Storbröllop i Norrbo

Dellenportalen har samlat bilder på gamla storbröllop från Norrbo.
För hundra år sedan och mer, var ett bröllop en stor händelse, som skulle förevigas med ett fotografi. Det är med hjälp av dessa bröllopsfoton som Dellenportalen nu försöker identifiera vilka det var som var med på bröllopet.
Allt material i den här artikeln är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.


Norrbo kyrka om bröllop .


Följ oss på Facebookoch dela gärna den här sidan med dina vänner


Om du gillar den här sidan glöm då inte att klicka på Gilla-knappen. Tack!

 

BRÖLLOPSSEDER
Några ord om seder och bruk, tankar och regler som gällde i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.Fram till 1908 var man tvungen att gifta sig i kyrkan.
Bruket att kvinnor tar männens efternamn vid giftermål växer fram under 1800-talet. Officiellt föreskrevs namngemenskap för makar först 1915 i Kungl. Maj:ts nådiga förordning. Enligt 1963 års namnlag kunde kvinnan vid giftermål genom en anmälan behålla sitt efternamn.
Fram till 1973 var det lag på lysning i kyrkan tre söndagar i rad, med det blivande brudparet närvarande. Meningen var att församlingen skulle kunna lägga in en protest mot det stundande bröllopet. Efteråt brukade det vara lysningsmottagning och det var då man lämnade sina bröllopspresenter.

Harry Persson skriver följande i sin bok, ”I KYRKBYN OCH TÅ”:
I det gamla bondesamhället hade man stor koll på släkt och grannar. Föräldrarna utsåg tidigt eventuella giftaskandidater till sina barn. Ända in på 1900-talet var det för det mesta föräldrarna, som bestämde, vem som dottern (eller sonen) skulle gifta sig med. Det skulle helst vara nån inom samma rang och status. Bonddöttrar fick inte gifta sig med en dräng till exempel. Däremot gick det bra med ett giftermål uppåt så att säga, om nu motparten var med på det. Bröllop var en ståtlig tillställning. Med många inbjudna. Då gällde det verkligen att hålla koll på släkten. Kusiner och tremänningar räknades som nära släktingar. Och alla yngre och medelålders i byn bjöds in och kom, om nu inte småbarn hindrade. Ett bondbröllop här i bygden hade för det mesta över hundra gäster. Och det räckte i dagarna tre med mycket mat och dryck.
Fram till 1910-talet bar bruden en svart klänning med brodyr på med vit slöja och en vit snibb fastknuten i midjan. Och en stor krona som lånades från kyrkan. Brudgummen bar en bonjour eller senare frack. Både brud och brudgum hade vita handskar. Slöjan var från början liten och ersatte de från 1800-talet vanliga pappersblommorna i granna färger, som prydde dåtidens bruddräkt. På 1910-talet blev det mer och mer vitt i dräkten för att sen helt övergå i vit brudklänning. Den sista svarta brudklänning i Bjuråker användes, vad vi vet, år 1922. Gästerna var högtidsklädda, frack och långklänning hörde till.
Bröllopet hölls för det mesta i det hem, där paret skulle bosätta sig. För att klara mathållning för hundra gäster i tre dar behövdes mycket förberedelser och en erfaren kokerska. Spelmän hörde till, fiolspelande och dragspel.
Marskalkar, tärnor och brudnäbbar var regel liksom gudfar och gudmor.
Före bröllopet var det lysning i kyrkan. Tre söndagar lästes lysningen upp. Reducerades senare till en gång.
En speciell sed var ”knutningen”. Ungdomar som kände brudparet, men inte blivit bjudna, besökte bröllopsgården på kvällen första dagen. Utklädda och uppspelta kom de till bröllopet, kikade in genom fönster och dörrar, fick sig en matbit eller ett glas, dansade en sväng och lyckönskade brudparet. Helst skulle man förbli oigenkänd och ju roligare utklädsel desto bättre. Knutarna var ett välkommet och roligt inslag i bröllopsbilden. Slut citat.

Bröllopsfoton
Till bröllopsceremonin hörde också att brudparet och alla gästerna i vederbörlig ordning ställde upp sig för fotografering. Det var en omständlig och tidsödande procedur att arrangera alla till fotografens belåtenhet. Intill bruden satt eller stod hennes släkt och på samma sätt placerades brudgummens föräldrar och syskon nära honom. Brukligt var att bjuda handlaren och andra på orten betydelsefulla personer.
Sedan brudpar, släkt, övriga gäster och barn intagit sina anvisade platser och hattar skjutits upp i pannan för att inte skugga ansiktet, var det så dags för det viktiga bröllopsfotot. Det är inte att undra på om brudpar och gäster tycks något stelnande i sina poser.
Bilder på stora bröllop från början av 1900-talet har sällan eller aldrig blivit fullständigt publicerade. Bilder med namn på brudparet och gården förekommer, men man får aldrig veta vilka gästerna är. Inte ens i lokala byaböcker förekommer utförliga presentationer. Därför kommer troligen dessa bildskatter – som är en del av vårt kulturarv att med tiden bli förpassade till glömskans mörker om ingen gör något för att försöka lyfta fram deras stora värde som kulturbärare och backspeglar till en tid som varit.
Därför vill vi försöka rädda så många bilder som möjligt i vårt närområde. Sedan vi fastställt vilka brudparet är och var någonstans bröllopsbilden är tagen vill vi identifierad så många av brudparets släktingar och gäster som det bara går. I första hand förlitar vi oss på vårt egna och andras bildarkiv och slutligen på den stora allmänheten som nu kan se bilden på nätet. Alltid är det någon som känner igen någon släkting, nära anhörig eller bekant.

En uppmaning – Vi vill ha bilder på stora bröllop från början av 1900-talet eller tidigare, gärna från det här området
Har du ett sådant bröllopskort kan vi kanske hjälpa dig att identifiera vilka gästerna är och det gör vi helt ideellt tillsammans med andra likasinnade. Den störste idealisten och kännaren är Harry Persson i Tå.

 

 

LJUSDALS TIDNING DEN 16/11 1906

Ett bröllop i gammal stil


1923 såldes Godtemplarhuset Hålsjöborg. Efter en del turer blev Godtemplarhuset Folkets hus där intresserade fick köpa aktier i föreningen.


Den 7 dennes sammanvigdes i Norrbo å logen Hålsjöborgs lokal målaren Erik Sved och fröken Thora Hildegard Winblad von Walter. Omkring ett hundratal gäster voro inbjudna. Vigseln förrättades af kyrkoherden Roland, som höll ett hjärtevarmt tal till brudparet öfver orden »Jag och mitt hus vilja tjäna Herren».

Ehuru spritdrycker saknades och de därmed följande skåltalen, hölls dock hela bröllopet i ren urgammal Norrbo-stil. Dagen före stordagen (den 6) anlände släkt och vänner, som voro långväga, till bröllopsgården i Bästdal, där de inspelades af fiolisten som stod på gården, hvarpå de efter erhållen välplägnad inlogerades i flere gårdar.

Stordagen på morgonen anlände det mesta af bröllopsfolket, därvid spelmannen stod på gården och tog i ordning Järfsö, Delsbo, Bjuråker, Norrbo och Forssa socknars urgamla krigsmarscher. Brud och brudgum samt tärnor och svenner stodo på bron och undfägnade de ankommande gästerna.

Så efter slutad frukost kläddes bruden af en syster till riksdagsmannen Per Olsson i Fläsbro med krona, slöja och brudbälte. Vigseln förrättades kl. 2 i godtemplarhuset, dit brudpar och tärnor begåfvo sig åkande och de öfriga tågade. Efter vigseln begaf sig hela skaran tillbaka till bröllopsgården där middag intogs. Sedan lystes brudgåfvorna, som i kontanter uppgingo till 500 kr jämte en mängd värdeföremål. Logen Hålsjöborg, hvars medlemmar brudparet en längre tid varit, hade bland annat gifvit en vacker taklampa.

På kvällen visades bruden för knutarna, som uppgingo till flera hundra.

Dagen efter stordagen voro tärnor och svenner åter tidigt på benen med sin kaffepanna och bjödo gästerna på säng. Denna dag blef det lif i spelet, ty en mängd spelmän af gamla stammen hade infunnit sig. Den som älskar musik af gammal sort borde en gång höra Orr Jonas i Norrbo och hans måg hemmansägaren Erik Larsson i Bästdal. De kunna polskor efter både Karl XII och Magnus Stenbock samt kapten J. von Swarsch.

Då gästerna voro från flera socknar dansades mycket olika och hvarje socken har sitt särskilda kynne. Men när det gäller polska måste de gamla fram. Här afgingo gubbar och gummor med segern.

Kl. 6.30 e. m. höll Fr. v. Walter ett historiskt föredrag i ordenshuset och efter dess slut fortsattes dansen till långt på kvällen i bröllopsgården och så blef det kvällsmål och hvila. När sista dansen var dansad ställdes alla flickor i ring, brudens ögon förbundos och under det flickorna dansade rundt, fäste bruden kronan på den första hon fick fatt i. Sedan blef det pojkarnas tur och brudgummen skulle på samma sätt fästa brudkransen på någon af de dansande ungdomarna.

Fredagen visade sig stämningen lifligast. Enligt sed skulle pojkarna knycka all servis av flickorna och kokerskor, men de försvarade med att svärta hvarje angripare i ansiktet med sot. Pojkarne måste snart ge tappt och en allmän tvättning företogs.

På kvällen dansades »stenkassen». Detta är en dans, som fortlefver sen vikingatiden och ytterst få känna till dess traditioner.

Då ynglingen gick i Viking eller Ledung hölls en krigsdans, hvarvid hvarje uppbådad hade sin käraste att dansa med, men hon skulle vara rustad som att gå till valls och han fullt fältrustad. Därvid sjöngs:

»Du lilla dufva med ögon blå
på dig jag tänker mest ändå.
Och får jag lefva och komma igen,
då blir du för alltid min hjärtevän».

Nu dansas den först af brudparet och sedan af »govänsfolk» och ynglingen tager en tungt lastad och med koskällor behängd bölmes på ryggen, flickan en lastad och med koskällor fullhängd fäbodsskruck eller väska. Det blir ett fasligt oväsen när par efter par dansa och alla som kunna sjunga stämma in. Det fordras stor kroppsstyrka att dansa denna dans, ty desto tyngre mesen är desto bättre och ju mer stiger pojken i gunst. Med skramlet är meningen att få bort alla onda makter i trakten. För en sportman har det en elektriserande verkan då första paret börjar.

På kvällen reste de flesta af gästerna sina färder under hurrarop och spelmännens toner, och när lördagsmorgon kom afreste efter frukostmålet de som voro kvar.

Ungdom och ålderdom roade sig bra utan »eldvatten»


—14 Y 29— Uppgifter ur Bjuråker – Delsbo – Norrbo släktregister

24 Erik Sved, *21/8 1884, s. t. sold. N. Sved i Bästdal, Norrbo.
G. 7/11 1906. Måleriarb. Bos. i Bästdal. Utfl. t. Forsa 1914.
(X6)43M14 Tora Hildegard Winblad von Walter, *22/6 1885, d. t. serg. C. S. T. Winblad v. Walter i Hålsjö, Norrbo. Utfl. t. Forsa 1914.
Edit Ingeborg, *19/1 1907                                (X4)32A16
Helfrid Linnea, *8/6 1908. G. 1926. Bos. i Hamre 101, Forsa.
Hildur Olivia, *15/4 1911. Utfl. t. Forsa 1914.
Ruth Ragnhild, *1/10 1913. Utfl. t. Forsa 1914.


Knifskärning

En socken där nykterhetsrörelsen bedrifves med kraft och energi är Norrbo socken. Logen Hålsjöborg räknar öfver ett 80-tal medlemmar och många nykterhetsvänner, som ej äro inskrifvna i någon nykterhetsförening, verka ändå med exemplets makt samt hafva icke så litet bidragit till det vackra ordenshusets uppbyggande. En annan loge i socknen arbetar också flitigt. Socknen eger dock sorgligt nog tvänne dåliga manliga individer. Den ene af dem är den som nyligen blifvit häktad för misshandel å hemmansägaren 1*) Erik Larsson i Bästdal och den andra är hans kamrat. Den 7 dennes på aftonen å bröllopsgården räknades öfver 200 maskerade knutare. Dessa aflägnade sig vid 9-tiden på kvällen, men så kommo några andra däribland knifskäraren Jonas Persson från Ängebo och dennes kamrat. De voro beväpnade med batonger, knifvar m.m.

De kommo in i ett rum, men utvisades därifrån, emedan de genast igenkändes. I närheten af vedlidret tilldelade den nu häktade Persson hemmansägaren Erik Larsson ett svårt knifhugg å högra kinden. Hugget gick från örat till hakan. Åtskilliga hugg träffade i rocken. Doktor Bodinsson efterskickades och vid 3 tiden på morgonen blef den sårade förbunden samt vårdas nu i sitt hem. Flera personer försökte om natten att gripa gärningsmannen, men natten var mörk så att först påföljande dag påträffades brottslingen å en på andra sidan om Dellen befintlig fäbodvall af sin far, fjärdingsmannen och förre soldaten Sved. ( Här har reportern fel uppgift om fadern).  Den vilde sällen fördes nu till bröllopsgården där han för kronolänsmannen erkände sin förseelse och fördes sen häktad till fängelset. Persson och hans kamrat, kallad »Kroken», ha ej haft någon tur med Evas döttrar i socknen och därför skulle de nu i sin svartsjuka ställa till oreda. De komma dock att få det trångt hädanefter, ty hittills har det setts genom fingrarna med dem, men nu tyckes deras syndamått vara rågadt.

Persson skulle man kunna tro vara född i vilda västern och icke af hederligt folk. Han har en präktig far och aga har han fått, men den tycks ej ha haft åsyftad verkan.

Socknen har en utmärkt fjärdingsman och det kan behöfvas gent emot sådana lömska sällar som dessa.

Avskrift: Viveca Sundberg


—14Y14— Uppgifter ur Bjuråker – Delsbo – Norrbo släktregister

11 1*) Eric Larsson *26/7 1864, s. t. kyrkvärd L. Ersson i Bästdal s 1, Norrbo. G. 24/4 1887. Kyrkvärd o. bonde i Bästdal s 1. † 23/9 1933
1Z18 Kristina Jonsdotter * 6/8 1865, d. t. kyrkvärd J. Jonsson i Vedmyra ss 1, Norrbo. † 28/5 1950.
Anna Kristina *15/5 1885                                 15

 

 

BRÖLLOP I NORRBOBYN
År 1921 firades tre kyrkobröllop i Norrbobyn. På våren gifte sig Magnus Blom från ”Prosts”. Oskar hos Gästgivars hade pingstbröllop, Lars Andersson, Nygården, midsommarbröllop.
Dessa ynglingar gifte sig med flickor i grannsocknarna. Det bör nämnas att pingstdagen var det två brudpar som vigdes samtidigt i Norrbo kyrka, nämligen Anna och Oskar Olsson, Norrbobyn och Anna och Erik Eriksson, Nygården, Hålsjö.
Det blev naturligtvis ett stadsbesök för all handla till bröllopet men fram till tjugotalet var det dåligt med kommunikationerna så man fick åka till häst eller ta båt ifrån Norrboån och fortsätta med tåg från Näsviken till Hudiksvall.
Första lysningsdagen skulle det blivande brudparet bevista högmässan. Det var också vanligt att bröllopsgästerna bjöds personligen om de inte var långt ifrån. Nu blev det bråda dagar i bröllopsgården. Det skulle slaktas och bakas, skuras och fejas, drickat bryggats, fisken lutas. Lutfisk fick inte fattas på ett storkalas. Från granngårdarna lånades ihop bord, stolar, glas, porslin och bestick. Jag minns att det fanns en stor kaffepanna hemma som rymde femton liter och den brukade lånas ut till bröllop och begravningar. En kokerska anställdes att ta rätt på slakten, som det hette. Hon skulle göra i ordning syltor, steka kött, koka buljong m.m. Ostkakan brukade några kvinnor i byn göra. Många av de inbjudna skänkte mjölk till ostkakan. Alla rätter gick inte att iordningställa långt i förväg, emedan jordkällaren var enda förvaringsutrymmet under den varma årstiden.
Det skulle kokas kålsoppa, bruna bönor, göras färskost och grynkaka och även grynvälling och bröd. Plommon och grädde med sandbakelser var en vanlig efterrätt. Till frukost åt man korvkaka, blodkorv och stekt fläsk med lingon, efteråt dracks ölost.
Kvällen före bröllopet kom långväga gäster. De fick ligga granngårdarna om det var ont om sängplatser. Längre tillbaka i tiden bäddades storbädda och ungdomsbädda i bakstugor, loga och på vindar eller där det fanns utrymme. Man använde halmmadrasser och täcken och filtar behandlades ovarsamt därför att många spikade fast sängkläderna i golvet för att få behålla dem.
Gästerna hade också förning med sig till bröllopsgården. Den bestod av tekakor (saffransbröd). Det var stora, vida kakor som var flätade i kanten med dekorationer i samma deg. Grannbulla (mjukt rågbröd), ostkaka, mjölk, fårbogar och lår m m. För denna förning användes plägningskorgar. Sådana finns ännu kvar i många gårdar. De var till formen låga och vida med ett kraftigt handtag tvärs över, gjorda av tågor i vackra mönster.

Så kom bröllopsdagen med alla bestyr.
Bruden skulle klädas av en brudframma. De sista brudframmorna var God Margit, Hålsjö och Ida Uggla, Norrboån. God Margit hade klätt brudar i många år. Vid den här tiden bar bruden vit klänning, men före 1910 var brudklänningen svart och dekorerades med konstgjorda blommor i form av en bred krage på bröstet. Vidare hade bruden handbukett, vit slöja, kyrk krona och bälte eller myrtenkrans. Minst två par tärnor och brudsvennar följde brudparet till altaret. En fotograf var också tillkallad att under dagen fotografera alla tillsammans i bröllopsgården samt brudparet ensamt. Större delen av gästerna färdades med hästar till kyrkan. Efter vigseln fortsatte hela följet till bröllopsgården, där spelmän stod på trappan och spelade gånglåtar. Alla bjöds på vin som en välkomsthälsning.
Inne i gården stod borden dukade och en eller ett par kvinnor var i förväg tillfrågade att tillse att allt var i ordning tills bröllopsföljet anlände.
Stormålet skulle bestå av 5-7 rätter. Kokerskan och kammarkärringarna hade nu brått. En kaffekokerska var också anställd, karvaskorna fanns på plats när de behövdes. Första dagen fick tärnorna hjälpa till med att bära fram maten till borden. Brudsvennarna, som även kallades källarvåndar, fick hjälpa till med att bära fram mat mellan källare och kök. De kommande dagarna fick ungdomarna hjälpa till med sådana bestyr. Efter det att stormålet var undanstökat lystes gåvorna. Först överlämnade föräldrarna sina gåvor som i många fall bestod av en bestämd penningsumma samt en uppbäddad säng. Så fortsatte släkten och övriga gäster att lämna sina gåvor. Det bjöds på vin, spelmännen spelade, kanske en gånglåt. Mot kvällen blev det dans på logen. Första valsen skulle prästen dansa med bruden, sedan dansade brud och brudgum och så fortsatte dansen till kronan skulle dansas av bruden. En ring av unga flickor stod omkring bruden som hade en bindel för ögonen. Sedan tog hon kronan och satte den på en av flickorna. Den flicka som fick kronan skulle stå brud därnäst, trodde man. Under kvällen kom en mängd knutare som var maskerade och utklädda till olika figurer, oftast i gamla avlagda kläder. Knutarna fick också delta i dansen en stund. Flera gånger under kvällen ropades brudparet ut av knutarna för att beskådas. Det hände också att knutarna blev förplägade med något gott av brudparet.
Andra dagen var kanske något lugnare. Då förekom ofta lekar. Det hände bl. a. att någon ordnade med tingsrätt och dömde somliga bröllopsgäster för olika förseelser. När de fick sin dom, kunde de bli hjärtliga skrattsalvor. Det fanns också en lek som kallades stenkasten. Man utsåg ett par som man trodde hade bestämt sällskap. Om inte den ena parten fanns närvarande åkte någon och hämtade honom eller henne. Så fick de dansa till allas beskådande, han med en liten kont med fesslor på ryggen. Inuti konten var det en tyngd av sten och utanpå skällor och skrammel.
Tredjedagen finns det inte så mycket att skriva om. Då hjälpte ungdomarna till med att städa och skura, lämna tillbaka lånade saker m m. Innan de skildes åktes skurskjuts genom byn med häst, skrinda och utklädda passagerare. Man åkte fram och åter och det hördes på långt håll när detta följe kom. Pinglor, skällor, skurhinkar och borstar hängde och skramlade omkring kärran.
Det fanns bröllop som räckte i dagarna fem och då hände det att maten tog slut. Och tog maten slut så var också bröllopet slut.
Det firades också bröllop utan sprit och dans. Då hade man förstås andra förströelser som roade.
Jag måste berätta en liten episod som hände när vår kursledares föräldrar gifte sig i Staffas 1908. Två påhittade ynglingar satte bryderier i huvudet på kaffekokerskan. Den ene klev upp på taket med ett rep vars ände han sänkte ned genom skorstenen. Den andre grabben gick in i köket och i ett obevakat ögonblick knöt han fast repet i den stora kaffepannan. Den som stod på taket firade upp kaffepannan under spiskåpan. När kaffet skulle serveras var kaffepannan borta, men efter en stunds förvirring löste man gåtan med den försvunna kaffepannan.

Källa:
Avskrift ur boken:
Gård och Bygd under 100 år
Erik Larsson


Släktboken
Inom parentes finns en hänvisning till ”Bjuråker, Norrbo, Delsbo släktregister”.

 

brno-001-brollop-pipars-1910
Bröllop hos Pipars i Norrbobyn 10/4 1910 mellan (2F28) Enock Enocksson och Christina Persdotter
Bilden utlånad av Villa-Ingrid Olsson

brno-002-placering-1910

Gäster i bakre raden
1. Orr-Brita Larsson,
2. Klara Bergman
3.
4.
5. Anna Östberg (Klockars) (mor till 15 barn)
6. Brita Palm
7. Margareta Elisabet Enström
Mitten i zick zack
8. Anders Olov Östberg (Klockars)
9. Anna (i Järpen)
10. Tilda Östberg (Klockars)
11. Lina Bergen
12.
13. Anna Östberg d.y. (Klockars)
14. Hulda Palm
15.
16. Jonas Bergman
17. Margit Olsson (Villas)
18. Henrik Palm
19. Leo Enström (handlare)
20.
21. Jonas Jonsson (Såjers)
22. Jonas Blom
23. Johan Östberg
24. Hasters Anna
25. Erik Östberg (Klockars)
26.
27. Pipar-Jonke Persson
28. Klara Östberg (Klockars)
29. Carin Forsvik (brudframma)
30. Brita Jonsson (Orrens)
31. Karin Tingberg
Främre raden
32. Per Andersson, brudens far
33. Anna Andersdotter, brudens mor
34. Brud Christina Persdotter
35. Brudgum Enock Enocksson
36. Brita Kajsa Persdotter, brudgummens mor
37. Enock Strömberg, kvarnägare Bergsjö, brudgummens far

—2 F 28— Uppgifter ur Bjuråker – Delsbo – Norrbo – Släktregister 

(Y4) ENOCK ADOLF ENOCKSSON, * 1879. Mjöln. i Rogsta sn. G. 10/4 1910. Sen. bos. i Attmar, V.-norrl. (Frånsk. 25/10 1920)
17 CHRISTINA PERSDOTTER, * 18/11 1875, d. t. bonden P. Andersson i Tå 2, Bjuråker. Frånsk. 1920. (Stickerska) Bos. i Norrbobyn, Norrbo. (död i Friggesund 1/9 1963)
ANNA MARIA * 22/1 1912. Utfl. t. Hudiksvall 1932
KARIN MATILDA * 14/10 1917. Utfl. t. Sth. 1936

Som du ser behöver vi hjälp med identifiering. Berätta vilka personer/nummer du känner igen och skriv det i kommentaren längst ner på sidan så för vi in dem i listan.

 

 

 

brno-003-brollop-norrbobyn-1911brno-004-placering-1911
Bröllop hos den nu försvunna gästgivargården i Norrbobyn den 5/11-1911 mellan (18Å6) Erik Olsson och Anna Blom
Bilden utlånad av villa-Ingrid Olsson i Norrbobyn

Bakre raden
1. Jonas Persson (Pipar-Jonke)
2. Johan Östberg (klockar-Johan) ?
3. Oskar Friberg
4.
5.
6.
7.
8.
9. Olle Olsson (Ersk-Ers)
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18. Spelman
19.
20. Spelman
21.
22.
23.
24.
25.
26.
27. Anna Östberg  (klockar mor)
28. Anna Östberg (klockars)
29. Klara Östberg (klockars)
30.
31.
32.
33.
34.
35.
36.
37.
38. Anna Persson (Pipars)
39.
40.
41.
Mellanraden
42.
43.
44.
45.
46. Jonas el. Ante, Eriksson (Olsvens)
47.
48.
49.
50.
51.
52.
53.
54.
55.
56.
57.
58. Jonas Mickelsson (staffas)
59.
60.
61.
62.
63.
64.
65.
66.
67.
68.
69.
70. Villa-Margit Olsson?
71.
72. Olsvens Sigrid ?

73.

74.

75.

76.
Främre raden
77.
78.
79.
80.
81.
82.
83.
84. Anna Backlin?
85. Olof Eriksson, (Stonsen)  (brudgummens far)
86. Anna Elisabeth Fernatröm/Eriksson (brudgumens mor)
87. Oskar Olsson (brudgummens bror)
88.
89.
90. Brudgum Erik Olsson
91. Brud Anna Blom
92. Hulda Palm
93. Jonas Blom (brudens far)
94. Karin Blom (brudens mor)
95.
96.
97.
98.
99.
100.
101.
102.

brno-010-erik-anna
Erik och Anna Olsson med barnen, Helmer f. 1912, Karin f. 1913 och Tomas Erik f.1915

(X4)2F22 Erik Olof Olsson, *25/7 1889, s. t. landbonde O. Eriksson i Ö. Norrbobyn 4, Norrbo. G. 5/11 1911. Måg o. bonde i V. Norrbobyn 16, »Prosts».
18Å6 Anna Blom, *22/2 1887, d. t. bonden J. Blom i V. Norrbobyn 16.
Olof Helmer, *19/9 1912                                    9
Karin Elisabet, *7/12 1913                                  10
Jonas Erik, *4/9 1915, † 26/5 1919
Anna Brita, *26/9 1919. Utfl. t. Sundbyberg 1936
Bror Svante, *11/6 1921, † 21/6 1921
Ruth Alfhild, *3/9 1926. Utfl. t. Sollentuna, Sth., 1944
Jonas Åke, *20/3 1930

 

 

 

brno-013-kopia
Kopia av bröllopsbilden nedan

brno-011-jonas-charl-1910

brno-012-jo-ch-plac

Bröllop den 6 november 1910 mellan Charlotta Stadin och Jonas Mickelsson, ”Staffas” Norrbobyn. Släktboksnummer 7Å39. Bilden ägs av Maj-Britt Jonsson ”Pipars”.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

11.

12.

13.

14.

15.

16.

17.

18.

19.

20.

21.

22.
Rad två

23.

24.

25.

26.

27.

28.

29.

30.

31.

32.

33.

34.

35.

36.

37.

38.

39.

40.

41.

42.

43.

44.

45.

46.

47.

48.

49.

50.

51.

52.

53.

54.

55.
Rad tre

56.

57.

58.

59.

60.

61.

62.

63.

64. Carl Wilhelm Roland komminister

65.

66.

67.

68.

69.

70. Troligen Mikael Larsson brudgummens far

71. Troligen Per Erik Stadin brudens far

72.

73.

74.

75.

76.
Främre raden

77.

78.

79.

80. Anna, syster till brudgummen

81. Lars, bror till brudgummen

82. Jonas Mickelsson Brudgum. Han blev senare både kyrkvärd och häradsdomare

83. Charlotta Mickelsson Brud

84.

85.

86.

88.

89. Längst ut i främre raden sitter 5 -åriga Eva Bergman i vit klänning

brno-012-jo-ch-1910
Brudparet Jonas och Charlotta Mickelsson ”Staffas”.
Bild ur boken. Gård och Bygd genom 100 år.

—7 Å 39— Uppgifter ur Bjuråker – Delsbo – Norrbo släktregister

29 Jonas Mickelsson, *20/9 1886, s. t. nämndeman M. Larsson i Norrbobyn 7, Norrbo. G. 6/11 1910. Nämndeman o. bonde i Norrbobyn 7, »Staffas»
(X4)24A22 Margreta Charlotta Stadin, *2/10 1885, d. t. timmerman P. E. Stadin i V. Norrbobyn.

 

 

 

bmo-006-backen-1914

brno-007-backen-1914

Bröllop den 3 november 1914 mellan Olof Andersson och Kristina Bergfält hos Backens i Gammelsträng. Släktboksnummer 9V33

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

11.

12.

13.

14.

15.

16.

17.

18.

19.

20.

21.

22.

23.

24.

25.

26.

27.

28.

29.

30.

31.

32.

33.

34.

35.

36.

37.

38.

39.

40.

41.

42.

43.

44.

45.

46.

47.

48.

49.

50.

51.

52.

53.

54.

55.

56.

57.

58.

59.

60.

61.

62.

63.

64.

65.

66.

67.

68.

69.

70.

71.

72.

73.

74.

75.

76.

77.

78.

79.

80.

81.

82.

83.

84.

85.

86.

87.

88.

89.

90.

91.

92.

93.

94.

95.

96.

97.

98.

99.

100.

101.

102.

103.

104.

105.

106. Brudgum Olof Andersson

107. Bruden Kristina Bergfält

108. Sigrid Persdotter, brudens mor 1856 – 1931 Brudens far avled 1913

109. Johan f. 1893, brudens bror

110. Anna f. 1884, brudens syster

112. Johanna f. 1893, brudens syster

113. Siri Ulrika f. 1897, brudens syster

114.

115.

116.

117.

118.

119.

120.

121.

122.

123.

124.

125.

126.

127.

128.
brno-008-backens-olof
9V33 En bild med brudparets tre barn och Olof Anderssons far, Anders Olsson 1861 – 1942
I pappas knä sitter Åke f. 1919, bakom pappan står Folke f. 1917 och bredvid mamma står Anna f. 1915.

9V33 Olof Andersson, *7/10 1887, s. t. bonden A. Olsson i Gammelsträng 5, Norrbo. G. 3/11 1914. Bonde i Gammelsträng 5.
13Å30 Sigrid Kristina Bergfält, *23/7 1887, d. t. torp. O. A. Bergfält i Norrbobyn, Norrbo.
Anna Gunhild, *24/10 1915                               6V20
Anders Folke, *22/7 1917. Utfl. t. Sth. 1940
Olof Åke, *24/1 1919
Erik Alfred, *29/4 1923
Sigrid Gunvor, *16/1 1929

 

 

 

brno-009-missionshuset-1931

Missionshuset i Norrbo 12 juli 1931.
Bröllop mellan 5Å11 Gustaf Larsson f. 24/2 1895 och 2U12 Margreta Jonsson f. 26/3 1902
Bild ur Hagans gårdsarkiv, utlånad av Karin Björk. 

5Å11 Per Gustaf Larsson, *24/2 1895, s. t. bonden L. Larsson i V. Hålsjö s14, Norrbo. G. 12/7 1931. Bonde i Hålsjö s14.
2U12 Margreta Jonsson, *26/3 1902, d. t. bonden P. Jonsson i Bästdal 2, Norrbo.
Anna Elisabet, *4/8 1932
Kerstin Elisabet, *23/5 1936

Bakre raden:
Nr 1. Lars Eriksson Hagans, 28 Lars Larsson Hagans, 29 Hulda Utegårn, 36 Hilda Persson g. Larsson

Mellan raden:

Främre raden:

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9. Nils Andersson Hagans

10.

11.

12.

13.

14.

15.

16.

17. Gustaf Larsson Brudgum

18. Margreta Jonsson Brud

19.

20.

21.

22.

23.

24.

25.

26.

27.

28.

29.

30.

31.

32. Per Lars-Anna Eriksson Staffas

33. Anna Rask, hållande lilla Sigrid Kring

34.

35.

Barn sittande längst fram:

 

 

 

brno-014-1911
Bröllop mellan (7Å41) Anders Jonsson och Katarina Olsdotter den 30 april 1911. Platsen är Finn-Olles i Gammelsträng. Byggnaden till höger är idag Hembygdsföreningens gård.
Bilden är utlånad av Reinor Andersson

7Å41 Anders Jonsson, *21/10 1886, s. t. bonden J. Ersson i V. Hålsjö 13.
G. 30/4 1911. Bonde i Gammelsträng 3, Norrbo. † 9/6 1936.
9V22 Katarina Olsdotter, *1/9 1891, d. t. bonden O. Olsson i Gammelsträng 8. † 9/4 1940
Margareta Katarina, *13/9 1911                          15Y16
Jonas Arvid, *28/5 1916                                        52
Olov Ivar, *17/11 1923. Snickeriarb. i Hålsjö, Norrbo.

Det stora antalet gäster gör det näst intill omöjligt att se vilka gästerna är, om man inte redan känner till var någon finns förstås. Generellt kan man säga att på brudgummens högra sida finns hans föräldrar och närmaste släktingar, och på brudens vänstra sida gäller motsvarande ordning.

Som du ser behöver vi hjälp med identifiering. Berätta vilka personer/nummer du känner igen och skriv in det i kommentarfältet längst ned på sidan så för vi sedan in det i listan. Du kan också ringa eller mejla oss på vanligt sätt. 

 

 

Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt

Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Delsbo
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78

Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra

Tack för ditt besök och välkommen åter !

Sammanställt av Åke Nätterö 


Tillbaka till toppen

Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *