120 enade forskare säger att världen står på tröskeln till en miljökatastrof. För några länder är detta redan en realitet. Om 10-20 år kanske våra barn och barnbarn säger, – varför gjorde ni inget, tänkte ni bara på er själva, Ni verkar inte haft någon tanke på oss?
Rädda SKOGEN – DJUREN och NATUREN
Jorden – Vår planets historia och framtid, av Johan Rockström. Lyssna!
Snälla – lyssna på den här forskaren, resten på den här sidan är bara bevis på det han säger
Lyssna på VETENSKAPSRADION PÅ DJUPET om det försämrade ock kommande klimatet
Lyssna på den Ekologiska krisen, livet vid 2, g.
Det saknas mod hos våra politiker. Mod att fatta obekväma beslut. En politiker som går emot sina väljares vinstintressen riskerar sitt jobb. Pengar och vinstintressen går före det som är bäst för landet, människor och miljö. Så länge den inställningen är rådande kommer vi fortsätta att mot en katastrof.
Vi som vuxit upp med vedspis och utedass, där vatten- och slaskhinkar fick bäras in och ut, ser att vi fastnat i ett ekorrhjul där allting går runt, runt, fortare och forftare utan eftertanke och konsekvent tänk.
När vi nu fått det så bra, borde väl alla vara nöjda? Nej, vi vill ha högre avkastning, bättre bilar, senaste telefonmodellen, smartare vitvaror, modernare kök, mysigare badrum, större båtar, nyaste modet, mera prylar etc, etc. Sunt förnuft säger att detta inte kan fortgå i det oändliga. Jordens resurser är ändliga, samtidigt som den ska räcka till en altmer ökande befolkning.
Naturfolken har i alla tider värnat om miljön. De visste att det som händer nu kunde hända.
Finns det ingen gräns där vi kan känna oss nöjda? Varför måste allting gå fortare och fortare? Varför måste haven damsugas på fisk? Varför måste skogarna skövlas? Varför skjuter vi de vilda djuren för vårt höga nöjes skull?
En sann djurvän var Per Erik Storm i Slättjärn Bjuråker som räddade övergivna älgkalvar
Om du gillar älgar finns det Älgparker att besöka
Hur kan det vara tillåtet att få skövla skogen med stora kalhyggen som följd, där varken djur eller människor kan vistas. Vart har alla skogvaktare tagit vägen. De som berättade hur skogen skulle skötas och vilka frötallar som skulle bevaras för ett hållbart skogsbruk.
Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det här dokumentet.
Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan
Effektiva åtgärder för att minska koloxidutsläpp måste ske över partigränserna
Ingen regering vinner några partiröster på åtgärder som hämmar utvecklingen, då vi ständigt matas med en fortsatt utvecklingen som kräver att allt måste gå snabbare, effektivare och bli mer lönsamt. En utveckligt som alla förstår inte är möjlig i längden.
Trafikverket skriver:
Sänkning av hastigheten påverkar både miljön och klimatet. Bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp:
Det finns ett tydligt samband mellan bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp. Ju högre hastighet, desto större bränsleförbrukning och därmed mer utsläpp. Om alla håller hastighetsgränserna, kan vi spara 50 000 bilresor runt jorden.
Enligt Trafikverket orsakar hastighetsöverträdelser utsläpp på cirka 300 000 ton koldioxid per år1.
Tidsaspekten: Förutom utsläpp påverkar hastigheten även tiden. Här är några exempel:
Sänkning från 110 km/h till 100 km/h ökar restiden med 30 sekunder per mil.
Sänkning från 100 km/h till 90 km/h ökar restiden med 40 sekunder per mil.
Sänkning från 90 km/h till 80 km/h ökar restiden med 50 sekunder per mil.
Sambandet mellan bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp är tydligt och hastigheten har i sin tur stor betydelse för bränsleförbrukningen. Alltså, ju högre hastighet, desto större bränsleförbrukning och därmed mer utsläpp.
Mitt förslag är:
Sänk alla 110 – vägar till 90 km.
En enkel åtgärd som har så många fördelar
NATUREN HÄMNAS DEN GIRIGA MÄNSKLIGHETEN
Hans Bovin skriver i en artikel i HT den 20 mars 2024 att Sveriges elproduktion har fyrdubblats sedan 60-talet. Det måste råda ett systemfel när ett samhälle ständigt måste öka sin energikonsumtion. Framtidens samhälle kan omöjligen bygga på att ständigt beslagta orörda naturområden för att upprätthålla en livsföring som i sin tur bygger på ett ständigt ökat uttag av ändliga resurser. Vi trasslar in oss i en ond cirkel.
Hur många gånger kan ett samhällssystem fördubbla, tredubbla eller fyrdubbla sin energikonsumtion innan det kraschar?
”Jag vägrar anpassa mig till framstegen på vägen mot undergång” har Flory Gate, från
stiftelsen Fred med Jorden sagt. Dessa ord stämmer väl idag med den rovdrift av naturen som sker, vilket av vissa betraktas som framsteg.
Läs vad Institutet för framtidsstudier säger
Stockholm Environment Institute.
Mer el, vattenkraften i Sverige.
Grundvattnet i Sverige enl. SGU
Världens grundvatten. Kan vara en tickande katastrof
Vad kan vi göra för att förhindra en mijökatastrof?
Allemansrätten med rättigheter och skyldigheter i naturen, bl a får man inte störa djuren. (är fastighetsägare undantagna, är inte alla lika inför lagen?) Naturskyddsföreningen.
Kalhyggen – skövling av skogen påskyndar en miljökatastrof. Ett skogsområde som tidigare varit en omtyckt bär- och svamprik skog underställd allemansrättens villkor, har nu av markägaren blivit jämnad med marken utan att han tagit hänsyn till vad andra människor tycker och i strid med det som är det bästa för naturen. Är inte detta ett brott mot andan i allemansrätten?
Karlhyggen påskyndar förlusten av livsmiljöer, Naturvårdsverket.
När en art försvinner, Artdatabanken.
Vad händer om en nyckelart försvinner?
Läs om ekosystemingengörer som Blåmusslan och Bävern.
Allemansrätten enl. Wikipedia.
Lyssna på Klimatinsikten i Vetenskapsradion på djupet i P1.
Vi måste förstå att vi är en del av naturen – vi klarar oss inte utan den enl. artdatabanken.se
Hur stolta vi inte var när vi fick visa upp vår skog vid skogsexkursionen 1931.
Läs vad skogsstyrelsen säger, eller Wärldsnaturfoneden WWF.
Det saknas ett konsekventtänk i besluten. Varför frågar inte reportrar efter konsekventanalyser när de intervjuar beslutsfattare?
Vilka ska vi lyssna på! Våra politiker eller oberoende forskare? Det är klart att vi går mot en förränderlig tid, men någon undergång är det inte fråga om
Var finns alla artister som står upp för miljön?
En var i alla fall Evert Taube med Änglamark.
Hos några av världens ledare står inte miljöfrågorna högt i kurs. Man ser till sitt lands bästa i första hand. Ideologin ”allas lika värde”, existerar inte, och där finns även drag av förrakt för andra människor, mänskliga rättigheter. Är detta en typ av fascism?
Läs om fascism på Wikipedia.
Lyssna på Politiska rummet P1 27/11 2022
Den osäkra framtiden – om kriget kommer.
Läs om ohållbar omställning Alt.nu
Överbefolkningen, enl. Wikipedia
Fusionsenergi – framtidens energikälla
Vad ska bilarna drivas av i framtiden – Aftonbladet
Vi lever allt längre, enl. folkhälsomyndigheten
En gång i tiden lyssnade vi på de här låtarna:
Det är krig och politik som fördärvat vår jord, Evert Taube.
Räck ut din hand – Kisa Magnusson.
Noaks ark – Svante Thuresson.
I natt jag drömde – Hep Stars.
Med en enkel sång om frihet – Lasse Berghagen.
Mänsklighetens framtid – profetia
Hudiksvalls Tidning Omsdag 4 januari 2023
För tillfället är vi på väg mot en värld som är minst tre grader varmare. En sådan uppvärmning skulle innebära en värld så förändrad från dagens verklighet att det skulle vara förödande för merparten av jordens ekosystem och kanske slutet för den mänskliga civilisationen.
Källa: WORLD RESOURCE INSTITUTE (IPCC:S 1,5-GRADERSRAPPORT)
NATURSKYDDSFÖRENINGEN
Johan Rockström, vår världskände forskare är (1 nov 2022) orolig för att Sverige inte han leva upp till sitt klimatmål 1,5 grader som vi har skrivit under på i pasisavtalet och antagit i Riksdagen. Vår regering ger helt fel signaler till omvärlden.
Vid 2,5 graders uppvärmmning är en miljökatastrof oundviklig.
Lyssna på Johan Rockström.
Johan Rockström, 25 sept. 2022
Johan Rockström okt. 2023. Om klimatet. 1½ tim.
Pär Holmgren, Wikipedia
Pär Holmgren, det krävs kraftfulla åtgärder här och nu
James Hansen, EUs 2-gradersmål är en ren beställning av katastrofen
Lester Brown, ledande klimatforskare
Lester Browns plan för att rädda civilisationen
Lyssna på Staffan Laestadius, professor emeritus i industriell utveckling vid KTH
Sir David Attenborough, enl Wikipedia
Greta Thunberg, Wikipedia
Naturhistoriska riksmuseet, om solen.
Reduktionsplikt.enl Energimyndigheten, som avråder från sänkt reduktionsplikt.
Om isen i Arktis.
Ett kryssningsfartyg orsakar lika mycket utsläpp som miljontals bilar
Se bilder på de största fartygen.
Två kritiska tänkare är Stefan Sauk. och Björn Gillberg.
Lyssna på Stefan Sauk när han efterlyser mer konsekventtänk eller
när han filisoferar över skjutningar och gängkriminalitet.
Lyssna på Stefan Sauk om vindkraftpark och om utländskt ägande…
Om politiker av Stefan Sauk.
Om valet av Stefan Sauk. fortsättning … .
Om lögnen kring kärnkraften, av Stefan Sauk.
Bakgrunden till elkrisen, av Stefan Sauk.
Lyssna på Stefan Sauk om fakta kring elkrisen
Apropå Paludan och Sveriges självskadebeteende…av Stefan Sauk.
Stefan Sauk om åsikter/ideologi…
Lyssna viktigt! Stefan Sauk om den avgörande skillnaden mellan Norge och Sverige.
Stefan Sauk jan.2024 om vindkraftens skadliga inverkan på miljön
Stefan Sauk feb. 2024, om de enorma problemen med elbilar- det finns inget konsekventtänk
Det finns många inlägg av Björn Gillberg, lyssna på det här, eller på det här om miljötrams.
Björn Gillberg – krisen är här
Björn Gillberg, om elslukande storföretag.
Elbilar är en miljö- och klimatbluff, Björn Gillberg
Greta Tunberg hon säger att vi måste lyssna på forskarna.
Jordens undergång. Utbildning/kurs Uppsala Universitet
Timbro, tankesmedja skriver, För vems skull räddar vi planeten?
Det stämmer att de stora havsströmmarna och luften i lågtryck roterar åt olika håll, beroende på om de befinner sig norr eller söder om ekvatorn. Norr om ekvatorn rör sig till exempel vinden motsols runt ett lågtryck, medan den söder om ekvatorn rör sig medsols.
Läs om den viktiga Corioliseffekten.
Golfströmmen enl. Wikipedia
Amasonas regnskog, enl Wikipedia
Havsisen i Nordpolen SMHI
Polarisen.se/klimatet
Sture Åström Sanningen om klimatet ?
Se filmer:
Rädda regnskogen. Här finns många filmer
Se smältande isar.
Mer smältande isar.
Mer om smältande isar.
Vad händer under Antarktis isar?
Klimatförändringarna vid Antarktis.
Står vi inför en klimatkollaps?
Om bomullstillverkningen, Naturvårdsverket
Om plastens inverkan på miljön.
Vindkraft räddning eller fördärv?
Forskare: All kalhuggning måste stoppas.
FN-rapport visar att den globala uppvärmningen är akut
De närmaste åren är helt avgörande för att undvika katastrofala klimateffekter. Det visar FN:s klimatpanel IPCC i sin specialrapport från 2018. Rapporten gör det akuta läget ännu tydligare än vad som tidigare varit känt: redan vid 1,5 graders uppvärmning kommer följderna bli allvarliga, och ju större uppvärmningen blir desto värre blir konsekvenserna. Än så länge kan det gå att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader, men det krävs att utsläppen minskar – radikalt.
Världens länder har lovat att begränsa uppvärmningen till väl under 2 grader, med siktet inställt på att inte överstiga 1,5 grader. Den här överenskommelsen regleras sedan 2015 av Parisavtalet. Mellan åren 2015 och 2018 arbetade FN:s klimatpanel IPCC, på uppdrag av länderna bakom Parisavtalet, med att ta fram en rapport som visar hur stora skillnader världen står inför vid en uppvärmning på 2 respektive 1,5 grader. Rapporten presenterades i oktober 2018, och nu har vi en tydlig bild av de förändringar som behöver göras för att klara respektive mål.
Sammanfattningen av IPCC:s specialrapport från 2018 hittar du här.
2 graders uppvärmning är inte ett säkert mål
Rapporten visar att en global uppvärmning på 2 grader inte kan anses vara en acceptabel gräns eftersom följderna är ännu allvarligare än forskarna tidigare trott. Redan vid 1,5 graders uppvärmning är följderna enorma, men 2 graders uppvärmning innebär dramatiska konsekvenser för ekosystem, människor och andra arter. Varje tiondels grad spelar roll.
Vad händer vid 2 graders uppvärmning?
Vid 2 grader riskerar många fler att bli utan mat på grund av minskade skördar, mer än 99 procent av världens korallrev kommer sannolikt att dö och i Sverige drabbas bland annat skogen mycket hårt.
Om vi däremot lyckas med en begränsning till 1,5 grader innebär det dramatiskt minskade risker för majoriteten av världens växt- och djurarter än vid 2 graders uppvärmning. Det skulle också betyda en 10 centimeter lägre havsnivåhöjning än vid 2 graders uppvärmning, vilket kan vara direkt livsavgörande för miljontals människor som lever längs kuster eller på lågliggande öar. Dessutom minskar risken för så kallade tröskeleffekter då jorden själv sätter igång processer som förvärrar uppvärmningen ännu mer.
2 grader är alltså inte en säker nivå, och vi måste göra allt vi kan för att klara det skarpare målet om 1,5 grader.
En omställning som aldrig tidigare skådats
Rapporten visar att det fortfarande finns en liten möjlighet att kunna begränsa uppvärmningen till 1,5 grader – men bara om vi minskar våra utsläpp radikalt i alla samhällssektorer inom de närmaste tio åren och satsar på att skydda våra ekosystem som kan ta upp och lagra koldioxid.
I rapporten trycker IPCC på att målet endast kan nås om det sker en helomställning av alla sektorer. Och det måste gå i en takt som aldrig tidigare har skådats. För att lyckas med det räcker det inte med att satsa på ny teknik, stora livsstilsförändringar krävs där såväl matproduktion och konsumtion som hur vi reser och förflyttar oss ställs om.
Klimatpanelen menar också att det finns en fara i att sätta sin tilltro till tekniker som handlar om att fånga in koldioxid från atmosfären, och understryker vikten av att satsa på att skydda och återställa naturliga ekosystem som skogar.
Hög tid att politikerna håller vad de lovat
Just nu finns det ett katastrofalt stort gap mellan vad världens regeringar planerar att göra och vad som behöver göras för att löftet om att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader ska infrias. De bidrag som presenterades vid Parisförhandlingarna, inklusive EU:s åtagande att minska utsläppen med minst 40 procent år 2030, skulle i bästa fall bara begränsa uppvärmningen till omkring 3 grader – det vill säga en global katastrof.
Världens länder måste använda rapportens slutsatser för att stärka sina klimatmål. Sverige har hittills varit pådrivande för att EU ska höja sitt klimatmål och minska utsläppen, och måste fortsätta vara det.
Förbud mot fossila bränslen
I Sverige behöver utsläppen nå noll senast 2030. För att det ska lyckas måste ansvariga politiker snarast besluta om ett förbud mot att använda fossila bränslen efter 2030, och fasa ut de fossila subventionerna.
Om vi ska klara klimatutmaningen och undvika en akut klimatkris krävs modiga politiska beslut som prioriterar klimatet – på riktigt.
Vad tycker Naturskyddsföreningen om kalhyggen?
Det är uppenbart att vi inte har en hållbar förvaltning av den svenska skogen idag, och den omfattande kalavverkningen är en starkt bidragande orsak. Naturskyddsföreningen tycker att kalhyggen ska fasas ut. Vi vill se en omställning till ett naturnära skogsbruk, så att vi kan fortsätta bruka skogen men utan att orsaka dramatiska förändringar i miljön.
Ett naturnära skogsbruk innebär att jobba tillsammans med skogen för att skapa levande skogar med friska livsmiljöer och fungerande ekosystemtjänster. Det ger trygghet inte bara för skogens arter utan även för oss människor eftersom vi är beroende av ekosystemtjänsterna.
På grund av den stora påverkan som trakthyggesbruket hittills haft på svenska skogar finns också ett stort behov av restaurering för att återskapa förstörda livsmiljöer. Och inte minst behöver vi skydda den skog med höga naturvärden som finns kvar!
Du kan läsa mer om naturnära skogsbruk och behovet av att skydda skogen i rapporten
Låt skogen leva – ett hållbart nyttjande av den svenska skogen.
Jag vill tacka dig som tidigare varit en hänsynslös egoistisk skogsägare, men som nu tänkt om – Tack!
Forskning om framtiden, Vetenskapsrådet
Förenta Nationerna, och deras miljömål.
Naturvårdsverket. Om miljömålen
Om kalhyggen, Naturskyddsföreningen
Klimatet i framtiden, Naturvårdsverket
Om skogen, Artdatabanken
Klimatförändringarnas konsekvenser. Världsnaturfonden WWF
Greenpeace ger 5 tips på vad du kan göra för klimatet
Arktis-isarna smälter Greenpeace
Hoten mot Arktis-Naturskyddsföreningen
Klimatforskning och experterna, Chalmers
Naturvårdsverket om vindkraft
Alternativa drivmedel, Transportstyrelsen
Grön omställning – Tillväxtverket
Filosofiska frågor
Mer om Djupa staten
Katastroffilmer, Wikipedia
Världens undergång, enligt Jehovas vittnen. De har haft flera sådna förutsägelser tidigare
Yttersta tiden, enligt religionerna, Wikipedia
Yttersta domen enl. Wikipedia
Religionskunskap, vad säger världsreligionerna?
Jordens undergång, har förutspåtts många gånger men aldrig inträffat
Tjärnobylolyckan En profetia ur Bibeln som slog in
Folk skall resa sig mot folk och rike mot rike. Luk 21:1-28 Bibeln.se
Matteus 24. Om Jerusalems förstörelse och Jesu återkomst. Rundeberg
Uppenbarelseboken, Wikipedia
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra
Tack för ditt besök och välkommen åter!
Sammanställt av Åke Nätterö
Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62