Störst – Högst – Äldst

Här har vi samlat uppgifter om våra störstahögsta och äldsta företeelser, saker och händelser som inträffat i och omkring Dellenbygden.


Läs om Gamla mått och vikter.


Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det dokumentet du har framför dig.


Mejladressen till oss hittar du längst ner på sidan

Största hästtransporten – 10 hästar

NYA HELSINGEN DEN 17/1 1880

Under nu förflutna wecka hafwa dock de socknar i Norra Helsingland, hwilka äro belägna efter stora landswägen mellan Hudikswall och Ramsjö, nemligen socknarne Tuna, Hög, Forsa, Delsbo och Ljusdal fått med stor förwåning åskåda, huru en ångbåt med namnet Spring, wida större än den beryktade Dahlströms-jakten, forslats hela den 9½ mil långa landswägen från Hudikswall till Ramsjö-Gåda. En af de många bönder, som samlat stora kapitaler på skogsförsäljning, har af Bergwiks bolag i utbyte mot skog tillhandlat sig ångbåten Spring för att med densamma lyckliggöra sjön Hennan.

Ångbåtsegaren, en nära anförwandt till den person, som i brist på kork till en bränwinsflaska begagnade en revers å 3,000 riksdaler för det goda ändamålet, att ett qwarter bränwin ej måtte förspillas, lärer sjelf warit i Hudikswall för att afsyna och profsegla den nyinköpta ångbåten. Om tilldragelserna derwid hafwa rykten wisserligen hit anländt, men de torde wara bättre kända på Hudikswallstrakten.

Sedan ångbåten på torra landet några dagar eller weckor hwilat sig i Tuna och Hög, kom den ändtligen förliden Fredag till Ljusdal, forslad af 10 hästar jemte åtföljande forbönder. Genom de folkrika trakterna utefter landswägen följdes den åkande ångbåten af nyfikna skaror. En betänklig färd trodde man, att den skulle komma att göra öfwer den s.k. Noresbron i Ljusdal. Men lyckan står dem djerfwom bi, och Noresbron bewisade sig wara hållfast för denna wäldiga profkörning. Nu torde ångbåten wara anländ till sin bestämmelseort. Möjligen låter ångbåtsredaren uppsåga isen på sjön Hennan, för att så snart som möjligt hafwa sin skatt på rätta stället. Måtte nu framtiden utwisa, att den nya ångbåten på Hennan blifwer till både nytta och nöje för sin nye egare och för hela Ramsjö socken.
Läs hela reportaget under Kust- och Insjöbåtar.

 

En av Hälsinglands största stenar finns i Bjuråker

gask-006-storsten
På stenen växer en gammal tall som Viveca håller sig i.

Storstenen ligger på Stenberget söder om Lappheden. Stenen är 8 m hög, 11 m bred och 14 m lång. Under stenen finns en grotta där en lappfamilj bodde så sent som 1927. Stenen är mäktig att se och är en av de större flyttblocken i Hälsingland. Hälsinglands största sten ligger i Ovanåker och kallas för Edmanstjärnsstenen och är näst störst i Sverige. Den är 45 m lång, 12 m hög och mellan 13 och 20 m bred. Sveriges största sten ligger i Botsmarks by, sex mil norr om Umeå. Den är 15 m hög och 30 x 30 m. Till storstenen i Bjuråker hittar man genom att i Anderbo ta vägen upp mot Skärås ca 2 kilometer och hålla uppsikt efter en skylt om ”Storsten” på vänster sida. Efter några hundra meters färd och en promenad på ca 300 meter är man framme vid stenen.

 

Största potatisen, rovan, kålroten,…

HT 23/10 1934 berättas om en kuriös jätterova. Den vägde 9,5 kg. och hade formen av en liggande griskulting. Tryne, öron, en trind kropp och t.o.m. en liten knorr i ”baken”. Vidundret hade skördats av hemmansägaren Alfred Karlsson i Backen, Näsviken.


HT 9/11 1953. Hemmansägare Gustaf Mars i Hålsjö, Norrbo, presenterade på HT-redaktionen en jättepotatis som vägde inte mindre 9.5 hg, men till saken hör att potatisen vid upptagningen hade en vikt av 1.001 gram. Under de dagar den legat ovan jord har den emellertid lättat i vikt. Många av de potatisar som tagits upp har hållit en vikt 7 hg och därutöver. I samma tidning berättas att Erik Jonsson i Bänbro i Delsbo hittat en potatis som vägde 8 hg.


HT den 9/9 1953. Bricken Jönsson heter en dam i Björsarv, Bjuråker som sänt oss en riktig kromosompotatis vägande hela 725 gram. Potatisen har växt på friland och av jordfragmenten att döma har den även växt i sandjord.



HT 24/9 2010 Knöl som räcker till flera.
Jättelik potatis hos Nylanders i Kalvhaga Näsviken
Foto: Ulla Nylander



HT den 12/9 2014.
Hemma hos Rangvi Rask i Hassela har den här storpäran plockats upp ur jorden. Potatisen vägde 750 gram hälsar hon.



HT Fredagen den 3 oktober 2008


HT 31/10 1961 Den verkliga kromosomkålroten har i höst skördats i Rogsta. Den vägde inte mindre än 5,1 kg. och har växt på Svante Erikssons ägor i Norsta. Ytterligare ett praktexemplar fanns med i skörden, den vägde fyra kilo.

 



HT 4/9 2013.
Tungviktare i grönsakslandet Sven Mohlén i Vattlång, Ilsbo, har tagit upp en riktig bjässe till squash på hela fyra kilo (4050 gram).


HT 31/8 2011Kantarell Kennet Karlsson i Älgered, Bergsjö hittade i närheten av Älgered, en 72 gram stor kantarell. Den var 13,5 centimeter bred och 16 centimeter hög.

 


HT 2/9 2011. Nästa stora kantarell hittades i Hög. Den var 17 centimeter bred och 14 centimeter hög.



HT 2/7 2012 I Stenstorp Idenor trivs Grobladen



Hudiksvalls Tidning den 17 november 2018.
Ett syrenlöv som Åke Johansson i Bollnäs hittat, är det något av de största som skådats.


Se största rabarben.

 

Fiskar


HP den 27 november 1897


sha-018-stororing

HT 21/6 2005 Dellenöring på närmare 9 kilo spöades upp av 17-årige Oskar Stenberg.


 

she

HT 18/5 1957 I Dellensjöarna har fångats många gäddor som har vägt mellan 12 – 15 kg. De största säkra noteringen är från 18/5 1957 då Carl Forslund och Ernst Källman, fångade en gädda i Friggesund som vägde 16,5 kg och var 130 cm lång.


ska-020-storsjon

HT 20/5 2009 En gädda på 14,8 kilo fångades i Storsjön i Bergsjö av Pierre Östlund.


 

sha-021-valsjon
HT 28/8 2013 Jätteabborre på 2060 gram fångad i Valsjön av Matilda Brink


she-024-gammel-gadda

HT 4/4 1975 I Tjärnatjärn nedanför forngården i Bjuråker fångade 84-årige Jonas Hedlund en gammel-gädda på 12 kilo.


 

sha-022-norrbobo

HT 25/11 1959. Valter Källman och Erik Reinhage från Norrbo fångade en gädda i Södra Dellen som vägde 15,1 kg och var 135 cm lång.


sha-023-monstergadda

HT 5/5 1998 Rekordgädda på 18 kilo exakt, fångad av Robert Aspling i Älgeredssjön i Bergsjö. Gäddan var 135 cm lång


Måndag 5/10 2015 Rekordgädda på 18,8 kilo, fångad nära Rullbo i Los
Gäddan som var 140 cm lång fångades i nät av Rune Halvarsson
Klicka på Hela Hälsingland.se, för att läsa hela reportaget. Se karta var Rullbo ligger

ska-027-rullbogeddan
Tidningsbild ur Hela Hälsingland.se, på Rune Halvarsson med rekordgäddan.


 
Det här är Hans Roland Bergman, Jättendal som fångat en jättegädda på 12,3 kilo i Opptjärn i Jättendal. Där har socknens fiskevårdsområde satt ut åtskilliga bäckrödingar och regnbågsforeller genom åren. Många av dem torde ha hamnat i jättegäddans mage



Bjarne Rålund från Bjuråker fick den här fina öringen på nästan fyra kilo i Svågan 1994


Leif Forslund skriver på FB 25/6 2023
För ca 25 år sedan stannade jag sen jag kört över gamla bron över Svåga. För Bengt W stod och kollade i laxfälla som fanns där förr. En jättestor öring hade fastnat där i galleret där mindre öringar kunde gå igenom. Det var den största öring jag sett därifrån. Minns jag tog med den på flaket på min Ford Ranchero jag hade då och åkte på Konsum och vägde den,strax över 10 kg vägde den. Minns tyvärr inte exakta vikten. Största jag fick själv i Svåga på drag var 4,6 kg.


she025-rekordlax

HT 2/7 2002 Rekordlax på 21,6 kilo, fångad i Ljusne strömmar av Stefan Strandqvist från Hudiksvall.

 

Högsta trädet

HUDIKSVALLS NYHETER DEN 6/4 1904

Åter en skogens jätte fälldes i förra veckan vid Hudiksvalls T. A. B:s drifning vid Skån och Siksjön.

Trädet, som var en fura, var alltigenom friskt samt fritt från kvist till 65 fots höjd. Trädet, som apterades till 5 stockar, mätte vid roten 44 tum i diameter, vid 70 fot 16 tum, vid 87 fot 9½ tum.
Källa och avskrift: Viveca Sundberg


Hälsinglands högsta gran finns i Bjuråker?

ska-023-storgranen
En bild ur tidningen på vår största gran

Sommar HT 1996.Text: Roland Hamlin
På Tallåsen nära Furuberg växer en gran som går under namnet ”elitgranen” och sannolikt är Hälsinglands största. Den är 176 år gammal (1996) och uppmättes i början av 80-talet till 44,1 meters höjd av elever från skogshögskolan. Omkretsen i brösthöjd är cirka 215 centimeter. Granen är numera gles och i ganska risigt skick men lever än och höjer sig högt över omkringstående träd. Redan 1942 konstaterades den vara störst av ett antal majestätiska granar på platsen och den som plockade kottar här uppe fick extra bra betalt. Frön och ympkvistar har skickats ända ner till Tyskland, uppger en skylt vid granen. Enligt samma skylt finns i Värmland en gran på 53 meter. Elitgranen hittar man om man strax före Furuberg (söderifrån) tar till vänster mot bäcksvedjorna. Efter ett par kilometer tar man höger i en korsning och efter ytterligare några kilometer står vid en skylt vändplan där vita och brandgula snittselband visar vidare in i skogen. Det är drygt en kilometer att gå till granen.

 

sha-005-elitgranen-furuberg
Fredagen den 27/6 2014 kunde vi ledsamt konstatera att den ståtliga granen hade fallit och brutits av kanske redan för 5 år sen eller mer.


Ramsjö granen

saa.003--ramsjögranen
Även storgranen i Ramsjö i Bjuråker har fallit. Granen låg på berget söder om Ramsjösjön

sha-004-ramsjögranen-mates
Vi besökte granen midsommarhelgen 2014 och kunde då konstatera att den nerblåsta granen varit 320 centimeter i omkrets och ca 38 meter lång.


Hälsinglands äldsta tall finns i Bjuråker?

sha-001-gtall
Här får den snart 700-åriga tallen en välförtjänt kram av Viveca

HT Sommar 1996. Den gamla tallen är åldersbestämd på året när.
Den står i Stensjö naturreservat i Bjuråker och grodde ungefär samtidigt som Hälsingelagen tillkom, år 1320. Åldern är alltså 676 år, (1996) vilket placerar Stensjötallen som tvåa bland samtliga tallar som ålderbestämts i Sverige. Överlägsen nestor i Pinusfamiljen är en tall i Muddas nationalpark som är 721 år gammal (1996). Stensjötallen var nära att stryka med vid en gallring 1982, då flera gamla tallar rensades ut. Men just den här fyllde ut en naturlig lucka och fick stå kvar. Året därpå kom Peter Ståhl och Eddie Sturesson från länsstyrelsens naturvårdsenhet på besök för att ta ett vedprov i samband med att man planerade att bilda ett naturreservat. Den här tallen stod utanför det planerade reservatet, men gränserna flyttades så att den kom med.
Stensjötallen har spår av bränder åren 1367, 1421, 1460, 1523, 1576, 1652, 1693, 1774, 1796, 1831 och 1866. S k ”invallningar” efter hela elva skogsbränder kan avläsas i skadorna på det gamla trädet. Paradoxalt nog var själva åldersbestämningen nära att ta livet av denna raritet. Den går till så att man sågar ut en halvcirkelformad kil ända in till kärnan och det är ingen riskfri operation. Att tallen blivit så gammal kan bero på att den varit med om så många bränder och därigenom blivit impregnerad med kåda. Kådan ger skydd mot svampangrepp. Här syns också det djupa jacket efter åldersbestämningen 1983.
Naturreservatet är fullt med torrakor och lågor En torraka är en död tall som fortfarande står upprätt. När torrakan faller blir den en låga. Tallar lever i 300-400 år, står som torrakar i kanske 200-300 år och faller sedan. Därefter kan de ligga i flera hundra år innan de är helt förmultnade.


 

abvd-004-per-stabbe
Per Stabbe vid Norrbo kyrka


Gimmatallen

sha-002-gimmat
Vid landsvägen i Sörgimma, mellan Strömbacka och Bergsjö, står denna mäktiga gammeltall. Bilden med Viveca Sundberg togs efter stormen våren 2014 då den andra fridlysta tallen som stod där blåste omkull. Den här tallen är ca 300 år gammal och mäter mer än 4 meter i omkrets.


 

sha-006-larktrad-moviken
Lärkträden vid masugnsdammen i Moviken. Trädet närmast i bild är 380 centimeter i omkrets. I Moviken finns ett område med grova fridlysta tallar och granar som har klarat de senaste årens hårda stormar. Några har dock fallit. Grövst är dock lärkträden bakom Masugnen.

 


Längsta höhässjan

I Hudiksvalls Tidning den 25 aug.1927 står att längsta höhässjan finns i Delsbo. Den var 135 meter länge än rekordhässjan från Offerberg. (Offerberg ligger i Ovanåker). Det nya rekordet mätte hela 515 meter. Det står att innehavaren ville vara anonym men tog man vägen över Fjärdsäter var den inte långt borta. Efterforskning har visat att det sannolikt var Anders Hansson, Rôlbergs-Anders, (1884 – 1949) i Rolfsberg som genomförde rekordet. Det berättas att han gärna ville vara värst och han hade också resurser att vara det. Var det här Sveriges längsta höhässja och står sig rekordet fortfarande?

 

Längsta potatisblasten

HT 24/8 1940. Skogsarbetare Ragnar Andersson i Västerstråsjö ledde potatisbladtävlingen med 170 cm. Även i Hudiksvall växer det så det knakar. På snickar Winkvists gård, Ö. Trädgårdsgatan har man nämligen ett potatisland med 198 centimeter lång blast. Nya rekordet 210 cm har hemmansägare Anders Persson Sigsta, Hög. sha-015-blast

HT 17/8 1961. Arrendator Willy Möller i Hagen i Delsbo visar upp den rekordlånga potatisblasten på 1.57 m medan fru Maja Kjellin kontrollerar längden


HT 17/8 1992. Potatisblast som är över 170 cm, vem slår det undrar Per Johan Storm i Slättjärn, Bjuråker.


 

ska-028-blast-252-cm
Bild ur HT den 28 augusti 1969.
Här visar Olof Hansson i Malvik Alfta upp en potatisblast som mäter hela 252 centimeter.


Längsta timotejstrået HT 20/7 1940.

Lars Hansson i Tå Bjuråker ”Hjältens Lars” har blivit slagen av hemmansägare Erik Jonsson Kyrkbyn, Bjuråker som uppvisade ett timotejstrå som vid uppmätning fanns hålla gott 167 cm. Detta rekord slogs med 3 cm. av ett strå som mätte hela 170 cm, och som växt på hemmansägare Isidor Jonssons i Björka, Hälsingtunas ägor. Segrare detta år blev ”Hjältens Lars” i Tå Bjuråker som segrade med ett timotejstrå som mätte 176 cm.


HT 27/7 1952. Senaste bidraget i rekordjakten på längsta timotejstrået har lämnats av Erik Djärv i Hammarsvall, Delsbo som visat upp ett strå på 178 cm.


HT 10/7 1961. Nigar Erik Eriksson i Högtomt, Delsbo hittade i torsdags ett timotejstrå, som mätte 143 cm. Men i lördags var Lövens Anders Andersson i grannbyn Smedsbo ett strå vassare, då han kunde uppvisa ett exemplar på hela 163 cm. Är det någon som är ännu värre?


HT 7/7 1972. Från Bästdal i Norrbo har fru Anna-Lisa Åslin bidragit med ett timotejstrå på 148 cm. Och klövern var inte fy skam den heller meddelar hon Delsboredaktionen. Hon mätte ett ax på hela 110 centimeter när hon och maken var ute och slåttade på onsdagskvällen.


Havreståndsrekordet HT 17/8 1940. Nu ändå har väl havreståndsrekordet ha nåtts. Som man minns, var det i förra numret två om budet, i det herr Englin i Hög och Öberg i Bjuråker var för sig uppvisat 160 cm. Nytt havreståndsrekord har Lars Hansson i Tå Bjuråker, som hos Bjuråkersredaktionen uppvisat havrestånd på 179½ cm.


Längsta kornstrået HT 21/7 1961. Hos hemmansägare Richard Tinglöf Furuberg Bjuråker har man fått tag på ett kornstrå som mätte 155 cm. Herr Gunnar Nord, Hassela går i god för storleken. Han mätte själv strået med en tumstock. Men än växer det ute i våra bygder, så rekordet slås kanske inom en snar framtid?


HT 2/8 1968. Från hemmansägare Per Hammarström i Njuparne, Bjuråker fick vi ett utmärkt prov på god stråväxt. Det var ett strå av sexradigt korn som mätte hela 140,5 centimeter, axet oräknat. Om det är rekord? Ja det låter vi vara osagt ännu så länge, men slå det den som kan!



Högsta solrosen HT 27/8 1960. Makarna Edit och Ingemar Andersson i Utnäs i Forsa har solrosor som är över 3.30 m långa. Birgitta Forslund, Evy Andersson och Rune Hed har stannat upp framför jätteblomman.

Foto: HT-Arkivet


HT 9/9 1961. Kristina Nilsson prästgården, Forsa har en solros som är 3 meter och 10 centimeter och den har en tallriksstor blomma i topp.


HT 22/9 1961. I Hanebo, café Norrlandsport efter landsvägen Kilafors -Lilltjära finns solrosor som är 4 meter och på en av dem har det funnits inte mindre än 9 blommor


HT 13/9 2014. Hälsinglands högsta solros mäter 410 centimeter. Britt-Marie Larsson i Bergbacken i Söderhamn vann årets tävling. Delat andrapris gick till Raija Peurasaari i Ljusne och Marina Leek med stuga i Undersvik. Båda har en blomma på 395 centimeter.



HT 13/9 2014
Högsta solrosen 2014, mäter 410 cm. Britt-Marie Larsson Bergbacken i Söderhamn med maken Urban odlade högsta blomman.


1961. Största väpplingen är en med 14 blad

ska-030
Bild ur HT 18 augusti 2017. Systrarna Doris, Berit och Elvi Andersson i Trogsta, Forsa.

Jag undrar hur många som letar fyrväpplingar nu för tiden? Men då vi var små var det ett rent nöje att försöka hitta en klöver med så många blad som möjligt.
Men Berit var värst, för hon hittade en med 14 blad.
”Hel tuva fyr-och femväpplingar i Forsa: Två Forsaflickor, 4-åriga Doris och Berit 8 år med sin fjortonväppling. Sammanlagt var det 24 fyrväpplingar och 27 femväpplingar som deras mamma, Stina Andersson hittat på samma tuva.



Lång krustistel HT 15/9 2012. Vid Dellennova i Hudiksvall finns många intressanta växter. Sedan några år tillbaka har Göran Persson bland annat skyddat krustisteln som enligt en besökare från Naturvårdsverket är fridlyst/skyddad. I den svenska floran och artbanken uppges krustitelns längd till mellan 0,5 och högst 1,5 meter. På Dellennovas yta, cirka 25 kvadratmeter, har ett 30-tal krustitlar växt i sommar. Merparten är runt två meter och den längsta mäter tre meter och 20 centimeter.

 



Istapp i rekordformat HT 3/2 2010. En vinter som denna växer istapparna som aldrig förr. Det här är farliga saker som man verkligen ska se upp med. Men denna istapp, torde vara ganska säker, då den går ända ner till backen. Den mäter hela 4 meter och 20 centimeter och fotograferades utanför fotograf K G Svederus företag på Håstaholmen i Hudiksvall. Är detta ett rekord – eller?

 


sha-013-rabarberblad
Rabarber-rekord HT 13/7 1972. Kan ni slå hans rabarber-rekord frågade Värmlands Folkblad. Och riksradion vidarebefordrade frågan. Olof Englund i Söderhamn ringde kuriren: Jag har ett rabarberblad som är större! Olof Englunds blad mäter 105 cm på bredden och mittnerven är 96 cm. Samma höjdmått som Munkforsbons alltså men hela 14 cm bredare.


ska-025-selj

 

Största Älgkronan

tvs-022-29-taggare
Bror Löjdström från Ilsbo sköt den här ståtliga 29-taggaren. Sveriges största. Poäng 370,5.
På Storåsen ovanför Anderbo fälldes den 1 nov. 1981 denna ståtliga älgtjur.

 

 

Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt

Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Dun kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78

Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra

Tack för ditt besök och välkommen åter!

Sammanställt av Åke Nätterö


Tillbaka till toppen

Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *