Bjuråkersbo morfar till kejsarinna

Knut Nils Falk – Flygare var morfar till kejsarinnan Eugénie och Suez-kanalens skapare

Åtskilliga tidningar har fascinerats av den är berättelsen, men vi har bara nöjt oss med att hänvisa till ett par lokala tidningsartiklar.

Enligt släktforskare på internet var han son till  Sven Falck och Karin Nilsdotter i Mo, Hälsingland, och han var bror till kronolänsman Sven Svensson Falck i Bjuråker. 


Följ oss på Facebookoch dela gärna den här sidan med dina vänner


Gillar du den här sidan, glöm då inte att klicka på Gilla-knappen. Tack!


Har du en egen hemsida får du gärna länka till dellenportalen.se Tack för ditt stöd!


Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det dokumentet du har framför dig.


Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan

 

Bjuråkersbo morfar till kejsarinnan Eugénie och Suez-kanalens skapare

 


Kejsarinnan Eugènie 1853. Bild från Wikipedia

Morfadern till Napoleon III:s gemål, kejsarinnan Eugénie, var en enkel sjöman från Bjuråker, han var också morfar till Suez-kanalens skapare, vicomten Ferdinand de Lesseps. Hur kunde det komma sig? Ja, den frågan har besvarats av lektorn Karl Pira, som efter en undersökning av släktförhållandena redovisat det sensationella resultatet.

Bjuråkersbon var styrmannen Knut Nils Falck, som tydligen var en färgstark individ. Här i Sverige kom han i kontakt med rättvisan och måste i all hast skudda hemlandets stoft av sina fötter, sedan han vid en slagsmål på en krog i Hudiksvall råkat slå ihjäl en annan sjöman med ett kraftigt knytnävsslag.
Detta hände i slutet av 1700-talet. På många år hörde hans släkt ingenting av honom, men så en dag fick hans systrar bosatta i Bjuråker, ett brev från honom, vilket snart följdes av flera.

Som en sagoberättelse
Det var ett märklig innehåll i breven, och för systrarna kändes det som om de hade läst en sagoberättelse. Efter många år till sjöss hade brodern skapat sig förmögenhet och bosatt sig som köpman i Havanna på Cuba och tagit sig namnet Kirkpatrick of Closburne. ( se ätten kirkpatrick). Han blev sedan kubansk konsul i Malaga i Spanien och var nu alltså i en ansedd position, gift och hade två döttrar.

En av hans döttrar, Maria Manuela, gifte sig med en spansk grand, C. de Guzman y Portocarrero, greve av Montijo, av urgammal adel. I detta äktenskap föddes dottern Eugénie, som sedan blev Napoleon III:s gemål och således kejsarinna av Frankrike.

En annan dotter gifte sig med den franske vicomten de Lesseps och de fick en son, Ferdinand, som gjorde en uppmärksammad diplomatisk karriär men som främst gått till historien som skaparen av Suez-kanalen.

En av Falcks systrar gifte sig med en Hammarström och en annan med Pira och de fick talrika ätteläggar. Genom breven från Falck kände alla väl till släktskapet med kejsarinnan Eugénie och vicomten de Lesseps. En son i det hammarströmska giftet blev kronofogde i Härjedalen.

En son till makarna Pira, Jon Olof, blev kronobefallningsman i Ljusdal, sedan stadsfiskal i Söderhamn och slutligen rådman i Stockholm. Hans tre söner blev också länsmän – Wilhelm i Norrbo, Sven Magnus i Gnarp och Jacob i Härjedalen.

Släktingarna skulle efterforskas
Sedan kejsarinnan Eugénie blivit änka började hon någon gång på 1870-talet intressera sig för de okända släktingarna i Hälsingland, som hon hört sin morfar tala om. Hon bad därför Oskar II om hjälp vid efterforskningarna. Denne lät länsstyrelsen i Gävle ta hand om saken, men de uppgifter som lämnades Eugènie, var dock av den karaktären, att hon tappade intresset för vidare efterforskningar. Hon hade förmodligen räknat med att släktingarna skulle tillhöra den svenska adeln och inte vara ”vanliga” enkla människor.

Hennes kusin, Ferdinand de Lesseps, styrkte henne i hennes uppfattning att deras gemensamma morfar, den magnifike Kirkpatrick i Malaga, inte kunde vara den identisk med den förrymde svenske sjömannen Falck. Det var en uppfattning som bada kusinerna slutligen kom fram till.

Falck, alias Kirkpatrick, hade inte något gott anseende hos sina släktingar i Hälsingland efter dråpet i Hudiksvall och rymningen till utlandet. Flera av släktingarna var ju också lagens väktare! Uppgifterna i breven togs dock på allvar, då de hade en sådan värklighetes prägel.

Vilken moral Falck än hade så syntes det systrarna meningslöst av honom att i breven fantisera ihop en historia om att han hade blivit rik och slagit sig ned som konsul i Malaga och att hans döttrar hade blivit ingifta i den spanska och franska högadeln. Och hur skulle kejsarinnan Eugènie kunna få reda på att hon hade släkt i Hälsingland, om inte hennes morfar talat om det för henne?

Det fatala i sammanhanget är dock, som Falck skrivit till systrarna, gått förlorat vid en eldsvåda. Enligt uppgift åtog sig länsman Wilhelm Pira att resa till kejsarinnan Eugènie för att övertyga henne om hennes morfar Falcks identitet, men resan blev aldrig av.

Många bittra besvikelser
Kejsarinnan Eugènie, som uppnådde den ansenliga åldern av 96 år – hon dog så sent som 1920 – upplevde många bittra besvikelser. Hennes gemål tvangs genom nederlaget mot Tyskland att lämna sitt land.

I landsflykten i England blev Eugénie snart änka och några år senare förlorade hon även sonen, kejsarprinsen kallad. Han stupade i strider mot zulukaffrer i Sydafrika. Eugènie blev alltmer ensam. Under 1:a världskriget lät hon inrätta ett sjukhus för sårade på sin egendom Farnborough.

Strålande vacker, intelligent och viljestark hade Eugènie under maktens dagar och stort inflytande på sin make, kejsare Napoleon III, och deltog ofta i ministerkonseljens förhandlingar, men hennes bristande omdöme och stora tilltro till sig själv gjorde ofta, att hennes inflytande blev ödesstiget.

Han skapade Suez-Kanalen
Eugènies kusin, Ferdinand de Lesseps, utgjorde under 1850-talet planer på att genombryta Suez-kanalen och han lyckades få till stånd tillräckligt med kapital för kanalbygget. I november 1869 invigdes kanalen högtidligt. Tio år senare satte Lesseps igång en livlig propaganda för att genombryta Panamanäset.

Arbetet med att bygga denna kanal måste dock avbrytas på grund av de alltför höga kostnaderna. Finansieringen ledde till tvivelaktiga manipulationer, som resulterade i Panama-skandalen. Någon del i dessa hade semmeltid inte de Lesseps.

Vem forskar vidare?
Har en enkel bjuråkersbo på jakt undan polisen slår sig fram i främmande land och skapar sig en god social ställning med döttrar ingifta i den spanska och franska högadeln är ju ett lockande äventyrsöde, som borde kunna utgöra stoff till något mer än en spännande roman men väl till en levnadsskildring av en sanningssökande forskare.

Detta till yttermera visso som bjuråkersbons barnbarn blev två historiska personligheter: kejsarinnan Eugènie och kanalbyggaren Ferdinand de Lesseps.

Källa:
Hudiksvalls Tidning 15 februari 1986
Av Börje Sundin
Avskrift, Åke Nätterö

 

 

Hudiksvalls Tidning den 11 februari 1946
Saxat ur en längre reportage.

I slutet av 1700-talet  fanns i Bjuråker en man i trettiofemårsåldern vid namn Knut Nils Flygare-Falck. Sent en kväll råkade han i delo med en annan bjuråkersbo efter en skogsväg. Ordväxlingen blev hetare och hetare och snart svallade Falcks ilska över sina breddar och i blind ilska slog han till sin motståndare så att denne stöp och blev liggande till synes livlös. Falck blev rädd för att han slagit ihjäl karln och morgonen därpå var han försvunnen från orten. Falcks motståndare dog dock inte utan kryade på sig ganska snart. Han dödade nämligen aldrig någon sjöman i Hudiksvall innan han rymde från hemorten.

I Svenska Dagbladets reportage påstods att han meddelat sig med med sina systrar av vilka den ena var gift med en Hammarström och den andra med en Pira.

 

Text och bild ur Hälsingerunor 1952

 

 

Enligt släktforskare på internet var Knut Nils Falk – Flygare son till  Sven Falck och Karin Nilsdotter i Mo, Hälsingland. Han var bror till kronolänsman Sven Svensson Falck i Bjuråker. 


Kyrkbyn i Bjuråker. Högst upp till höger kan vi se var kronolänsman Falks fastighet låg

 

 

Uppgifter ur Bjuråkers släktbok med några tillägg:

– 20 E 1 –
(X29) Sven Svensson Falck 18/5 1734. s. t. Sven Falck i Mo, Hälsingland.  Infl. omkring 1780 fr. Mo sn. Hälsingland.  Lärodräng vid Flors manufactori 1754-56,  G. 1776. Kronolänsman. Bos. i Kyrkbyn, Bjuråker. † 9/2 1803 (lungsot).
1. Margreta Elisabeth Regnèr 5/9 1755, d. t. direktör Olof Regnèr i Mo sn, Hälsingland
  Christina Catarina 1770 utfl. t. Hanebo 1793
  Sven Magnus 27/1 1772 Kronolänsman. † 29/6 1823 (drunknad).
  Brita Elisabet 29/12 1777 – 24Å2 g. m. kronolänsman Olof Hammarström i Delsbo
  Greta Beata 27/9 1779 – 2
  Anna Dorotea 1781 † 15/11 1809 (lungsot).
  Inga Helena 12/9 1784 G. o utfl. t. Hudiksvall
  Johan Olof 23/9 1787 Kronolänsman  † 6/7 1836 (slag).
  Nils Petrus 13/4 1790 – 3. Kronolänsman i kyrkbyn, Bjuråker

– 20 E 2 –
Jacob Pira 26/9 1775 – Njutånger. Infl. från Järvsö. Fältbävel vid Hälsinge. reg. G. 1/10 1802. Bos. i Kyrkbyn, Bjuråker. År 1803 utfl. t. Ljusdal där han nämns som kronofogde † 22/5 1833 Kläppa, Ljusdal
1. Greta Beata Falck 27/9 1779, d. t. kronolänsman Sven Falck i Kyrkbyn, Bjuråker. Utfl. t. Ljusdal 1803  † 1853
Inga Elisabet 24/11 1802 – 10D4


Norrbo släktbok:

– 24 Å 2—

1 Olof Hammarström, *(20/10) 20/8 1774, s. t. byggmäst. J. Hammarström i Norrbobyn, Norrbo. G. 1805. Fanj. o. kronolänsman i Bredåker 1, Delsbo. † 18/11 1824
(X4)20E1 Brita Elisabeth Falck, *29/12 1777, d. t. kronolänsman S. Falck i Kyrkbyn, Bjuråker. Änka. Bos. i Vi s4, Delsbo. † 12/4 1850 i Hogdal, Jämtl.
Sven Olof, *25/1 1808. Häradsskriv. i Härjedalen
Margreta Elisabet, *15/8 1811
Johanna Christina, *31/7 1816, † 14/8 1816
Johanna Christina, *14/7 1819, † 7/1 1822

-6 H 3-
Sven Jacob Pira 30/1 1804 i Ljusdals sn. G. 24/2 1830. Kronolänsman. Bos. i Storbyn s9, Färila † 5/10 1864.
2 Margareta Christina Östberg 1/3 1799, d. t. länsman M. Östberg i Storbyn, Färila. Fl. t. Rödön 1873.
Josefina Beata Augusta tv., 12/8 1830 – 4
Eugenia Christina Charlotta tv., 12/8 183o, fl t. Norrbo † 2/10 1901
Sven Magnusson 28/10 1831, fl. t. Söderhamn 1847
Jacob Vilhelm 29/3 1833 fl. t. Norrbo, se nedan
Ottilia Margreta Vilhelmina 9/4 1834, † 14/6 1837
Carl Gustaf 2/7 1836, stud. i Uppsala
Pehr Adolph 2/4 1838, fl. t. Ljusdal 1859
Ottilia Margreta  Vilhelmina 10/2 1840, bos i Storbyn. † 31/1 1908
Johan Oskar 18/12 1843, fl. t. Ljusdal 1859


Norrbo släktbok:

—37 Å 2—
(X9) Jacob Vilhelm Pira, *29/3 1833, s. t. kronolänsman S. J. Pira i Färila. G. 1863. Kronolänsman. Bos. i Åbro, Norrbo. † 2/5 1912
1 Anna Elisabeth Strandberg, *26/9 1830, d. t. fanj. C. S. Strandberg i Norrbo. † 2/4 1912
(X9) Anna Charlotta (Pira), *7/9 1877. (Fosterd.)   3
(X18) Blenda (Pira), *9/5 1877. (Fosterd.) G. o. utfl. t. Säbrå 1902

 

 

Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt

Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Delsbo.
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78

Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra

Tack för ditt besök och välkommen åter!

Sammanställt av Åke Nätterö


Tillbaka till toppen

Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-60062

4 kommentarer

  1. Dellenportalen

    Hej!
    Detta är mina anor och Knut Nils Falk Flygare alias Kirkpatrick fann jag detta om;

    Dalpilen 1881 sid 3
    En sägen har gått om att f. d. kejsarinnan af Frankrike Eugenie skulle härstamma från en svensk slägt. Så lästes för åtskilliga år sedan i en tidning, att kejsarinnans morfader, hr Kirkpatrick, enligt utsago af en herre i Glasgow, som varit förtrolig vän med honom, varit svensk konsul i Malaga. Med sin fru, som liksom han skulle varit af svensk börd, hade han flera barn, och en af hans döttrar egift sig med yngre sonen af en spansk grand, som vid sin äldre broders död ärfde husets titel och blef fader till kejsarinnan. Detta öfverensstämde med en inom svenska slägterna Pira och Falk, långt innan berättelsen blef synlig i tidningarne, gängse tradition. En Knut Nils Falk Flygare, sjöfarande med uppgifven hemortsrätt i Hudiksvall, rymde, fruktande följderna af en för kraftigt ut- delad örfil, i slutet af 1700-talet till Spa- nien, der han hade bosatt sig under det antagna namnet Kirkpatrick och slutli- gen blifvit svensk konsul i Malaga. Den- na sägen skulle, uppgifves det, ha vunnit bekräftelse af den bortfarnes bref, som dock nu mera äro förkomna, till hemma varande slägtingar. Nämde K N. Falk Flygare med antagna namnet Kirkpatrick var broder till Sven Falk, länsman i Bjuråkers socken i Helsingland, från hvars dotter Margreta Beata här- stamma nu varande landsfiskalen Sven Magnus Pira, kronolänsman i Gnarps, och Jacob Wilhelm Pira, kronolänsman i Norrbo distrikt. Berättelsen om kejsa- rinnans svenska härkomst hade, som man finner, åtminstone sken af sannolikhet för sig. Men det visar sig först och främst, att ingen med namnet Kirkpatrick varit anstäld som svensk konsul i Malaga un- der tiden mellan 1769 och 1840. Här- till kommer ett samtal med hr Ferdinand de Lesseps, Suezkanalens berömde upphofsman, hvilket i december förlidet år stod att läsa i engelska tidningen Pall Mall Gazette angående bland annat kej sarinnan Eugenies slägt. Hr de Lesseps bör, såsom kusin till henne, känna förhållandet väl, och af hans berättelse, om den rätt återgifvits af interlokutören, framgick, med för öfrigt rätt intressant, följande. Hr de Lesseps’ fader skickades, emedan han talade spanska lika väl som franska, med Lucien Bonaparte, fransk ambassadör, till Madrid. Bonapartes uppgift var att återvinna Louisiana i Amerika åt Frankrike, hvarför han borde inleda vänskapliga förbindelser med de mest framstående personerna i Spaniens sydliga hamnar. Sålunda formerades bekantskap med Förenta staternas konsuler och med en af de intelligentaste bland dem, hr Kirk patrick i Malaga.Denne, liksom hr de Lesseps, var af skotsk börd och förbindelsen dem emellan blef ändå intimare då de förälskade sig i tvänne systrar, döttrar till en inflytelserik man, senor Grevigny, och erhöllo dem till äkta.

    Titel: Dalpilen Datum: 1881-02-11

  2. ja det här berättade min pappa om rune pira om en jejsarinna eugenia av teba vi skulle vara släkt med och om napolion pappa dog 2 år sedan nu i maj 96 år hans far hette min farfar p jakop pira willhelm pira var någon kusin till pappa

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *