Sumåsvallen

Dellenportalen har samlat uppgifter om Sumåsvallen från intervjuer, fastighetspapper och i olika arkiv. Allt material i den här artikeln är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.

Följ oss på Facebookoch dela gärna den här sidan med dina vänner


Om du gillar den här sidan,  glöm då inte att klicka på gilla-knappen. Tack!


Var den här sidan intressant? Glöm då inte lägga den bland dina favoriter.

Har du en egen hemsida får du mycket gärna länka till oss


Tack för ditt besök!


Sumåsvallen.

Sumåsvallen eller Swammas som man kallade vallen 1479.
Vallen ligger i Bjuråkers socken men tillhörde Delsbo fögderi.

Sumåsvallen ägs av bönder i byarna Vedmyra och N. Långsbo.
Det aktiva fäbodlivet upphörde i slutet av 1920-talet men det fanns kor här så sent som torrsommaren 1968, då vattnet hemmavid inte räckte till för Orr-Uno.
Andra somrar har får fått hålla terrängen öppen ner mot den fiskrika Sumåssjön.

Tå, är en plats som passerades av många buförande och därför betyder namnet följdriktigt också fägata.

Omkring fäbodvallar vilar ett skimmer av romantik. Vi ser framför oss små hemtrevliga hus med kor och getter, valljäntor och blommande ängar.
Men det var inte för att komma ut i naturen som forna tiders människor började föra djuren till skogen på bete. Det var av nödtvång. Betet runt gården behövdes till vintern och tamdjur var man tvungen att ha för att överleva. Fäbodväsendet är mycket gammalt. Man vet säkert att redan på 1100-talet var systemet utbrett och noga reglerat. På 1600-talet fanns drygt 3000 gårdar i Hälsingland. De allra flesta hade del i åtminstone en fäbod, många i flera. Omkring 1880 kulminerade fäbodlivet, och var ofta levande fram till 1950-talet för att sedan i stort avvecklas. Idag finns ett mindre antal levande fäbodar i länet.

I Hälsingland använder vi ordet vallstuga i stället för fäbodstuga och valljänta och skojänta istället för fäbodjänta och fäbostinta. På hembygdsfester eller på vallar bjuds det på ”skojemat”. Med skojemat och skojänta menas skogsmat och skogsjänta. Skogen uttalas med j istället för g. I vårt landskap buförde man på Svante-dagen den 10 juni, såvida den inte inföll på en söndag. Byanamn med ändelsen bo, som Hallbo, Björsbo, Fönebo, Anderbo o s v, är platser som varit bodland och syftar på att buföra; bu= bod. Föra till bod.


En bild över Sumåssjön, med slaggvarp i förgrunden från ett av gruvhålen på Middagsberget

su-007-karta-skiftet

su-008-karta-utlopp
Två kartbilder från slutet av 1800-talet. Till höger om utloppet låg fäbodskogen, lagrönningen där Orrens slåttade sjögräs och liknande som de hämtade hem med eka berättar Orr-Uno. Korna gick fritt på skogen och hade egna stigar runt sjön.

Basväg – kolarstig
Timmer körare och kolkörare från skogarna ovanför Sumås som skulle ner till Dellen och Moviken hade en egen väg genom vallen. Dessa forkörare som kom från skogarna omkring Skärås, svängde ner mot Sumåssjön (där det idag sitter en vägbom) följde den fram till Sumås, fortsatte genom vallen över Näverbromyran (namnet skvallrar om där funnits en bro) fram till vägskälet mot Aggtjärn där de anslöt till landsvägen.
När vägen blev rätad och förbättrad i mitten av 30-talet ville man få bort Sumås backarna genom att landsvägen skulle få samma sträckning som forkörarna använde under vinterhalvåret. Sjö-Jonke har berättat för Orr-Uno, att när han visade schaktmästaren hur nya vägen skulle kunna dras, fastnade och föll schaktmästaren, och när han rest sig upp, säger han, -här ska det inte gå någon väg, och därmed blev backarna kvar. Dock blev den västra backen något förbättrad medan de båda andra  besvärliga backarna förblev oförändrade.


Sumåssjön


Inget terrängfordon precis. Bilen ägdes av Per Johan Storm och Birger Glad. Den hade tidigare ägts av Joel Stenäs i Moviken. Killen i vit tröja är Elis Jonsson och närmast fotografen står Jonas Jonsson, Ängesholm.


Per Storm med sonen Per-Johan, från Slättjärn


Helmer Storm och Gunnar Jonsson som var gift med Helmers syster Frida

Sumåssjön där vi ser täkter och en lada. Ladan revs och av virket byggdes ett vindskydd ute på udden.  Hitom ladan byggde sedan Emil Strid (tillsammans med Erik Jonsson) sin sommarstuga.
I ekan sitter Mårten Nilssons föräldrar (1Z21) Nils och Brita Jonsson från Wedmyra.

Här ser vi mer hur öppet landskapet var ända bort till täkterna
Norrbobyn 14:11. Vid Sumåssjöns strand ligger Torbjörn Unosons trevliga stuga.
Från ovannämnda stugas strand rakt över viken ligger Sumås 4. Till vänster f d Strids sommarstuga Vedmyra 7:42.
Emil Strid född 16/2 1914 i Älvkarleby Död 2/7 2010. Gift 26/12 1939 med Göta Linnéa Åström född 13/5 1916 i Hudiksvall. Död. 24/12 2010. Medfinansiär vid bygget var affärsmannen Erik Jonsson som var gift med  Berta Åström, syster till Emil Strids fru.
Paret var bosatta i Hudiksvall och sålde sitt sommarhus år 2000 till Björn Stecher från Münster som nu håller på och bygga sig ett helt nytt hus i söderläge med egen badstrand. Kan det bli bättre.

su-001-sumasvallen
Sumåsvallen från den tid då vägen gick rakt upp mot berget innan den svängde av vid Sjöös stuga. Till vänster Karin Jonsson från Orrens i Norrbobyn.

 
Samma plats 28 oktober 2019.


Torpet på berget

su-002-rester-sjos-stuga
Rester efter Sjös stuga. En stugknut med fönsterkarm och en gammaldags byggd jordkällare, är vad som återstår. På slutet av 1930-talet när Orr-Uno var liten pojke var stugan redan obeboelig. På sidan om huset fanns även ett litet fejs.

Det finns även ett uppodlat markområde och en kortare stenmur där uppe på berget.

21L6 Jonas Zachrisson – Sjö född 8/8 1828, son till soldat Zacharias Blixt i Ede, Delsbo.  Soldat nr 83 vid Hälsinge regemente. Han var först bosatt i N. Långsbo och flyttade härifrån till Skärås. Här bodde han åren 1854-1881 vilket framgår av hans dagbok, där han skrev ner utförda dagsverken och erhållna ersättningar. Han var gift två ggr, och avled 8/11 1908.
46N7 Första hustrun, Margta Ersdotter född 14/8 1818, dotter till soldat E. Kring i Högtomt i Delsbo. Hon avled i kolik 1/9 1879.
2D10 Hustru nr 2, Anna Jonsdotter född 14/9 1817, dotter till nybyggare J. Eriksson i Klovan, Bjuråker. Tidigare gift o Änka. Omgift 31/7 1881. Död i slag 2/1 1894
Sex barn:
Erik Jönsson 26/8 1842. Dräng i Vedmyra 4, Bjuråker Död 3/2 1872
Brita 15/12 1846 Gift 1872 med Johan Johansson – Fält, kolare i Anderbo
Zacharias 16/9 1849 Utflyttad till USA
Karin 17/4 1854 Gift 1876 med Tjoven – Fredrik Sundberg. Arrendator i Lingåsen
Jonas 4/9 1856 Krans Gift 1881 Soldat i Delsbo, Bosatt i Moviken och Anderbo
Margta 18/2 1861 Gift 1898 med Per Falk i Skärås. Sonen Jonas blev känd som Sjö-Jonke

Huset och skogen kom att säljas till Iggesunds Bruk 1893. Troligen är många skogshuggare och kolare som bott i huset under kortare perioder. Men vi har inte funnit någon som varit fast boende här.

su-014-

Bild ur fastighetsregistret. Säljare av läg. Sumås Nr. 2 och Sumås Nr 4 var (1Z16) Jonas Nilsson 1855-1938 i Vedmyra, farfar till Mårten Nilsson.

 

 

Åströms vallstuga
7:36
Åströms stuga som ligger i innerkurvan i den västra backen är ditflyttad för att den skulle komma närmare landsvägen som då gick rakt fram uppför berget. Tidigare låg stugan omkring 70-80 meter västerut på nedsidan av landsvägen, strax till höger om den väg som leder ner till f d Strids sommarstugan vid sjön.


Platsen där stugan stått tidigare är väl synlig med spismursröse, grundstenar och kylgrop. Hade man vetat att vägen skulle få den sträckning den har idag, hade man nog aldrig flyttat stugan.


Åströms stuga. Fr v. Okänd,  okänd, sittande grabb är undertecknad, min far Annebo-Johan  Jonsson, Inga-Britt Bergfelt, sittande okänd, Sven Bergfelt med sonen Bernt i knä.

su-017 
Åströms stuga, våren 2015. Sedan gammalt har stugan ägts av (29C8) Per Erik Åström 1858-1947.
Gift 1879 med Sigrid Kathrina Hagbom 1844-1921. Bakgrunden till att Sven och Inga-Britt Bergfelt  fick använda den här vallstugan var att Sigrid Kathrina Hagbom var Inga-Britts farmors mor.
De fick sex barn.
Emma Katharina 13/10 1870 g. Löjdström, Inga-Britts farmor
Hulda Margareta 17/7 1873, hennes son Olof Persson f. 2/7 1899 – kallad Åströms Olle, vars dotter Ann-Britt Persson f. 8/8 1939 kom ofta att vistas här och hos Sven o Inga-Britt Bergfelt i Anderbo
Selma Augustina 28/8 1879
Erik Oskar 21/6 1882
Per Johan 7/11 1885
Karl Anders 19/9 1889

Ann-Britt Persson kom sedan att överta stugan. Hon har två söner, Tommy Persson född 27/8 1956 och Tord Persson född 17/4 1960.

Hon sålde sedan stugan till  Ulf Lars-Erik  Bertilsson och Karin Birgitta Nilsson som lät byta ut syllstockar och annat innan de sedan sålde den Våren 2017  till  egenföretagare Frieder Speck från Lörrach.

 

 

su-003-vag
Mitt i bild syns ett ljust parti efter gamla landsvägen som gick rakt fram uppför berget. Åströms stuga till vänster, Orrens fejs och stuga i mitten och Mårten Nilssons stuga till höger.


 

su-004-hudiksvalls-profiler
Åströms stuga i bakgrunden. Erik Jonsson och Nils Englund efter ett lyckat fiskafänge.
Nils Englund, guldmedaljör på VM i skidor 5 mil 1935 och skidfabrikör i Hudiksvall.

 
Samma plats 28 oktober 2019

 

Orr – stugan, Sumåsvallen 9 – 11
Vedmyra 7:8

En del av stugorna är naturligt gråa medan andra har blivit vackert bruna och kådbrända av den stekande solen. Några stugor har omsorgsfullt snidade dörrar med vackra smidda beslag. Orr-stugan är en sådan. Den ligger som ett blickfång vid foten av Idberget, med hela långsidan vänd mot söder. Här är det Orr-Uno eller Uno Jonsson som han heter, som har hand om den gamla släktstugan. Jag träffade honom i hemmet i Norrbobyn. En gång i tiden låg Orr-stugan närmare Mårten Nilssons stuga, med blev flyttad högre upp p g a av den vattensjuka marken.

 

su-009-orr-stugan 
Orr-stugan med Tilda Bergfelt 1898-1984, till höger. Den andra flickan är troligen en vallpiga.


Orr-Karin Jonsson 1868 -1954 i mitten. Det är osäkert vilka de andra är.


su-005-orr-stugan
Orr-stugan tidigt 1900-tal. I vit klänning sitter Karin Jonsson 1868-1954, från Orrens och hennes man (47A22) Jon Jonsson 1866 -1923, från Anderbo. Damen är troligen en vallpiga och barnet är troligen Karin och Jons son Johan född 1900 eller Erik född 1905.


 
Fr v. Anna Jonsson från Pipars, Orr-Brita Larsson, Anna Eriksson, Utigårn, Olle Jonsson f. 1930, Erik  Eriksson, Utigårn, Orr-Olle Larsson, Norrbobyn.

 
Fr. v. (1Z24)  Orr-Olle Larsson 1879 – 1955 , Natan Bergman, (1U14) Erik Eriksson, Utigårn, Anna Eriksson, Utigårn, Olle Jonsson f. 1930, Orr-Brita Larsson 1880 – 1958.


(9Å51) Erik Jonsson (1870-1942) från Olsvens i Norrbobyn. Han var bror med Orr-Brita


Det är oklart vilken flickan och mannen till vänster är. Det kan vara Nils Englund?
Till höger sitter Erik Jonsson f. 1905 med (42N34) Åströms Olles dotter, Ann-Britt Olsson f. 8/8 1939 i knä. Hon kom som vuxen att bli ägare till Åströms vallstuga.

su-013-karin
Orr-Karin Jonsson 1868 – 1954 med undertecknad, barnbarnet Åke f. 1942

su-010-uno-elsy 
Orr-Uno Jonsson f. 8/3 1928 gift 1951 med Elsie Olsson 1931-2016 från Sjömyra i Delsbo. 

su-018-orrens 
Sumåsvallen 9 -11, Orr-stugan, våren 2015

 

Pipar-stugan, ägdes av nämndeman Lars Andersson i Kyrkbyn.
Bakgrunden var följande. (2B16) Lars Andersson 1849-1904, var ingift hos skräddars i kyrkbyn, och hans bror Per Andersson var måg och bonde hos Pipars i Norrbobyn.

I en levnadsbeskrivning om Kerstes Ante eller Anders Olov Andersson som han hette, framgår att Lars Andersson var en morbror till Kerstes Ante och att han och Jonas Olsson (Hästnäs Jonke) och Karin Eriksson från Avholm brukade gå till Sumåsvallen för att hälsa på. År 1895 gör de ett besök och blir bjudna på bär med mjölk och grädde.
Egentligen skulle de inte få någonting för de hade olovandes varit till Näverbrotjärn och tävlat om vilka som kunde få mest med blodiglar på benen. Ante var värst han hade 10 st.
Där var också Nirs-Brita som var 15 år och hade 5 kor och 2 getter att sköta.
Brita och Anna Fredin 13 och 15 år hade hand om J. Fredins djur.
Nämndeman Anderssons stuga flyttades och finns idag på Sundsön i Norrdellen vid Kyrkbyn. Ägare till stugan på Sundsön, Aril Frydén. Pipar-stugan, liksom fejsbyggnaden låg båda med gavlarna mot vägen.

 

 
Sumåsvallen 13, Vedmyra 7:34. Nils och Brita Nilssons stuga. Till höger skymtar gaveln på Pipar-stugan som blev flyttad till Sundsön.

su-016-nilssons.
Sumåsvallen 13, Vedmyra 7:34.  Mårten Nilssons stuga, våren 2015

su-012.m-nilsson
(1Z21) Mårten Nilsson 1923-1999, gift 1950 med (38P38) Göta Delin, framför sin stuga som nu ägs av sonen Olle Nilsson f. 7/7 1950.

 


Sumåsvallens kallvattenkälla ligger mellan stugorna 13-17

 

su-011
Sumåsvallen 17Sumås 2:1. Fredins. Tidigare ägare Karlarsas och O. Fredin N. Långsbo.

 
Sumåsvallen 17, den 28 oktober 2019.

 

 

so-012-erik-bergman 
Sumåsvallen 19. Fredins (10R21) Erik Bergman, lantbrevbärare i Delsbo 1910-2008, framför sin stuga som före honom hade ägts av (47A46) Johan Fredin 1858-1933, (bror med Jon Jonsson i Orr-stugan), bosatt i Norra Långsbo. Nu ägs stugan av Erik Bergmans son Bo Bergman f. 3/6 1953.


Johan Fredin N. Långsbo 1858-1933.


Sumåsvallen 19. Nu Bo och Kristina Bergmans vallstuga


Anna Andersson, Erik Östgård, Sven Månsson och Erik Bergman


Mårten Nilsson, Klint-Lars Jonsson


Sumåsvallen 19. Sumås 2:2, den 28 oktober 2019


Sumåsvallen 19, tillhöriga fejsbyggnad

 

 

su-015-monssons
Sumåsvallen 21, Sumås 2:3
(41K3) Sven Månsson f. i sept. 1930 med sonen Anders f. 31/8 1955, våren 2015. Sven berättar att det var hans svärfar (58K6) Jonas Frisk 1899-1971, som flyttade hit den här stugan från Håknorrbo 1967.

 

 

År 2000 frågar jag Orr-Uno om han vet hur gammal vallen är?
Vallen är från 1500-talet eller äldre säger Uno som sett en karta över området från den tiden. Våran stuga är troligtvis från 1700-talet eller från början av 1800- talet. Själv har jag varit på vallen varje år både vinter och sommar i stort sett hela livet. När jag var liten fick jag följa med föräldrarna och nu har jag fyllt 70.

Vad gör du där på vintrarna?
Vi har skogsskiften efter Sumåssjön där vi avverkar ibland eller så anglar vi, det blir alltid några gäddor.

Har Ni alltid tillbringat somrarna på vallen?
Vi försökte ett år att åka runt med husvagn, men det var inget för oss, lugnet på vallen går inte att byta bort.

Vad är det bästa med Sumåsvallen?
Som du vet är jag är dragspelare. Tänk dig att få sitta utanför stugan med dragspelet och några vänner. Se ut över sjön och bergen och vinka till bilar som åker förbi. De flesta som passerar känner vi, det är bofasta eller sommarboende som bor längre upp i byarna. Vill vi fiska har vi fullt med tjärnar och bäckar och sjöar runt omkring. Samma sak när det är bärtider. Blåbär, lingon, hjortron och svamp, det finns hur mycket som helst.
Ibland kan vi göra en picknick upp på något av bergen bara för att njuta av utsikten. Bada har jag slutat med, men för ungdomarna är det ju nära ner till badstranden

Är det sant att det spökar på vallen?
Ja det finns det många trovärdiga personer som sett och upplevt ett och annat.

Berätta!
Farfar berättade om en gång när han sov ensam i stugan och vaknade av att någon snarkade bredvid honom i sängen. Ensam och rädd vågade han inte ens röra sig utan sneglade försiktigt för att i ögonvrån kunna få se vem det var. När han till slut vrider på huvudet så blir allt omedelbart tyst och stilla igen. Och någon mer än farfar fanns inte i rummet
Det här upplevde en släkting till mig.
Det var sent på hösten, den första snön hade just fallit. Han hade kört upp på vallen med lite virke på en släpvagn och stod parkerad ett 10-tal meter från vägen. Hunden som är med står bredvid.
Så kommer en gammal man med grått skägg åkandes på en gammaldags träspark. Han hejar på mannen men han får ingen reaktion tillbaka. Hunden som normalt vill skälla och springa fram och hälsa, står nu blick stilla och bara tittar. Han tycker att något är konstigt och medan han fortsätter att lasta av sitt virke, ser han mannen med sparken svänga in mot en av stugorna.
När virket är avlastat går han för och titta vart mannen med sparken tagit vägen. Hunden har nu satt sig invid släpvagnen och vägrar att följa med. Framme vid uppfarten till stugan ser han att snön ligger helt orörd och att det inte finns några som helst spår efter någon. När han ser sig om upptäcker han att det är likadant efter landsvägen. Något spår efter någon spark kan han inte se bland hjulspåren.
Uno berättar om fler oförklarliga händelser men det här får räcka. Alla vallar har sina mysterier, det är det som gör livet på en fäbodvall så speciellt säger Uno.


Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt

Tack för ditt besök!

Sammanställt av Åke Nätterö 


Tillbaka till toppen

Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *