Hassela Lastbilsbankar 1994

En förenklad och starkare lastbankskonstruktion som ersatte tidigare svetsade detaljer.


Vi efterlyser mer information och bilder på de här bankarna. Vet du mer om patentet, får du gärna höra av dig.


Vad är ett patent PRV


Läs om Patent på Wikipedia


Se film om Curt Göansson, skogsåkare.


Timmerbilar till 1000.


Timmerbilar på 1960-talet.


Lastning av Scania timmerbil.


Se film om timmerbilar.


Film om timmerbilar.


Bankbreddsundersökning.


Krav på krönta bankar.


Lastning och lossning av timmerbil.


Skota ännu smartare.


Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det dokumentet du har framför dig.


Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan.

En lastbankskonstruktion innefattar en banke (1) som vid motsatta ändar uppvisar sätesdon (2, 21) anordnade att mottaga och med banken lösgörbart förbinda två väsentligen vertikala stakar (3, 31) som tillsammans med banken avgränsar ett lastmottagande utrymme. Banken utgörs av en genom en kalldragningsoperation förfärdigad lådprofil (1) av metall. Varje enskilt sätesdon (2, 21) utgörs av en av metall i en form gjuten och därmed i ett stycke utförd kropp. De båda såsom sätesdon tjänande gjutkropparna är stadigvarande förenade med lådprofilen (1), företrädesvis genom svetsning (19).


UPPFINNINGENS TEKNISKA OMRÅDE
Denna uppfinning avser en lastbankskonstruktion av det slag som innefattar en horisontellt tvärs ett fordon applicerbar banke som vid motsatta ändar uppvisar sätesdon anordnade att mottaga och med banken lösgörbart förbinda två väsentliga vertikala stakar som tillsammans med banken avgränsar ett lastmottagande utrymme

TEKNIKENS STÅNDPUNKT
Lastbankskonstruktioner av ovan allmänt angivna slag är tidigare kända i en mängd olika utföranden. Såsom exempel härpå må här nämnas den konstruktion som är beskriven i SE 8402157-5.

De tidigare kända lastbankskonstruktionerna kan med utgångspunkt från materialvalet indelas i två huvudgrupper, nämligen å ena sidan aluminiumkonstruktioner och å andra sidan stålkonstruktioner. Av dessa är de förstnämnda tämligen veka och ratas därför av många användare som i stället föredrar de betydligt robustare konstruktionerna av stål. En avsevärd nackdel hos den sistnämnda typen av lastbankskonstruktioner är emellertid att icke blott de stakarna mottagande sätesdonen utan även själva banken utgörs av svetsande detaljer. Många sådana konstruktioner inbegriper i praktiken icke mindre än 10 à 20 löpmeter svets. Dessa svetsar är icke blott dyrbara att förfärdiga (ledande till en hög slutkostnad för lastbankskonstruktionen i dess helhet) utan bildar även brottanvisningar i det att sprickor lätt kan uppstå i desamma till följd av de skakningar eller vibrationer som lastbankskonstruktionen underkastas vid fordonets framförande. En lastbankskonstruktion med många löpmeter svets har därför begränsad livslängd.

En annan nackdel hos tidigare kända lastbankkonstruktioner är att den enskilda stakens fasthållning i tillhörande sätesdon är tämligen dålig eller instabil redan vid den nytillverkade lastbankskonstruktionen och blir därefter drastiskt sämre redan efter en kort tids användning. Särskilt dålig är de kända lastbankskonstruktionernas förmåga att motstå krafter som påverkar staken i riktning utifrån och inåt mot lastupptagningsutrymmet. Dylika krafter uppträder ofta i samband med pålastning av virke med hjälp av kran, då virkeslasten lätt kan okontrollerat stöta emot stakarna på den fordonssida från vilken lastning sker. Den mediokra fasthållningen av staken har primärt sin grund i att stakens stödpunkter eller ytor i området av dess undre ände är jämförelsevis lågt placerade (i synnerhet stödytan på stakens insida), men även i att staken saknar medel för att motstå svängnings- eller skakningsrörelser riktade i fordonets längdriktning.

UPPFINNINGENS SYFTEN OCH SÄRDRAG
Föreliggande uppfinning tar sikte på att undanröja ovannämnda nackdelar hos tidigare kända lastbankskonstruktioner. Ett grundläggande syfte med uppfinningen är sålunda att skapa en lastbankskonstruktion som kräver ett minimum av svetsar och svetsningsarbeten och som därigenom icke blott blir billigare att tillverka än tidigare kända konstruktioner utan även erhåller längre livslängd. Ett annat, allmänt syfte att är att förenkla tillverkningen genom att minimera antalet detaljer och ty åtföljande hantering av dessa. Ett ytterligare syfte med uppfinningen är att skapa en lastbankskonstruktion i vilken stakarna kan under lång tid stadigt fasthållas i tillhörande sätesdon och motstå krafter och/eller rörelser som verkar på den enskilda staken icke blott i riktning tvärs fordonets längdutsträckning utan även parallellt med denna.

Enligt uppfinningen ernås åtminstone det grundläggande syftet med densamma genom de särdrag som anges i kravets (1) kännetecknande del. Fördelaktiga och i praktiken föredragna utföranden av uppfinningen är vidare angivna i kraven 2-8.

KORT BESKRIVNING AV RITNINGARNA

På ritningarna är:

Fig. 1     en delvis snittad perspektivvy illustrerande lastbankskonstruktion enligt uppfinningen

Fig. 2     en vertikal sektion genom ett i konstruktionen ingående sätesdon med en i detta mottagen stake visad partiellt i snitt

Fig. 3     en mot fig. 2 svarande vertikalsektion i 90 vinkel mot sektionen enligt fig. 2

Fig. 4     en planvy av sätesdonet enligt fig. 4 med staken i snitt

Fig. 5     en förstorad perspektivvy av en i konstruktionen ingående kil för stakens låsning i sätesdonet

DETALJERAD BESKRIVNING AV ETT FÖREDRAGET UTFÖRANDE AV UPPFINNINGEN

Den i fig 1 visade lastbankskonstruktionen inbegriper en banke 1 som vid motsatta ändar uppvisar sätesdon 2, 21 vilka har till uppgift att mottaga och med banken lösgörbart förbinda två väsentliga vertikala stakar 3, 31.

Banken 1, som av utrymmesskäl visas avskuren i fig. 1, placeras i praktiken horisontellt tvärs ramen eller chassit till ifrågakommande lastfordon och avgränsar tillsammans med de båda stakarna 3, 31 ett lastmottagande utrymme för stockar eller andra långsträckta objekt. Ehuru endast en lastbankskonstruktion visas i fig. 1 är det självklart att denna samverkar med ett flertal likadana konstruktioner på fordonets ram.

Enligt uppfinningen utgörs banken 1 av en genom en kalldragningsoperation förfärdigad lådbalk eller profil av metall, i synnerhet stål. Såsom tydligt framgår av fig. 1 inbegriper bankprofilen 1 en bottenfläns 4, två sidoliv 5, 51 samt en försänkt övre fläns 6 som är smalare än bottenflänsen och som vid motsatta längskanter övergår i sidoliven via tvärsnittsvis bågformiga materialpartier 7, 71. Genom att utforma bankprofilens överdel med dylika, jämförelsevis smala och åtskilda övergångspartier 7, 71 i stället för en plan, helbred yta vinnes att längdförskjutning av sådana lastobjekt som timmerstockar motverkas i och med att de båda vulstartade övergångspartierna ger ett förbättrat grepp gentemot stockarna.

Även de båda stakarna 3, 31 kan i praktiken med fördel utgöras av lådbalkar eller profiler, ehuru dessa icke i likhet med banken 1 behöver vara förfärdigade genom någon kalldragningsoperation. Tvärtom kan den enskilda staklådprofilen 3 vara förfärdigad av i varmt tillstånd formsprutat aluminium, ehuru även kalldraget stål kan ifrågakomma. Staklådprofilen 3 är i det visade, föredragna utförandet utformad med tvenne plana flänsar 8, 81 av vilka den ena bildar en framåt i fordonets körriktning vänd framsida medan den andra bildar en bakåt i förhållande till körriktningen vänd baksida. En inåt mot lastutrymmet vänd vägg som bildar stakens insida är betecknad 9 medan en motsvarande yttervägg generellt betecknas 10. Av skäl som redovisas längre fram i denna beskrivning är den vägg 9 som bildar profilens 3 insida utformad med ett tvärsnittsvis åtminstone partiellt v-formigt parti 11. I likhet med bankens 1 ovansida är utsidan av profilen 3 utformad med en försänkt fläns 12 som övergår i sidoflänsarna 8, 81 via tvärsnittsvis bågformiga materialpartier 13, 131. Denna utformning av profilens yttervägg med den försänkta eller indragna flänsen 12 tjänar två syften. Dels bidrar försänkningen av flänsen till att förstyva profilen, dels kan själva flänsen mottaga informations- eller reklambärare, såsom klisterdekaler, i ett av de omgivande övergångspartierna 13, 131 skyddat läge. Vid sin undre ände är den enskilda staklådprofilen 3 stadigvarande förenad, t.ex. hopsvetsad med ett bottenstycke 14 som på sin undersida uppvisar ett kulliknade eller kalottformigt utsprång 15.

Enligt ett ytterligare, för uppfinningen karaktäristiskt särdrag utgöres det enskilda sätesdonet 2, 21 av en av metall i en form gjuten och därmed i ett stycke utförd kropp. I praktiken utgörs sagda metall lämpligen av gjutstål. Den färdiggjutna säteskroppen är utformad med två huvuddelar eller partier, nämligen den för mottagande av staken 3 avsedda hylsdelen 16, vilken sträcker sig väsentligen vertikalt och öppnar sig uppåt, dels i en sidled från denna utskjutande rördel 17. Denna rördel 17 har samma allmänna profilform som banken 1, men är vid sin fria ände utformad med ett försänkt eller inknappat parti 18 vilket kan införas i bankens ändparti. Rördelen 17 är stadigvarande förbunden med banken 1. Denna förbindning kan förverkligas på olika sätt. I praktiken föredras såsom förbindning en runtomgående svets 19. Ehuru konstruktionen i detta utförande sålunda icke är helt fri från svetsar skall påpekas att svetsarna 19 (som är de enda förekommande) är mycket korta och ej har till uppgift att bidra till bankens styvhet. Tvärtom har svetsen 19 endast till uppgift att hålla samman det enskilda sätesdonet och banken, varvid erforderlig styvhet ernås genom rördelens 17 i banken instickande ändparti 18.

Nu hänvisas även till fig 2-5 som mer detaljerat illustrerar uppbyggnaden av det enskilda sätesdonet 2.

Det uppåt öppna hålrummet 20 inuti den vertikala hylsdelen 16 är nedåt avgränsad av en bottenvägg 21 vilken åtminstone partiellt är jämförelsevis tjock och i vilken är utformat ett honartat urtag 22 avsett att mottaga kulutsprånget 15 på undersidan av stakens bottenstycke 14. I bottendelen av urtaget 22 är utformat ett genomgående hål 23 för ett låselement i form av en skruv 24 som kan bringas till ingrepp med ett gängat hål i bottenstycket 14.

Ytterväggen 161 till hylsdelen 16 uppvisar på sin insida en ansatsyta 25. Den motsatta innerväggen 1611 är snedställd i förhållande till vertikalplanet så att utrymmet mellan denna vägg och den vertikala staken smalnar av i riktning nedåt. Den lösgörbara förbindningen mellan staken 3 och sätesdonet 2 ombesörjs av två samverkande medel, nämligen dels förutnämnda låsskruv 24, dels även en i sin helhet med 26 betecknad kil som är införd mellan stakens 3 innervägg 9 och hylsdelens 16 innervägg 1611. Såsom framgår av fig. 5 innefattar kilen 26 förutom en egentlig kilkropp 27 även en övre, okformig del 28 som uppvisar två sinsemellan åtskilda hål 29, 291 för mottagande av skruvar 30 (se även fig. 1) anordnade att skruvas fast i gängade hål i sätesdonet. Kilens huvudkropp 27 uppvisar på sin insida ett tvärsnittsvis v-formigt materialparti 31 vars form svarar mot det tvärsnittsvis v-formiga partiet 11 av stakprofilens innervägg 9. Såsom antyds i fig. 1 kan mellan skallen på varje skruv 30 och underliggande okdel 28 vara anordnad åtminstone en fjäder eller elastisk del 32 med uppgift att motverka oavsiktlig lösgöring av skruvarna.

Såsom framgår av fig. 2 är såväl ansatsdelen 25 som den i horisontalplanet mittemot denna placerade kilen 26 lokaliserade högst upp i sätesdonet 2. Samtidigt är låsskruven 24 lokaliserad i en lågt belägen punkt. Närmare bestämt är ansatsdelen 25 och kilen 26 belägna på en nivå betydligt över bankens 1 ovansida. Kilen 26, ansatsdelen 25 och kulutsprångets 15 skruv 24 bildar samfällt en trepunktsförbindning som tack vare det stora avståndet mellan å ena sidan kulutsprånget och å andra sidan ansatsdelen 25 resp. kilen 26 ger en extremt stadig infästning av stakens underdel i sätesdonet.

Monteringen av den enskilda staken i tillhörande sätesdon tillgår på följande sätt. Först sticks stakens underdel ned i sätesdonet så att kulutsprånget bringas till ingrepp med honurtaget 22, varjämte skruven 24 sätts på plats och dras åt. På så sätt kommer kulutsprånget att dras ned i honurtaget och stadigt spännas fast i detta. I nästa steg sätts kilen 26 på plats varjämte skruvarna 30 införs i tillhörande hål och dras åt. Härvid kommer kilen att successivt föras ned i utrymmet mellan hylsväggen 1611 och stakens innervägg 9, varvid staken kilas fast i området mellan ansatsdelen 25 och den mittemot denna belägna kilen. I samband härmed kommer kilens v-formiga materialparti 31 att bringas till stadigt ingrepp med väggens 9 v-formiga parti 11 samtidigt som de rundade övergångspartierna 13, 131 står i ingrepp med motsvarande försänkningar 13, 131 (se fig. 1 och 4). Härigenom förhindras icke blott svängning av staken 3 i riktning tvärs fordonets längdutsträckning utan även svängning i riktning parallellt med fordonets längdutsträckning. Medelst det beskrivna arrangemanget ernås sålunda en stadig fastspänning av staken i sätesdonet oberoende av vilken typ av krafter som påverkar staken. Dessa krafter kan förorsakas av själva lasten på fordonet (varvid ansatsdelen 25 upptar krafterna i samverkan med kulutsprånget 15) eller av att en rörlig dellast utifrån stöter emot staken (varvid kilkroppen 26 upptar påkänningar i samverkan med kulutsprånget 15). Staken kan i och för sig även underkastas betydande vibrationspåkänningar i samband med körning av fordonet i olastat tillstånd. Även i samband med dylika påkänningar upprätthålls den stadiga fastspänningen av staken i och med att denna till följd kilens 26 samverkan med v-spåret 11 och vulsternas 13, 131 samverkan med försänkningar 33, 331 icke kan röra sig vare sig bakåt eller framåt i det fastspända tillståndet.

Uppfinningens fördelar är uppenbara. Förutom den stadiga fastspänningen av stakarna erbjuder den uppfinningsenliga konstruktionen en enkel och ekonomisk tillverkning under användande av få komponenter och få, korta svetsar. Genom frånvaron av svetsar med påtaglig längd minimeras risken för sprickbildningar i konstruktionen till följd av vibrationspåkänningar; något som i sin tur medför ökad livslängd och förbättrad tillförlitlighet hos konstruktionen.

PATENTKRAV
Lastbankskonstruktion innefattande en horisontellt tvärs ett fordon applicerbar bank (1) som vid motsatta ändar uppvisar sätesdon (2, 21) anordnade att mottaga och med banken lösgörbart förbinda två väsentligen vertikala stakar (3, 31) som tillsammans med banken avgränsar ett lastmottagande utrymme, kännetecknad därav, att banken utgörs av en genom en kalldragningsoperation förfärdigad lådprofil (1) av metall, att varje enskilt sätesdon utgörs av en av metall i en form gjuten och därmed i ett stycke utförd kropp (2, 21) och att de båda såsom sätesdon tjänande gjutkropparna är stadigvarande förenade med lådprofilen (1), företrädesvis genom svetsning (19).

  1. Lastbankskonstruktion enligt krav 1, kännetecknad därav, att bankprofilen (1) vid sin överdel uppvisar en försänkt fläns (6) som vid motsatta längskanter övergår i sidoliv (5, 51) via tvärsnittsvis bågformiga materialprofiler (7, 71), varvid dessa övergångspartier (7, 71) bildar medel för att motverka längdförskjutning av lastobjekt, t.ex. timmerstockar, som vilar på banken.
  2. Lastbankkonstruktion enligt krav 1 eller 2, innefattande två samverkande medel för att ombesörja den lösgörbara förbindningen mellan den enskilda staken (3) och tillhörande sätesdon (2), nämligen dels att låselement (24) med uppgift att låsa eller kvarhålla stakens undre ände i en botten av sätesdonet, dels en kil (26) anordnad att kilas fast mellan staken och en omgivande, hylsartad del (16) av sätesdonet, varvid staken har formen av lådprofil uppvisande en framåt i fordonets körriktning vänd framsida, en bakåt i förhållande till körriktningen vänd baksida, en inåt mot lastutrymmet vänd insida samt en utåt från detta utrymme vänd utsida, kännetecknad därav, att förbindningen mellan staken (3) och sätesdonet (2) utgörs av en trepunktsförbindning som förutom av det lågt i sätesdonet belägna låselement samt kilen bildas av en ansatsdel (25), som är lokaliserad ungefär mittemot kilen (26), närmare bestämt med ansatsdelen på stakens utsida och kilen på insidan, varvid kilen (26) och ansatsdelen (25) är placerade på sådan höjd över låselementet att de i sin helhet befinner sig på nivå över bankprofilens (1) ovansida.
  3. Lastbankskonstruktion enligt krav 3, kännetecknad därav, att en staklådprofilens insida bildande väg (9) är tvärsnittsvis åtminstone partiellt v-formig och att kilen (26) är anordnad att anpressas med ett på motsvarande sätt tvärsnittsvis v-formigt parti (31) mot sagda insida, varvid staken säkras mot icke blott sådana svängnings- eller skakningsrörelser som är riktade tvärs fordonets längutsträckning utan även sådana rörelser som är riktade parallellt med denna tack vare samverkan mellan kilens v-parti (31) och stakens v-formiga insida.
  4. Lastbankskonstruktion enligt krav 3 eller 4, kännetecknad därav, att kilen (26) förutom en egentlig kilkropp (27) innefattar en övre, okformig del (28) uppvisande två åtskilda hål (29, 291) för mottagande av skruvar (30) anordnade att skruvas fast i gängade hål i sätesdonet för att vid åtdragning pressa ned kilkroppen (27) i utrymmet mellan stakprofilen och sätesdonet hylsdel (16).
  5. Lastbankskonstruktion enligt krav 5, kännetecknat därav, att mellan en skalle på varje skruv och sagda okdel är anordnad åtminstone en fjäder (32)
  6. Lastbankskonstruktion enligt något av kraven 3-6, kännetecknad därav, att staklådprofilen (3) på sin utsida uppvisar en försänkt fläns (12) som vid motsatta längskanter övergår i sidoflänsar (8, 81) via tvärsnittsvis bågformiga materialpartier (13, 131).

8 Lastbankskonstruktion enligt något av kraven 3-7, kännetecknad därav, att låselementet (24) för stakens fastlåsning i sätesdonet (2) botten utgörs av en skruv anordnad att skruvas fast i ett bottenstycke (14) som är stadigvarande förenat med staklådprofilen och som uppvisar ett partiellt kulformigt eller rundat hanorgan (15) anordnat att gripa in i ett honartat urtag (22) i sätesdonets botten (21).

Källa: PRV Svensk Patentdatabas
Avskrift: Viveca Sundberg


—20V3— Uppgifter ur Hassela släktbok

1 HERMAN ARTUR FLORENTIN BAUMGARTEN, * 18/10 1899, s. t. torp. Hj. F. Baumgarten i Malungen, Bergsjö. G. 3/6 1933. Smed. bos. i Kyrkbyn 3, Hassela.
4T36 HULDA BIRGITTA QVICK, * 1/4 1910, d. t. bonden J. E. Qvick i Langsbo, Hassela.
NILS BÖRJE VALENTIN, * 15/3 1935. Reparatör, bos. i Kyrkbyn, Smev.17. † 9/7 2001

 

 

Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt

Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall.
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78

Tack för din hjälp – tillsammans kan vi glädja andra

Tack för ditt besök och välkommen åter!

Sammanställt av Åke Nätterö


Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *