X-registrerade personbilar.
Dellenportalen har från egen samling, ur böcker och andras fotoalbum, sammanställt den här anspråkslösa bildkavalkaden.
Allt material i den här artikeln är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.
Se X – Motorcyklar.
Läs om Chaufförer i Enånger.
Läs om Chaufförer i Njutånger.
Se avåkningar rally-YouTube.
Läs om Registreringsskyltar – Wikipedia
Läs om Vägverket – Wikipedia
Fordonsskatt – Wikipedia
Körkort i Sverige – Wikipedia
Väghållningsstenar – Wikipedia
Lista över bilmärken, Wikipedia och lista över bilarnas ursprungsland.
Så här kunde det gå till när bilar och vägar såg annorlunda ut YouTube klipp
Mer bilder och viktiga länkar i Automobilhistoriska klubben – X-Län.
Här får du kontakt med Dellenbygdens Motorveteraner
Toyota utvecklar vätgasdriven förbränningsmotor 2021
Denna vattenmotor kommer att förstöra hela bilindustrin. 10 min.
Vattenmotorn fungerar. 20 min.
Se världens första automobilsläde.
Bilens historia, Wikipedia
Säkerhetsbältet – Wikipedia
Lista över bilmärken, Wikipedia och lista över bilarnas ursprungsland.
Motorsportens historia del 1. 30 min.
Motorsportens historia del 2. 35 min.
Biltävling på 1940-talet. 11 min.
Se Le mans 2023. 52 min.
Midnattsolrallyt 2023. 48 min.
Se världens första automobilsläde.
Läs om en mängd intressanta Bilrepotage.
Bilförordningar, här finns många intressanta uppgifter från bilismens barndom
Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det dokumentet du har framför dig.
Mejladressen till oss hittar du längst ner på sidan
Den här bilden på X 7764, är utlånad av Roland Söderlund i Ljusne.
Den här bilden på X 1013, är utlånad av Roland Söderlund i Ljusne. Det är obekant vilken ägaren, liksom chauffören är. Dock kan vi lägga till följande:
1923 – 1927 ägdes X 1013, en Minerva, av överingenjör Harry von Eckerman i Ljusne.
1934 ägs X 1013, en Overland, av förtroendeman August Lindberg i Gävle.
Erik Jonsson i Anderbo, Bjuråker
Samma bil som ovan. X 2458 ägd av Erik Jonsson i Anderbo, Bjuråker. Under en tioårs period ägde han ett 30-tal bilar som han köpte och sålde. Hans son Leif Jonsson i Nordenholm är minst lika stor bil entusiast.
Det här är min kusin Leif Jonsson i Nordenholm som visar mig den 1/9 2025 sin unika NWH 836 av märket Bob från 1920.
Fr v. David Höglund, okänd, okänd.
X 11475 Pelle Mattsson Bjuråker och Elma Matsson
Västanäng Delsbo 1920. Vid ratten sitter Jonas Olsson Snickar-Jone, hustrun Amanda med barnen fr v Hubert, Sigvard och Ragni
X 482 August Högberg Skålsvedja
X 482 samma bil som ovan, men här med en annan ägare. Undertecknad äger nummerplåten.
Delsbo vid macken. X 21944 PV 444. Två bjuråkersbor, Ingvar Sallander och Birger Glad
Hudiksvall X 14771 och X 444 06 Morris Minor.
X 1732 Ford Ägare Alfred Persson lantbrukare i Kölsjön Franshammar
Geholm (Gean) Pelle Mattssons bil i mitten som är en Ford Country Sedan 56:a
Holmberg. X 8633 Elma Mattsson med sonen Erling
Hudiksvall. Till höger Bil Lönnberg
X 962. Flicka okänd, i vit mössa David Höglund och Blind-Pärs John Eriksson Friggesund
Okända bilister vid Norrbo kyrka.
Anderbo 1928. X 364 Overland Whippert Erik Jonsson med foten på kofångaren använde den som Taxi
X 1511 i Friggesund. Flickan heter Eva Holmén 7 år
X 2951 Alfred Nöjd i Norrgimma. Till v. Nils Hellberg, okänd, okänd.
Blodmyra Bjuråker. X 5706 Post Olles bil. Olof Larsson gift med Anna Bergström
En av Erik Jonssons många skönheter
Strömbacka med Labbi i bakgrunden. Till vänster Pelle Mattsson, okänd, okänd
X 3560. Aron Ros och Pelle Mattsson
Anderbo omkring 1928. X 2458 och X 6238 Overland Whippert Taxibilar. En stolt Erik Jonsson som både drev affär, köpte och sålde bilar och körde Taxi.
Järnblästen. Elon Thorsells bil X 15170. Här med Lars och Katrina Skoglund och sonen Erik framför sommar fejset som försvann vid branden.
Erik Jonsson med affär och bostad i Anderbo, Bjuråker.
X 20324 Consul. Sondells Bilskola Hudiksvall
Folkvagn X 25480 Skålsvedja 1954. Fr v. Elin Sundberg, Hulda Thomasson f. Sundberg, John Thomasson, John Berglund
Johannesberg utanför doktor Bergströms bostad. Taxichaufför Jon-Ors Pelle flankerad av Margit och Anna.
Skålsvedja X 17342 ägdes av Lennart Storm i Slättjärn. Efter fyra volter stannade bilen i fel körfält ca 20 meter norr om affären.
Olyckan inträffade vid ett möte på söndagseftermiddagen 9 augusti 1959. Anna Sving har just beskådat bilen.
Jonas Hådén i Tå Bjuråker
X 1106 År 1923 ägdes bilen av Bollnäs Sport-& Maskinaffär i Bollnäs. Märke: Pullman.
Platsen är västra sidan om Norrboån. Fotografen står på vägen mot Delsbo som svängde av direkt efter brofästet, medan bilen står på vägen som gick rakt fram mot Bjuråker.
Anderbo. Pelle Mattsson med Ford Country Sedan årsmodell 58:a
X 3583. punktering
X 3583. har fått punktering
Friggesund X 45052 Opel Kapitän. 1960 ägs bilen av hemmansägare Gustav Marsch i Norrbo
1934 ägdes X 2827 en Chevrolet av S. A. Käller, handlande i Arbrå
Lennsjö, Bjuråker. X 1737 Ford Alfred Holmqvist framför sin nyrenoverade gård
Anderbo. Erik Jonsson med okänd dam.
Sörgimma. Vid ratten i sin far Ursta-Ante-Persson,s bil sitter Ester Persson, gift Larsson.
Fritz Carlström Bjuråker med okänt bilmärke och okända damer
En av Erik Jonsson många bilar och unga damer.
Västansjö utanför järnhandeln
X 205864 en Mercedes. Olle Persson Delsbo
Anderbo X 2458 Erik Jonsson vid ratten
Västansjö. VW 1959, X 52344 Helmer Storm. T v Eva Medin och Eivor Medin
Cadillac. X 6 Registrerad 20/6 1907. Bilen finns bevarad
Anderbo. X 3272. Flickan som sitter på trappsteget är Greta Berglund
X 21372 Ivar Berglund i Anderbo. Här vid vägskälet mot Skärås med sin sprillans nya Volvo PV 444
X 3873 en Chevrolet ägare August Högberg i Skålsvedja, Bjuråker
Bild ur HT 13 juli 1972. Gunnar Persson Bjuråker provkör kompisen Thure Johanssons tvåsitsiga 1919-års T-Ford, X 66006 som har en motor på 20 hästkrafter.
X 11, 1906 års modell från The Star Engineering Co. Wolverhamton. Bilens ägare 1906-1912 var Nils Söderlund i Bergsjö. Bild och uppgifter ur ”Bergsjö-Bygden” 1958.
Bilden lär vara från Surbrunnsbackarn.
Detta är f.d. X 2110, Ford (enl. ägarergistert) 1923 ägd av hemmansägare Per Eriksson i Tå. Harry Perssons farfar.
X 1101 Overland 25 h:k. Under första delen av 20-talet ägdes bilen av lantbrukare J. Andersson i Ljusdal. 1927 ägs bilen av folkskollärare N. G. Florén i Rogsta
X 3137 Ford. År 1926 köpte Sven Olsson i Oppigården, Ytteryg, sin första taxibil, en T-Ford av 1925 års modell, från Ernst Kaling och Johan Johansson i Ljusdal för 2.107 kronor. Toppfarten var 60 km/tim. Bensinen kostade 16 öre litern. Med Sven Olsson vid ratten gjordes 1926 en rundtur med ytterygare. Bakre raden fr. v. Erik Blomberg, Gottfrid Vallberg, Nils Blomberg, Erik Blomgren och Svante Vallberg. Sittande fr. v. Petrus Sundberg, Sara Blomberg, Sven Olsson, Brita Markusson, David Olsson och Lars Magnusson.
Text och bild ur boken: Färila ett bildarkiv berättar.
X 1580. Handelsmännen i Färila och Kårböle hämtade oftast sina varor hos grossister i Ljusdal. Bilden visar handlaren Per Skyttner i Hovra (1874-1958) med sin T-Ford av modell -23 lastad med varor utanför Renströms affär i Ljusdal.
Text och bild ur boken: Färila ett bildarkiv berättar.
X 57. 20 hkr av märket Mathis, ägare stationsskrivare Erik Olsson Lillhamra, Loos. Punktering var vanligt i bilismens barndom och en fotpump hörde till den nödvändiga utrustningen. Att lifta var vanligt, ofta med cykeln på bilen. Här är det Gottfrid Nilsson (i hatt) från Holmen, Föne, som får lift från Korskrogen. Cykeln har han med sig och håller fast tag i den under färden.
Text och bild ur boken: Färila ett bildarkiv berättar.
X 3504. Vägsyn 1938. Fr. v: Vägdirektör Per Jonsson i Ångsäter, Hjalmar Larsson från Ramsjö, Karl Rehn från Söderala, samt Per Olov Olsson från Stocksbo intar matsäck under en paus i vägsyn i en färilaby.
Text och bild ur boken: Färila ett bildarkiv berättar.
Den 24 juli 1921 inträffade den första bilolyckan i Kårböle. En personbil tillhörig och förd av Wallén från Sveg körde ner i Kårån från den ytterst smala bron vid smedjan. Det lockade många nyfikna till olycksplatsen. Nr 2 fr. v. på bron är Olof Andersson, i Östigårn, därefter Sven Nordlund, från Färjestaden, Enskogen, Robert Åkerström och Nils Nordqvist d ä. Nr 2 fr. h. är Gunnar Byström och bredvid honom Bror Erlingsson. Övriga är oidentifierade.
Text och bild ur boken: Färila ett bildarkiv berättar.
Bilentusiasten Wiktor Blomgren hittade det här unika fordonet i samband med ett fastighetsköp i slutet av 1970-talet. Bilen hade stått gömd och glömd i ett uthus utanför Bollnäs i drygt 50-år registrerad som X 13.
Höckenströmmaren
I den långa raden av hembyggda bilar genom åren i Gävleborgs län står onekligen den ännu väl bevarade ”Höckenströmmaren” byggd av lokförare Lars Höckenström i Bollnäs mellan åren 1911-12 i något av särklass. Denna inom bilbyggarvärlden rätt unika skapelse stod gömd bakom en vägg i ett uthus utanför Bollnäs i drygt 50-år, då den i samband med köp av fastighetn Björktjära upptäcktes av köparen och bilentusiasten Wiktor Blomgren i slutet av 70-talet.
Vem var då denne bilbyggare Lars Höckenström? Han var född i Skåne 1848 och kom till Bollnäs 1883 för att bli lokförare. Han var redan då etablerad som uppfinnare. Dödligt åskrädd som han var konstruerade han bl.a. en åskledare, som blev något av en säljsuccé.
Articklar och bilder av sekelskiftets första bilar gav inte den på nymodigheter alltid intresserade skåningen någon ro. Efter två års intensivt arbete, där praktiskt taget alla delar var av egen konstruktion, kunde den Höckenströmska skapelsen rulla ut på den grusiga landsvägen i Bollnäs 1912 till inbyggarnas stora förvåning och delvis förskräckelse. Såg man bilen framifrån t.ex. påminde den mycket om fronten på ett ånglok. Höckenström var tydligen i formgivningen inspirerad av sitt yrke som lokförarens…
Men helt utan bekymmer gick inte bygget för den entusiastiske konstruktören. Den tvåcylindriska motorn var i svagaste laget och fordonet visade viss benägenhet att vilja rulla baklänges i den tvära hälsinska motluten. För att undvika det ofrivilliga bakåtrullandet konstrerade Höckenström världens förmodligen originellaste handbroms: Ett hål i underredet, där en järnten kunde tryckas ner och hålla bilen på plats till hjälp kunde påkallas…
Motorn var till stor del Lars Höckenströms eget hantverk. Bl.a. gjöt och borrade han motorblocket med hjält av specialmaskiner från Arbrå gjuteri.
Skam den som ger sig. Efter några år byggde Lars Höckenström en ny motor (se bilden). Nu en fyrcylindrig sådan med överliggande (utanpåliggande) kamaxel. Ett mästarjobb att innan det fanns svetsmöjligheter för hand välla fast kamnockarna, så att de kom på rätt plats. Höckenström tillverkade alla delar själv alltifrån de träekrade hjulen och karossen, som till stor del var utförd i hård papp från Forså Bruk, till motorn så när som på förgasare, kolvar och kamkedja, vilka har kunnat härröras från en T-ford.
Den unika Höckenströmmaren är numera placerad på Renstedska gården i Bollnäs. Bilen startar fortfarande utan mankemang men har numer körförbud av vederbörande myndighet. Är det månne den unika handbromsen som inte håller måttet?…
Text och bilder ur boken, Bilpionjärer, Winbergs 1985.
Göran Flank, berättar,
Höckenström-Bilen är tyvärr brunnen. Endast motordelar finns kvar hos en samlare i södra Hälsingland.
Alfta 1920. En amerikans sånggrupp gästade Hälsingland och här har den kommit till Alfta under stor uppståndelse. Ett tjugotal bilar fanns med i kortegen. De två längst fram är:
X 344 Hudson ägare Nils Persson Rengsjö. X 385 en Studebaker, fabrikör Andersson i Bollnäs.
Text och bild ur boken: FARFARS BILAR av Lars-Åke Winberg/Sverker Söderström.
Arbrå 1925. Erik Sundin, sedermera skidfabrikör i Hudiksvall, tillsammans med fru Martha, född Göransson, båda i Arbrå. Paret här på sin bröllopsresa till Rättvik. Motorcykeln X 1254 en Hendersson av tidig 20-talsmodell.
Den var svag, vilket gjorde att bruden ofta fick skjuta på i uppförsbackarna. På hemresan sächade den ihop totalt i Voxna. Paret tvingades övernatta i en lada innan felet avhjälptes och färden kunde fotsätta.
Text och bild ur boken: FARFARS BILAR av Lars-Åke Winberg/Sverker Söderström.
Arbrå 1913. Upptäcktsresande Sven Hedin på besök utanför Gästgivargården. Från vänster arbråflickan Elsa Jernberg och Sven Hedin. Föraren okänd. Bilen en Talbot
Text och bild ur boken: FARFARS BILAR av Lars-Åke Winberg/Sverker Söderström.
Bergsjö på 10-talet. En Darracq framför Bergsjö hotell, som nu ägs av Nordanstigs Kommun. Darracq-bilarna konstruerades och byggdes i Frankrike, men bolaget finnansierades i England under storhetstiden och en tid därefter (1905-1935).
Text och bild ur boken: FARFARS BILAR av Lars-Åke Winberg/Sverker Söderström.
Bergsjö omkring 1910. På den tiden fanns det en ”E4” i Nordanstigs centralort.
X 4, en Cadillac. Observera hästspillet
Text och bild ur boken: FARFARS BILAR av Lars-Åke Winberg/Sverker Söderström.
X 59. Erik Wallin i Bergbik i denna franska Bedelia, som inregistrerades 1916 inköpt av överingenjören och flygpioenjären Georg Spaak, Bergvik
Bedelia i Bergvik
En i sitt slag mycket unik bil dök upp i Bergvik utanför Söderhamn år 1916. Det var överingenjören Georg Spaak som då registrerade den franska bilen Bedelia och fick nummer X 59. En ”lättviktare” som enligt registreringshandlingarna vägde 150 kg, hade en tvåcylinders Anzani-motor och var på 8 – 10 hästkrafter. Anzani.
Bilen drevs med två remmar som kunde spännas och slakas för att kunna fungera som koppling. Vid kraftiga motlut måste man kunna stanna bilen och föra över drivremmen på den mindre trissan. Föraren satt längst bak och passargraren framför honom. Styrningen skedde genom att vrida hela framaxeln via ett system av vajrar och trissor, varvid fordonets enda strålkastare vreds med i färdriktningen.
Enligt tillgängliga uppgifter köpte franska armén under första världskriget ett 80-tal Bedelia-bilar, som användes som ambulansvagnar med båren liggande framför föraren.
Den mycket motorintresserade överingenjören Spaak behöll den unika bilen till 1921 då han istället inköpte ett flygplan. Ny ägare blev kassör Helge Rehnberg, Bergvik, och ägare nr tre, den tekniskt intresserade posttjänstemannen Erik Wallin, som registrerade Bedelian i januari 1924.
Det är Wallin som sitter vid ratten på den här bilden från mitten av 20-talet. Han övergav snart postverket för att i stället bli tekniker vid SAAB i Linköping. Greta Gustafsson i Bergvik minns väl så spännande det var att få åka med morbror Erik i den franska bilen.
Text och bild ur boken: Bilpionjärer, Winbergs 1985.
X 19. Bergvik omkring 1915. Bilen, en GWK – 14, tillhörande förvaltare G. Herlitz, Bergvik.
Denna lätta engelsktillverkade bil med en tvåcylindrig Coventry-Simplex motor med sidventiler hade en toppfart av nära 60 km/tim.
Text och bild ur boken: FARFARS BILAR av Lars-Åke Winberg/Sverker Söderström.
Bergvik på 10-talet. En Scania av 1903 års modell framför spruthuset i Bergvik.
Text och bild ur boken: FARFARS BILAR av Lars-Åke Winberg/Sverker Söderström.
Avholm Per Hedbergs bil som verkar vara en ”Rengsjöbil”.
Rengsjöbilen senare delen av 10-talet. Det är Valdemar Eriksson i Hög som sitter bakom ratten. Han tog sitt körkort med denna bil från år 1916.
Läs mer här om Rengsjöbilen.
Såverksägaren Anders Jonsson i Rengsjö tillverkade under 1914-16 tio exemplar av en liten 10 hästkrafters bil, som drevs av en vattenkyld, tvåcylinders tvåtaktare.
Vagnen gick inte att backa. Den hade remdrift och kunde gå på hel- och halvfart. När Jonsson skulle designa karossen tog han mått efter två fullvuxna hälsingar i vargskinnspäls, vilket gjorde att den lilla bilen blev förvånansvärt rymlig.
Motorn inköptes från Morgårdshamar. Den hade en styrka av enbart sex hästkrafter och var egentligen bara avsedd för båtar. Kapaciteten räckte för att dra bilen med två personer i. Farten var förstås inte mycket bevänt med., men man hade heller inga större krav i den vägen.
Förutom motorn tillverkades allt vid Höjens verkstäder i Rengsjö. Ett 15-tal man var engagerade i ”bilfabriken”. Anders Jonsson höll samman det hela, broder Jonas ritade och svarade för de tekniska beräkningarna. Bland de anställda kan nämnas Johan Sundström, Natan Persson, Lars Lind, Per Åkerblom och Johan Karlsson.
Verkstaden var relativt nybyggd sedan hela industrin ödelagts av en eldsvåda 1912. Arbetsförhållandena var svåra, då verkstaden bestod av tre våningar med dålig samordning – smedjan i källarplanet, verkstaden i bottenplanet och monteringsavdelnigen på andra våningen. Det blev förstås ett ständigt springande mellan de olika avdelningarna.
”Rengsjöbilen” eller bara ”bilen”, slog aldrig riktigt. Verksamheten flyttades över till Säversta i Bollnäs, där den femsitsiga SAF:en växte fram. Den fick heller ingen framgång, då konkurrensen från Amerika blev för svår.
Idag finns inte mycket kvar som minner om ”Rengsjöbilen”. En kylare finns dock bevarad i Hembygdsbyn i Rengsjö, vilket har sin speciella bakgrund:
Anders Jonssons äldste son John hade olovligt lånat en bil, när han krockade och knycklade till kylaren. Han fick hjälp att byta kylare i verkstaden utan sin fars vetskap. Den skadade och utbytta kylaren sänktes i en damm. Efter många år kom tanken på kylarens värde som minne av biltillverkningen i Rengsjö. Den fiskades upp och finns nu kvar åt eftervärlden.
Text och bild ur boken: FARFARS BILAR av Lars-Åke Winberg/Sverker Söderström.
Aktiebrev 500 kr. Aktiebolaget Svenska Automobilfabriken.
S A F-BILEN
Försöken till biltillverkning inom Hälsingland är föga kända, främst kanske p.g.a. att de inte blev mer är just försök.
Ett av de mera intressanta projekten var bilfabriken SAF, AB Svenska Auomobil Fabriken, i Bollnäs i början av 1920-talet.
Tidigare hade såverksägaren, verkstadsägaren m.m. Anders Jonsson i Rengsjö, omkring 1915 tillverkat en egen bil, den s.k. ”Rengsjöbilen”. Den var tvåsitsig och passageraren var placerad bakom föraren. Den lilla Morgårdshammar-motorn gav 10 hkr och bilen var utrustad men en växellåda, som endast hade hel-och halvfart. Således saknades backväxel. Jonsson var den stora bilentusiasten och blev den drivande kraften bakom skapandet av SAF.
Den 10 december 1919 bildades bolaget. Bror Bellander utnämndes till ledare och direktör, och ingenjör A.G. Gullberg valdes till teknisk ledare och sedermera, när tillverkningen kommit igång, till fabrikschef. Gullberg var mannen som skapade S A F-bilen. Han hade tidigare varit i Amerika och arbetat hos Ford, Hudson och Studebaker.
Skaparna av det nya svenska bilbolaget var helt klara över att man själva inte konstruera och tillverka merparten av de delar som ingick i en bil, utan det var nödvändigt att i så stor utsträckning som möjligt köpa värdiga komponenter från andra företag. Bilismens land nummer ett var Amerika, och vid denna tid fanns där ett stort antal biltillverkare, vilka själva endast gjorde hopmontering av fordonen. Det var därför naturligt, att man vände sinablickar mot Amerika när det gällde inköpen, och Gullberg skickades till New York för att anskaffa material. 1917 hade tillverkaren Pullman Motor Co, Pennsylvania, gått i konkurs. Pullman hade ett exportkontor i New York och uppenbarligen kom Gullberg i kontakt med konkursboet, eftersom resultatet av Gullbergs resa blev att S A F köpte Pullman-chassier i delar.
Fabrikslokalerna, som uppfördes i Säversta, Bollnäs, stod klara sommaren 1920. Från början var verksamheten inriktad på reparation av bilar, men under hösten rullade den första S A F-Bilen ut ur fabriken. Antalet anställda hade raskt ökat, och var nu ett 20-tal. Tillverkningstakten ökade också, och under våren 1921 hade man kommit upp i en produktion av 5-6 bilar per månad. Ekonomiska problem tvingade dock företaget att gradvis minska sin verksamhet och till sist försattes företaget i konkurs. Hela verkstadspersonalen utgjordes då endast av ett par arbetare. Med stor sannolikhet hann företaget med att tillverka ett 40-tal S A F-automobiler.
Fanns det några möjligheter för S A F att överleva? Knappast. Företaget var redan från början underkapitaliserat. Visserligen var aktiekapitalet vid starten 300 000 kr, men det mesta åtgick till att bygga upp företaget, och det fanns mycket lite pengar över till den dagliga verksamheten. Den naturliga hemmamarknaden – Hälsingland – var för liten, och uppbyggnaden av distributionsnätet i övriga delar av landet gick trögt. Bristande kunskap och yrkesskicklighet hos arbetskraften bidrog till att göra en produkt med låg kvalitet. Entusiasmen hos företagets grundare var visserligen stor, men enbart detta räckte inte till för att driva företaget vidare.
20-talet. Järnhandlare J. G. Jonsson, Edsbyn, med sin Bollnästillverkade SAF-bil.
Läs mer under AUTOMOBILHISTORISKA KLUBBEN.
Text och bild ur boken: FARFARS BILAR av Lars-Åke Winberg/Sverker Söderström.
1911. Valdemar Eriksson sitter i fadern Erik Larssons bil, en Caddilac av en mycket tidig årgång på 1900-talet. Bilden är från Bergmans Järnhandel i Hudiksvall
Text och bild ur boken: FARFARS BILAR av Lars-Åke Winberg/Sverker Söderström.
Hög 1914. Samma bil som ovan som nu mordeniserats av Erik Larsson. Det berättas att Larsson backade på flaggstången i bakgrunden, när han kom hem med bilen första gången.
Foto från Larssons hem i Hallsta.
Text och bild ur boken: FARFARS BILAR av Lars-Åke Winberg/Sverker Söderström.
Hudiksvall i början av 20-talet. Evald Lönnberg vid sin första bilaffär i Hudiksvall. Hudiksvalls Bil AB, vid västra Tullgatan. En Chevrolet till vänster och en T-Ford till höger.
Text och bild ur boken: FARFARS BILAR av Lars-Åke Winberg/Sverker Söderström.
Hudiksvall omkring 1910. Hudiksvalls Trävaru AB:s första bil, en Hispano-Zuiza, fotograferad på kotorget. Från vänster sitter skotte MacDonald, inspektör N. Liljemark, disponent M. Sörensen och inspektor E. Eriksson, Sveg. Chaufför N.F. Strömberg vid ratten.
Text och bild ur boken: FARFARS BILAR av Lars-Åke Winberg/Sverker Söderström.
Hudiksvall omkring 1910. Så här kunde bilkörning och omgivning te sig i Hudiksbacke, när seklet var ungt. Bilen av märke Mathis. Mannen till höger är brevbärare.
Text och bild ur boken: FARFARS BILAR av Lars-Åke Winberg/Sverker Söderström.
Hudiksvall på 30-talet. En buss av det anrika märket Tidaholm vid Café Valencia (Bussstationen). Konduktören är Gösta Enbom och föraren E. A. Jonsson, båda från Enånger.
Text och bild ur boken: FARFARS BILAR av Lars-Åke Winberg/Sverker Söderström.
Ilsbo i slutet av 20-talet. Bröderna Höglund byggde denna buss på ett chassi av märket GMC.
Text och bild ur boken: FARFARS BILAR av Lars-Åke Winberg/Sverker Söderström.
Första rullande butiken
Konsumtionsföreningen i Iggesund var först i landet med egen rullande butik. Den Tidaholmare av årsmodell 1922 som föreningen köpte in 1925 för varutransporter byggdes 1928 om till butik och blev därmed också den svenska kooperationens första rullande butik. Det var Enånger med omnejd som betjänades i första hand. Bussen rullade sex dagar i veckan ända fram till 1936. Större delen av tiden fungerade Olle Hedlund, som ses på bilden, som chaufför, reperatör och ”butiksföreståndare”.
Text och bild ur boken: Bilpioenjärer, Winbergs 1985.
Delsbo 20-talet. En samling av högre befäls bilar utanför Gästgivargården i samband med en fältövning. Bilen längst t v. X 785 Ford, ägs av snickare E. E. Hedin i Delsbo
Text och bild ur boken: FARFARS BILAR av Lars-Åke Winberg/Sverker Söderström.
Edsbyn 1923. En arrangerad bild av och hos Jonas Wängborg, Erik Nyström, USA, och Erik Wängdahl drar fram den liggande ägaren av en Overland X 2299, David Wängdahl.
Text och bild ur boken: FARFARS BILAR av Lars-Åke Winberg/Sverker Söderström.
Edsbyn tidigt 20-tal. Samling för utflykt vid torget i Roteberg
X 1106 Ford 20 hkr, hemansägare J. Olsson Edsbyn. X 890 Overland äg. Jonas Olsson Edsbyn.
Text och bild ur boken: FARFARS BILAR av Lars-Åke Winberg/Sverker Söderström.
Gnarp i början av 20-talet. Gnarps IF:s fotbollslag samlat utanför Åströms för att fara till Årskogen och spela match. Bilarna är från vänster en Chevrolet – 21, X-191, Kit – 18 och X 612, Ford-20. Bilförarna hette Einar Rust, Ragnar Lindblad och trävaruhandlare David Berg. Observera bollen på taket på Rusts bil.
Laget bestod av dessa spelare: Karl Hübinette, Erik Eriksson, Johan Berglin, Bernhard Byhlin, Edvin Hübinette, Johannes Eriksson, Ernst Belin, Oskar Bydell, Per Berglin, Gunnar Andersson och Teodor Bolander.
Text och bild ur boken: FARFARS BILAR av Lars-Åke Winberg/Sverker Söderström.
Hanebo i mitten av 20-talet.Olov Larsson, Vallsänge, vilar sig på fotsteget till denna Ford, som ägdes av bröderna Henning och Wilhelm Eriksson, Gusbo. Tönsens skola i bakgrunden.
Text och bild ur boken: FARFARS BILAR av Lars-Åke Winberg/Sverker Söderström.
Hudiksvall 20-talet. En bild från Bjälkgatan. Bilarna är från vänster av märkena Sperber(?),
Fiat, X 303 Fiat äg. åkeriägare H. Winberg och en Chandler X 408 äg. tandläkare S. Bretz, Hudiksvall.
Text och bild ur boken: FARFARS BILAR av Lars-Åke Winberg/Sverker Söderström.
Ljusdal omkring 1925. Det motorintresserade Ljusdal samlat för fotografering utanför Gästgivargården. Till vänster bakom motorcykeln står en vitklädd Gustaf Carlsson vid sin X 1491 Ford lastvagn. Chaufför är Lars Prestberg Edsbyn.Längst till höger syns gästgivare Åsbergs Peugeot.
Text och bild ur boken: FARFARS BILAR av Lars-Åke Winberg/Sverker Söderström.
Ljusne 20-talet. På vägen mellan Ljusne – Söderhamn. Legendariske taxichauffören Ragnar Lindberg var vida känd över hela riket.
X 2688 en Dodge.
Text och bild ur boken: FARFARS BILAR av Lars-Åke Winberg/Sverker Söderström.
X 13254 – En svart PV 56:a som min morbror Erik Jonsson köpte ny efter att han fått en fullträff med 12 rätt på stryktipset. Tidigare hade han bara en motorcykel som han veckopendlade med mellan hemmet i Delsbo och arbetet som kommunalarbetare i Hudiksvall. Det är också ägaren själv som poserar vid bilen. Bilden är nog tagen någon gång i början av 1960-talet, skriver Vanja Persson som även lånat ut bilden.
X 46075 – En Volvo Duett som var mörkblå med vita fält omkring rutorna. Min kusin Sven-Erik Eriksson köpte bilen för att använda den som varubil till sin Hakon-affär i Fredriksfors. Tidigare hade han haft en beige Morris skåpbil (Traveller). Jag minns att jag fick följa med på premiärturen runt Väst-på-sockna i Delsbo. Sven-Erik åkte då runt till sina bekanta för att visa upp sin nya fina bil och för alla så skulle han visa det fantastiska med att baksätet gick att fälla ner så det blev ett stort och plant lastutrymme. Det var träribbor på golvet och på baksidan av bakre ryggstödet. Jag var inte så många år men jag minns det så väl. Det beror förmodligen på att jag satt i baksätet under färden och måste kliva ur bilen och ut i den dunkla kylan för varje gång detta fantastiska skulle förevisas. På bilden är det Sven-Eriks mor Brita som står vid bilen. Fotot är taget av John Persson, på Vallbacken i Norrväna. Det är Erik Holsts gård som syns i bakgrunden. Brita hjälpte till med att köra ut varor till hushållen runt om i Delsbo. Det var olika veckodagar för olika områden. Om det var dåligt väglag, minns jag att hon gruvade sig mycket för turerna till Nianfors och Bobygden, skriver Vanja Persson som även lånat ut bilden.
Det här är en cykelbil av märket Standard från början av 1900-talet, som är tillverkad av O. Nilssons cykelfabrik i Engelholm. Cykelbilen vars ägare Åke Kring bodde i Norrbo.
Se Sockenbilder/Färila
Se Bil, trehjulig på digitalmuseum.se
Den trehjuliga automobilen av troligen av märket Cyklonette, tillverkad i Berlin
Bil i Norrbobyn. Det är Ernst Källman som låtsas starta ekipaget. I baksätet sitter Löt-Lars Karlsson med en av systrarna Källman, och Valfrid Frank, sedemera borgarråd i Stockholm har tagit hand om ratten.
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva eller donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan också Swisha din gåva till 073-600 42 78
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra
Tack för ditt besök och välkommen åter!
Sammanställt av Åke Nätterö
Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker