Prylsvar 2018

Välkommen till Dellenportalens prylsvar !

Här får du svar på alla prylar vi frågat om under 2018


Dellenportalen blandar allvar med lek och delar varje vecka med sig av en ny pryl, med undantag för ett kortare uppehåll under sommaren då vi alla har annat att tänka på.


2018 års sommaruppehåll för Veckans Pryl
Sista prylen före sommaruppehållet lägger vi ut vecka 23, den 3 juni och den första prylen efter semestern lägger vi ut vecka 34, den 19 augusti.


Allt material här är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.

Det är okej att använda några av Dellenportalens bilder, frågor och svar om du anger Dellenportalen.se som källa. Men det är inte okej att ta bilder och text och lägga ut det på andra sidor.


Den här sammanställningen är sponsrad av:
Här saknar vi sponsorer. Stöd Dellenportalen om du vill synas lite bättre? Vill du veta mer? Klicka här.  


Förteckning 2018

190. Harskramla
191. Slafat
192. Plomberingstång
193. Upptagningskrok
194. Snigeltång
195. Nystpinne
196. Ringurtagare
197. Chapeau-Claque
198. Pølsegris
199. Televerkets stentång
200. Vakare
201. Trädocka
202. Osthållare
203. Rånjärn
204. Ölburksöppnare
205. Najdrill
206. Snökedjetång
207. Tovkniv
208. Muttertång
209. Pennskaft
210. Brotsch
211. Skränktång
212. Brödnagg
213. Osthållare
214. Garnhållare
215. Tand till slåttermaskin
216. Stormlykta
217. Coaster
218. Nätflöten
219. Sparskena
220. Selpinnar
221. Flossanål
222. Grapefrukt skärare
223. Dynggrep
224. Visp

pryl-018-harskramla

Pryl 190
Vecka 1

En lämplig sak så här på Nyårsafton.En högljudd pryl.
Genom att snurra den runt, runt uppstår ett smattrande ljud . Är det en leksak, något för jakt eller ett musikinstrument?
Vad tror du?
Rätt namn på prylen ger guldstjärna.

Vill passa på och tacka alla som kämpat tappert för att avslöja alla våra prylar under det här året. Vi hoppas på ett lika trevligt samarbete under 2018 – Tack ska Ni ha!

Svar: Harskramla

Rätt svar fick vi från:
Eva Janssonpryl-031-
Hjördis Fernströmpryl-031-
Heikki Lindgren pryl-031-
Sigge Borg pryl-031-
Vanja Perssonpryl-031-
Göran Lindgrenpryl-031-
Harry Persson Tås pryl-031-
Lone Marmor Sunnastenpryl-031-

Harskramla är ett uråldrigt jaktredskap som säkert används fortfarande på sina håll. En rad drevkarlar gick mot linjen med skyttar allt medan de snurrade/vevade sina harskramlor och därmed skrämde upp allt vilt som fanns framför dem.
Källa: Krigsforum

Harskramla som musikinstrument på Livrustkammaren
Ny harskramla som musikinstrument
Enligt Lone Marmor Sunnasten kan harskramlan även liknas vid en Purim-skallra

Harskramla som jaktredskap på Kringla
Om harskramla: Krigsforum


pryl-027-slafat-1844

Pryl 191
Vecka 2

Ett tråg med ett låsbart lock, från 1840-talet. (handtag och låskil saknas).
Längd 50 cm, bredd 20 cm, höjd 17 cm.

Vad kallas detta allmogeföremål?

Svar: Slafat

Rätt svar fick vi från:
Hjördis Fernström
Sigge Borg
Göran Lindgren
Harry Persson Tås
Heikki Lindgren
Vanja Persson

Harry Persson skriver:
Veckans pryl är en smörgåslåda. Föregångare till unikaboxen och senare plastburken.
Morfar kalla´den för slafat. ”Jär årning ti slafaten” bruka´han säga till mormor, när han skulle till skogen en vända.


Ett slafat (med betoningen vanligen på det sista a:et) är ett mindre, avlångt trätråg med lock.

Tråget användes oftast till att förvara fisk i eller som matsäcksskrin. Ordet har också kunnat användas nedsättande om kvinnor. Ursprungligen är slafat ett lån från tyskan, där Schlagfass betyder ‘stort fat att förpacka och sända varor i’ (av schlagen ‘slå, slå in’ och Fass ‘fat’).

I svenska dialekter har ordet förekommit framför allt i Uppland och alla norrländska  landskap.
Källa: Institutet för språk och folkminnen

Se slafat på Kringla


pryl-072-plomb-

Pryl 192
Vecka 3

Heikki Lindgren kom till mig med denna klämmiga pryl. Han berättar att det här är en tång som används vid kontroll av lastbilar på Bilprovningen. När man är färdig med kontrollen tar man fram den här tången och klämmer till.

Vilket svar klämmer du till med, vad är det för sorts tång?

Svar: Plomberingstång för plombering av mätarställning.

Rätt svar fick vi från:
Heikki Lindgren. Förfarandet har upphört.
Sigge Borg
Göran Lindgren


p17-024-krok

Pryl 193
Vecka 4

Ett redskap som liknar en skära men saknar skärans vassa skärpa.
Vad kan den ha används till?

Svar: Upptagningskrok

Rätt svar har vi fått från:
Sigge Borg
Gunnar Andersson
Harry Persson Tås
Göran Lindgren

Se bild på upptagningskrokar

Harry Persson skriver:
Veckans pryl är en hökrok. Att bära en hötapp eller dra loss hö från stacken
(Ôppe på bôtten)
HåPe

En muntlig uppgift har berättat att upptagningskroken användes till upptagning av rötat lin. Uppgiften har inte gått att få bekräftad, men den verkar trolig.
Det är inte ovanligt att man använde samma redskap till flera arbetsuppgifter. Man tog det man hade helt enkelt.


pryl-075-snigel-p

Pryl 194
Vecka 5

Du är bjuden på fest och bland besticken ligger en sådan här tång.
Ledtråd: Det du ska bli bjuden på plockas lämpligen på hösten.
Vad är det tänkt att ni ska äta, och vad kallas tången?

Svar: Snigeltång

Rätt svar fick vi från:
Sigge Borg
Hjördis Masser Frid
Agneta Wallin
Harry Persson Tås
Heikki Lindgren
Göran Lindgren

pryl-079-klipp

Sniglar som används till matlagning kommer från vinbergssnäckan. Den har skal skiftande från vitt till gråbrunt och snigeln är gråaktig. Bästa tiden att plocka sniglar är på hösten då de dragit sig tillbaka i sitt skal.
Källa:
Rutiga kokboken, sid 257.

Se Snigeltång


pryl-074-nyst-p

Pryl 195
Vecka 6

Ett föremål i trä med konisk pip och en innesluten kula inom ett galler av vridna kolonner.
Längd 15 cm. Är det, 1. textilredskap, 2. en leksak 3.en souvenir?
Rätt namn på prylen ger guldstjärna.

Svar: Nystpinne

Rätt svar fick vi från:
Sigge Borg pryl-031-
Ing-Marie Grahn
Göran Lindgren, halvt rätt
Heikki Lindgren, halvt rätt
Harry Persson Tås pryl-031-
Gunnar Andersson, halvt rätt

Instämmer i Harry Perssons förslag att det troligen är en fästmansgåva.

Se Nystpinne på Kringla

p17-007-nystpinne

Nystpinne.
Källa: Marinmuseum

Så använder man en Nystpinne, på You Tube


pryl-076-ringur-t

Pryl 196
Vecka 7

Det här är en skomakartång från 1930-talet.
Är den för, 1. håltagning 2. utplockning av pligg 3. urtagning av ringar och hakar.

Svar: Ringurtagare

Rätt svar fick vi från:
Sigge Borg, Trollhättan
Lone Marmor Sunnasten, efter litet trixande

pryl-085-ringurt

Källa:
Skomakeriartiklar 1926
Firma C.F. Nordström & son


pryl-084-ringurt

Källa: Örebro skomaterial 1930


pryl-080-hatt

Pryl 197
Vecka 8

En hopfällbar hög hatt som har sett sina bästa dar.
Vad kallas en sådan hatt? Uppfinnarens namn ger guldstjärna

Svar: Chapeau-Claque

Rätt svar fick vi från:
Lena Dahlström Holm
Sigge Borg, Trollhättanpryl-031-
Lone Marmor Sunnastenpryl-031-
Hjördis Masser Frid
Göran Lindgren
Harry Persson, Tås
Vanja Persson
Hjördis Fernström

Chap och klack –
och Cadillac, blanka skor och frack, tjack med nagellack.
Då är lyckan fullständig enligt schlagertext, skriver Vanja Persson

pryl-081-hatt

Chapeau-Claque är en hopfällbar hög hatt. Den har i stället för schellackstomme en mekaniskt fjädrande ställning som uppfanns av fransmannen Gilburs år 1835. De flesta hattar av detta slag har troligen importerats färdiga till Sverige.
Källa:
Hantverk i Sverige, sid 178

Läs om cylinderhattar på Wikipedia
Om hattvård, Hattmakarna 


pryl-083-gris

Pryl 198
Vecka 9

En korkad gris, som inte är någon spargris, den ser bara så ut. Den kommer från Danmark och är 22 cm lång. Det igenkorkade hålet är 6,5 cm i diameter och springan 8 cm. Den hör julen till, berättar Lone Marmor Sunnasten som identifierade grisen när den låg bland våra oidentifierade prylar.

Det är en julgris där man stoppar in: 1. Ett ljus 2. En korv 3. En rulle julservetter.
Rätt namn på grisen ger guldstjärna

Svar: Pølsegris

Rätt svar fick vi från:
Sigge Borg Trollhättan pryl-031-
Hjördis Masser Frid pryl-031-
Harry Persson

Den gjorde skäl för namnet att det är en korkad gris som många gissade fel på.

Pølsegrisen är en julpryl. Du känner ju säkert till grisens centrala plats i skandinaviska jultraditionen. Hur som helst, nån gång tyckte matmor att det inte passade sig att bli kladdig om fingrarna när hon skar upp spegepølsen (Salamin?) och alla olika tjocklekar som de olika gästerna föredrog, enklast alltså att skapa en pølsegris som kunde gå bordet runt. Skåran på ryggen är till att lägga kniven i.

pryl-089-gris

Källa:
Text och bild: Lone Marmor Sunnasten.

Se bild på Pølsegris


pryl-034-stensax

Pryl 199.
Vecka 10

Största tången, längd 87 cm.
Har den använts till: 1. Grävning av stolphål 2. Upptagning av is 3. Hantering av malm.

Svar: Televerkets stentång. Användes när man grävde stolphål

Rätt svar fick vi från:
Sigge Borg, Trollhättan
Harry Persson, Tås. Halvt rätt

pryl-034-svar

Annons införd i Hudiksvalls Tidning den 31 jan. 2012
Det är samma tång som är veckans pryl.


pryl-090-vakare

Pryl 200
Vecka 11

Till vårt lilla 200:e pryls jubileum tar vi vår hittills äldsta pryl.
Den är 21 cm lång och tillverkad i trä. Den koniska spetsen är något urgröpt, och i dess bakre ände är fästad en flätad 65 cm lång tagellina.

Har föremål använts vid: 1. Fiske 2. Jakt 3. Uppfordring av vatten.
Rätt namn på prylen ger guldstjärna

Svar: Vakare

Rätt svar fick vi från:
Sigge Borg, Trollhättanpryl-031-
Harry Persson Tås pryl-031-

Vakare är ett flytande föremål som markera ett fiskeredskaps läge. Större vakare förses ofta med flagga eller liknande signalanordning för att synas på långt håll.
Vår vakare är tillverkad i Asp, som är ett lättbearbetat och vattenbeständigt träslag.

Se bild på vakare som fanns ombord på Regalskeppet Vasa som sjönk 1628.
Se bild på medeltida vakare.


pryl-091-docka

Pryl 201
Vecka 12

Ett föremål i trä, höjd 19 cm.
Är det en: 1. Kägla, 2. Leksak, 3. Schackpjäs

Svar: Trädocka

Rätt svar fick vi från:
Sigge Borg Trollhättan
Harry Persson, Tås

Se trädocka på Kringla


pryl-104-ost-h

Pryl 202
Vecka 13

Ett föremål i nysilver. Längd 15 cm.
Är det en: 1. Osthållare 2. Ostronkniv 3. Ett kontorsredskap

Svar: Osthållare

Rätt svar fick vi från:
Sigge Borg Trollhättan
Hjördis Masser Frid
Harry Persson Tås

Se Osthållare på kringla


pryl-033-ranjarn

Pryl 203
Vecka 14

Ett 95 cm långt föremål i järn avsett för gräddning på glödbädd
Är det ett: 1. Rånjärn 2. Våffeljärn 3. Oblatjärn

Svar: Rånjärn

Den ovanliga formen gjorde att några trodde att det var ett våffeljärn, vilket det mycket väl kunde ha varit. Det gick inte att avgöra detta då man inte fick se insidan på järnet, för då hade det blivit för lätt tänkte jag. Därför vill jag tacka både rånare och våfflare, för nu blev båda svaren rätta.

Rätt svar fick vi från:
Sigge Borg Trollhättan
Harry Persson Tås
Hjördis Masser Frid
Heikki Lindgren
Göran Lindgren våffeljärn
Anja Åslund våffeljärn
Lone Marmor Sunnasten våffeljärn

Se Våffeljärn på kringla
Se Rånjärn på Kringla, från Bohusläns museum. Läs även den intressanta historiken
Läs om rångräddning


pryl-006-oidentif

Pryl 204
Vecka 15

Ett 12,5 cm långt köksredskap vars funktion tidigare var okänd för oss, men som vår eminente pryldetektiv, Sigge Borg, hittade förklaringen till.

Är det en: 1. Ölburksöppnare 2. Skaldjursöppnare 3. Flasköppnare

Svar: Ölburksöppnare

Rätt svar fick vi från:
Sigge Borg Trollhättan
Harry Persson, Tås

Då vi inte lyckats hittat vår tvillingpryl på nätet får vi nöja oss med en pryl som är lite annorlunda, men har samma funktion, nämligen att lyfta upp ringen från öl- och konservburkar, något som kan vara nog så besvärligt för många personer.

pryl-091-burk

Läs om ölburkens historia.


pryl-094-najkrok

Pryl 205
Vecka 16

Ett handredskap längd 19, 5 cm.
Är det en: 1 Najdrill 2. Grips 3.Bockningskrok

Svar: Najdrill

Det är inte bara fåglarna som drillar så här års

Rätt svar fick vi från:
Sigge Borg Trollhättan
Lone Marmor Sunnasten
Eskil Forslund, Vara
Göran Lindgren
Heikki Lindgren
Carina Ohlsson
Harry Persson, Tås
Hjördis Masser Frid
Vanja Persson

Se Najdrill och ögletråd till najning av säckar och armeringsjärn
Se najning av armeringsjärn på You Tube


pryl-092-norsk

Pryl 206
Vecka 17

En tång, längd 47 cm. Dess funktion var tidigare okänd för oss, men vår eminente pryldetektiv, Sigge Borg, hittade förklaringen.

Är det en: 1 Kraftavbitare. 2. Klövtång 3. Snökedjetång

Svar: Snökedjetång

Norsk Snökedjetång vars käft har två funktioner. En sida (den man ser på bilden) har käftar för länköppning, den andra sidan har klackar för hopklämning.

Rätt svar fick vi från:
Sigge Borg Trollhättan
Lone Marmor Sunnasten
Kristina Hammarström
Heikki Lindgren
Göran Lindgren
Vanja Persson
Hjördis Masser Frid
Harry Persson

Se Bahco snökedjetång.


Pryl-006-okand

Pryl 207
Vecka 18

En 17 cm lång pryl med plasthandtag och 9 rakbladsvassa knivar
Är det en. 1. Persisk mattkniv 2. Tovkniv 3.Köksmandolin

Svar: Tovkniv

Rätt svar fick vi från:
Hjördis Masser Frid
Göran Lindgren
Keikki Lindgren
Sigge Borg
Lone Marmor Sunnasten
Harry Persson Tås

Se Tovkniv för katter
Se Tovkniv för hundar.


pryl-101-mutter-t

Pryl 208
Vecka 19

En 18 cm lång tång i järn
Är det en: 1. Farmartång 2. Muttertång 3. Skomakartång

Svar: Muttertång

Rätt svar fick vi från
Sigge Borg Trollhättan
Göran Lindgren
Heikki Lindgren
Hjördis Masser Frid
Harry Persson Tås

Se Muttertång på kringla


pryl-099-pennskaft

Pryl 209
Vecka 20

En 13 cm lång öppningsbar hylsa i mässing. Bredd (hopklämd) 1,7 cm.
Är det en/ett: 1. Pennskaft 2. Patronhylsa 3. Ljushållare

Svar: Pennskaft till timmermanspenna

Rätt svar fick vi från:
Sigge Borg, Trollhättan
Harry Persson Tås

Se pennskaft

pryl-100-pennskaft

Pennskaft till timmerpenna


pryl-093-broscht

Pryl 210
Vecka 21

Ett gammalt arbetsredskap. Handtagets bredd 29,5 cm. Höjd 28 cm
Är det en: 1. Stenborr 2. Järnborr 3. Brotsch/upprymmare

Svar: Brotsch

Rätt svar fick vi från:
Sigge Borg, Trollhättan
Göran Lindgren
Harry Persson, Tås
Heikki Lindgren

En brotsch är en sorts upprymmare som har används till att ge ett redan borrat hål en högre finish.

På Österlens museum är verktyget registrerat som: Navare för trägängor


pryl-108-skrank-t

Pryl 211
Vecka 22

Vårsäsongens näst sista pryl. Ett verktyg med noggrann inställningsfunktion.
Är det en: 1.Skränktång 2. Märktång 3. Håltång

Svar: Skränktång

Rätt svar fick vi från:
Roger Eriksson
Lone Marmor Sunnasten
Göran Lindgren, Sundbyberg
Sigge Borg, Trollhättan
Harry Persson, Tås
Gunnar Andersson
Heikki Lindgren
Hjördis Masser Frid

Se skränktång Somax No 250.
Se på YouTube. Så här går det till att skränka en såg.


pryl-112-nagg

Pryl 212
Vecka 23

Vårsäsongens sista pryl är ett kulturföremål från norra delen av landet.
Ett knippe vackra fjädrar, närmare 40 cm hög och 6 cm bred i midjan.
Är det en: 1. Brödnagg 2. Skrivdon till skolan 3. Samisk jakttrofé 

Höstens första pryl lägger vi ut, den 19 augusti.
Till dess önskar vi en TREVLIG SOMMAR och hälsar alla hjärtligt välkomna igen i höst.

Svar: Brödnagg

Rätt svar fick vi från:
Göran Lindgren
Heikki Lindgren
Sigge Borg, Trollhättan
Hjördis Masser Frid, Lillhärdal

Se brödnagg på Kringla.
Läs om: Baka med brödnagg av fjädrar


pryl-105-ost-h-hopf

Pryl 213
Vecka 34

Höstsäsongens första pryl är ett hopfällbart hushållsföremål från Ståko. 9 cm långt och 3,5 cm högt.
Är det en: 1. Fiskfjällare 2. Osthållare 3. Eller vad då?

Svar: Osthållare

Rätt svar fick vi från:
Heikki Lindgren

pryl-106-utfalld

Genom sin flexibla konstruktion passar osthållaren till både stora och små ostar

pryl-110-stp

Stämplad Ståko Rostfritt


pryl-095-garn-h

Pryl 214
Vecka 35

Ett 16 centimeter högt mässingföremål bestående av en krans med krokar som kan öppnas och stängas. Här något utspärrade.

Är prylen en: 1. Garnhållare till stickningsmaskin 2. Ställning till lampskärm 3. Eller vad tror du?

Svar: Garnhållare, till stickningsmaskin

Rätt svar fick vi från:
Göran Lindgren
Keikki Lindgren

pryl-119-klipp

Se garnhållare på Kringla


pryl-096-tand

Pryl 215
Vecka 36

En järndetalj till en jordbruksmaskin från 1940-50-talet. Längd 18 cm.

Är det en1. Tand till en slåttermaskin 2. Rist till en plog 3. Eller vad tror du?

Svar: Tand till slåttermaskin

Rätt svar fick vi från:
Lone Marmor Sunnasten
Björn Jonsson
Göran Lindgren
Heikki Lindgren
Harry Persson, Tås. Liesko till slåttermaskin
Hjördis Masser Frid
Sigge Borg
Bengt-Erik Eriksson

Se bild på kringla
Se film på YouTube
Läs om slåttermaskiner på Wikipedia


pryl-125-lykta

Pryl 216
Vecka 37

När det börjar bli mörkt och kallt då är det dax att ta fram den här berömda lyktan vi alla känner till. Den finns i flera storlekar, utföranden och fabrikat.

Kallas den för1. Stormlykta 2. Handlykta 3. Fotogenlykta
Kan du beskriva den sinnrika konstruktionen blir det guldstjärna

Svar:Kärt barn har många namn bl. a. Stormlykta, Stalllykta, Handlykta, och Fotogenlykta

Rätt svar fick vi från:
Heikki Lindgren
Anja Åslund
Göran Lindgren
Sigge Borg
Elsie Berg
Hjördis Masser Frid, Lillhärdal
Lone Marmor Sunnasten
Harry Persson, Tås
Gunnar Andersson

Ingen kvalificerade sig för guldstjärna den här gången

Lyktan finns väl beskriven, men man missar den sinnrika värmecirkulationen. Läs först hur andra beskriver lyktan, innan du tar del av min beskrivning.

Läs om en gammal stormlykta på Kringla
Läs om olika fotogenlampor på Wikipedia
Läs om fotogenlampans funktion
Läs om mannen som tog patent på fotogenet
Här får du veta det mesta om Fotogenlampor

Det är inte för inte som den kallas för stormlykta. Dess sinnrika konstruktion gör den tålig mot väder och vind:

När värmen stiger upp mot det skyddade locket fördelas den heta värmen till ståndarna som finns på båda sidor om glaset. Dessa leder värmen ner tillbaka till fotogenbehållarens brännare så att fotogenet i oljehuset inte ska frysa.
Denna konstruktion som effektivt tillvaratar den uppstigande värmen gör stormlyktan mycket driftsäker, dessutom är ståndarna utmärkta värmekällor för frusna händer. Märkligt nog, är det ingen som berättar om detta (vad jag vet), förrän nu – på Dellenportalen förstås.

Har du hört den här?
En äldre dam kommer in i en belysningsaffär i Stockholm. Expediten är en yngre man.
Goddag, har ni lyktor för ljus?
Nää, men för mörker


pryl-121-coasters

Pryl 217
Vecka 38

En guldpläterad bricka som vi kallar flaskunderlägg. 12½ cm i diameter.
Vad är det rätta (Engelska) namnet på underlägget?

Svar: Coaster

Rätt svar fick vi från:
Heikki Lindgren
Anja Åslund
Göran Lindgren
Sigge Borg
Elsie Berg
Niklas Lundgren
Lone Marmor Sunnasten
Hjördis Masser Frid, Lillhärdal
Harry Persson, Tås
Harriet Lundgren

Se Skultuna Coaster flsakunderlägg
Läs om fler Coaster på Wikipedia


pryl-123-natskotar

Pryl 218
Vecka 39

Det vi fiskar efter den här veckan är tillbehör som användes vid gammaldags nätfiske. Fyra trästickor i längder mellan 27- och 30 centimeter som varit fästa vid fiskenät.

Är det: 1: Flöten 2. Sänken 3. Vakare

Svar: Nätflöten

Rätt svar fick vi från:
Göran Lindgren
Sigge Borg
Harry Persson
Heikki Lindgren

Se nätflöte på Kalmar läns museum


pryl-118-sparskena

Pryl 219
Vecka 40

Den här järnringen användes under krigsåren på 1940-talet. Den ovanliga järnringen blev sparad av storsamlaren Olle Olsson i Skarvtjärn, Harmånger. Vid ett besök där i våras (2018) hittade jag ringen utomhus där den fanns överväxt bland andra grejor.

Är det en:
1. Järnring till en kvarnsten 2. Sparskena till bildäck 3. Eller vad tror du att det är?

Svar: Sparskena till bildäck

Rätt svar fick vi från:
Sigge Borg, har egna minnen när bilarna kom åkande med järnskenor
Yngve Olsson, Hög, minns de skramlade hjulskenorna, som även kunde spricka.
Heikki Lindgren
Göran Lindgren
Harry Persson, Tås

Finansmannen Jonnie Dahlström berättade en gång hur det var att köra lastbil under krigsåren när det var ransonering på gummidäck och att de måste använda järnskenor runt hjulen. De skramlade nåt fruktansvärd berättade han, men det fick gå de också.

Första gången jag kom till Olle Olsson i Skarvtjärn, frågade han om jag visste vad den här skenan hade använts till. Turligt nog kunde jag svara. Olle avled 2007 och hans museum är stängt sedan dess.

Lång gummiransonering

Under andra världskrigets senare år ransonerades gummit och industrin testade hjulbeläggningar av bland annat trä, stål och ryskt maskrosgummi. Inget slog något vidare väl ut. Det kom att bli syntetiskt gummi, kallat Buna, från Tyskland och USA som fick ersätta naturgummit i däckens bärande delar. Gummiransoneringen kom att hålla i sig ända till 1947, trots att bensinen blivit fri redan hösten 1945. Även armeringen i bilringarna, cordväven som bestod av importerad bomull, blev en bristvara under kriget men konstsilke utvecklades, fungerade bra och kom att användas även i efterkrigstidens däck. Ytterligare en effekt av gummiransoneringen var att regummeringen av utslitna bildäck utvecklades.

Källa: Saxat ur OK historia. Klicka länken för att läsa mer om OK och däckens historia

pryl-129-Olle-o-son

Olle Olsson utanför sitt museum i Skarvtjärn, där just den här sparskenan var en av hans unika föremål.


pryl-130-sel-p

Pryl 220
Vecka 41

Ett par 12 centimeter höga pinnar i trä. Pinnarna kan låsas fast med en sinnrik låsanordning på baksidan. Se den högra pinnen. På låsanordningen finns även ägarens namn och hemvist präglad. Pinnarna var statussymboler när man ute för att finåka med häst och vagn.

Vad kallas pinnarna?

Svar: Selstickor/Selpinnar

Rätt svar fick vi från:
Björn Jonsson
Sigge Borg, Trollhättan
Harry Persson, Tås
Göran Lindgren

pryl-131-sel-p

Enl. namnskyltarna på selpinnarnas baksida har de ägts av Handlaren och hemmansägaren Pers Anders Andersson (1858-1944) i Myrbacka, Dalarna.


pryl-134-flossa-n

Pryl 221
Vecka 42

Ett föremål bestående av ett handtag i trä med en flyttbar hållare i metall. Vidare finns      en 19 cm. lång nål, samt ett något grövre nålliknande rör.

Är det en1. Splitsnings nål 2. Tagel nål 3. Eller vad tror du att det är?
Rätt svar ger guldstjärna

Svar: Flossanål

Rätt svar fick vi från:
Sigge Borg pryl-031-

Genom det ihåliga röret löper tråden som ska bli till lugg.
Varje gång det ihåliga röret förs in och ut i tyget bildas en ögla. Nålen bredvid håller kvar föregående ögla. Längden på stygnen regleras med metallhållaren. När öglorna klipps upp blir dessa till lugg. Flossa är en vävnad med lugg.


Skillnaden mellan flossa och rya, enl. wikipedia.


Se Flossanål på Nordiska museet


Se åkdyna i Flossa på Carlotta


Se ryamatta, flossavävnad på Nordiska museet


pryl-047-2

Den här Engelska prylen har legat på sidan för oidentifierade prylar (du brukar väl kolla den?), men pryldetektiven Sigge Borg löste gåtan. Prylen liknar en liten plog, smal fram och bred bak, med två uppåtböjda vingar.

pryl-047-ok

Pryl 222
Vecka 43

Vingarna är åtskilda framtill. Ett effektivt verktyg när man ska bereda en viss frukt.

Är det en1. Ananas skalare 2. Avokado delare 3. Grapefrukt skärare

Svar: Grapefrukt skärare

Rätt svar fick vi från:
Sigge Borg, pryldetektiven från Trollhättan, kunde förklara prylens funktion
Lone Marmor Sunnasten

Grapefrukt skäraren används när man ska lösgöra fruktköttet från de mindre smakfulla segmenten hos en grapefrukt.

1. Dela en grapefrukt på mitten så att fruktkött och delningslinjer blir synliga.
2. Placera skäraren mitt för en delningslinje.
3. Tryck ner skäraren så att vingarna kan lösgöra fruktköttet på två segment samtidigt.
4. Fortsätt på samma sätt varvet runt tills allt fruktkött är lösgjort.
Ett snabbt och enkelt sätt att frigöra fruktköttet i en grapefrukt.


pryl-136-grep

Pryl 223
Vecka 44

Ett järnskott handredskap i trä av okänd ålder. Längd, 97 centimeter.

Är det en1. Dynggrep 2. Torvgrep 3. Högaffel

Svar: Dynggrep

Rätt svar fick vi från:
Göran Lindgren
Heikki Lindgren
Sigge Borg
Hjördis Masser Frid

Den självvuxna grepens skaft var för bred och och för tjock för att greppa om, därför satte man dit ett handtag. Därmed blev även arbetsställningen bättre.

Dynggrep i Nordiska museet samling.
Dynggrep på Hälsinglands museum.


pryl-145-kvast

Pryl 224 Förra veckans pryl
Vecka 45

Ett knippe bundet och skalat björkris, längd 45 centimeter.
Är det en1. Kvast  2. Visp  3. Ris ämnat för aga

Svar: Visp eller stänk visp vid strykning

Rätt svar fick vi från:
Valborg Kjellin
Elsie Berg
Harry Persson, Tås skriver:  Mor vispade ofta med en risvisp
Hjördis Masser Frid
Gunnar Andersson

Göra vispar av björkris
Vid lövsprickningen, när saven stiger, släpper barken lätt på björkris. Vid den tidpunkten är det lämpligt att tillverka vispar. Förr i världen gick hela familjen ut för att tillverka årets behov av kvastar och vispar.
Björkriset ska vara nybrutet och grenarna skalar man rena från bark så att de blir alldeles vita. När allt ris är insamlat och rensat från bark kan man vira ett snöre runt bunten för att torka det i cirka en vecka. Med vidjor knyter man hårt om risets tjockare delar så att det blir ett bra handtag att hålla i. Klipp sedan av de yttersta klena grenarna så är vispen färdig.


Par som tillverkar vispar


Stänk visp vid strykning Vid strykning kom risvispen till stor användning och kallas nu för stänk visp


Så här gör du en bastukvast


Visp vackert bundet exemplar


Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt

Om du gillar den här leken och annat vi gör, och vill stödja vårt arbete är en gåva eller en donation senare, mycket välkommen till dellenportalen.se konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Delsbo. Tack för ditt stöd!

Var den här sidan intressant? Glöm då inte lägga den bland dina favoriter.

Har du en egen hemsida får du mycket gärna länka till oss

Glöm inte ange dellenportalen.se som källa för eventuella uppgifter du hämtar.

Tack för att du vill hjälpa oss – tillsammans kan vi glädja andra.

Tack för ditt besök!

Sammanställt av  Åke Nätterö


Tillbaka till toppen

Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62

4 comments

  1. Hej
    Kunde inte hitta ”veckans pryl”
    Endast svar kom upp på sidan!
    Fel på vår mottagning?? Eller ….nåt annat?
    Hälsningar
    Anja Åslund

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *