer från Delsbo nya jernvägsstation, kommer man vidare på den nu öppnade jernvägslinien till Ljusdal på omkring fyra timmars tid. Far man härifrån med middagståget kl. 1,30, är man framme i Ljusdal kl. 5,42 e. m. Dagen derpå kan man återvända från Ljusdal kl. 9,15 f.m. och anländer då till staden vid 1-tiden på middagen. Den 1 november då gamla jernvägen öfvertages af staten, torde möjligen några ändringar vidtagas, men hela oktober månad gäller nuvarande tidtabell och tågordning.
I lördags, första dagen då nämda bandel öppnades, passade vi tillfället att »profva» nya banan mellan Delsbo och Ljusdal samt vice versa dagen derpå.
Denna bansträcka erbjuder åtskilligt af intresse första gången man befar densamma. Banan löper, kan man säga, genom »höga berg och djupa dalar», som det heter i folkvisan. Naturen inom Delsbo socken, der banan stryker fram, är stundom leende, erinrande med sin vexlande barr- och löfskog, hvilken senare nu i höstbelysningen skimrar i mångfaldiga färger och lätt skiljer sig från de mörka, allvarliga barrträden, om sydliga landskaps milda natur. Stundom är den storslagen med sina »skyhöga», skogklädda berg och deremellan liggande djupa dalar, der mindre sjöar likt silfverband ligga på botten.
På dalens sidor ser man betande flockar af djur eller landtmannen plöjande sina åkertegar, som han nu skördat. Här och der ligga byar eller enstaka gårdar, dock icke af sådan storlek som ofta förekomma i andra af Helsinglands norra socknar. Delsbobon tyckes nöja sig med mindre ståtliga hus. Ibland är naturen vild, men ändå storartad, såsom i trakten af Slångenborg, der sten hopats på sten till sådan höjd, att synkretsen knapt förmår sträcka sig upp till hjessan af dessa stenmassor. Nästan hela vägen utmed banans ena sida sträcka sig trenne sjöar, nämligen Lången, Gryttjen och Hybosjön, hvilka äro med hvarandra förenade.
Vid Slångenborg brusar tåget rätt öfver sjön, der en bank lagts, som vitnar om, att ett stycke styft arbete der utförts. För den oinvigde tyckes det som vågorna hvilken stund som helst skulle kunna genombryta banken, innan dess sidor hunnit blifva stenbelagda.
Ofantligt mycket arbete, omsorgsfullt och väl utfördt, är nedlagdt i dessa skogiga och bergiga trakter. Det är en heder för bygnadsbefälet, på samma gång arbetet vitnar om många kraftiga och duktiga arbetares spadtag och nedlagda dagsverken för jernvägens fullbordande.
Åtskilligt efterarbete återstår dock ännu att utföra.
Hybostation torde blifva den vigtigaste på hela banan, enär derifrån skall forslas per jernväg ned till Hudiksvalls hamn dels oarbetadt timmer, dels arbetade trävaror, för hvilket senare ändamål en ny såg med 10 ramar derstädes är under uppförande och inom kort tid varder färdig.
De nya stationshusen, målade i mattgult och rödt, äro visserligen ej så stora, men mycket prydliga. Framtill äro de prydda med Helsinglands vapen, en bock på svart fält, och jernvägsemblem.
Ljusdal, som på senare åren betydligt blomstrat upp och utvidgat sig, torde med all sannolikhet varda ytterligare förstoradt genom den nya banans tillkomst.
I lördags och synnerligast i söndags voro tågen å den nya linien nästan fullpackade med skådelystna och nyfikna passagerare, som talade om allt och ville hafva reda på allt det nya och märkvärdiga de sågo.
Innan vi afsluta denna korta redogörelse för »första gången på jernväg mellan Delsbo och Ljusdal» vilja vi för öfriga resande meddela, att gästgifvaren J. O. Vesterlund i Delsbo alltid tillhandahåller skjuts för dem, som komma från Hudiksvall, vid Sunnansjö station, och vid tågets ankomst till Delsbo vid jernvägsstationen. Priset är 75 öre för hvarje person. Man hinner äfven tillryggalägga vägen till fots mellan ångbåtsstationen och jernvägsstationen, om man hellre vill begagna »apostlahästarne».
***
Dagen före öppnandet, nämligen i fredags, afprofvades den nya bandelen, då gratiståg afgick mellan Ljusdal och Delsbo, hvarest på qvällen fest egde rum. Vi återgifva efter referat härom i Gefleposten följande:
»Genom byggnadsstyrelsens för statens jernvägar tillmötesgående och försorg, afgick kl. 1 e. m. ett tåg från Ljusdal, detta medförande jemte trafikdirektören J. A. Örtendahl några lustresande, såsom häradshöfding Hagander, kaptenerna Ingelman och Bergenstråhle, ingeniören Bergqvist m.fl. herrar samt några damer.
Vid frukosten till Delsbo kl. 2, skyndade vi till den närbelägna gästgifvaregården eller hotellet (Edeborg), ett bland de allra bästa inom vårt land. Middagsbordet står dukadt och vi låta oss väl smaka. Det är ingen festmiddag, ty festen börjar först i afton, men den är ändå, som alltid, bra. Värden, hr J. O. Vesterlund, och den oförlikneliga Ingrid ha brådt för anordingarne, men allting går lugnt och stilla, utan allt fjäsk.
Klockan 4 afgick sjelfva festtåget till Ljusdal medförande omkring 100 personer. Å Ljusdals hotell intogs kaffe med »avec», den senare ur medförda buteljkorgar. Klockan 5,30 vände vi åter och anlände till Delsbo kl. 6,25.
Hundratals marechaller upplysa perrongen och ett godt stycke af banan. Vädret är ej fullt vackert, det småduggar, men det hela ter sig mycket anslående. Hotellets öfre sal är festligt och rikt smyckad med granar och kulörta lyktor. Elektriska glödlampor i ingeniörerne Florelius och Klints rum glimma. Det är ju helt underligt, att så midt inne i landet, der inga större industriela anläggningar finnas, belysas af elektriskt ljus. Lamporna med ledning äro uppsatta af ingeniören Florelius.
Emellertid samla vi oss kring de fylda pokalerna. Värdar äro: inspektoren Svensk, hr J. O. Vesterlund, inspektor N. Wåhlin och apotekaren Hedin.
En splendid supé intogs.
Efter supén intogos bålar. Prosten Norelius från Delsbo föreslog i ett högstämdt tal skålen för konungen.
Inspektor Svensk föreslog bygnadsingeniörernas skål, tackande dem för godt och snabbt arbete samt god disciplin.
Komminister Måhlén talade för stationsbefälet, önskande dem välkomna på deras respektive platser.
Löjtnant Stazén tackade å ingeniörernas vägnar och kapten Lundberg fördagens välfägnad.
Uppbrott skedde först långt efter midnatt».
Källa: Kungliga Biblioteket
Avskrift: Viveca Sundberg
Bild ur boken: DELSBO av Ida Gavell-Blomentahl 1916. Bild av Bror Hillgren sid 35
Gästgivargården i Näsbyn på 1840-talet
1840 uppförde Olof Hedman värdshus och handelsbod i rödfärgat tvåvåningshus i Näsbyn (54 m från tingshuset) vilket blev Delsbos finaste hus med vällingklocka på ett tre-vånings magasin. / Hillgren; Tingshus och gästgivargård. Av Kjell Grönberg
Uppgifter ur Delsbo – Bjuråker – Norrbo släktregister
—5 P 2—
(X2) Olof Jonsson-Waldner, * 8/4 1720 i Arbrå, Gävleb. G. 1745. Måg, länsman, gästgivare, o. bonde i Sjömyra 1, med adress Sjömyra 112, Delsbo. † 1776. I Hudiksvalls Nyheter den 1 november 1940 berättas det om Sjömyra som var säte för socknens länsman och några hundra meter längre bort i Änga låg gästgivargården. Sedan flyttades gästgiveriet till Näsbyn, som då blev den centrala punkten i socknen.
1 Margreta Delin, * 16/10 1721, d. t. länsman J. Delin i Sjömyra 1. Äg. av hem. 1760—1780-talen. † 20/5 1801.
Johannes * 27/7 1746, † 18/1 1747
Jonas * 11/12 1747 4
Anna Catharina * 29/9 1750 5
Christina * 30/7 1752 48P3
Johan * 6/1 1755, † 26/7 1812 (bröstfeber)
Pehr * 6/4 1760 6
30M6 Olof Hedman, * 8/2 1814 i Järvsö, Gävleb. Infl. 1838. G. 1837. Änkl. o. omg. 31/7 1863. Gästgivare, handlare, o. bonde i Näsbyn 8, Delsbo. † 10/11 1883.
4 Christina Catharina Skoglund, * 21/12 1810, d. t. kommin. O. Skoglund i Ava, Delsbo. † 1864.
(X11) Matilda Amalia Djuberg, * 4/4 1839 i Gävle, † 4/9 1902.
Elisabeth Gustafva * 10/11 1838, † 23/1 1858
Margreta Christina * 4/1 1840 7
Fredrika Amalia * 5/12 1841 1K12
Hilda Olava * (19/12) 17/12 1843. Utfl. t. Forsa
Emma Catharina * 23/11 1845 32L6
Olof Alfred * 10/4 1849, † 10/1 1857
Selma Augusta * 5/10 1851, † 13/5 1853
Elin Maria * 16/5 1864, † 8/7 1865 (lunginflammation)
Elin Maria * 25/2 1866 8
Maria Elise * 27/1 1868, † 2/2 1912
Gustaf Olof * 14/3 1871 9
Oskar Alfred * 2/9 1872, † 4/8 1873 (bröstsjukdom)
—48 N 4—
40N3 Olof Pehrsson, * 5/5 1777, s. t. bonden P. Olofsson i Näsbyn 3, Delsbo. G. 1804. Måg, gästgivare o. bonde i Näsbyn 11. † 186. .
3 Anna Pehrsdotter, * 27/1 1780, d. t. bonden P. Hansson i Näsbyn 11.
† 15/1 1838.
Pehr * 14/4 1806, † 2/7 1813 (slag)
Erik * 30/10 1808 5
Pehr * 20/11 1813 6
Karin * 21/6 1817 7L12
Riksantikvarieämbetets karta visar med det gula R-märket att Milsten fanns helt nära gästgivargården. Stenen står troligen på sin ursprungliga plats skriver Riksantikvarieämbetet
Tidemanska huset som gästgiveri
HUDIKSVALLS ALLAEHANDA 23/10 1884
AUKTION
I anssende till förändrad verksamhet och afflyttning från orten, låter undertecknad Måndagen den 3 och Tisdagen den 4 nästkommande November, kl. 10 förmiddag, genom offentlig och frivillig auktion i min gård härstädes, försälja en del af min lösa egendom, bestående af bättre möbler, såsom två-mans och en-mans imperialsängar, toalett-byråar, lavoarer, chiffonierer, utdragssoffor, byråar, nattuksbord, spelbord, allt af valnöt och mahogny, tolf bättre sals-stolar, en salsspegel, bokskåp, linneskåp, salslampa, en bättre förgyld pendyl, diverse enklare möbler, en släde, en bättre slädfäll, tvenne större glaslyktor, linne- och sängkläder, diverse handelsinventarier såsom decimalvågar, diskvågar, mått och vigter, ett bättre bodinnanrede, en kontorsmöbel, trädgårdstolar, bord och soffor, ett parti groft byggnadstimmer m.m. m.m.
Säkre, kände köpare erhålla tre månaders anstånd.
Under hand försäljer eller bortarrenderar jag från den 1:sta Maj nästa år min fastighet bestående af, dels boningshus innehållande 11 inredda rum jemte kök, handelslokal och packbod, dels en magasinbyggnad innehållande stallrum för tvenne hästar, stort magasin, rymlig vedbod, svinhus, en större vind m.m., dels en större af huggen sten hvälfd och öfverbygd källare och en dito mindre.
Arealen på fri och fast jord är tillräckligt rymlig för en större trädgårdsanläggning.
Gården vackert belägen intill allmän landsväg, fem minuters väg från Sunnansjö ångbåtsstation.
Köpevillkoren kunna lämpas efter en reel köpares beqvämlighet.
Delsbo & Ede den 18 Oktober 1884
*) Aug. Öberg
Källa och avskrift: Viveca Sundberg
Personuppgifter:
Gästgivare Anders Nilsson Tideman född 25/11 1832 i Glava, inf. från Hudiksvall till Delsbo omkring 1860. Död 16/8 1888.
Gift 28/11 1861 med Johanna Wilhelmina Åkerblom född 16/9 1827 i Hudiksvall, änka efter skomakare P. Aug. Öberg f. 15/2 1820 i Strängnäs, död 16/3 1859, med vilken hon hade två barn *) Johan August Öberg född 16/11 1846 i Hudiksvall och Emelia Margreta f. 28/11 1848
En gemensam son, Edvard Ossian f. 26/4 1862 i Delsbo
*) Johan August Öberg f. 16/11 1846 i Hudiksvall. ( † 21/9 1889 i Hudiksvall med titeln advokat) Gift 2/2 1879 med Engla Margreta Edström f. 22/8 1848 i Norrtälje, tid. gift och skild 1878
Sonen August f 26/11 1879 i Delsbo. † 13/11 1969 i Sthlm.
Gästgivargården Tel. Delsbo 142
1850 uppfördes Tidemanska huset som gästgiveri och blev bondgård, mittemot Edeborg
(1876). Delsbo centrum drogs nu mot Ede från Ava, skriver Kjell Grönberg
Mangårdsbyggnaden och östra flygeln uppfördes i början av 1870-talet, västra flygeln på 1850-talet, stallet 1914 och ladugården 1901. Gården har varit i släktens ägo sedan 1897, då en släkting till Carl August Westerlund inköpte den. Gården, som med vissa avbrott varit gästgivargård sedan 1850, övertog Carl August Westlund av sin mor Karin Jonsdotter 1908.
—10 R 10—
(P143) Johan Casper Englund, * 2/7 1849 i Sexdrega sn, Älvsb. G. 4/7 1880. Fjärdingsman o. bonde i Näsbyn 5, Delsbo. † 22/12 1936.
6 Karin Jonsdotter, * 23/9 1851, d. t. bonden J. Hansson i Tomta 1, Delsbo. † 18/12 1905.
Karl August * 22/12 1880 22
Carl Johan * 26/5 1882. Bonde i Näsbyn 52
Carl Adolf * 9/8 1884. Emigr. t. USA 1902
Anna Augusta * 9/9 1887
Carl Reinhold * 18/1 1892. Bonde i Näsbyn 52
Carl Jonas Knut * 17/3 1896
—10 R 22—
10 Carl August Westerlund, * 22/12 1880, s. t. fjärd.-man J. C. Englund i Näsbyn 5. G. 26/6 1912. Gästgivare o. hemmansägare i Ede 24, Delsbo. Död 8/2 1964
(USA) Mabel Maria Eriksson, * 29/12 1889 i USA. Infl. fr. Engelbrekt, Sth. stad, 1912. Död 29/9 1962
Ingrid Maria * 22/7 1912 32S14
Delsbo gästgivargård
Delsbo gästgivargård, Ede 18:1. Byggnaden uppfördes år 1876 och byggdes till 1889.
Fasaden mot vägen är anslående med två frontespiser på vardera sidan om en glasad veranda i två våningar. Taket krönts av en liten attika med en åttasidig lanternin
—13 T 8—
4 Pehr Eriksson-Westerlund, * 5/11 1807, s. t. bonden E. Ersson i Västeräng 2. G. 1837. Änkl. o. omg. ./1 1868. Viktualiehandlande. Bos. i Heden, Delsbo. † 25/10 1896.
12R5 Gertrud Hansdotter, * 24/11 1803, d. t. bonden H. Pehrsson i Tomta s 3, Delsbo. † 1/6 1864.
30K1 Anna Charlotta Hägglund, * 26/3 1828, d. t. kommin. J. Hägglund i Näsbyn, Delsbo. † 26/5 1889.
Laura Katarina * 20/6 1838. Utfl. t. Forsa 1868. † 14/11 1896
Gertrud * 20/6 1838 1M7
Erik * 5/11 1839 12
Pehr * 28/1 1841 13
Jon Olof * 19/9 1844. Gästgivare o. handlare i Ede 3. † 1/2 1934
(X4)40B2 Hulda Maria Catharina »Sundberg» * 23/7 1861.
Fosterd. Utfl. t. Uppsala 1889
Jon Olof Westerlund, hotellägare avled den 1 februari 1934
Annons införd i tidningen lördagen den 12 mars 1932
Ebba född den 27/6 1877 i Maria Magdalena, Stockholm. Gift 6/1 1919 med Karl Engelbert Hedman född 2/6 1876 i Ovansjö, Gästrikland. Död 26/3 1928
Ebba Hedman avled i Ede Delsbo den 21 juli 1946
Postmästaren handlaren och gästgivaren Edlunds hem i Ede.
1913, invigdes missionshuset i Ede av Svenska Missionsförbundets församling i Delsbo. Huset byggdes 1869 som bondgård, gästgivargård, senare handelsbod och telegrafstation. Det var ortens första vitreveterade byggnad. Av Kjell Grönberg
—1K12—
11 Erik Ersson-Edlund, * 4/8 1844, s. t. bonden E. Eriksson i Ede 1, Delsbo. G. 12/11 1868. Gästgivare, o. bonde i Ede ss 1. † 23/9 1874.
30M6 Fredrika Amalia Hedman, * 5/12 1841, d. t. gästgiv, O. Hedman i Näsbyn 8, Delsbo. Änka o. omg. 18N17
Anna Catharina * 28/12 1869
Gästgivargården i Södra Sannäs
– 51 S 1 –
(S11) Johannes Svensson, * 3/12 1858 i By, Värml. G. 25/10 1882. Infl. fr. Hälsingtuna 1906. Bonde i Fredriksfors 1, Delsbo. † 15/4 1939.
(S11) Anna Kristina Johansdotter, * 18/6 1857 i Tveta, Värml. † 27/4 1923.
Axel Julius * 28/8 1886. Bonde i Fredriksfors 1:2 d. 24/11 1967
Anna Kristina * 24/7 1889 52N2
Sven Johan * 6/12 1891 2
Lovisa Eleonora * 20/7 1894 3
Maria Ottilia * 7/2 1898 15O2
—2—
1 Sven Johan Svensson, * 6/12 1891, s. t. bonden J. Svensson i Fredriksfors 1, Delsbo. G. 28/10 1917. Handelsförest. o. bonde i Fredriksfors 123.
2P21 Sigrid Olsson, * 6/12 1888, d. t. bonden O. Jonsson i Ava 2, Delsbo.
Olof * 7/4 1918. (Fosters.) 4
Lars Johansson * 7/4 1918. (Fosters.) Utfl. t. Bromma 1943
Riksantikvarieämbetets karta visar med det gula R-märket att Milsten fanns helt nära gästgivargården
Hotell Turisten
1890 Uppfördes Turistgården först som bondgård och åkeri sedan Turisthotell (f n Straffansgården) av trävaruhandlaren Johan Johansson, ”Strutten”, skriver Kjell Grönberg
I nedre botten i manbyggnaden finns matsal och sällskapsrum och i övre vån. 6 gästrum med stor hall och badrum. I annexen ha inretts 17 gästrum.
—58 J 3—
(P217) Bengt Johan Johansson, * 2/4 1854 i ö. Frölunda sn, Älvsb. Infl. 1885. G. 2/10 1885. Skomak. Bos. i Sättjära. sen. i Ede, Delsbo. † 8/1 1928.
1 Amanda Serafia Manusdotter * 6/8 1865 i Kalvs sn, Älvsb., d. t. arb. L. M. Johansson i Storån, Delsbo. † 15/7 1939.
Per Adolf Lewertin * 27/5 1884, † 2/7 1884
Ida Christina * 4/1 1886 59S2
Johan August * 18/8 1887 5
Lars Anders * 22/5 1889 6
Agneta Karolina * 30/8 1891 (X4)8D9
Anna Katrina * 12/3 1894, † 1/5 1894 (slag)
Carl Adolf * 16/2 1896 7
Per Josef * 31/7 1898 8
Erik Salomon * 5/1 1901, † 11/2 1901
Anna Sofia * 30/1 1902, † 29/3 1903
Erik Gottfrid * 10/9 1904 9
Bror Alfred * 16/10 1908. Utfl. t. Sth. 1927
23R2 Evald Hellberg, född 2/10 1893, på Sandvalla gård i Hälsingtuna. s. t. bonden O. Hällberg i Oppsjö 7. Infl. fr. Forsa 1930 där han innehaft gästgiveri åren 1922-1930.
Ägare till Turisthotellet i Ede, Delsbo. Död i Hudiksvall 6/6 1961.
(X19) G. 6/9 1925. Maria Helena Fridlund, * 31/7 1893 i Hälsingtuna, Gävleb. Död i Hudiksvall 17/11 1967.
Ingrid Helena * 26/6 1926
Karin Maria * 1/4 1928
Sven Olov * 30/3 1937
Annons ur 1975-76 års telefonkatalog
Innehavare fru Anna Eriksson f. Hultén den 22/6 1893 i Åmål, Älvsborgs län. Folkbokförd i Åmål 1983 där hon avlider den 1/4 1993.
Gift 23/10 1926 med Anders Henning Eriksson f. 19/7 1896 i Hällestad, Östergötland. Död i Åmål den 6/11 1962.
Björkede Pensionat
Ede 7:10, Ringstavägen 8, Delsbo
Fastigheten uppfördes på 1870-talet av handlande Johan August Öberg född 1846 i Hudiksvall. Gift med Engla Margareta Edström född 1848 i Norrtälje.
Två barn. August född i Delsbo 1879, och Per Vilhelm född 1881, därefter avflyttar familjen. Nästa barn föds i Frötuna i Uppland 1882.
Reportage ur Hudiksvallsposten den 3 sept. 1939
—7 T 50— Uppgifter ur Delsbo släktbok
43 Jonas Gottfrid Paulsson, * 10/8 1888, s. t. bonden J. Paulsson i Hammaren 1, Delsbo. G. 12/5 1912. Kontorsbitr. Bos. i Hammaren 1. † 13/10 1928.
50S4 Brita Katrina Janzon, * 10/9 1889, d. t. arb. C. Janzon i Hagen, Delsbo.
Brita Paulsson avled den 1 februari 1967.
Karl Jonas Birger * 27/8 1912, † 16/5 1934
Åke Paulus * 19/5 1923. Utfl. t. Uppsala 1946
Vintern 1967 köpte familjen Sundin fastigheten av Åke och Rut Tönvik (Paulsson).
—96J1— Uppgifter ur Forsa släktbok
(X18) ANDERS ERIK SUNDIN, * 1/11 1929 i Hudiksvall. G. 30/8 1952. Ingenjör i Bäck.
(X31)72U1 ULRIKA MARGARETA ÖSTERBERG, * 4/7 1931, d. t. verkmäst. O. H. Österberg Iggesund.
ÅSA KATHARINA, * 26/1 1954.
MATS ERIK, * 19/6 1955.
PER ANDERS, * 24/6 1958.
HANS JERKER, * 3/5 1961.
DHR HOTELL DELLENBORG
DHR Hotell Edeborg, heter numer Svanbacken. Klicka på Edeborg för mer inf.
Söderströms Pensionat
På stolpen till vänster vid Hantverksgatan och Nya Kondis, sitter en skylt som visar att här ska man svänga in för att komma till Söderströms Pensionat.
Hos Rudolphi arbetade Per Söderström som möbelmålare. När han flyttade från Färila 1885 bodde de första tiden hos Olbröms. 1910 köpte Söderström av Rudolphi, och hade både bostad och målarverkstad här. Senare tog döttrarna Alma och Stina över och drev Pensionat Söderström. Uppgifter och bild ur Delsbokjolen 2016
Söderströms Pensionat Ede 4:26, nuvarande Storgatan 10
Inger Eriksson. Fram till på 40-talet kanske, jag minns Manne och han åkte på stjärten utan någon rullstol som jag minns.Det är gården bortanför Tandläkarna Dellborg o. Nordin efter 84:an. Jag tror att det var tre syskon och brodern Manne var svårt handikappad, som drev pensionatet.Min moster Bricken hade Nya Kondis och mamma jobbade där ibland, därför lekte jag däromkring.Många har ägt huset sedan dess.
Familjen Söderström: fadern Per med Anna i knäet, Ernst, Stina, Magnus, kallad Manne, Alma och mor Anna. (vi har olika uppgifter om vilka som är Alma resp. Stina.
Uppgifter och bild ur Delsbokjolen 2016
Uppgifter ur Färila släktbok (4H31).
Pehr Söderström f. 3/10 1853, s. t. Måns Svensson i Hovra, Färila. Målare. Utfl. till Ede, Delsbo sn 1885. Död 22/12 1925
Gift 29/4 1883 med (3E6) Anna Månsdotter f. 6/2 1857, d. t. M. Persson i S. Veckebo, Färila. Död 18/7 1922.
Fem barn:
Magnus Vilhelm 2/8 1883 – 1/10 1972 Ljusdals sjukhem
Alma Maria 20/5 1885 – 6/12 1959 Ede 4:26
Ernst Herman 28/1 1887 – 12/4 1908
Kristina Margareta 26/3 1888 – 18/5 1965 Ede 4:26
Anna Margareta 4/5 1895 – 24/2 1921
Vandrarhemmet Johannesberg
Johannesberg 337. Tidigare var fastigheten läkarstation, efter den legendariske Åke Bergström som tillträdde sin tjänst 1 maj 1920 och gick i pension den 1 nov. 1950. Efter honom kom Dr Bengt Nelander som slutade när det blev läkarstationer i Friggesund 1953 och Delsbo 1 nov. 1954.
Text och bilder ur HT den 20 juli 1961, av sign. Ege
Omkring 1954 startade Rickard och Karin Rosenqvist vandrarhemmet
Rickard Rosenqvist var född 11/5 1888 i Vårgårda, Småland. Innan de kom till Johannesberg bodde de i kyrkbyn 9:1, Bjuråker. Dit kom de 1946, dessförinnan bodde de i Hög och Alfta. Rickard avled den 29/8 1975.
Gift 12/5 1918 med Elsa Katrina Persson, Karin kallad, född 11/4 1897 i Alfta, Hälsingland. Död 19/8 1973
Deras son Mauritz Rosenqvist född 27/12 1920 i Alfta och hans fru Marie född 19/3 1943 i Nässjö, bodde här en tid, sedan såldes fastigheten till Palmgrens omkring 1972.
Källa:
Svensk Hembygd. Hälsingland 1938
Gods och Gårdar 1940
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Delsbo
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra
Tack för ditt besök och välkommen åter!
Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62