Biografer i Hudiksvall

Den första biografen öppnade sina portar den 28 december 1895 i Paris. I Hudiksvall visade Lumiérs Kinematograf rörliga bilder redan 1898.


Hur kom det sig att lilla Hudiksvall blev ärad möjligheten att redan 1898 fick se rörliga bilder? Förklaringen var minst sagt överraskande. Det visade sig att filmförevisaren av Lumiérs Kinematograf, Ad. Berggren tidigare hade varit smältsmed vid Iggesunds bruk där han och familjen varit bosatt. Han deltog med sin apparat vid Stockholmsutställningen 1897 där även Iggesunds bruk var med som en av de stora utställarna. De blev belönad med guldmedalj med motivering: För utmärkta stål och manufakturvaror.
Anders Gustaf Berggren * 31/7 1864 i Karbenning, Vestmanland. † 25/12 1938 i Trångfors. Gift 15/12 1889 med Augusta Jernberg * 16/6 1881 i Fellingsbro. † 16/1 1935 i Trångfors, Västmanland
De hade många barn

År 1907 öppnade så Teatraliska Biografen, som sedan bytte namn till biografen Rex, anses vara stadens första fasta biograflokal. Ägare av Rex-biografen var Karl Ekström.  Något år senare omkring 1920 tillkom biograferna Panografen och Skandia.
Skandias ägare var A-B Svensk Filmindustri.
Karl Teodor Ekström * 9/11 1902 i Ervalla, Västmanland. Biografägare. son till bagare Karl Gustaf Ekström i Hudiksvall. Gift 1925. † 9/7 1963 i Hudiksvall


Den svenska stumfilmen.


Läs om den första ljudfilmen och mycket mer.


Läs om Svens Talfilm.


Kortfattad Svensk filmhistoria.


Läs om Stumfilm på Wikipedia


De första filmerna.


Biografmuseet i Säter


Filmmuseet i Kristianstad. -och på Wikipedia.


Sveriges folkbiografer


Nordisk Film, Wikipedia


SBF Sveriges Biografägare förbund.


Riksföreningen Biograferna.


Filmhistoria.se


Filmen – Tekniska museet.


Filmens historia. läs mer om Film på Wikipedia


Portabla filmprojektorer. Kinofaboxar


Så här fungerade en filmprojektor


Läs om Biografer i Sverige


Att vara Biografmaskinist.


Se film när Konungen anländer till Stockholmsutställningen 1897


Läs om Filmens historia på Wikipedia


Filmens historia – del 1 (1895-1926)


Se filmer Filmarkivet.se


Se fler bilder Sockenbilder/Hudiksvall


Se KANALEN – inf. från Hudiksvalls Stads Hembygdsförening


Se HUDIKSVALLS SAMLARFÖRENINGEN.


Se HUDIKSVALLS-KOMMUN NYA & GAMLA BILDER.


Se film från Hudiksvall 1927.


Läs om Stockholms äldsta biograf som ännu är i drift


Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det dokumentet du har framför dig.


Mejladressen till oss hittar du längst ner på sidan.

 

Lite inf. om Godtemplarhuset där första biografen var inrymd

IOGT-rörelsen bildades av Olof Bergström från Lennsjö i Bjuråker

Kv. Kronan 4, i hörnet Marknadsgatan/Trädgårdsgatan låg biografen.

Byggnadslov till huset gavs 1884 och två år senare slutbesiktades det. Byggherre var Godtemplarorden. Huset har genomgott många mindre, invändiga och förändringar, bl.a. 1917 under arkitekt Frey Berglunds design. Hudiksvalls folkbank, Hudiksvallspostens tryckeri fanns här i huset och Försäkringskassan har haft lokal här. Även Caféföreningen Mimer hade sin verksamhet här i huset och första biografen var inrymd på bottenvåningen med entré från den nu igensatta gaveln Marknadsgatan/Trädgårdsgatan. Senast renoverades det 1981-82



Hudiksvalls folkbank. Under åren 1890 – 1905 ligger folkbanken i godtemplarhusets lokaler på Marknadsgatan. I mitten, vid disken, står kamrer Alfred Johansson, en av stadens driftigaste byggherrar.
Text och bild ur boken, Hudiksvallsbilder 1985.


Hudiksvallsposten den 3 mars 1898


Hudik Boxning Godtemplarhuset
I Godtemplarsalen tävlades framförallt i boxning, brottning och bordtennis. När salen blev för trång restes ett tält för boxning på närliggande Kotorget, skriver Hälsinglands idrottshistoriska sällskap.


 


Vykort från början av 1900-talet visar Godtemplarhuset på Marknadsgatan



Godtemplarhuset på 50-talet


Samma hus som ovan, Godtemplarhuset i hörnet Marknadsgatan – Trädgårdsgatan.
Foto: Viveca Sundberg 27 feb. 2024


Hudiksvallsposten den 3 februari 1898


Här kan du se några av de filmer som Ad. Berggren visade – klicka på Lumiérs Kinematograf.


Läs mer om kinematografens program på Stockholmsutställningen 1897.


Så här fungerade en Kinematograf, Wikipedia



Hudiksvallsposten den 29 april 1905


Hudiksvalls Nyheter den 5 december 1906


Det berättas om Olympiska spelen i Athen 1896.



Filmen handlade om Skomakar Vigts storbragder i Köpenick.


Hudiksvallsposten den 26 november 1907


HUDIKSVALLSPOSTEN DEN 12/1 1907

Stående teater i Hudiksvall är den stora nyhet, som vi har att glädja allmänheten med. Visserligen »bara» biografteater, men det är inte bara det. Teatern har inredts å nedre botten i kamrer Alfred Johanssons under byggnad varande stenhus vid Storgatan och öppnar sina portar för första gången i dag kl. 1. Tvifvelsutan kommer den med en ypperlig, från Paris införskrifven apparat af modärnaste slag och ett omväxlande och roande program, som för resten kommer att vara nytt för hvar vecka, att fylla ett värkligt behof i vår med goda och billiga nöjen ej öfver höfvan försedda stad.

Avskrift:
Viveca Sundberg

 

 

HUDIKSVALLSPOSTEN DEN 15/1 1907

HUDIKSVALLS TEATER (BIO)

Hudiksvalls teatrar — storstadslikt, you know! När det kommer, kommer det rigtigt på en gång. Först en lång teatertorka och så i ett slag föreställning på föreställning! Detta hufvudsakligen däraf att Hudiksvalls nyinrättade biografteater i lördags middag öppnade sina portar.

Det var dagsens stora händelse. Kolossalt! American fashion, you know! Teater i ett hus som är under uppmurande. Nå, den smartness, som detta vittnar om, utmärker hela företaget. Ty det är smartness i att hitta på något så utmärkt, något som så precis är just hvad vi behöfva. Men tänk, att ingen hittat på det förut!

Denna biografteater skall fylla ett behof. Ty nu behöfva vi inte gå och ha tråkigt mer, vi själfva och alla landtbor och andra främlingar som komma till sta’n. När dessa uträttat sina ärenden ha de annat att gå på än bara serveringslokalerna. Från den synpunkten är det rent af en socialt och samhälleligt gagnande inrättning, den här biografteatern, och, enligt hvad vi tro oss med visshet veta, är det just också den synpunkten som varit den egentliga orsaken till företagets uppkomst. Ty det är ganska visst att det inte är ett affärsföretag i vanlig mening, inte anlagdt och startadt för förtjänstens skull, som för resten kanske blir tämligen tvifvelaktig. Utan för sakens skull af en socialt och allmänt intresserad man, chef för resten för en af våra större industrier, för att vi ska ha något för våra lediga stunder, något som är nöjsamt, utan att vara neddragande, och förty i stället uppiggande och stärkande. Ty det är faktiskt stärkande, faktiskt hälsosamt med ett godt skratt, med att ha roligt, nota’bene när nöjet är sådant att det inte följes af s.k. bondånger och själfförakt.

Men vi ska hoppas att det bär sig äfven som affär, åtminstone så mycket att det går ihop och så att vi få ha biografteatern kvar. Vi äro dock för sjutton hakar en stad på så godt som 6,000 invånare, med Åvik 8,000!

Hvasa? Skulle inte det vara tillräckligt för att hålla uppe en biografteater! Och så som vi gå framåt. Vi som raskt utveckla oss efter kontinentala mönster. Ja, rent af american fashion, you know!

American fashion! Främlingen stannar häpen och betraktar detta bygge, därifrån det ljuder musik, öfverdöfvad ibland af en skroflig basrösts vidt ljudande: Hit med tegel! Eller tegellangarens gälla: Upp där nere! när han vräker tegelbördan ned på ställningen med dån.

Ja, pojkar när ni nu kommit till sta’n och lagt in en ny och redig mullbänk och ni stintor, när ni varit och fotograferat er, så träffas vi på Biografen. Och kommer ni ej, stintor, kan jag tala om för er att där finns en professor, som är karl till att framkalla er. Då jag såg honom där framkallade han ej mindre än tre de allra som sötaste töser. Som dansade för honom och oss.

Ja, premiären i lördags var en fullständig succés. Bilderna äro darrfria och alldeles öfverlägsna helt enkelt. Stig in mitt herrskap! Nytt program hvar vecka!
Ewald

Källa: Kungliga Biblioteket
Avskrift: Viveca Sundberg

 

 

Kv. Vadstena 3, Storgatan 20, uppförd 1906

Tomten upptas av ett hus. Ritningarna är utförda av Frey Berglund och byggherre var Alfred Johansson. Huset byggdes i 4,5 våningar med tegel från Lingarö tegelfabrik.

Det brutna taket med vindskupor ligger röd falsad plåt. Fasaden är slätputsad och fönsterbågar och liknande är klart röda. Huset har smidesbalkonger både mot gatan och gården. Nedre våningen har innehållit både affärer och i bottenvåningen Teatraliska biografen . Under 20- och 30-talet fanns här matservering med automat. På 20-talet innehades Automaten Rex av Frökn. Hulda och Hilda Oljeqvist. På 30-talet Automatrestaurang: Rexautomaten (B.O. Löf). Därav har namnet ”Automathuset” uppkommit.
Huset blev verkligen både förstklassigt och modernt. Här finns etagevåningar och 8-9-rums våningar. Allt är ljust och rymligt med fönster åt alla håll. Disponenter, jurister, läkare och bankdirektörer flyttar in. Deras familjer är stora, de flesta har två eller tre tjänare och många barn. Våningarna verkar trots sin storlek närmast överbefolkade. Flera barn kan dela rum. Tjänstefolkets utrymmen är också anspråkslösa. Desto större utrymme har sällskapsrummen fått.
En av husets första hyresgäster som var barn 1906 minns; ”Varje rum hade kakelugn, som måste skötas noga. Jonsson bar ved till alla, från källaren, uppför alla trapporna och in genom köksingången. Vi hade badrum och vattenklosett. Båda var verkliga nyheter. Varmvattenscisternen eldades med ved inne i badrummet, tills den blev glödhet och ångade. Klosetterna mynnade ut i stora septiktankar, som fanns på bakgården. När det var dags för tömning gällde det att snabbt stänga alla fönster. I köket fanns vattenledning. 1906 fick vi elektrisk belysning. Isskåpet, som stod i gången utanför köket, fylldes på med stora isblock, som iskarlen kom med.


Omkring sekelskiftet. Bankdirektör Frans Edén och kamrer Alfred Johansson i Hudiksvalls folkbanks styrelserum. Banken söker gynna pålitliga hudiksvallsbor som vill starta eget, med små och förmånliga lån.
Text och bild ur boken, Hudiksvallsbilder 1985.


Av alla karaktärs-byggnader i Hudiksvall som ritats av Frey Berglund så är Automathuset det mest iögonfallande (mycket beroende på sin storlek) byggtiden var lång fr. 1906 – 1910 vilket dels berodde på storstrejken men också pga att byggherren, bank-kamrer Alfred Johansson, beviljat sig så förmånliga lån att han fick sluta på banken. I huset bodde ursprungligen stadens societet. Lägenheterna var otroligt lyxiga med den tiden mått: rinnande vatten, centralvärme, elektricitet och så småningom även vattenklosetter. Framtill ombyggnationen på 30-talet var dessutom lägenheterna mycket stora! I huset öppnade stadens första biograf redan 1907 (alltså innan huset var helt klart) sedan dess har det funnits ett antal biografer i huset, den sista var ”Prisma” som låg där det idag är en pizzeria. restaurangen ”Rex automaten” har givit namn åt huset, den öppnade 1919 och stängde i början på 30-talet.
Källa: Visit Glada Hudik, Storytelling Hudiksvall


Alfred Johansson * 8/12 1869 i Annerstad, Småland. Bankkamrer/Direktör. † 10/9 1935 i Göteborg. Gift 26/9 1893 med Maria Elisabet Carlsson * 28/2 1869 Skeppsholm, Stockholm † 28/1 1964, i Råsunda.
Ruth * 28/7 1894, Hudiksvall
Greta * 23/5 1896 Hudiksvall
Brita * 24/11 1897 Hudiksvall
Erik * 3/10 1901 Hudiksvall
Familjen utflyttat från Hudiksvall den 26/8 1910 till Katarina församling. Infl. 5/10 1910 Götgatan 11, sthlm. Utflyttat till Göteborg 24/11916.


Storgatan 20. Bild utlånad av Anders Martinsson



I den gamla biografens lokaler på Storgatan 20 finns nu företaget Comfiture. Foto: Viveca Sundberg

Hudiksvallsposten den 9 februari 1907



Läs om Henny Porten. Bild utlånad av Anders Martinsson


Hudiksvallsposten den 26 mars 1907

 

 

HUDIKSVALLSPOSTEN 9/4 1907

Skandinaviska biografaktiebolaget bildades på möte i Hudiksvall i lördags. Aktiekapitalet skall utgöra minst 15,000 och högst 45,000 kr och aktierna lyda à 500 kr. Minimikapitalet har öfvertagits helt och hållet af stiftarne.

Till styrelse valdes rådman Rissler, bankkamrer Arell och disponenten Hugo Eneström.

Bolaget ämnar anställa en i facket fullt kompetent direktör att handhafva den omfattande affären. Hittills drifver bolaget biografrörelse i Hudiksvall, Hernösand, Luleå, Malmberget, Kiruna och Varberg. Därjämte skall bolaget tillhandahålla andra biografer väl valda films.

Källa: Kungliga Biblioteket
Avskrift: Viveca Sundberg


HUDIKSVALLSPOSTEN DEN 12/10 1907

Glada änkan i Hudiksvall!
Glada änkan — den mångomtalade — spelas från och med idag någon tid på Hudiksvalls Biografen. Nu kan man vara glad att Biografen är inrymd i ett nybyggt stenhus med starka trossbottnar, ty tvivelsutan blir tillströmningen fruktansvärd.

Källa: Kungliga Biblioteket
Avskrift: Viveca Sundberg


Hudiksvallsposten den 16 november 1907

 

 

Biografminnen

I början hade filmerna visats av en kringresande förevisare. Han ställde upp den handvevade apparaten mitt i salongen. En medhjälpare stod bredvid och åstadkom ljudeffekterna. Tåg, hästtrav, åskväder, bösskott, allt kunde han åstadkomma med hjälp av plåtar och annat ”skrammel”. Sång rop och visslingar kunde också hjälpa till att göra bilderna levande. Publiken levde sig in i de dramatiska händelserna. Stumfilmens stjärnor spelade ut i svartsjukedrama, spänning, komik och tårdrypande sentimentalitet. Ibland visades realistiska journalfilmer från Europas slagfält. Många gånger bidrog publiken med ljudeffekter, man hejade och skrek åt hjälten, varnade för den lömske boven och grät när hjältinnan var illa ute. En filmförevisare kunde berätta att en karl i landsorten hade skjutet med pistol mot vita duken.

Tekniken hade dock snabbt förbättrats och biograferna hade nu maskinrum och en anställd maskinist. Oftast var det någon tekniskt intresserad yngling som om dagarna arbetade som elektriker.

”Som maskinist hade jag ett minst sagt snärjigt och farligt arbete i min lilla skrubb. Men en extra förtjänst av 70-75 kr i månaden var inte att förakta.
Dessutom såg man ju alla filmer gratis, i bästa fall, om ingenting krånglade. Hett och trångt var det alltid och filmen kunde gå av 5-6 gånger en normal kväll. Då gällde det att slå av snabbt, innan filmremsan (första filmerna var av celluloid och var extremt brandfarliga) slog upp mot den glödheta lampan och fattade eld. Man hade aldrig haft en chans att komma ut”, berättar en av REXs gamla maskinister.

Det var många och trånga passager och jag måste bland annat krypa under en järnbalk för att komma ut. Ibland följdes filmen av ljud på grammofonskivor.  Då gällde det att starta grammofon och projektor samtidigt för att inte komma i otakt. För det mesta var filmen klippt och lagad mer än en gång. Oftast hade man klistrat fel. Handlingen blev då oklar och underlig och ljudet passade inte alls.

En gång var filmen så trasig, att jag fick ta ledigt en hel dag från verkstan för att få ordning på eländet.

Att gå på bio hade alltid varit en verklig fluga. Oftast var salongen fullsatt, så blev den också denna kväll. Ingen klagade heller på handlingen, trots att jag känt mig mer än villrådig, medan jag skarvade. Nej, det skulle vara mycket innan vi ställde in. Så fick vi biografmusiker. Vanligast var piano och violin. Det kunde bli krångligt då också om musikerna ville se filmen i förväg för att få rätt musik till handlingen. Då var det att ta ledigt och köra på dagtid igen. Eller som när min kamrat som körde på Godtemplarhuset fick maskinfel och skickade bud och bad om hjälp. Jag lämnade min apparat, som gick bra hela kvällen, åt en kompis, sprang i snögloppet ända upp till ”Godis” och lyckades få fart på deras film.

Tillbaka igen möttes jag av fotografen Wiklund, som drev biografen. Naturligtvis hade han tittat in till mig, just då jag var ute. Att han var arg som ett bi var kanske inte så underligt – han var ju också brandchef och visste vilka risker jag tagit.

När jag satt där ensam i mitt lilla maskinrum var jag helt inne i filmens värld. Stjärnorna tycktes ”tala direkt till mig. Lilian Girs, Norma Talmadge och Anna Q. Nilsson, jag glömmer er aldrig. Jag älskar er alla!”

Källa: Hudiksvallsbilder 1985


Alftrén, Ruben Verner Engelbrekt * 17/8 1880 i Bollnäs var Biografmusiker † 13/11 1920 i Hudiksvall


 


Den streckade kanten till vänster berättar att detta är en färgfilm
Bilden utlånad av Anders Martinsson



Pilen till höger visar att här låg flera biografer Rex, Rita och Prisma.
Bio-Rita Storgatan 20, åren 1944 till 1965.
Bilden utlånad av Anders Martinsson

 

Automathuset. Storg. 20. Prismabiografen, efterträdde Rita efter en stor ombyggnad av biografen.
Foto: Bonny Sjöblom 1985. Bilden utlånad av Anders Martinsson



Samma plats som ovan 1 mars 2024. Foto: Viveca Sundberg



Här råder vänstertrafik. Bilden utlånad av Anders Martinsson
Till höger ser vi skylten för Ritabiografen och längre ner på gatan, Storg. 24 låg biografen Röda Kvarn


Automathuse1 och Storgatan 1 mars 2024 Foto: Viveca Sundberg

 

 


Röda Kvarn. Storgatan 24.  Bilden utlånad av Anders Martinsson
Biografen Panorama – Panografen ägare Nordiska Biograf A-B i Stockholm. 1920-talet
Enl. telefonkatalogen finns Röda Kvarn här År 1944.


Röda Kvarn, ungefär vid Fyren idag. En stor filmhändelse som blev en långkörare på landets biografer. Bild ur boken, I VÅRA KVARTER 40-talets Hudiksvall.



Under många år hade Hudiksvall tre biografer i drift samtidigt. Precis när 50-talet övergick i 60-tal jämnades Röda Kvarn med marken för att ge plats för Domus-bygget.
Bild ur boken, I VÅRA KVARTER, 50-talets Hudiksvall, sid 101.



Här rivs det i centrum för att ge plats för det nya handels-bygget. I bakgrunden entrén till bio Röda Kvarn, konsumbutiken och Hotell Turisten. Bild ur boken I VÅRA KVARTER, 50-talets Hudiksvall.



Här går en epok i graven. Bilden innebär slutet för Hotell Turisten i hörnet av Storgatan-Drottningatan. Hotellet hade öppnats redan 1932 men var redan under 20-talet väl frenkventerat av hungriga hudikbor – då som Hedmans matsalar. Här i hörnet låg också den gamla konsum-butiken, som i allra högsta grad var Domus-varuhusets föregångare.

Bild ur boken I VÅRA KVARTER 50-talets Hudiksvall



Samma hörna som ovan den 1 mars 2024. Foto: Viveca Sundberg



Storgatan vid Öhmans hörna med konsumbutiken lite längre ner på andra sidan gatan.
Det är lördag den 2 September 1967, och det är vänstertrafik.



Ett dygn senare på samma ställe. Vi har sedan kl. 05.00 fått högertrafik.
Bilder ur boken, I VÅRA KVARTER 60-talet av Kjell E. Genberg

 

 


Mary Pickford. Bilden utlånad av Anders Martinsson


Skandiabiografen ca 1920.  Bilden utlånad av Anders Martinsson



Skandiabiografen som låg på Trädgårdsgatan 5 hade från början ingång från hörnet. Den låg vid nuvarande Monitors parkering. Där kunde man avnjuta fina musikfilmer i soffa för två personer.
Skandias ägare var A-B Svensk Filmindustri.
Bild ur boken I VÅRA KVARTER 40-talets Hudiksvall.



Trädgårdsg.12Samma plats som ovan den 1 mars 2024. Foto: Viveca Sundberg



Den streckade vänsterkanten berättar att detta är en talfilm
Bilden utlånad av Anders Martinsson



Skandiabiografen på Trädgårdsgatan mitt emot Baptistkyrkan och Thures kiosk (Gröna kiosken)
Bilden utlånad av Anders Martinsson



1963, så här såg det ut vid Trädgårdsgatan inför rivningen för nya Tempobygget. Skorstenarna avtecknar sig dystert mot Lillfjärd och himmel.
Text och bild ur boken, I VÅRA KVARTER 60-talet av Kjell E. Genberg


Café Mimer i Godtemplarhusets lokal sedan Café Westa avflyttat till storgatan. I fastighetlängan till höger finns nu företaget Monitor. Bild ur Dellenportalens samling

 

Femtiotalet var Biografernas sista stora decennium

Femtiotalet var filmens decennium och bio var fortfarande det stora folknöjet. Hudiksvall hade tre biografer som körde två kvällsföreställningar sju dagar i veckan och dessutom hade samtliga också två matinéer på söndagar.

Biograferna var Rita i Automathuset, Röda Kvarn, som låg  på samma plats som nuvarande (1989) Domus, och Skandia efter Trädgårdsgatan. Det kostade 1:80 att sitta på främre parkett och 2:25 på bortre. De främre avsågs bänkraderna allra längst fram i salongen. För en krona fick ungarna inträde till matinéföreställningarna och det räckte dessutom till en ask Tutti-frutti.

Indianfilmerna var de självklara publiksuccéerna på matinéerna liksom de ständigt återkommande Tarzanfilmerna med Jonnie Weissmüller. För att inte säga Lassie, Robin Hood, Fyrtornet och Släpvagnen som var några av dåtidens storheter på bioduken.

De klassiska snyftarna Barnen från Frostmofjället och Rännstensungar drog också fulla hus. Sommaren 1959 satte filmen ”Laila” ett smått fantastiskt publikrekord på Rita. Man hade räknat in
9 000 besökare vilket nära nog motsvarade hela Hudiksvalls befolkning.

Filmen med Ingemar Johanssons match mot Floyd Pattersson var en annan långkörare trots att man hade förhöjt biljettpris, eller 4 kronor. Ingen kunde tänka sig annat än en fortsatt ljus framtid för filmen i Hudiksvall och decenniet slutade med stora planer som också delvis realiserades.

Röda Kvarn revs för att lämna plats för Domus och istället började man bygga Saga biografenDrottninggatan 1, som hade premiär 1960 och blev en av Norrlands modernaste biosalonger


TELEVISIONEN

I det sena femtiotalet kom televisionen till Hudiksvall. Men TV var än så länge mest en kuriositet och en statussymbol och inte ens den mest framsynte kunde ana den utveckling som senare skulle komma.

Det var först 1959 som det blev någon större omfattning på TV-tittandet i Hudiksvall. Då tog man Sundsvallssändaren i bruk och den gav radikalt förändrade mottagarförhållanden. Men fortfarande var det mycket sparsamt med TV-program och en TV-apparat var oerhört dyr. En TV med 21-tums bildskärm kostade minst 2 000 kronor, vilket i stort sett motsvarade två månadslöner för an vanlig arbetare. En 17-tummare kunde man få för 1400 kronor, och då måste man ändå ordna med antennfrågan. Innan sändaren i Sundsvall kom igång krävdes smått fantastiska antenner. Försäkringsdirektör Lars Assur på Norra Kyrkogatan var en av de första som skaffade TV i Hudiksvall och det var 1957. Han hade en tiometers stadgad antenn på taket riktad mot havet. Trots den stora antennen fick han vara glad om det kom fram en skymt av Sigges Cirkus, tiotusenkronorsfrågan eller något annat av de fåtaliga programmen.

Assurs TV var en nästan osannolik investering. Bara antennen kostade 10 000 kronor, eller en ordinär årslön på femtitalet. Bland TV:ns pionjärer i Hudiksvall fanns också makarna Kalle och Gunhild Nyberg på Kolonivägen som skaffade TV redan i oktober 1956. De hade nämligen hyggliga mottagningsförhållanden ibland och speciellt när det var högtryck kunde makarna Nyberg få en en nästan riktig bild!

Målarmästare Yngve Mehler i Djuped gjorde sensation genom att bygga en egen antenn i trä som han klädde i metallfolie. Den fungerade utmärkt och han hade faktiskt bättre bild än grannen
Jonnie Dahlström som också hörde till stadens TV-pionjärer.

Det stora genombrottet för TV-tittandet kom när Forsamasten byggdes och TV-program som Hylands hörna, Karusellen, Bröderna Cartwright började sändas, det var då man satt hemma med grannar och vänner och tittade på TV och drack kaffe ur sin nyinköpta TV-kanna.
Detta var alltså början till att biograferna tappade sin publik och de sedan allt eftersom fick slå igen.



Kalle och Gunhild Nyberg på kollonivägen var några av de allra första som skaffade TV i Hudiksvall. Trots att det var Nackasändaren som de hämtade bilden ifrån var den ofta ganska tydlig. Och visst tillbringade de mycken tid framför det nya tekniska undret
Bild ur boken, I VÅRA KVARTER 50-talets Hudiksvall i ord och bild.

 


Drottninggatan 1. Cinema 3. Saga finns kvar men nu under namnet ”Cinema3” med tre stycken visningssalar. Foto: Viveca Sundberg feb. 2024

 

 

Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt

Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva, eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78.
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra. 

Tack för ditt besök och välkommen åter!

Sammanställt av Åke Nätterö


 Till toppen

Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *