Finn-Anna Orelund

Finn-Anna Orelund – musiklärare i mer är 50 år


Lista över Hälsingespelmän.


Folkmusiken från Hälsingland.


Spelman – Wikipedia.


Notor till Hälsingelåtar.


Spelmän som blivit tilldelade Zornmärket.


Sök och forska Svenskt visarkiv.


Sveriges Spelmäns Riksförbund.


Hälsinglands Spelmansförbund.


Här finns det mesta om Svensk Musikhistoria.


Gillar du den här sidan får du gärna dela den med dina vänner


Har du en egen hemsida får du gärna länka till dellenportalen.se Tack för ditt stöd!


Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det dokumentet du har framför dig.


Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan

 


Änga 509här målad på ett tråg av sign. P. L. (Per Larsson Bjuråker). Så här praktfull var den nerbrunna gården. Det är Jonas Orelund som delat med sig av sin målning som han fått ärva efter sin farmor Anna Orelund som växte upp där.
Alla bilder nedan är utlånade av Jonas Orelund om inget annat anges


Änga. Finn-Jonke med dottern Anna före flytten till Ovanåker 1923.



År 1922. Finn-Jonke vid ratten på sin Ford X 306. I hatt Albert Åkerström.
I baksätet sitter döttrarna Anna och Ida


Ovanåker omkring 1949.
Finn-Jonke med barnbarnet Göran och hunden Boy


HT Lördagen den 7 oktober 1978
Text och bild av Bror Jonsson

 
Anna Orelund vid pianot. Nu kan hon se tillbaka på en 50-årig musikgärning i Delsbo.

En kulturgärning i det tysta är det att under mer än 50 år ha varit musiklärare utan att ha blivit offentligt uppmärksammad utom i samband med olika evenemang på det musikaliska området.

Anna Orelund i Delsbo motsvarar den beskrivningen. På grund av sin tillbakadragna och blygsamma läggning har hon tills nu lyckats komma ifrån alla besvärliga intervjuare och därmed även det offentliga erkännande hon så väl förtjänar. Nu finns det en särskild anledning att omnämna henne, även om det är i senaste laget, och det är att hon vid vårterminens slut 1978 avgick som musiklärare vid skolorna i Delsbo och Bjuråker en tjänst som hon innehaft i många år. Det innebär inte att hon definitivt slutat som musiklärare. Vid 71 års ålder har hon fortfarande en hel del elever, som kommer till henne i hemmet och får pianolektioner.


Brudparet Finn-Anna och Jensar-Gunnar från Delsbo som vigdes i Seglora kyrka på Skansen den 8 sept. 1929.
De tre spelmännen är fr. v.  brudens far Finn-Jonke, Thore och Sven Härdelin. Till höger står Bror Hillgren, Delsbostintan och Fredrik Winblad von Walter. I vagnen bakom Hillgren syns brudkläderskan Carin Broberg.
Bilden ägs av Nordiska museet.



Brudparets föräldrar
Tekla (ej brudens mor) och Jonas Olsson och Charlotta och Olof Olsson



Brudparet Anna och Gunnar Orenlund
Bruden bär Delsbo vackra brudkrona


Klicka på Delsbobröllopet på Skansen 1929 för att se fler bilder



Anna och Gunnar Orelund

Brud vid seklets mest uppmärksammande Delsbobröllop
En gång har hon ändå blivit uppmärksammad över hela landet, men det var i ett helt annat sammanhang och mest för den goda sakens skull. Då hette hon Anna Olsson och kallades för Finn-Anna, därför hon var en av Finn-Jonkes båda döttrar. Delsbostintan och Bror-Hillgren hörde båda till Hälsinge gille i Stockholm och nu gällde det att finna ett brudpar i Delsbo, som ville ställa upp i de gamla dräkterna, vigas i Seglora kyrka och bli festföremål på Skansen inför en stor offentlighet.

Det var känt att Finn-Anna och Jensar-Gunnar var ”fästmöfolk” som man säger hemma i Delsbo och Delsbostintan lyckades övertala de båda.

Så kom det sig att de 1929 blev huvudpersonerna i seklets mest uppmärksammade Delsbobröllop. Det var kyrkoherden i Delsbo E.A. Fredholm som vigde, och brudkläderska var Carin Broberg.

En mängt dellbor, släkt och vänner var med, Bror Hillgren, Stintan, Fredrik Winblad von Walter, Gunnar Grubb och många andra. Och spelmän förstås. Bland dem som uppträdde var Anna-Greta Härdelin och hennes barn- och ungdomslag från Delsbo. En hel vecka fick brudparet bo hos Stintan i hennes hem på Arsenalsgatan.

– Stintan och kapten Grubb glömde oss inte sedan heller. De kom och hälsade på hos oss varje gång någon av dem besökte Delsbo. Det var roligt. De var alltid så glada och vänliga och fästade vid den här bygden.

Vi höll rakt på att glömma vad saken gällde utom att de unga tu förenades i ett äktenskap, som skulle komma att vara i närmare femtio år eller tills Gunnar avled i fjol (1977). Det gällde ingenting mindre än att få en grundplåt till den planerade Delsbogården på Skansen som elva år senare sommaren 1940 skulle komma att invigas under mycket högtidliga och festliga former. Då hade Hälsinge gille samlat in pengar till inköp av gårdens alla byggnader.

Delsbobröllopet på Skansen skulle komma att få betydelse i olika sammanhang, även litterärt och konstnärligt. För dräkttraditionernas bevarande fick det stort värde. Bror Hillgren förevigade brudparet i flera av sina målningar, bl.a. i den ståtliga ”Brudfärden” 1929, som förvärvades av dr Åke Bergström.

Pappa klistrade diskantnoterna i läseboken
Bröllopet blev det ovanliga och smått fantastiska inslaget i makarnas liv, som eljest kom att präglas av arbete, sorger och glädjeämnen som för de allra flesta andra människor här i världen.

För att börja från början, så föddes Anna i Överälve noga räknat den 6 mars 1907. Hon var dotter till den kände spelmannen Finn-Jonke eller Jonas Olsson från Sunnansjö och dennes hustru i första giftet, Emelie Åkerström. När hon var årsgammal köpte fadern ett hemman i Änga 509 i andra ändan av socknen och familjen flyttade dit.

– Jag växte upp i ett musikaliskt hem. Pappa spelade fiol och mamma piano. Och vi fick ofta besök av Thore Härdelin, som bodde i närheten och hade fiolen med sig. När jag var fem år fick jag en läsebok av mormor, som då var änka och bodde i Gunnarsbo, och då lärde jag mig att läsa. På insidan av första pärmen i läseboken klistrade pappa in diskantnoterna från c till c, så jag fick lära mig notor så fort som möjligt, och det var inte så svårt. Men pappa försökte aldrig att lära mig spela fiol, jag tror aldrig han hade en tanke på det. Det var heller inte så vanligt på den tiden att flickor spelade fiol. Och så blev det ju med tiden ett samspel mellan oss tre, som skulle komma att vara under många år, ja praktiskt taget så länge Härdelin kunde vara ute och spela. Vi kallade oss för Delsbotrion, men det var ju först sedan jag blivit så pass vuxen att jag kunde vara med och spela.


Finn-Anna och Fredrik Winblad von Walter
Bild ur boken, Fredrik Winblad von Walter

Musikintresset har gått i arv
Den som fick diskantnoterna inklistrade i läseboken och lärde den utantill samtidigt med bokstäverna måste ju bli en skicklig musiker…

– Jag fick ärva musikintresset både av far och mor, men far var så mångsidigt begåvad. Han kunde göra praktiskt taget allt vad han tog sig för med. Han hade gått i målarlära och var målare till yrket, men en tid var han bonde också. Han var uppväxt i en bondgård och fick tidigt lära sig allt som hörde till en bondes arbete både på jordbruket och i skogen. Men dessutom var han smed, urmakare, snickare, slaktare, skomakare, konsthantverkare och mycket annat. Han gjorde skor åt mig och min syster Ida, när vi var barn, han gjorde möbler till hemmet och han gjorde speglar i olika stilar från 1700-talet. Som spegelmakare blev han mycket känd, men mest som spelman.

–  Även mormor och morfar kom från musikaliska hem och var vana att ha piano. Mormor hette Ida Pira och kom från Jämtland. Hennes far, Nils Erik Pira, var länsman i Mattmar, Offerdal och Alsen och sedermera kronofogde i Östersund. Han var kusin med länsman Pira i Norrbo och det var där hon träffade morfar, *) Robert Fredrik Åkerström. Han var född i Småland 1840, hade kontorsexamen, var duktig att skriva noter och textade fint. Till yrket var han inspektor åt bolaget och familjen bodde i Älve (Överälve), Delsbo, och sedan i Österstråsjö, Bjuråker.

”Hä eka mellan bärga, när dam blåste”
– I Älve hade de till att börja med inget piano och det saknade de kolossalt. Men när mormor skulle få andra pojken, Fredrik ville morfar ge henne en riktig present. När hon var så pass återställd efter pojkens födelse att hon kunde kravla sig ner till salen i nedre våningen, blev hon så glad att hon skrek rakt ut, när hon fick se att maken hade köpt ett taffelpiano.

Ja nog blev det musik i hemmet alltid. ”Hä ska eka mälla bärga, när dam blåste”, sa de gamla i Stråsjö, när Åkerström och hans fyra pojkar kom på tal. Det var Robert, Fredrik, Albert och Georg och de hade en syster Emelie och det var hon som blev mor till Anna och Ida. Den gamla taffeln finns ännu kvar.

Men det var inte på taffeln man spelade, så det ekade mellan bergen. Vid den tiden, när pojkarna Åkerström växte upp, var hornmusik på modet och blåsorkestrar bildades lite varstans. Åkerström själv spelade utom piano och orgel även blåsinstrument. När han lärt sina pojkar att ”blåsa”, bildade de tillsammans en egen blåsorkester. Det är förklaringen till att det blev musik, som hördes vida omkring bland bergen.

Åkerström skriver till Thore Härdelin
– Här ska du få ett brev, säger Anna, ett brev som jag fick av Sven Härdelin för en vecka sen. Det är från min morfar till Thore Härdelin (farfar till Thore d.y. kanske vi ska för tydlighetens skull bör inflika). Det är skrivet 1887, medan morfar bodde i Älve.

Brevet visar att Thore Härdelin vid den tiden även var ”blåsare”. Han var född 1866 och således inte mer än i tjugoårsåldern, när han brukade komma till inspektor Åkerström och spela. Den senare var då 47 år. Brevet har lokalhistoriskt intresse och förtjänar därför att återges:

Elfve den 22 mars 1887.


Broder Härdelin!

Tack för brefet! Jag skulle långt före detta besvarat detsamma men genom försummelser har det ej blifvit utaf. Jag skall säga dig orsaken, hvarföre jag önskade att du skulle komma hit: jo största skälet var att jag ville hafva någon som var musikalisk och antagligen hade det blifvit att musicera hufvudsak, att läsa bisak. Vi har icke varit tillsammans och ”blåst”, sedan du var härförleden sommar.

Edeboarne äro för mycket liknöjda. Lindblom tror jag nog är lifvad för saken, men ensam kan han ingenting åstadkomma. Slå dig lös för några dagar och titta över hit, har du icke tid förr, så blifver ju några dagar i Påsk. Om du har lust att komma, så underrätta mig derom, så skall jag möta med Häst i Norrbo eller Johannesberg, hvilket som passar bäst för dig. Kom på långfredagen och blif här öfver påskdagarne!

Din sanne vän
F.R. Åkerström


Härdelin hade således varit hos Åkerström redan 1886. Vad det var som Åkerström skulle läsa tillsammans med sin unge vän framgår inte av brevet. Musiken var dock det viktigaste. Tydligen hade man även planer på att bilda en större hornmusikkår, men edebor

na var liknöjda för saken. Lindblom var en tid handlare i Ava men flyttade sedan till Hassela och därefter till Hudiksvall. Många minns fortfarande hans syster Mina, som bodde i Stömne och blev bekant för sina hemkokta karameller. Sonen Tage Lindblom blev fil. dr och chef för arbetarrörelsens arkiv. Han är numera även en känd författare.

Titanics undergång.
Från ett tidigare samtal med Anna hade jag noterat följande minnesbild från hennes barndom…

I mitt barndomshem hade vi bara en lokal tidning. Där stod det just ingenting om vad som hände i stora världen. En kväll kom Thore Härdelin. Han hade en stockholmstidning med sig och i den läste han om Titanics undergång. Jag låg i kammaren – var väl fem år ungefäf och lyssnade med spänt intresse. Thore satt vid fotogenlampan i köket och läste om när dom sjöng psalmen ”Närmare, Gud, till dig”. Så tog pappa fotogenlampan och tidningen med sig till mellanrummet – vi kallade det så. Där stod pianot. Och så spelade dom psalmen tillsammans. Notorna stod i tidningen…
O, -vad jag grät! Alltid när jag hör den psalmen, tänker jag på den där kvällen i Änga och på Titanics undergång.

Gissningen att hon kunde vara fem år stämmer exakt. Det var natten till den 14 april 1912 som Titanic sjönk med 1513 människor ombord efter att ha kolliderat med ett isberg.

Thore betydde en hel det för ”Lill-Anna” som han kallade henne. Han var tjugo år äldre än hennes far och som musiker en auktoritet. Han uppmuntrade varmt hennes intresse för pianospel och han ville att hon skulle få en grundlig utbildning.

Till att börja med fick hon spela för Thilda Wästlund i Bredåker. Hon var då åtta eller nio år. Men när hon gått där en tid och spelat, tyckte fru Wästlund att hon skulle fortsätta hos Hjalmar Anjou, som var musikdirektör och kantor. Så fick hon bli hans elev, när hon var i tioårsåldern. För honom och med honom skulle hon sedan komma att spela tills han 1922 flyttade till Norrtälje. En bättre läromästare kunde hon knappast ha fått.

Tvåkronan Hugo Rudolphi och cellofodralet
Anna km snart med i det ungdomskapell, som Anjou hade bildat. Det hade upp till tio stråkar och konserterade flitigt på olika platser.

– Jag glömmer aldrig när jag första gången skulle vara med på en konsert i Ede gamla skola. Jag var väl tio, elva år. Det var mycket folk. Thore och pappa var också där, de hjälpte till att stämma fiolerna. I programmet ingick att jag skulle spela ett stycke solo för första gången och det var Hårgalåten. När jag skulle gå hem, fick jag en tvåkrona av Anjou. O, vad jag blev glad och stolt! Jag minns att jag köpte notor för pengarna.

– Du skulle ha en portfölj, Anna, att han noterna i, sa Anjou gång på gång. Till sist gjorde pappa en portfölj åt mig av papp. Den var bra och skyddade noterna, när jag gick till fots den långa vägen från Änga till Ede och sedan tillbaka igen. Jag minns Anjou skrattade, när han fick se portföljen.

Första gången jag fick åka tåg skulle vi ha en konsert på folkhögskolan i Forsa. Jag minns det så väl. Anjou gick och bar min kappa. Om jag hade en så fin kappa nu, så skulle jag känna mig stolt! Men alla andra flickor hade köpekappor och då skämdes jag för min, som var av hemvävt tyg med skinnkrage. Tänk så dum man kunde vara!

Greta Scherman, Hugo Rudolphi och jag hade bildat en trio, som ingick i orkestern. Greta spelade cello och Hugo fiol. Vi tre skulle uppträda särskilt under konserten på folkhögskolan. Anjou dirigerade orkestern och skulle väl också dirigera oss, när vi tre skulle spela, men istället gick han och satte sig på en bänk och lyssnade. Då kände vi oss stolta, må du tro.

Tänk vad roligt vi hade på den tiden! Jag minns en gång när vi var på gamla skolan. Hugo var liten till växten, han rymdes gott och väl i ett cellofodral. Vi lät honom prova att krypa in i Gretas cellofodral och hade knäppt igen locket, när vi hörde Anjou komma.

– Var är Hugo då! Frågade han. Vi skämdes förstås. Hade tänkt att vi skulle hinna släppa ut honom…
Han är i cellofodralet, måste vi svara.
Vi såg att Anjou blev full i skratt, han blev inte arg och det blev vi glada för. Det var ju också ett ganska oskyldigt skämt.

Började tidigt att ge lektioner
För en tid sedan hade vi besök av en barndomsvän från Sundsvall. Hon heter Ingrid Ohlsson och hennes pappa var en välbekant bagare i Delsbo, Jonas OhlssonBlank.

– Jag tog pianolektioner för Anna Olsson, när vi bodde härhemma i Delsbo. Och det gjorde pappa också. Det kostade femtio öre i timmen, berättar hon.

– Jonas Blank var född år 1900 och sju år äldre än Anna.
– När började du ge pianolektioner, Anna?

– Ja, det vet jag faktiskt inte, men det var tidigt. Jag var nog bara sexton eller sjutton år, för vi hade flyttat till Ovanåker (här namnet på en by i Delsbo). Jag cyklade om somrarna och åkte skidor på vintrarna. Jo det stämmer, jag tog femtio öre lektionen, sen ökade jag till sjuttiofem öre. De flesta eleverna var barn eller ungdomar, men jag hade också elever som var betydligt äldre än jag.

Familjen drabbades av en svår sorg, när Annas mor avled 1921 endast 38 år gammal. Anna hade då ännu inte fyllt fjorton år. Att vara husmor på en bondgård är inte lätt. Finn-Jonke sålde hemmanet i Änga och köpte i stället en gård i Ovanåker. Dit flyttade familjen 1924. Några år senare gifte han om sig med lärarinnan Tekla Östlund från Nianfors.

–  När jag blev tillräckligt stor fick jag vara med Mamma, pappa och Härdelin hade ofta spelat tillsammans. Nu blev det jag som fick sitta vid pianot i stället för mamma. När jag blev tillräckligt stor fick jag vara med pappa och Thore ute och spela  på bröllop, femtioårskalas och andra tillställningar. Delsbotrion som vi kallades spelade tillsammans i många år. När det inte fanns piano på platsen, så fick vi ibland ta morfars gamla taffel med oss på en hästtrilla.

Härdelin brukade säga:

– Jag har spelat med mormor din, med mor din och med dej…
Nu kan Anna säga:

– Jag har spelat med Thore Härdelin, med sonen Sven och med sonsonen Lill-Thore.

Musiklärare vid skolorna i Delsbo och Bjuråker
När det blev aktuellt att anställa musiklärare vid skolorna var hon självskriven. I många år undervisade hon i blockflöjt och piano vid skolorna i Ede och Friggesund.

Det var bra med fasta tider och scheman att gå efter men samtidigt krävande. Varje kvinnlig lärare och yrkesutövare i övrigt vet, hur krävande det är att klara dubbelrollen, att samtidigt vara husmor och ha ett hem att sköta.

När hon slutade i somras var hon ganska slut. Makens sjukdom och död tog hårt på henne. Men nu har hon hämtat sig en smula och fått nya krafter.

Samtidigt med att hon slutat sin musiklärartjänst slutade hon även som pianist i Dellenbygdens ungdomsorkester. Där hade hon spelat sedan orkestern bildades.

Många av Annas elever har blivit skickliga pianister. När hon talar om sina färder på skidor och cykel kommer hon ihåg kusinen Gunhild Åkerström i Stormnäs, sedermera gift Norling och musiklärare i Hudiksvall. Många kända namn passerar revy i minnet, familjens gamle vän Fredrik Winblad von Walter, spelkamraterna Erik Berg, som Anna spelat tillsammans med på åtskilliga bröllop och kalas. Agge Barkholm, John Eriksson, Bertil Bertell och många andra. Barkholm var förresten bror till Jenny Blank, hustru till bagare Arvid Blank i Delsbo.


Anna Orelund och Erik Berg

Många gånger har hon ställt upp gratis…
– Jag vet att du under alla år har spelat och underhållit gratis många gånger. Så snart det varit fråga om något ideellt har du aldrig nekat. Det är många föreningar, som bett dig ställa upp och otaliga tillfällen, som du offrat tid och krafter för den goda sakens skull.

– Ja men det är ingenting att tala om. Det har varit roligt att få göra något utan tanke på ersättning också. Det har varit mitt bidrag.

Nu kommer två elever, två pojkar, som ska spela upp sin läxa för henne och få en ny till nästa vecka. Fast nu måste hon vara trött efter att ha suttit så här länge och berättat. Men hon ler. Det är ett leende som talar om den glädje och avkoppling hon haft och fortfarande har i musiken. Och genom sin undervisning har hon även fått ge många andra del i den glädjen. Ibland flera generationer. Nog är väl det en kulturgärning.


Anna med 13-årige eleven Sven-Håkan Björk.


Uppgifter ur Delsbo – Bjuråker – Norrbo släktregister

—36G52—
32 JONAS OLSSON, * 16/6 1886, Finn-Jonke, s. t. bonden O. Jonsson i Sunnansjö 6, Delsbo. G. 24/11 1907. Änkl. o. omg. 24/7 1927. Spelman, bonde i Änga 2, sen. mål. bos. i Knutslunda 1:13, Delsbo. † 11/11 1959.
41D1 EMELIA AUGUSTA ÅKERSTRÖM, * 18/12 1882, musiker d. t. flottningsinsp. F. R. Åkerström i Älve, Bjuråker. † 23/3 1921.
(X30) TEKLA ELVIRA ÖSTLUND, * 11/2 1895 i Nianfors, Gävleb. † 27/3 1987:
ANNA SOFIA * 6/3 1907                                     (X6)4L23 Hon blev känd som Finn-Anna ⇓
IDA KRISTINA * 17/9 1909                                 (X6)61T3 


—61 T 3—
1 Karl Gustaf Helmer Pettersson, * 27/5 1903, s. t. gårdsäg. G. Pettersson i Ede, Delsbo. G. 17/11 1929. Änkl. o. omg. 2/1 1941. Jordbr.-arb. i Ede.
(X3) Anna Östlin, * 30/11 1898 i Bergsjö, Gävleb. Infl. fr. Hudiksvall 1929. † 2/2 1940.
(X4)35G52 Ida Kristina Olsson, * 17/9 1909, d. t. mål. J. Olsson i Knutslunda, Delsbo.
Karl Rune * 3/5 1922                                         5
Flickebarn * 2/7 1936, † 2/7 1936
Erik Gustaf * 30/5 1941
Ingrid Emelia * 31/5 1943



Köpmangatan 22. På flaket på Olof Olssons lastbil X 3634 står Anna och Gunnar Orelund och hunden Boy. I mitten trafikbil X 5683 och till höger Trafikbil X 827.
VULKANISERINGSVERKSTAD står det på skylten på taket

—4 L 19—
13 Olof Olsson, * 24/8 1881, s. t. bonden O. Lund, i Hagen 2. G. 17/5 1903. Åkare. Bos. i Ede  56, Delsbo.
(X39) Charlotta Eugenia Nordström, * 21/12 1877 i Rogsta sn, Gävleb.
Brita Berta Viktoria * 13/3 1902, † 19/6 1941
Anna Linnéa Henrietta * 23/5 1904, † 12/6 1905
Olof Gunnar * 16/1 1906                                    23 Gift 1929 med Finn-Anna
Nils Fritiof * 8/4 1909                                        24
Maria Linnéa * 27/10 1910                                 26N45

—4 L 23—
19 Olof Gunnar Orelund, * 16/1 1906, s. t. åkare O. Olsson i Ede 56. G. 8/9 1929. Åkare. Bos. i Knutslunda 1:13, Delsbo. † 6/6 1977
(X4)35G52 Anna Sofia Olsson, * 6/3 1907, d. t. mål. J. Olsson i Knutslunda. † 27/4 1994
Sven Gösta * 4/11 1935, † 5/5 1943
Olov Göran * 19/5 1946  †  23/2 2015.  G. m. Riitta Lena Lindholm* 12/12 1950
Hennes tidigare barn, Mirja 23/9 1969 och Tony 11/11 1972
Jonas Orelund* 15/12 1976

 

Registerbeteckning »41D» omfattar en släktgren från Bredestad, Jönköpings län, som inflyttat till Bjuråker 1879.

Åkerströms Hornmusikorkester
Ungefär samtidigt som hornmusikorkestrarna i Hedvigsfors och Strömbacka bildades kom en bruksförvaltare, Fredrik Robert Åkerström, till Stråsjö. Han fick som förvaltare åt Hudiksvalls Trävaru AB disponera gården Brickens i Stråsjö fritt under sin livstid.

Åkerström var som musiker bl a en duktig pianist. Han hade fyra söner vilka spelade blåsinstrument och en dotter som också spelade piano.

Det här musikintresset resulterade i att gården fick en egen blåsorkester. I orkestern ingick inte dottern. Hon gifte sig med Finn-Jonke i Delsbo och bildade tillsammans med denne och Thore Härdelin d ä den s k Delsbotrion. Efter Åkerströms beboddes gården av flöjtisten vid hovkapellet Nils Th Olofsson med fru. Dessa två samt musikern och fiolbyggaren Göte Söder, Stråsjö, spelade också en tid tillsammans under namnet Stråsjö-trion.

—41 D 1—
(F17)  *) FREDRIK ROBERT ÅKERSTRÖM, * 26/7 1840 i Bredestad, Jönk. G. 26/7 1878. Infl. fr. Delsbo 1879. Bruksförvalt., sen. flottningsinsp. Bos. i Älve, Delsbo sen Ö Stråsjö, Bjuråker. † 8/5 1903.
(Z2) IDA SOFIA PIRA, * 18/9 1851 i Alsen, Jämtl. † 9/8 1931. Läs om länsman Pira i Norrbo.
NILS ROBERT * 18/10 1879                                2
NAPOLEON FREDRIK * 2/2 1881                          3
EMELIA AUGUSTA * 18/12 1882                          35G52 Gift med Finn-Jonke
ANDERS ALBERT * 31/12 1884                            4
GUSTAF GEORG * 15/1 1887                              5

—2—

1 NILS ROBERT ÅKERSTRÖM, * 18/10 1879, s. t. förvalt. F. R. Åkerström i Älve, Delsbo. G. 9/11 1903. Bageriarb. i Älve. Utfl. t. Ljusdal 1904.
(X27) ANNA ELEONORA WALLGREN, * 11/4 1882 i Ljusdal, Gävleb.
FREDRIK ROBERT * 7/7 1904

—3—

1 NAPOLEON FREDRIK ÅKERSTRÖM, * 2/2 1881, s. t. förvalt. F. R. Åkerström i Älve, Delsbo. G. 30/5 1905. Arr. i Ö. Stråsjö 151, Bjuråker. † 7/5 1934.
12G17 ANNA ERIKSDOTTER, * 9/12 1887, d. t. bonden E. Larsson Ö. Stråsjö 3.
ERIK FREDRIK * 26/3 1905                                6
ARTUR GEORG * 2/2 1907                                  7
ANNA EMILIA * 25/1 1909. Utfl. t. Hög 1933
KNUT GUSTAF * 4/3 1913. Jordbr.-arb. i N. Lia 45, Bjuråker
OSKAR NAPOLEON * 6/12 1915. Arr. i Ö. Stråsjö 151.
IDA CHARLOTTA * 15/3 1918                              24A37
PER HENNING, tv., * 26/3 1922                          8
ELIN BIRGITTA, tv., * 26/3 1922                         15H25
NILS TAGE * 15/6 1924. Jordbr.-arb. i Ö. Stråsjö 151.

—4—

1 ANDERS ALBERT ÅKERSTRÖM, * 31/12 1884, s. t. flottningsinsp. F. R. Åkerström i Älve. G. 7/10 1906. Bonde i Stormnäs 4, Delsbo. Utfl. t. Njutånger 1931. Återk. fr. Hudiksvall 1936. Bonde i Knaggälve 43, Delsbo.
34A14 BRITA SVEDSTRÖM, * 10/3  1885, d. t. bonden N. Svedström i Hagen s2, Delsbo.
NILS ALBERT * 10/11 1906. Utfl. t. Njutånger 1931
ELIN EMILIA * 1/2 1908                                     9
IDA RAGNHILD * 25/7 1909. Utfl. t. Njutånger 1931
GEORG EMANUEL * 26/3 1913                            10
GUNHILD BIRGITTA * 3/5 1919. Utfl. t. Harmånger 1939

—5—

1 GUSTAF GEORG ÅKERSTRÖM, * 15/1 1887, s. t. flottningsinsp. F. R. Åkerström i Älve. G. 24/6 1920. Bonde i Överälve s4, sen. i Tjärnmyra 71, Delsbo.
(X27) KRISTINA ELEONORA AHNSTRÖM, * 11/7 1901 i Ljusdal, Gävleb.
IDA KRISTINA * 24/5 1924                                 (X6)7N16
ERIK GUST. IVAR »LINDQVIST» * 12/1 1934. Fosters.

—6—

3 ERIK FREDRIK ÅKERSTRÖM, * 26/3 1905, s. t. arr. N. F. Åkerström i Ö. Stråsjö 151, Bjuråker. G. 21/5 1934. Skogsarb. Bos. i Ö. Stråsjö 73.
(X6)48S3 RUT KRISTINA VÄSTLUND, * 7/8 1909, d. t. bonden L. Wästlund i Bredåker s1, Delsbo.
LARS GÖTE * 14/4 1935

—7—

3 ARTUR GEORG ÅKERSTRÖM, * 2/2 1907, s. t. arr. N. F. Åkerström i Ö. Stråsjö 151, Bjuråker. G. 21/5 1933. Bonde i Ö. Stråsjö 52.
11H33 GUNHILD WILHELMINA WIKSTRÖM, * 22/4 1911, d. t. arr. P. W. Wikström i Ö. Stråsjö.
TURE EUGEN * 6/10 1929. † 10/5 1930
PER GEORG TURE * 6/12 1934

—8—

3 PER HENNING ÅKERSTRÖM * 26/3 1922, s. t. arr. N. F. Åkerström i Ö. Stråsjö 151. G. 18/10 1942. Jordbr.-arb. i Holmberg 71, Bjuråker.
33C14 ANNA KATRINA SVENSSON, * 10/12 1917, d. t. bonden M. Svensson i Holmberg 71.
MAJ INGEGERD * 4/6 1944
BIRGER MATTIAS * 6/10 1945

—9—

(X18) KARL OTTO SIGFRID BENGTSSON, * 26/11 1908 i Hudiksvall, Gävleb. G. 20/10 1929. Målare. Bos. i Hagen, Delsbo. Utfl. t. Hudiksvall 1931.
(† 5/1 1990)
4 ELIN EMILIA ÅKERSTRÖM, * 1/2 1908, d. t. bonden A. A. Åkerström i Stormnäs 4, Delsbo. Utfl. t. Hudiksvall 1931.

—10—

4 GEORG EMANUEL ÅKERSTRÖM, * 26/3 1913, s. t. A. A. Åkerström i Knaggälve 43, Delsbo. G. 12/8 1944. Möbelsnick. i Hudiksvall.
(X2) SIGNE OLSSON, * 191., d. t. O. Olsson o. h. h. Selma Katarina Öst fr. Arbrå.
KARIN BIRGITTA * 21/8 1946



Tavla föreställande Finn-Anna spelande på sitt älskade instrument.
Tavlan är målad av musiklärare John Eriksson. Både tavla, instrument och den vita gungstolen finns i tryggt förvar hos Jonas Orelund.

 

 

Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt

Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva eller donation senare,  mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Delsbo
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78

Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra

Tack för ditt besök!

Sammanställt av Åke Nätterö


Tillbaka till toppen – till Finn-Jonke – till Delsbobröllopet på Skansen 1929.

Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *