Klubboån i Fredriksfors

Första delen av den här sidan är skriven av arkeolog Leif Andersson. Han beskriver vant och professionellt de verksamheter som funnits i Klubboån mellan R 84 och Klubboåns utlopp i Dellen.

Sedan några reportage, och därefter vår egen sammanfattning som vi gjort med hjälp av Åke Nygrens arkiv som han välvilligt ställt till vårt förfogande. Tack Åke för allt arbete du har lagt ner på kloåns eller klubboåns långa historia. All din forskning fick inte plats här, men ditt arkiv kan berätta mycket mer om Fredriksfors, Klubbogården och Gallstugornas historia.


Klubboån har ett högt kulturhistoriskt bevarandevärde
Därför är det glädjande att man börjat röja upp längs klubboån, men det är bara början.
Personer som besöker platsen får ingen som helst vägledning om vad som funnits längs den vackra klubboån.
Om det inte redan finns en lokal kulturförening, så vore det önskvärt om en sådan bildas.
Alla lämningar bör synliggöras och skyltas upp. Medel för detta torde kunna sökas hos berörda kulturnämnder.


Sist men inte minst vill vi framhålla Fredriksforsparken eller Svenssons park, som tidigt 1920-tal, och troligen långt tidigare, var en av de större festplatserna i Dellenbygden.


Följ oss på Facebook, och dela gärna den här sidan med dina vänner


Har du en egen hemsida får du gärna länka till dellenportalen.se Tack för ditt stöd!


Använd sökfunktionen

Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det dokumentet du har framför dig.


Den här sammanställningen är sponsrad av:

Här saknar vi sponsorer, men vi gör gärna reklam för dig om du vill synas lite bättre.
Vill du veta mer? Klicka här. 


Om du har möjlighet, kontrollera de angivna källorna och använd dem istället!


Allt material här är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.

Det är okej att använda några av Dellenportalens bilder, frågor och svar om ni anger dellenportalen.se som källa. Men det är inte okej att bara ta bilder och text och lägga ut det på andra sidor.


Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan

 

Klubboån i Fredriksfors och dess spännande historia
Av Leif Andersson


Det nedersta sågverket. Bild ur Delsbo-Kjolen utlånad av Hälsinglands museum

Namnet Klubbo
Ett område jag gärna vill lyfta fram är Klubboån med alla dessa lämningar. I skrifter från 1500-talet heter ån ”Kloån” och hemmanet kallas för ”Kloboden”. Var namnet kommer ifrån och vad det betyder är svårt att säga. Prosten Olof Broman förklarar att namnet är ett personnamn, ett mansnamn på Klo, Klou, Bo. Åns betydelse genom tiderna är däremot oomtvistad.

Stenåldersboplats
Om vi börjar vår vandring söder om bron vid Nordlöws smedja så hittar vi en plats intill ån där man funnit en stenåldersboplats intill ett avslag av kvarts (RAÄ 68,69). Avslag är rester från redskapstillverkning. Under denna tid låg stranden högre upp än idag och troligen mynnade Klubboån ut i Dellen just där man nu hittade boplatsen. Genom landhöjningens påverkan har ”torra land” höjt sig och vattnet dragit sig undan. Efter de flesta åar kan man hitta stenåldersboplatser med avslag och redskap av mineraler och olika bergarter.

Kraftverk
Vandrar vi sedan norrut på andra sidan bron, kommer vi till en sträcka på ca 1 kilometer med olika lämningar som hör samman med vattenkraft.
I de fall då det finns flera lämningar av en eller flera typer som bedöms ha ett samband, så gör man ett område av dessa. Här vid Klubboån sträcker sig ett område bestående av två kraftverk – från bron ned till det röda tegelhus som ligger längre nedåt ån.
De rester av dammvall man kan se från bron är från det första kraftverket man anlade. Från denna vall och 200 meter nedströms går det en grävd och stensatt kanal till den första turbin- och generatorhuset, där delar av det gjutna betonghuset finns kvar. I ett senare skede beslöt man att stänga detta kraftverk därför att det blev för lite vatten till det nedre kraftverket. Man förlängde då kanalen med en tub till det nedersta kraftverket, d v s det röda tegelhuset. Idag finns bara fundamenten kvar efter tuben.

Kvarnar, sågverk och pappersbruk
Vid den plats där tegelhuset nu ligger låg tidigare en kvarn, vilken troligen spolades bort vid översvämningen 1916. Kvarnstenen ligger ännu kvar som en påminnelse om vad som varit.
Omedelbart nedströms kraftverksbyggnaden har det funnits en trevåningsbyggnad över ån. Byggnaden innehöll pappersbruk, snickerifabrik och kvarn. Enligt uppgift drevs alla maskiner i byggnaden av en lokomobil som stod på den östra sidan av ån. Vid ett tillfälle antändes hela byggnaden av gnistor från lokomobilen och brann ned till grunden, för att senare byggas upp igen.

Vi vandrar raskt vidare nedströms mot Dellen, förbi ett sågverk, stabbläggningsområde, tröskverk med kanal och dammvall, en smedja, ett större område där man enligt uppgift kar kolat vedbakar, kraftverk med dammvall, för att till sist hamna vid Dellens strand.

”Svensons park”
På den västra sidan av vägen vid nuvarande båthamn fanns fram till 1940-talet en nöjespark, kalla ”Svenssons park”. Vid denna park har storheter som Harry Brandelius och Sven-Olof Sandbergs orkester spelat upp till dans. Grundstenarna efter dansbanan och lite murkna trärester under gräset är det enda som finns kvar i dag. Det var ganska vanligt med dansbanor här i socknarna under 40-och 50-talen.

Tegelbruk
Mellan vägen och klubboåns utlopp fann vi en kanal in från Dellen. Kanalen är förstärkt på sidorna med ”kallmurad” natursten. Med kallmurad menas att man passat ihop stenarna med varandra och ej använt cement. Detta visade sig vara lämningar efter ett tegelbruk ca 12 x 55 meter stort. Kanalen användes som avlastningsplats för en pråm som hämtade lera vid Stormnäsudden. Vid bruket tillverkades tegelstenar och enkupigt taktegel. Tegelbruket lades ned under 1920-talet och kanalen användes under ett senare skede som utloppskanal från kraftverket vilket ligger strax intill.

I Hudiksvallsposter 1896 fanns en annons att läsa:
Murtegel av Klubbo välkända tillverkning, försäljes denna sommar vid gamla Näsviken för Herr J. Jonsson i Delsbos räkning av Lars Trolin Övernäs, Näsviken”.

Inom detta begränsade område vid Dellens strand har det funnits fyra olika anläggningar. I vissa fall kan det vara svårt att begränsa lämningarna från varandra när de går i varandra, och det ställer stora krav på den som inventerar.

Kraftverket jag nyss nämnde här ovan består i dag av en 150 m lång och 2 – 6 m hög dammvall vilken är delad av två broar med dammluckor. I den västra delen finns inloppskanalen till turbinen med välbevarad dammlucka.
Intill bron står en lyktstolpe med en välbevarad lampa. Den har troligen funnits där sedan man byggde kraftverket.
Vid den östra sidan av dammvallen ligger nästa bro med rester efter dammluckorna. Dessa är borttagna för fiskevårdande åtgärder.

Kraftverket byggdes någon gång under 1920 – 30-talet och revs på 1950-talet. Turbinen grävde man ned inom området.

Såg och hamn
Vi fortsätter vår vandring ned till Klubboåns utlopp. I anslutning till dammvallen och norrut till Dellens strand har det funnits en såg och en hamnanläggning.

Det har blivit en slags praxis att arkeologiska inventeringar efter lämningar ofta slutar vid sjöstranden, eller så långt ut man kan vada. Om det skall undersökas under vatten så kallas det marinarkeologi och ”landarkeologin” har fått en gräns just vid vattenbrynet. När detta område inventerades använde vi en båt för att kunna få en överblick så långt ut i vattnet som möjligt.

Vid utloppets västra strand ligger grunden efter sågen, ca 15 x 40 meter stor. Fundamentet för själva sågen är 3 x 3 och 1, 2 meter högt. Antagligen är detta fundamentet som ramsågarna stod. Fundamentet är uppbyggt av rakt huggen sten med tegelstenar i det översta varvet. När sågverket startades har jag inga uppgifter på, men det lades troligen ned i början av 1896, och ramarna med maskindelar flyttades till Storån.

På en sträcka av 50 meter i nordlig riktning finns nio stycken ”stenhögar”, vilka är fundamenten för bryggan.

Under vattenytan kan man se de timrade stenkistor med väl bevarade stockar från vilka man byggt upp bryggan.

Öster om utloppet låg ”arbetarbaracken” där arbetarna bodde. På bilden syns två skorstenar, men vi fann endast ett spisröse. Antagligen har det ena försvunnit i samband med erosionen av stranden. Intill resterna av baracken finns även en jordkällare och en vattenbrunn.

Detta område kring Klubboån som vi nu har vandrat genom, skulle med enkla medel kunna bli en fin ”kulturstig”. Där kan man sedan spankulera och förundras över människans uppfinningsrikedom.

Källa:
Delsbo-Kjolen 2004
Av Leif Andersson
Avskrift: Åke Nätterö 


 
Flygfoto över Klubboån från 1950-talet.
I bildens mitt ses Klubbogården med åkrar runt om och Stormnäs i bakgrunden

 

 

Kraftstationen i Klubboån

Hudiksvalls Tidning den 24 januari 1974, av Bror Jonsson


Bild ur tidningen. Fotografi av den övre kraftstationen i Klubboån, som nu står oanvänd. Intagen till vattentuberna och cementsocklarna, som de vilat på är synliga. (Foto den 21/1 1974).

Många minns elektricitetens barndom då fotogenlamporna ersattes av en glödlampa i taket, som kastade ett ljus och främmande sken över hela rummet. Tänk vad nymodigt det var och vilken glädje det blev i hemmen när lamporna tändes för första gången!

I snart sagt varje socken fanns det en kvarn- eller sågverksägare, som ville prova den där nymodigheten. Han hade ju tillgång till vattenkraft och kunde förse både sig och grannarna med elektrisk ström.

Delsbo är känd som en mycket konservativ bygd, där befolkningen bevarat gamla seder och bruk med stor pietet, men det hindrar inte att de välkomnat nyheter som varit till gagn för befolkningen. I en del fall har dellborna även varit pionjärer. Det gäller åtminstone på elektricitetens område, där lantbrukaren och bankmannen Anders Norell * intar en hedersplats. Han var far till sjukgymnasten Gustaf Norell. Vad det rörde sig om, framgår av följande notis i Hudiksvalls Posten i november 1887.

”Hemmansägaren A. Norell har nyligen infört elektrisk belysning i sin välbyggda gård i Afva nära Delsbo kyrka. Ingenjör Florelius vid statens järnvägsbyggnader har konstruerat en enkel och billig dynamomaskin och såsom motor för densamma användes ett närbeläget vattenfall i Stömneån. Till en början användes blott fyra glödlampor. Del lär även vara egarens afsikt att medels samma motor och dynamomaskin och en för detta ändamål afsedd särskild gröfre kabel draga tröskverk, hackelsemaskin m. m. Det nya läsämnet lär ställa sig billigare än den vanliga fotogenbelysningen.

Såvidt oss kändt är torde Norells gård i Afva vara den första bondgård i vårt land, som tillgodogjort sig detta framtidens ypperliga belysningsmedel.

Då Norell redan länge haft telefon så synes det att han är en bonde som följer med sin tid, heter det till sist i notisen, som bar rubriken
”En bonde som följer med sin tid”.

Första kraftstationen i Delsbo anlades 1887
Den första kraftstationen i Delsbo anlades således 1887, och det var mycket tidigt.
Det hade ett nära samband med järnvägsbygget mellan Forsa och Ljusdal som slutfördes 1888, då den nya förbindelsen mellan Hudiksvall och Ljusdal invigdes. Som framgår av den citerade notisen var det en ingenjör vid SJ som konstruerade “dynamomaskinen” för Norells räkning. Men det skulle dröja ganska länge innan el lyse blev mera allmänt i Delsbo. Det största framsteget gjordes först tjugofem år senare, då en annan dellbo byggde den dittills största kraftstationen i Delsbo


Den här bilden är tagen av Knut Englund och visar den interiör från den av Tapper byggda kraftstationen i Fredriksfors, med den förste föreståndaren, som hette Jonas Svensk.

Fredriksfors kraftstation byggdes 1912
Det var 1912 som fabrikören Per Tapper * byggde den första kraftstationen i Klubboån, Fredriksfors. Där kunde den största fallhöjden utnyttjas hela 9,5 meter.

– Jag vet att det var 1912, för det var det året min far kom hit från Tallåsen för att hjälpa Tapper, berättar smeden Ivar Nordlöw i Fredriksfors, och tillägger att fadern, som hette Artur Nordlöw, påföljande år byggde smedjan i Fredriksfors, där Ivar nu själv har sin dagliga gärning.

I utkastet till koncessionsansökan finns det även en “Beskrivning över den av P. Tapper planlagda kraft- och belysningsanläggning vid klubboån i Delsbo socken, Gävleborgs län”. I den heter det att “Anläggningen avser överförandet av elektrisk kraft från en vattenkraftstation vid Klubboån till Ede, Sunnansjö, Hammarsvall, Näsbyn och Bredåkers byar och Delsbo samhälle”. Fallhöjden anges till 9,5 m. och det anges att elströmmen skall levereras av en 3-fas generator om 75 hkr., 60 kw amper, 6. 000 volt, 50 perioder och överföres medels 3 koppartrådar om 10 kvadrat, uppbyggda på trästolpar med erforderliga isolatorer till tre transformatorer uppställda i Ede, Sunnansjö och Näsbyn”.
Skrivelsen är daterad 1912, samma år som kraftstationen byggdes.

Kraftstationen kostade 28.800 kr.
Kraftstationen i Fredriksfors kostade Tapper 28.800 kr. Han köpte vattenfall och strandrätt för 5.000 kr. gjorde dammbyggnad av betong för 3.000 kr. och grävde en kanal för 3.000 kr. Kraftstationen av tegel och turbin kostade sammanlagt 6.525 kr. elgeneratorn 3.365 kr. och de tre transformationerna 1. 570 kr. Koppartråden gick på 2. 800 kr. isolator kork och uppsättning 687 kr. tråddragning 125 kr. lågspänningsledning av koppartråd 2. 000 kr. 150 trästolpar med isolatorer  och kork samt uppsättning 600 kr. och div. utgifter 1. 000 kr. 28.800 kr. var mycket pengar på den tiden.

Delsbo hade ett 10-tal kraftstationer 
Om kraftstationen i Fredriksfors var den största, så fanns det ändå många fler enbart inom Delsbo sockens gränser. Sammanlagt kunde man räkna ett tiotal.

När Norells pionjäranläggning i Stömneån spelat ut sin roll , byggdes det så småningom två kraftstationer efter samma vattendrag, den ena i anslutning till Stömne såg och den andra vid Övre kvarn. I Storån byggdes två, Källbergs och Brodéns, och i Glomboån byggdes en kraftstation  av nämndeman Anders Andersson.

Den första kraftstationen i Bobygden byggdes av  Lassas Olof Larsson år 1917 i Oppsjöån. Då började det bli ont om fotogen. Åtminstone var det av den anledningen som Majes Olof Persson i Baggälve det året eller möjligen 1918 byggde en mindre kraftstation i Bjartån, som var i bruk till omkring 1925.

Längre upp i Bolanna, närmare bestämt i Överälve, fanns det en kraftstation, som gav lyse åt hela byn. Den byggdes i anslutning till kvarnen i bäcken från Gråssjön. Uppräkningen skulle troligen kunna göras ännu längre, men vi får inskränka oss till dessa uppgifter och gå in på den aktuella anledningen till den här kraftverksutredningen.

Är det inte dags att köra igång kraftstationen i Klubboån igen?
Att den här utredningen kom att gälla just Delsbo, beror på ett brev, som häromdagen hamnade på Delsboredaktionens skrivbord. Det kom från en f.d. dellbo och en varm vän av hembygden, nämligen Sven E. Svedh, Västerås. Han skriver som följer:

“Jag läste nyligen i Västmanlands Läns Tidning ett reportage om ett lokalt kraftverk i Sagån, ån som skiljer Västmanland från Uppland. Kraftverket driver kvarn och såg och förser två hushåll med elström. Resten av kraften, d.v.s. 300.000 kwh, säljs till Västerås kommun för 9 000 kr årligen.

När jag läste detta, gick tanken till Klubboån och de två kraftstationerna där, som en gång i tiden försåg två socknar, Delsbo och Bjuråker, och en såg med elkraft.

Nu undrar jag i energikrisens tider, om det inte är dags att köra igång kraftstationerna i Klubboån igen?  När Tekniska Verken i Västerås tacksamt tar emot 300.000 kwh överloppskraft och vi gräsrötter uppmanas att inte spilla bort något vatten i onödan, skall då Klubboåns vatten rinna bort till ingen nytta?

Delsbo elverk fusionerades med Arbrå
Men innan vi kommer fram till Svedhs frågeställning, finns det anledning att i korthet beröra, vad som hänt, sedan Delsbo Elverk och flera andra mindre kraftstationer hade egna abonnenter runt om i byarna.

När det gällde kraftstationen i Fredriksfors, blev det snart aktuellt att den skulle ägas och drivas i bolagsform. Det krävdes kapital både för driften  och underhållet och dessutom var det fördelaktigare  ur skattesynpunkt.Företaget fick namnet Delsbo Elektricitetsverk.

Omkring 1918-20 byggdes en ny “Övre kraftstation, och den som ursprungligen byggdes av Tapper revs i början av 1920-talet. Sedan byggdes ytterligare en kraftstation längre ner efter ån.

Under en följd av år drevs dessa och andra kraftstationer relativt ostörda av andra inflytanden än naturens egna. Men på 1940-talet inträffade stora förändringar. Det tillkom nya skydds- och säkerhetsbestämmelser, som i en del fall krävde stora ekonomiska insatser av kraftleverantörerna, och samtidigt uppträdde representanter för de stora kraftverksföretagen som spekulanter på de mindre kraftstationerna – eller åtminstone på abonnenterna. Dessa spekulationer resulterade oftast i att de små företagen blev uppslukade av de stora. Och samtidigt lades de mindre kraftstationerna ned i stället för att rustas upp och användas. Flera av dem hade också visat sig vara otillräckliga för att fylla det ökade kraftbehovet.

Delsbo Elverk och flera andra mindre kraftstationer såldes till Arbrå kraftverk eller Hälsinge-kraft, som företaget numera kallas.

Vad som här har sagts gäller i stort för många andra bygder, oavsett till vilket storföretag kraftstationerna eller rättare sagt deras abonnenter har anslutits. Men många av de mindre kraftstationerna är fortfarande i bruk och förser åtminstone ägaren och hans hushåll med lyse, värme och kraft.

Tanken är god men orealistisk
Vad säger man nu om möjligheterna att använda kraftstationerna i Klubboån i full utsträckning igen?
– Tanken är god men tyvärr är det nog ganska orealistiskt att man skulle sätta igång den övre kraftstationen igen, sedan båda vattenturbinerna nu är rivna. Med den nedre kraftstationen är visst fortfarande i bruk, säger Ivar Nordlöw


Lassas Olle Larssons kraftstation i Oppsjösjön, Delsbo 1917. Kraftstationen anordnades under snedtaket vid den gamla linskäkten. Vid dammluckan står Lassas Lars. Bild ur tidningen togs 1917 av  Lassas Olof Ohlsson.

Lassas Olof Ohlsson i Oppsjö berättar att den första kraftstationen i Bobygden byggdes i Oppsjöån av hans far, Olof Larsson, 1917. Den har sedan byggts om men är fortfarande i bruk, liksom kraftstationen i Glomboån, även om båda numera används endast för ägarens eget behov. På tal om kraftstationen i Fredriksfors berättar han:

– I fjol sommar kapade dom tuben till den övre kraftstationen för den var gammal och upprutten och att göra en ny tub och rusta upp anläggningen ansågs för dyrbart i förhållande till den kraft man skulle utvinna.

En av AB Hälsingekrafts egna representanter, planerare Ola Andersson, bekräftar vad som tidigare ägare sagt:

-Att göra en ny tub från den övre dammen skulle bli för dyrt. Kostnaderna är för stora. Sedan är det ju även så att vattentillgången är mycket mindre nu än förut. En del sjöar var reglerade för att säkra tillgången på vatten men det är de inte längre, och nu är ju också nästan alla myrar utdikade.

Skulle inte ens kunna försörja Norrljus
Med nuvarande vattentillgång i Klubboån skulle vi knappast kunna försörja Norrljus med kraft och lyse, även om bägge kraftstationerna var igång. Kraftbehovet är ju större nu än förr i tiden. Om Svedh säger att Delsbo Elverk försåg både Delsbo och Bjuråker med elström så är det fel. Inte ens Delsbo fick sitt kraftbehov tillgodosett. Varken Bobygden eller Västpåsocknen hade någon kraft härifrån. Där hade man ju egna kraftstationer. 

Och hur hade man det med lyse i gårdarna? Jo, man hade  knappast mer än en 15-wattslampa i varje kåk. Och när kraftverken såldes, så var väl den största anledningen att man inte kunde försörja abonnenterna med lyse och kraft i tillräcklig utsträckning.

Hur går det med promenadvägarna och naturparken i Fredriksfors?
Men en god tanke var det i alla fall som Svedh ägnade sitt gamla goda Fredriksfors. Och vem vet hur det blir i framtiden? Om vi blir alldeles utan olja kanske det ändå blir lönande att reparera alla de små kraftstationerna igen och låta vattenhjulen snurra …

Svedh har även naturvården i tankarna när han avslutar sitt brev med följande rader: 
“Jag tänker också på de vackra promenadvägarna, som buskas igen längs gåpartiet, dammbyggnaderna och den gamla naturparken. Parken som Bror Hillgren i En bok om Delsbo kallade för dellbonrnas tivoli, där flera av 1940-talets storheter uppträdde och drog stor publik. Kan inte de naturvårdande myndigheterna göra något för att bevara denna gamla kulturbyggd”?



Kostnad för el 1936


Kostnad för el 1943


Kostnad för el 1955



* Enl. Delsbo släktregister

37 K 2
1 Pehr Olsson-Tapper, * 16/9 1856, s. t. bonden O. Pehrsson i Svedja s 3. G. 23/11 1880. Sold. nr 63 vid Häls. reg. Bos. i Eckelsbo, sen. bonde i Oppsjö ss 4 o. i Källeräng, Delsbo. † 15/2 1949.
43J4 Margta Jonsdotter, * 16/5 1856, d. t. sold. J, Timper i S. Långsbo, Delsbo. † 3/4 1952.
Olof * 19/7 1880                                              4
Jonas * 19/9 1881. Utfl. t. Hudiksvall 1903
Pehr * 10/3 1885                                              5
Lars Erik * 5/3 1893                                          6


19 S 25*
7M7 Anders Norell, * 24/3 1855, s. t. korp. E. Norell i Ö. Tolbo. G. 15/5 1876. Änkl. o. omg. 5/5 1886. Måg, nämndeman o. bonde i Ava 3, Delsbo. † 29/3 1933.
16 Brita Jonsdotter, * 24/8 1848, d. t. nämndeman J. Jonsson i Ava 3.
† 31/7 1884 (bamsbörd).
15L8 Karin Jonsdotter, * 18/9 1862, d. t. bonden J. Olsson i Håknorrbo 1, Delsbo. † 7/6 1910.
Erik Gustaf * 26/9 1876, † 25/11 1876 (konvulsioner)
Jonas Alfred * 17/4 1884                                    35
Erik Anders * 22/12 1887, † 26/12 1887
Carl Gustaf * 28/1 1891                                     36

 

 

Pappersbruksägare gav namn åt Fredriksfors

Hudiksvalls Tidning lördagen den 3 juni 1989, av Helena Sjögren Foto: Ulf Borin

 

 
Bild ur tidningen. Det här fotografiet från sekelskiftet visar den gamla kvarnen på den plats där pappersbruket stod innan det ödelades i branden 1891. Till höger G. Sandbergs bostadshus och till vänster skymtar Fabriksgatan. Fotografiet är inlånat av Ingrid Jonsson, Fredriksfors.

Hur det gick till när Fredriksfors fick sitt namn och utvecklades till en betydelsefull industriort som ödelades i en stor brand 1891 kan Åke Nygren berätta.
I många år har han suttit på dammiga arkiv begravd i gamla husförhörslängder, soldatrullor och fastighetsförteckningar.
Det är en fascinerande epok i den lilla byns historia som han utforskat med betoning på det pappersbruk som uppfördes 1846.

–  Jag har alltid varit intresserad av historia och jag har under 25 år i Fredriksfors haft glädjen att träffa många äldre människor som berättat sina minnen för mig, säger Åke Nygren, numera bosatt i Hudiksvall.
Han fick höra om kvarnen som funnits nere vid dammen i Klubboån, och om det pappersbruk som en gång låg på samma plats.
–  Jag blev nyfiken på vad som hänt, varför kvarnen byggdes och bruket lades ned, berättar Åke Nygren.

Storbrand ödelade
Han läste ortens alla tidningar mellan 1887 och 1910, och i Hudiksvalls Posten från 1891 hittade han en notis om en stor brand i Fredriksfors
Åke Nygren kände historiens vingslag och valde att fördjupa sig i vad som föregått branden som ödelade det stora bruket i Fredriksfors. Till ovärderlig hjälp har han haft Bror Jonsson.

I husförhörslängder från 1788 hittade han namn på gamla soldater, änkor och inhysningshjon som bodde i små anspråkslösa stugor på en plats som benämndes Gallstugorna. De låg där Nordlöfs smedja finns och jag tror att namnet Gallstugorna kom från en soldat vid namn *Mickel Gall. Gallstugbron och Klubboån, den å som rinner genom Fredriksfors ut i Dellen, hette Gallstugån.

Fattigstugorna
Kring 1840 kallades området bara fattigstugorna. Det ger vid handen hur förhållandena var innan bygden plötsligt fick känna av industrialismens framfart.
Den personifierades i  en man vid namn Fredrik Hofverberg, som såg sin chans när Östanå pappersbruk i Njutånger brann ner 1842. Han uppmärksammade vattenkraften som fanns i Klubboån som har en fallhöjd på hela 30 meter, förtäljer Åke Nygren energiskt.
– Här fanns dessutom virke till lokaler och arbetarbostäder och en inarbetad organisation av lumpsamlare som tidigare arbetat för Östanå pappersbruk som ju funnits sedan 1600-talet. Pappret på den här tiden framställdes av linnelump efter en urgammal tradition från Kina.

God kvalitet
Åke Nygren säger att det krävdes enormt mycket arbete att tillverka ett enda pappersark med den här tekniken. Men så blev det också kvalité, tillägger han.

Kanske hämtade Fredrik Hofverberg kunskap och inspiration från en farbror på Gotland, som startade ett pappersbruk där. Annars kom Hofverberg släkten från från Jämtland. Fredrik Hofverbergs far flyttade till Hudiksvall och blev handlande i mitten av 1800-talet.  Sonen Fredrik köpte tre hemmans vattenrätt och skog på den plats som 1848 officiellt fick namnet efter honom själv, nämligen Fredriksfors.

Start 1847
Han rekryterade kunnig arbetskraft bland annat från Riksbankens tryckeri i Tumba och från andra pappersbruk i landet. 1847 startade produktionen och industriepoken tog sin början.
Det var en lukrativ näringsgren som kom att fler människor till godo kommande decennier.
– Efterfrågan på papper vid den här tiden var stor. Tänk bara på vad skolstadgan 1842 innebar, kommenterar Åke Nygren.
Fjorton vuxna och fyra barn arbetade på pappersbruket 1853. Det framgår av av handlingar i kommerskollegiums arkiv där Åke Nygren noggrant antecknat antal anställda på bruket, årsproduktion och omsättning under åren. Men han önskar att han hade kunnat inhämta mer kunskap om hur arbetarna på fabriksgolvet hade det.

Slitsamt
Det är för dom stackarna mitt hjärta klappar. De hade visserligen arbete men det var väldigt slitsamt, och tänk på barnen, vad kallt det måste varit på vintern. Inte underligt att folk inte blev så gamla.
– Det var också ett kopiöst supande i bygden, det fanns många lönnkrogar och lönnbrännare. Åke Nygren har stött på några tragiska livsöden i sitt arbete med det här, och vet att berätta att misären på sina håll var beklämmande.

Kvart i tolv en natt år 1855 väcktes brukets nye ägare och brodern till Fredrik, Gustaf Hofverberg, av gesällen Åkerbergs hustru. (Om detta skriver Bror Hillgren i En bok om Delsbo).
En eld hade antänt hela fabriksbyggnaden och ägaren tvingades oklädd springa ut till bruksklockan och börja klämta i den för att väcka folket.

Branden utreddes av länsman  P. Delin och då framkom det att branden upptäcktes redan vid elva-tiden då “husman Per Jonssons hustru i Myra på aftonen fick se ett obetydligt tindrande sken i trakten kring Fredriksfors”. Länsman förhörde alla gesäller och arbetare på bruket men brandorsaken förblev okänd.

Bruket byggdes emellertid upp igen och fick även en ny delägare, Olof Hedman. Några år senare försattes Gustaf Hofverberg liksom tidigare brodern i konkurs och bruket försåldes till hudiksvallsfirman J.D. Wallströms söner och C:o.

Nu övergick produktionen mer och mer till snickeriarbeten, säger Åke Nygren som tror att den nya tekniken inom pappersproduktionen gjorde en omläggning av företagets inriktning nödvändig.

1890 såldes snickerifabriken med inventarier och allt på auktion till landsfiskal Thore Lidén. Året därpå totalförstördes allt i ännu en brand. Då var 60 arbetare anställda och kanske innebar det personlig katastrof för många av dem att bruket aldrig byggdes upp igen. Brandorsaken förblev okänd, men ryktet gick om mordbrand.


Bild ur tidningen. Här på samma plats där kraftstationen byggdes 1920, uppfördes ett pappersbruk av Fredrik Hofverberg 1847.

Byggde kvarn
I stället uppfördes en kvarn på platsen och kvarnhjulet ligger faktiskt kvar på marken invid forsen än i dag. På 1920-talet byggdes det ett kraftverk som fortfarande står kvar.

Vid sekelskiftet byggde en man vid G. Sandberg en ny snickerifabrik och såg på andra sidan ån och den flyttades sedermera upp till järnvägen där den ännu finns kvar.

När Åke Nygren tar HT med till Fredriksfors visar han de gamla bruksbyggnaderna från 1847. De ligger på en kulle en bit bort från platsen där fabriksbyggnaderna en gång var, och tack vare det klarade sig arbetarbostäder och kontor undan bränderna.

 
Bild ur tidningen. De gamla bruksbostäderna i Fredriksfors från 1847 klarade sig undan två stora bränder, i den sista 1891 totalförstördes Fredriksfors snickerifabrik och pappersbruk. Här promenerar Åke Nygren längs den gamla Fabriksgatan.

Kulturminne?
Jag tycker att det är på tiden att de här bostäderna kulturminnesmärks, anmärker Åke Nygren och talar varmt om de pietetsfullt rustade gamla husen och hur gamla paneler och dörrhöjder bevarats.

Han visar stigen ner mot Dellen och berättar att här nere fanns det ännu en kvarn, ett tegelbruk och en såg. Kvarnen vet han inte när den uppfördes, men Klubbo Sågverk och Tegelbruk fanns här mellan 1874 och 1911.

Hit fraktades lera på pråmar från Stormnäs, säger Åke Nygren och pekar på stenmuren efter den gamla kajanläggningen. Han viker undan några trädgrenar och vi ser en matkällare och en vattenbrunn från svunna tider.

Svenssons dansbana
Och där borta, pekar han, låg Svenssons dansbana. Hit gick man på sin lediga dag och tog sig en sväng om. Tänk om stigar kunde berätta, suckar Åke Nygren, som bra gärna skulle vilja veta var den kopparsmedja låg som enligt hörsägen fanns här nere ännu längre tillbaks i tiden.
-Men eftersom stigar inte kan berätta får Åke Nygren göra det i stället. Och det gör han med den äran.



 59 P 1— * Uppgift ur Delsbo släktregister

Mickel Gall, * 16… Härst. okänd. Sold. vid Häls reg. Bos. i Jobsmyra, Delsbo.
Sigrid ….., * 16… Härst. okänd.
Anders * 1686                                                  2
Erich * 10/3 1689. Okänd vistelseort
Margta * 2/6 (2/7) 1691                                    16P3
Pehr * 27/1 1694                                              3


 


Nordlöws smedja

Ivars gamla smedja har blivit antikbutik

Text och bild ur HT den 1 juli 1995, av Roland Hamlin


Vid den här härden har Ivar Nordlöf arbetat som smed i 62 år med bara sex sjukdagar. Men nu är sot och smuts borta och Michael Olsson har förvandlat smedjan i Fredriksfors till antikaffär.

Uppgifter ur Delsbo släktregister

 27 T 1
(X27) Erik Artur Nordlöw, * 24/8 1883 i Ljusdal, Gävleb. G. 11/9 1911. Infl. 1912. Smed. Bos. i Fredriksfors 114, Delsbo.   † 13/7 1950.
(X27) Kristina Andersson, * 1/3 1877 i Ljusdal, Gävleb.
Anna Maria * 11/10 1911. Utfl. t. Filipstad 1935
Anders Ivar * 27/12 1912                                   2

2
1 Anders Ivar Nordlöw, * 27/12 1912, s. t. smed E. A. Nordlöw i Fredriksfors 114, Delsbo.
G. 5/7 1941. Smidesarb. Bos. i Fredriksfors 114. † 16/10 2001.
18T25 Agnes Persson, * 21/1 1917, d. t. jordbr.-arb. J. E. Persson i Håknorrbo 34, Delsbo. † 28/2 1998.
Märta Ingegerd * 30/5 1942
Erik Arne * 10/11 1945

 

Ur “En bok om Delsbo, del 2, av Bror Hillgren, utg. 1925, har vi hämtat följande uppgifter:

1552 blev Klubbo ålfiske i Klubboån uppbyggt och registrerat bland kronofiskena.

Klubbo ålfiske, såväl som hela socknens, arrenderades i mitten av 1800-talet av handlaren Olof Hedman, och var då så givande, att ålen saltades ned tunnvis. I samband härmed kan nämnas, att stor rikedom på både fisk och vilt fordom fans i orten. Lax fångades i Dellen i sådan mängd, att då en dräng tog tjänst, skall han ha gjort det förbehållet att slippa äta lax mer än två gånger i veckan.

Fredriksfors pappersbruk
Inom Delsbo socken finns tre järnvägsstationer: Långbacka, Delsbo och Fredriksfors. Namnet Fredriksfors är icke så många årtionden äldre än järnvägsstationen, och härleder sig från pappersbruket med samma namn, som handlande Hofverberg anlade här i mitten av 1800-talet. Tidigare hette platsen Klubbo, efter det hemman som bär detta namn.

 Enl. våra eftersök startade Maurits Wallström pappersbruket, se nedan:

Körsnären Carl Magnus Pihlgren d.1801-09-21 i Stockholms Domkyrkoförsamling.  Han föddes ca 1752 och var troligen inflyttad. Hans son Gustaf Erik Pihlgren f.1787-08-17, d.1868-07-20 startade handelsrörelse i Söderhamn. Hans dotter Mathilda Teresia 1830-03-10 — 1906-09-07 gifte sig med Johan Mauritz Wallström (1833-1889) från Hudiksvall som startade ett pappersbruk i Fredriksfors, Delsbo.

En koppling finns till släkten Pihlgren från Värmland, eftersom tre av barnen till Johan Daniel Pihlgren (1775-1845) från Nor flyttade till Hudiksvall och gick med i affärsverksamheten:
Elis August Pihlgren 1817-1906 (delägare), Sofia Charlotta Pihlgren,1819-1902 gift med Fredric Hofverberg, ( upphovsman till  namnet Fredriksfors) är en av ägarna, och Daniel Pihlgren f.1807 (Inspektor).


Uppgifter ur Åke Nygrens arkiv

Pappersbruk
Kommerskollegiet kam. Arkiv Fabriksberättelser Landet 1847, sid 162.

Fredriksfors i Delsbo socken tillhörigt Fredrik Hofverberg i Gävle
Egare 1
Ant. Mästare 1
Arbetare mantal skrivna 8
Barn under 15 år 2
Arbetare ej mantalsskrivna 4

Tillverkning
  439 Ris carduspapper  2 634:-
1200 Ris Maculatur        1 200:-
8 Ris Takpapper                150:-
16 Ris Blått Olifant           106:-
Papp                                   90:-
Summa: 4 180 kr.

Egares Bev.                         8 kr.


Fredriksfors Pappersbruk 1853. Uppgifter ur Åke Nygrens forskning
Ägare: Fredrik Hofverberg i Gävle
Mästare 1
Arbetare mantalsskrivna 10 st
Barn under 15 år              4 st
Arbetare ej mantalsskr.     4 st

Tillverkning:
Värde 6 336 2/3 Banco (L. Andersson Lund) 1 900:-
Bev. 37:25

Ris Typ
100 Skrivpapper
80 Tryckpapper
204 Carduspapper
704 Hvit Mackulatur
1 800 Grå mackulatur
50 Sockerpapper
106 Oct
25 Håfs
1 Tak
100 Tobakspapper

Summa 1.535 000 Ark


Fredriksfors Pappersbruk 1855 Uppgifter ur Åke Nygrens arkiv
Ägare Gustaf Hofverberg i Hudiksvall

Mästare 1
Arb. Mant. Skr. 10
Arb. Ej mant. Skr. 3
Barn 4-2

Egares Bev 8


Fredriksfors Pappersbruk 1856. Uppgifter ur Åke Nygrens  arkiv
Egare Gustaf Hofverberg
Arbetare 14 st
Tillverkning 1100 Ris. 2 983 Banco.


Pappersbruket förvandlades senare till trämassefabrik. Ännu för några år sedan var dock den ganska långa bruksgatan med sina små rödmålade arbetarbostäder kvar; delvis är den ena sidan omsusad av stora gamla träd, på den andra bestänkt av skummet från den strida Klubboån, vars brus ständigt följer besökaren sedan han slagit in på bruksgatan, ja ända in i disponentbostaden. Denne, som av befolkningen kallas bruksgården, ligger nämligen högt; nedanför utbreder sig en förtjusande park, genom vilken den vackraste väg leder utmed ån ned till en öppen plats där en dansbana visar att ställets fördelar uppskattas.
Fredriksforsparken är nämligen numera Delsbos Tivoli. Här samlas ungdomen sommartid, lördagar och söndagar, till fester; man roar sig då med dans och musik: klär ut sig o. s. v. De glada ungdomar som då vandra omkring i det gamla brukets park ha väl föga intresse för platsens historia. Till denna skall emellertid här lämnas ett bidrag ur en gammal handling.

Den gamla handlingen som avser branden den 26 januari 1855 lyder:
År 1855 den 27 oktober verkställde undertecknad undersökning rörande den eldsvåda som timat natten mellan den 25:de och 26:de januari månad å fabriksbyggnaden å Fredriksfors Pappersbruk i Delsbo socken och härad, Gävleborgs län, vilket ägs av handlanden Hr. Gust. Hofverberg, varvid befanns, att det nedbrända byggnaderna bestått av fabriksbyggnaden, i värderingsinstrumenten upptagen under N:o 1, lumpmagasinet under N:o 2, och spruthus under N:o 3, alla försäkrade i Gävleborgs läns brandstodsbolag, uti värderingsinstrumentet av den 22 mars 1854 anmärkte, det förra under N:o 20, och det senare under N:o 21. Alla dessa byggnader äro uppförda vi Klubboåns västra strand på hemmanets N:subb i Hagen grund beläget på södra sidan av sjön Dellen.

Ägaren Handl. Hr. Gustaf Hofverberg, berättade, det han kl,3/4 till 12 blivit uppväckt av gesällen Åkerbergs hustru, då elden redan antänt hela fabriksbyggnaden; han hade då måst oklädd sprungit till bruksklockan och med henne börjat klämta för att väcka folket. Vid hans återkomst hade elden redan antänt lumpmagasinet och övriga nedbrända hus så att han med möda egendomens slangspruta kunnat utfås, som då användes för att förekomma eldens spridande till boningshusen. Om eldens uppkomst ägde han icke något att upplysa.

På kallelse hade jag Per Delin inställ mig för att höra Brandrotemästaren i distriktet, bonden Lars Larsson i Hagen N:o 3, verkgesällen F. Rindfort, gesällerna J. E. Lindqvist, P. E. Åkerberg, P. Strömgren, arbetaren Olof Söderberg och lärlingarna Carl Österbom och Johan Eric Engström: varjämte tillkallades och hördes hemmansäg. Pehr Johanssons hustru i Hagen, som först varseblev eldens utbrott, vilken alla under edligd förpliktelse avgåvo följande berättelse:

Brandrotemästaren Lars Larsson i Hagen förklarade att vid de ordinarie förrättade syner på de nedbrända husens tak och eldstäder inga anmärkningar förekommit, att han såsom boende på norra sidan om sjön Dellen, hade sig icke bekant om eldens uppkomst. Vid hans uppvaknande hade huset synts halvbrunnit, och innan han hant ner till sjöstranden hade klämtning skett i kyrkans klockor.

Verkgesällen Rindfort, som i 8:a års tid varit som verkgesäll anställd, att alla möjliga försiktighetsmått voro omkring eldstäderna vidtagna, att han – ½ till 7 efter vanan nedgått i ångpannerummet, för att efterse elden, därvid han öppnat luckorna till ugnen funnit allt mörkt.

Uppe i packkammaren eldades en gång på morgonen och en gång omkring kl. 1. bägge gångerna obetydligt. På aftonen hade honom veterligt icke i verket begagnats ljus eller lampa. Rindfort, som arbetat i månskenet en stund, hade gått in i verket kl. ½ till 7 samt själv igenlåst detsamma och lämnat nycklarna åt lärlingen Engström, för att uppbäras på gesällkammaren, sedan Engström utifrån prövat och funnit norra dörren till ångpannerummet stängd. Sedan huset var låst hade han med nycklarna gått upp till gesällkammaren, men mötte på vägen lärlingen Österbom som begärt detsamma åt Lindkvist och Söderberg. Om anledningen till eldsvådan visste de intet.

Gesällen G. P. Åkerberg hade ej arbetat i verket under dagen, men hade kring kl. 5 em. ingått i verket för att hämta 15 ris papper.

Kl. ¾ till 12 hade hans svärmoder, vilken låg i samma rum som Åkerberg och hans hustru börjat ropa det elden var lös, därvid Åkerberg och hans hustru sprungit för att väcka herr Hofverberg och bruksfolket. Elden hade då angripet hela den för honom synliga delen av taket, men om lågorna utslog genom fönstret jalusierna kunde han icke bestämma, men nedre delen av huset var då ännu ej antänt. Huru elden hade uppkommit kunde an ej förstå.

Gesällen Lindqvist, att ångpannan eldades omkring kl. 3 efterm. men huru elden brann kunde han ej med säkerhet uppgiva, men trodde att den skulle vara utsläckt omkring kl. 5. Han hade vid denna tid slutat sitt arbete men lämnade ej verket förrän kl. 6. Omkring kl. 7 hade han jämte Söderberg och Österbom besökt verkstaden, men ej rummet där ångpannan var, men Österbom hade dit ingått för att tända en lampa. Efter att i några minuter ha pressat filt fick Lindqvist därifrån, sedan Österbom förut släkt släckt lampan. Han hade uppvaknat av nödropen då verket redan var i låga och visste ingenting om anledningen till eldsvådan.

Lärlingen Carl Österbom, född 1839 sade sig hela dagen ha vistats i verket. Då Rindfort igenlåste verket hade han utanför densamma i rännan sköljt filt, till omkring kl ½ 7. Lundqvist och Söderberg hade då tillsagt honom att gå till gesällkammaren efter nyckeln till verket, därmed återkommen hade verkstaden upplåsts samt efter tillsägelse av Lindqvist ingått i ångpannerummet efter lampan, som funnits på muren till ångpannan, varefter han med en stryksticka i fönstret antänt lampan, som inbars i verkstaden åt Lindqvist och Söderberg, vilka vid dess sken några minuter varit sysselsatta att pressa filten. Sedan detta var gjort utsläckte Österbom själv lampan, varefter alla tre utgingo och igenlåste verket. Om någon glöd fanns under ångpannan hade han ej eftersett. Även han ägde ingen upplysning att meddela om eldens uppkomst.

Arbetaren Olof Söderberg sade sig hela dagen hava stått vid – till kl. 4 em. Sedan valsade och pressade han filt till kl. halv 7. Överensstämmande fullkomligt lika med Österboms och Lindqvists berättelse med tillägg det Österbom utsläckt lampan.

Gesällen Strömgren: att eldningen under ångpannan var slutad omkring kl. 5 och att han vid denna tid fyllt henne med vatten, för att enligt vanligheten begagnas följande morgon, därefter hade han utgått från verket och visste ingenting om anledningen till eldsvådan. Han hade om natten blivit väckt av bruksklockan, då verket stod i full låga jämte halva lumpmagasinet.

Husman Per Jonssons hustru i Hagen gick från hemmanet n:o 7 i Myra hem till sin gård, (belägen på norra sidan av sjön Dellen på över en halv fjärdingsvägs avstånd från Fredriksfors pappersbruk, rätt över nämnda sjö), då hon kl. 11 på aftonen fick se ett obetydligt tindrande sken, lika som en skorsten, i trakten kring Fredriksfors; då skenet blev allt starkare skyndade hon hem, väckte sin man och son, vilka senare uppväckte folket i Hagen och Bredåker byar och därifrån medtogo en slangspruta. Ehuru denna kvinna var den första i hela socknen som varseblev elden, kunde hon dock i anseende till den långa avståndet därom ej ge närmare upplysning.

Vid eldsvådan voro undertecknade synemän alla närvarande. Vi väcktes av klämtningen i kyrkans klockor som började kring 12 tiden; vid vår ankomst något före och omkring kl. 1 var väggarna till största delen nedbrända, och flera slangsprutor då igång för att släcka elden, då upplystes att förr än tillräckligt av folk och sprutor hunnit ankomma största delen av byggnaden varit av elden i det närmaste förtärda, och släcktes elden icke fullkomligen förrän mot morgonen. Egendomens brandspruta var därunder i full gång intill dess elden blev alldeles släckt, även så sågo vi 4 dess brandhinkar och flera vattenämbar slutligen begagnas. Särskilt kunna vi, Nils Olson och Olof Sundfors,* intyga, att då vi på herr Hofverbergs begäran i september månad noga besiktiga de brunna husen, eldstäderna då befanns i fullt gott skick – ävensom jag, Nils Olson, på morgonen efter branden var närvarande då skorstenen till ångpannemuren måste nedskjutas till förekommande av olyckshändelse, därvid nästan allt tegel i densamma sönderslogs. Att sålunda blivit anfört, berättat och befunnits, intygas tid och ort som ovan.

P. Delin                                             Olof Sundfors
Kronolänsman I Delsbo               byggmästare

Nils Olofsson                                 Peter Jonsson
Häradsdomare                            I Ava nämndeman

Enligt en samtida handling funnos efter branden i behåll kontorsbyggning, tre boningshus för arbetare; två härbren, stalls-och brygghusbyggnad samt fähus och redskapslider.

De av branden förstörda byggnaderna ersattes av nya, och arbetet med papperstillverkningen återupptogs ganska snart. Dessutom byggdes här samma år av handlaren Hedman, Hofverberg och handl. Jennische, en kvarnbyggnad, som värderades av synesmännen till 2000 riksdaler. Ett 12 aln. långt linberedningsverk av resvirke, sågkvarn, 25 aln. lång, smedja och hjulhus – allt hörande till en halvpart Hedman och resten Jennische och Hofverberg hade även av branden skadats, men sattes nu i stånd.

1856 köpte Hedman hälften av bruket, varför han några år senare fick dubbelt så mycket som han givit. Arbetarna mottogo av honom sina avlöningar, stundom vid bruket, men lika ofta i Näsbyn, och hade, enligt hans egenhändigt förda kassabok, omkring 40 riksdaler i månade samt fri bostad. Olof Hedman som 1838 byggde Hedmanska gården i Näsbyn, var en ovanligt driftig affärsman, och samlade stor förmögenhet, som dock på gamla dagar gick honom ur händerna. Hans efterlämnade kassaböcker, köpebrev och andra handlingar visa att han samtidigt var delägare i en stor mängd affärsföretag, såsom Stockholms bomullsspinneri, Edefors sågverk i Ljusdal, Gävle ångfartygsaktiebolag, Hudiksvalls ångbåtsaktiebolag, Norrländska ångfartygsaktiebolaget, Gallstugeåns ålfiske, (Hälvten) kvarn i Stömneån (1 4:del) såg och kvarn i Idenors socken, Norrbo bränneri, Hamre tullmjölkvarn, (1 4:del) skeppet Hudiksvall m. m. Dessutom hade han lotter i en mängd banker och många aktier i Gävle-Dala järnväg. En tid ägde han även ensam Storåns sågverk i Delsbo. Vid arvskiftet efter hans hustru, död 1859, upptages hälften av Bruket, tvänne hemman i Näsbyn, n:o 8 och 9, hälften av Klubbo ålfiske, 1 4:del i Stömne kvarn, m. fl. fastigheter. Jorden i Näsbyn innehade han från tiden 1838 till sitt sista levnadsår, och drevs således samtidigt som affärerna, stort jordbruk, som dock sköttes av arrendator eller landbonde. Vid gården fanns 17 kor och stall för 12 hästar. Det var också den enda gård i socknen som hade stenlagd gårdsplan och vällingklocka.

Av de mycket stora uthuslängorna återstår nu endast den länga som fordom beboddes av arrendatorn, samt några lador. Ett tre våningar högt magasin, som stod nedanför trädgården, försåldes och bortfördes för några år sedan. Själv manbyggnaden med handelsbod i ena hörnet, står kvar i orubbat skick, med undantag av en stor sal på övre botten uppdelats i flera rum. Men förgäves ser man ser man sig omkring efter de betsade mahogny- och björkmöbler som upptages i 1859 års bouppteckning. Den enda kvarlevan från den tiden är en stor förgylld spegel med marmorbord. Några gamla skåp och kistor i allmogestil stå och se ut som gamla inventarier i huset, men ehuru i sitt slag vackra, skulle de på Olof Hedmans tid visst icke ha ansetts höra hemma här. Rummen här i gården voro då efter tidens smak hållna vart och ett i sin färg, och hade målade väggar: blå i blåkammaren, vars gardiner även voro blå, gröna i grönkammaren, gula i gulkammaren som hade röda gardiner, o. s. v. Detta hem, såväl som Hedmans historia, har jag för övrigt samvetsgrant skildrat i ” En historia från Hälsingland”, vilket icke kostat mig stor möda, då jag i egenskap av dotterson till Olof Hedman, haft de tillförlitligaste uppgifter och muntliga skildringar att tillgå.

Hofverberg som ägde andra hälften av Fredriksfors, skötte sig ej så väl som Hedman, utan blev i slutet av 50-talet försatt i konkurs. Angående detta kan göras utdrag ur en skrivelse till befallningsmannen Mozelius i Hudiksvall från länsman P. Delin: *

Av Hedman hörde jag i går att han av Bror i Staden hört, att så väl Gustaf som Fredrik Hofverberg  * till rätten inkommit, med skamlösa skrifter, dels med emot borgenärerna, dels mot sysslomännen, men då jag ej känner varuti de egentligen bestå, kan jag dem icke besvara;

Söderblom är rest till Ljusdal och hemkommen därifrån icke förr än om söndag; hälsar det han icke kan lämna några upplysningar rörande Fredriksforshemmanen. De upplysningar jag varit i stånd att skaffa intager jag i promemorian ävensom rörande inventarierna därstädes.

Ur promemorian:

1:o) Hofverberg ligger till last, utom det att sedan han av flera blivit lagsökt och med fri vetskap om att han icke kunde göra var man rätt, i stället att avträda egendomen till borgenärerna, genom lösöreköp till sin broder Fredrik avhänt sig all redbar lösegendom; han bör redovisa, var den egendom uppgående till något över 2000 Rd. tagit vägen, som senare lösöreköpet är mindre än det förra.

2:o) Bör yrkas ansvar för det – sätt, varpå G. Hofverberg i pappersbruket namn accepterat växlar, dels till Consul Wahlström, dels till filialbanken i Hudiksvall, vilken växelskuld icke utgjort bolagets utan Hofverbergs enskilda, vilket Hedmanska bevakningen, Herr kapten Härdelins, Nämndemannen Jon Larssons och Olof Sundfors i Ede, vittnesmål styrker, vilka växlar andra bolagsmannen Hedman genom rättegång blivit tvungen betala, dels och därföre att samma växlar, åtminstone den som accepteras till Herr Consuln Wahlström i november månad 1857 icke i februari månad 1858 funnits bokförd, som Hofverberg inför rätta blivit erkänt.

7:o) Hofverbergs böcker måste antagas vara vårdslöst förda, enär största delen av de bevakade och tänkbart icke är, att största delen av hans borgenärer skulle varit slarvaktige bokförare och endast han ordentligt, och då han därtill icke fört kassabok, och antecknat vad som till hans hushåll så i pengar som varor, yrkas därföre å honom ansvar.

Rörande pappersbrukets och hemmanens beskaffenhet har jag svårt att lämna någon tillförlitlig upplysning, sådan erhålles lättast, dels av de laga värderingshandlingarna, dels av hemmanens kartor, som väl finns antagligen i domarens eller gode männens händer, dels ock av brandförsäkringshandlingarna, vilka även skola finnas i sistnämnda personers händer. Vad jag av personer, som noga känna förhållanden, kunna inhämta är, att verkstäderna såsom nya äro i gott stånd, att mangårdsbyggnaden även finns  gott skick; att folkets bostäder, som blivit uppsatta av gamla hus, torde vara i mindre gott skick; av ladugården är fähuset utruttet och bör nytimras; övriga hus i ladugården äro i försvarligt skick; men på Hagahemmet finns endast en mindre sädeslada och otillräckligt foderlador; på Bredåkershemmet åter finns ingen sädeslada och endast en i brukbart skick varande foderlada, samt en fä – som är nära nedruttnad; för övrig ingen åbyggnad.

Hagahemmet har de senare åren varit mera besådat än som kunnat återgödslas; det är hjälpligt dikat; Bredåkershemmanet åter har de senaste åren varit obetydligt sädat och under Hofverbergs tid, blivit, vad gödslingen beträffar, vanvårdat, ävensom med dikning och skogshuggning och äro dessa nästan alla skogsbeväxta; bägge hemmanens  skog, i synnerhet hemskogarna hava sedan de kommit i Hofverbergarnas händer, varit dels för nybyggnader, dels för bränsle till verket och hushållet, strängt anlitade, så att skogsbrist inom kort tid måste inträffa.

På hemmanen anses kunna med hö- och halmtillgången ordentligen kunna födas 8 á 9 kor och 2 hästar, samt utsädes vid ordentlig gödsling cirka 7 á 8 tunnor spannmål, 5 á 6 tunnor potatis, samt omkring 24 kappar linfrö.

Inventarierna:efter vad flera personer intygat, vilka varit närvarande när bolaget mellan Hofverberg och Hedman upplöstes, hava inventarierna dem emellan á 2:ne lika lotter blivit fördelade och genom lottkastning bestämt, vad en var skulle tillhöra, därifrån endast blivit undantagit pressarna i packkammaren och så kallade pressplåtarna, vilka vid behov skulle gemensamt begagnas, och torde hända även glättvalsen, men då på samma förteckning någon skriftlig uppsats icke finnes, kan inventering av Hofverbergs andel icke ske, förr än sådan erhålles, eller åtminstone en avskrift av vad hans stat, av sådana persedlar upptager.

Om mitt minne ej bedrager mig, omnämnes denna fördelning i bolagets böcker, när Hedman och Hofverberg åtskildes med tillverkningen, efter vad berättas av flera personer, som sett Hofverbergs andel av inventarierna, så väl vid fördelningen som sedermera, skola dessa under den tid Söderström arrenderat verket blivit illa medfarna och till en del utnötta som synneligast lärer vara händelsen med filten; även lärer Söderström begagnat konkursmassans andel av den ved, som då fanns upphuggen vid verket.

Köpebrev på Fredriksfors

Härmed göres veterligt, att jag Olof Hedman * till Handelsfirman J. D. Wallströms Söner & C:o i Hudiksvall upplåter och försäljer den mig tillhöriga i Delsbo socken belägna hälvt av Pappersbruket Fredriksfors, med ej mindre alla därtill nu befintliga inventarier, redskap för papperstillverkningen och åbyggnader av vad namn det vara må, utan ock Bruket åtföljande hälvten i kronoskattehemmanet Hagen n:o S.2. helt om fem öres, tre och ett halvt penningland, samt likaledes hälvten i kronoskattehemmanet Bredåker n:o 5 helt om tre öresland, jämte de till samma hemmansdelar hörande lägenheter, såsom vattenledningar, skog, fiske eller vad annat det vara må som hemmanen tillhör eller framledes tillvinnas kan, emot en betingad köpesumma för alltsamman av Tretton Tusen Riksdaler Riksmynt, som på det sättet erlägges, att jag endast i kontanter erhåller Riksdaler Ett Tusen Riksmynt och köparna tillhöriga 6 aktier i det så kallade Norrbo Bränneri Bolag, beräknade till det pris de kosta bolaget uti inköps och anläggningskostnad, återstoden erlägges inom 6 månader efter skedd uppsägning med 6 procents ränta från tillträdesdagen den 15 instundande maj, såvida jag Hedman dessförinnan visar att det nu försålda halva Bruket och hälvten av hemmansdelarna icke äro med några inteckningar graverade.

På dessa villkor avhänder jag mig ovannämnda egendomar, och tillägnar dem Herrar J. D. Wallström, Söner & C:o med allt vad därtill lyder, av ålder lytt och ännu tillvinnas kan, allt i åbyggnader vägg och murfast finnes, därifrån icke något undantaget; ägande köparna därpå lagfart söka och fast erhålla, vartill stämplat papper av köparen själv bekostats. Förbindande mig till hemul eller lag. Till yttermero visso är denna köpehandling i tillkallade vittnens närvaro egenhändigt underskriven, som skedde i Delsbo den 19 april 1859.

Olof Hedman
Säljare

Med ovanstående köp förklarar vi oss till alla delar nöjda.
Delsbo den 19 april 1859

J. D. Wallströms Söner & C:o

Vittna:

Ptr Söderblom                                  Jon Jonsson i Näsbyn

Slut citat

 


30 M 6— Uppg. ur Delsbo släktregister
(X25) * Olof Hedman, * 8/2 1814 i Järvsö, Gävleb. Infl. 1838. G. 1837. Änkl. o. omg. 31/7 1863. Gästgiv., handl. o. bonde i Näsbyn 8, Delsbo. † 10/11 1883.
4 Christina Catharina Skoglund, * 21/12 1810, d. t. kommin. O. Skoglund i Ava, Delsbo. † 1864.
(X11) Matilda Amalia Djuberg, * 4/4 1839 i Gävle, † 4/9 1902.
Elisabeth Gustafva * 10/11 1838, † 23/1 1858
Margreta Christina * 4/1 1840                             7
Fredrika Amalia * 5/12 1841                               1K12
Hilda Olava * (19/12) 17/12 1843. Utfl. t. Forsa
Emma Catharina * 23/11 1845                            32L6
Olof Alfred * 10/4 1849, † 10/1 1857
Selma Augusta * 5/10 1851, † 13/5 1853
Elin Maria * 16/5 1864, † 8/7 1865 (lunginflammation)
Elin Maria * 25/2 1866                                       8
Maria Elise * 27/1 1868, † 2/2 1912
Gustaf Olof * 14/3 1871                                     9
Oskar Alfred * 2/9 1872, † 4/8 1873 (bröstsjukdom)


5 P 7
3 Pehr Delin, * 23/4 1792, s. t. kommin. P. Delin i Ava, Delsbo G. 28/9 1830. Handelsbokhåll. i Gävle, sen. kronolänsman i Ava. † 5/9 1866 (slag).
(W7) Anna Margreta Östgren, * 7/4 1799, d. t. skomak. Östgren o. h. h. Margreta Hedman i Falun, † 15/3 1874 (ålder).
Pehr Wilhelm * 19/10 1832. Häradshövding i Sth.


Per Magnus Hofverberg, (son av Nils Magnus, se tab. A. 7), född 1 februari år 1791 i Norrala, d. 29 mars år 1830. Handlande i Hudiksvall. Gift år 1815 med Anna Catharina Steinmetz, f. 3 maj år 1795, d. år 1882 den 14 januari, dotter av råd- och handelsmannen Jonas Steinmetz, Hudiksvall, f. i Wessland 1761, d. 1833 och hans hustru Cath. Charlotta Hörning f. 1772, d. 1829.
Barn:
Fredrik Hofverberg, f. år 1816, d. år 1865 ( se tab. A. 11).
Carl Hofverberg, f. år 1817, d. år 1877 (se tab. A. 14).
Jonas Gustaf Hofverberg, f. år 1821, d. år 1867 (se tab. A. 17).
Per Edvard Hofverberg, f. år 1823, d. år ;1872 (se tab. A. 18).

* Jonas Gustaf Hofverberg, (son av P er Magnus, se tab. A. 10), f. 21 augusti år 1821, d. 21 december år 1867, handlande i Hudiksvall; delägare i Fredriksfors pappersbruk ; gift 1855 med Sofia Charlotta Pihlgren, f. 6 juli å r 1819 i Nor i Värmland, d. i Hudiksvall 24 januari år 1902.
Barn: Anna Agnes Helena Hofverberg, f. 17 april å r 1856, död 6 november år 1863.


5 L 4 *
1 Olof Sundfors, * 16/12 1807, s. t. bonden M. Sundfors i Hagen. Spiksmed, bonde o. nämndeman i Ava (Klubbo s 1), Delsbo. † 31/3 1879.
44K4 Brita Pehrsdotter, * 1/10 1801, d. t. husman P. Pehrsson i Tjärnmyra, Delsbo. † 10/2 1889.
Magnus * 19/12 1830, † 19/6 1840 (drunknad)
Pehr * 5/12 1832, † 19/6 1840 (drunknad)
Magnus * 17/1 1842, † 25/12 1842
Pehr Magnus * 29/9 1844. Kvarnägare i Ede, Delsbo. † 28/3 1916


Arbetare vid Fredriksfors Pappersbruk enl. Delsbo släktregister

22 J 1
(X31) Lars Erik Östberg, * 30/9 1816 i Njutångers sn, Gävleb, G. 1846, änkl. o. omg. 18/7 1854. Pappersmak. i Fredriksfors, Delsbo.
† 16/8 1888.
(X31) Anna Larsdotter, * 4/3 1815 i Njutångers sn, Gävleb. † 18/11 1853.
31M5 Brita Ersdotter, * 21/7 1823, d. t. sold. E. Svärd i Klubbo, Delsbo. † 20/4 1910.
Margreta * 7/1 1847                                          15J8
Karin * 10/11 1855, † 21/2 1877 (bråddöd!)


  22 K 1 
(Danmark) Fredrik Ferdinand Rindfort, * 1807 i Danmark. Infl. fr. Järlåsa 1847. Pappersmak.-gesäll. Bos. i Fredriksfors, Delsbo. Utfl. t. Forsa 1856.
(D44) Anna Gustafva Enström, * 27/6 1812 i Ludgo sn, Söd,
Carl Fredrik * 31/3 1839
Claes Ferdinand * 10/8 1841                              2
Charlotta Regina Wilhelmina * 12/8 (18/8) 1843    3
Mathilda Josephina * 21/10 1845, † 8/5 1849 (drunknat)
Anna Gustafva * 8/7 1848
Axel Herman * 23/3 1850
Maria Mathilda * 26/8 1852
Clara Catharina * 3/4 1855


30 R 1
(U57) Johan Erik Lindqvist, * 5/5 1825 i Vittinge sn, Vm. G. 17/10 1852. Pappersmak. Bos. i Fredriksfors, Delsbo. † 9/7 1869 (obstruction).
42S1 Maria Nygren, * 1/1 1827 i Brunskog, Värml. Änka e. J. G. Rölander i Fredriksfors, Delsbo. † 30/8 1910.
Johan Algot * 11/6 1853, † 13/6 1853
Johan Erik * 25/10 1854                                    2
Johanna Carolina * 10/2 1858                             3
Frans Leonard »Helsing» * 5/10 1863. Utfl. t. Piteå 1892
Olof Henrik * 7/3 1868                                       7


—  31 J 1
(C35) Johan Petter Lindgren, * 25/5 1829, s. t. pappersmäst. C. Lindgren i Järlåsa, Upps. G. 15/9 1850. Pappersmak. Bos. i Fredriksfors, Delsbo. † 10/11 1903.
(C62) Maria Christina Öster, * 4/10 1817, d. t. sold. P. öster o. h. h. Margreta Sundgren i Tierp, Upps. † 12/2 1894 (ålder).
Maria Lovisa * 23/10 1851. † 26/2 1852
Carl Johan * 2/5 1853                                       2
Erik Edvard * 8/3 1856                                      3
Johanna Maria * 11/8 1859                              4


 42 S 1
(H) Johan Gustaf Rölander, * 21/11 1818 i Kalmar län. G. 1844. Pappersmak. i Fredriksfors, Delsbo. † 4/2 1851.
(S11) Maria Nygren, * 1/1 1827 i Brunskog, Värml. Änka o. omg.                                                        30R1
Gustaf Alfred * 15/2 1844                                  2
Maria Christina * 23/2 1847. Utfl. t. Forsa
Carl Conrad * 22/5 1850                                    3

 

Sammanfattning 

Myrar blev till sjö
En natt i slutet av augusti 1912 kom ett skyfallsliknande regnväder med åska som fick hus att vräkas omkring när vattnet forsade fram i Fredriksfors.
I Fredriksfors blev det en sjö av de låga och myrlänta områdena. Järnvägsbanken var hotad och brofästena började även på att trasas sönder innan vattnet sjönk. Det var även nätt att vattnet skulle gå över landsvägen på en del ställen. Mycket folk gick till Fredriksfors för att se vattenmassorna och  fotograf Rudolphi knäppte foton som sedan fans att köpa i affärerna.
Vi efterlyser ett sådant foto.

Förr kallades  bron över Klubboån för Gallstugubron 


Karta visar verksamhet i Klubboån 1848-1854. Utlånad av Åke Nygren

 
Så här ser den kilometerlånga Klubboån ut på Eniros karta


Nordlöws smedja till höger och damluckor och en timmerbom.


Dammluckorna i närbild fotade av Gunnar Mårtenssons som lånat ut bilden.
Här brukade vi bada berättar berättar Gunnar.



208 på kartan är det f d Elverket

Kraftverk
De rester av dammvall man kan se från bron är från det första kraftverket man anlade. Från denna vall och 200 meter nedströms går det en grävd och stensatt kanal till den första 1887 anlagda turbin- och generatorhuset, där delar av det gjutna betonghuset finns kvar. I ett senare skede beslöt man att stänga detta kraftverk därför att det blev för lite vatten till det nedre kraftverket. Man förlängde då kanalen med en tub till det nedersta kraftverket, d. v. s. det röda tegelhuset, 208 på kartan. Idag finns bara ett fundament kvar efter tuben.


Bilden fotad och utlånad av Gunnar Mårtensson.
1942 i juli slog åskan ner i elverket berättar Nora Maja Andersson f. 1923, som mycket väl minns den här händelsen. Hon berättar att Bodel Isaksson hade mycket bestyr med att släcka.


Bild från branden i Elverket juli 1942. Bild ur Nisse Olssons album.

59 J 8
6 Olof Jonsson, * 8/4 1861, s. t. bonden J. Olsson i Gåsbacka 2. G. 12/6 1890. Bonde i Hagen 2, Delsbo. † 2/11 1897.
(X23) Karin Olsdotter, * 12/5 1868 i Ilsbo sn, Gävleb. G. 2 ggr.
(L41) Anders Isaksson, * 26/7 1848 i Huaröd, Krist. G. 21/1 1900. Handl. Bos. i Gåsbacka, Delsbo. † 1/5 1925.
Gunnar Isak * 3/3 1902                                     11
Sofia Katarina * 15/5 1905, † 9/9 1913
Nils Erland, tv., * 23/3 1909                               12
Per Bodel, tv., * 24/3 1909. Maskinist.


 
Vårfloden 1937. Bild ur Nils Olssons album



Våren 1938 vid elverket. Två okända personer betraktar den brusande forsen


Samma plats som ovan, 81 år senare, 2019

 

 

Fredriksfors kvarn

Kommerskollegiet Stat. Avd. HI dl:90 sid. 812

Uppgifter ur Åke Nygrens arkiv
Fredriksfors kvarn 1901
Mjölnare A. Karlsson
Arbetare 2
Produktionsvärde 1052:-


Hl aaa: 222
Uppgifter ur Åke Nygrens arkiv
Fredriksfors kvarn 1911
Egare: K. Andersson m fl.
Föreståndare: Jonas Hansson
Sammanlagt värde av malning 550:-


Fredriksfors kvarn 1902, tax-värde kr. 10 000 kr. egare * And. Karlsson N. Sannäs m fl.
Kvarnens öde är okänt, möjligen spolades den bort vid översvämningen 1916.


Stenfundament efter kvarnen. På fundamentet ligger en av kvarnens kvarnstenar


Den välbevarade kvarnstenen (löparen) som ligger kvar på stenfundamentet är 147 X 23 cm


Den undre stenen, liggare, är fastmonterad, medan den övre, löparen, roterar. Säden rinner in mellan stenarna genom hålet i mitten, det s k ögat.Under gång bärs löparen upp av en vertikal drivaxel av järn, spindeln eller långjärnet, som sticker upp genom ögat i löparen. Tvärs över ögat i löparen går ett vågrätt krökt järn, seglet, som är fäst i den lodräta axelns översta del. En löpare väger minst ett ton, och konstruktionen måste vara mycket kraftig. Stenarna får inte heller mala på tomgång, gå utan säd. Säden fungerar som smörjmedel för stenarna.
Källa:  Boken; De gamla hantverken, sid 138.

Några av arbetarna vid kvarnen enl. Delsbo släktregister

Anders Johan Formgren född 1834 i Svärdsjö. Mjölnare, Rättare
Hustru Karin Olsdotter född 1832 i Forsa
Barn: Anders Johan f. 1864, Karl Olof f.1869 och Lars Erik f. 1872

27 k 2
1 Johan Nordgren, * (18/8) 10/8 1810. s. t. mjöln. A. Norgren i Ede. Mjöln. Bos. i Klubbo, Delsbo. Rymde t. N. Amerika 1850.
(X36)23S1 Margreta Bäckwall, * 24/9 1806, d. t. fanj. M. Bäckvall i Emnebo, Ovanåkers sn, Gävleb. † 2/10 1870.
Johan Matthias * 16/9 1832. Utfl.
Carl Anton * 31/5 1834. Utfl. t. Idenor 1851
Johanna * 17/4 1836. Utfl. t. Järvsö 1851
Anders Gustaf * 12/8 1841
Nils Erik * 28/8 1843                                         (X4)5B28
Elias * 3/10 1847                                              4


48 K 4
(XI0) Johan Ruben Bolander, * 16/8 1888 i Gnarp, Gävleb. G. 17/12 1916. Infl. 1916. Mjölnare Bos. i Fredriksfors, Delsho. Utfl. t. Gnarp 1918.
1 Beda Albertina Dahlström, * 25/4 1887, d. t. mjöln. H. A. Dahlström i Ede, Delsbo. Utfl. t. Gnarp 1918.
Sonja Linnea * 30/5 1909. Utfl. t. Gnarp 1918
Saida Margareta * 28/6 1917. Utfl. t. Gnarp 1918


13 T 37
35 Karl Johan Bergqvist, * 6/6 1890, s. t. sågare J. Bergqvist i Stömne. G. 15/11 1914. Mjölnare i Fredriksfors, Delsbo. Utfl. i Bollnäs 1916. Sen. sågv.-arb. i Stömne, Delsbo. Utfl. t. Munktorp 1943.
(X8) Anna Margreta Wesslund, * 30/6 1896 i Forsa, Gävleb.


2 P 20
12 Per Persson-Nord, * 19/10 1875, s. t. bonden P. Olsson i N. Sannäs 3. G. 28/10 1897. Mjölnare i Jobsmyra, Delsbo. † 7/12 1942.
37J3 Anna Helena Nord, * 5/4 1875, d. t. bonden A. P. Nord i Västanäng 5, Delsbo. † 29/5 1942.
Per * 3/3 1898                                                 27
Karl Petter * 16/7 1900, † 14/4 1907
Brita Signhild * 18/2 1904, † 2/2 1908
Brita Ragnhild, tv., * 27/2 1914, † 20/6 1914
Berthold Ragnvald, tv., * 27/2 1914                     28


 29 F 4
2 Jonas August Forslund * 21/2 1884, s. t. mjöln. A. O. Forslund i Friggesund, Bjuråker. G. 16/4 1900 Mjölnare Bos i Fredriksfors, Delsbo. † 10/5 1912
(X6) 37J3 Sigrid Nord * 30/7 1879, d. t. bonden A. P. Nord i Västanäng 5, Delsbo. Änka o omg. (X6) 2P33
Hanna Juliana * 9/1 1901 (X6) 50K4


25 P 49
26 Jonas Hansson, * 19/7 1882, s. t. bonden H. Mickelsson i Nybo 2, Delsbo. G. 9/1 1905. Mjöln. Bos. i Stömne, sen. rep. i Ava, Delsbo. † 2/12 1939.
(X14) Anna Sofia Sundberg, * 8/10 1879 i Harmånger, Gävleb. Utfl t. Rogsta 1941.
Evert * 24/10 1905. Utfl. t. Rogsta 1943
Ester * 18/1 1907                                             16S12
John * 6/7 1909                                               50
Ejnar * 24/10 1912 Utfl. t. Rogsta 1937


 
Damvallen är en imponerande stensättningen.


Det här är Stefan Andersson framför sitt ägandets Elverksbyggnad som byggdes 1918-1920. Hans far var kraftverksingenjör Ola Andersson. Vid mitt besök under påsken 2019, håller Stefan Andersson som bäst på att avverka och röja upp på platsen.


24 P 33
26 Hans Hansson, * 11/2 1887, s. t. bonden H. Mickelsson i Nybo 2. G. 14/11 1920 Kraftstationsförest. Bos. i Fredriksfors 121, Delsbo. † 12/4 1961
44P22 Ida Elisabet Andersson, * 7/11.1892, d. t. arb. J. A. Andersson i Klubbo, Delsbo.
Birgitta Elisabet * 25/8 1921                               46
Iris Gunvor * 11/5 1925. Utfl. t. Hudiksvall 1947
Bruno Samuel * 15/10 1928. Linjearb.
Siv Tora Gudrun * 13/4 1934


Klubbo Pappersbruk

 
Bild ur boken Dellenbygdens rike av Bernt Stolt, sid 92. Interiör av en fabrik där man för hand tillverkar papper av lump. Sedan lumpens fibrer sönderdelats hämtades massan upp ur det stora träkaret. Efter detta skulle vattnet pressas ur. Sedan hela proceduren klarats av, hängdes pappersarken upp på tork.

Klubbo pappersbruk uppfördes 1846. Det brann ner 1855 Efter återuppbyggnad brann det ner igen 1891, skriver Åke Nyberg

Här fanns en trevåningsbyggnad över ån. Byggnaden innehöll pappersbruk, snickerifabrik och kvarn. Enligt uppgift drevs alla maskiner i byggnaden av en lokomobil som stod på andra sidan av ån.

Enligt samtida handling fans efter branden i behåll kontorsbyggning, tre boningshus för arbetare; två härbren, stalls-och brygghusbyggnad samt fähus och redskapslider.

Byggnaderna som blev förstörda av branden 1855 ersattes av nya, och arbetet med papperstillverkningen återupptogs ganska snart. Dessutom byggdes här samma år av handlaren Hedman, Hofverberg och * handl. Jennische, en kvarnbyggnad, som värderades av synesmännen till 2000 riksdaler.

Ett 12 aln. långt linberedningsverk av resvirke, sågkvarn, 25 aln. lång, smedja och hjulhus – allt hörande till en halvpart Hedman och resten Jennische och Hofverberg hade även av branden skadats, men sattes nu i stånd.

* Lars Fredrik Jennische född 18/12 1821 i Skog, Hälsingland. Handlande i Ede Delsbo. Död 6/3 1886
Hustru Margareta Westberg född 10/11 1820 i Njutånger
Barn: Agneta Christina f. 23/11 1851 i Delsbo, Emma Margareta f. 6/9 1853 i Delsbo, Lars August f. 10/8 1855 i Delsbo, Carolina Matilda f. 12/10 1859 i Delsbo, Anna Johanna, f. 28/9 1861 i Delsbo och Axel Alfred f.  5/12 1863 i Delsbo, han utvandrade till Alaska.

 

Smedja

Sockensmeden Magnus Sundfors hade uppfört två vattenhamrar om 5 och 1 lispund i Klubboån. De var anlagda utan tillstånd. 1806 hade hamrarna förstörts i en eldsvåda och han anhöll därför att få Bergskollegiums tillstånd att bygga upp dem igen. Stommen till smedjan hade han redan uppfört och tänkte använda handslägga tills han fick rätt att använda vattenhammare.
Först hösten 1810 fick han sitt privilegium.

5 L 1
(X8) Magnus Sundfors, * 5/6 1773 i Forsa sn, Hälsingland. Infl. 1792. Bonde i Hagen, Delsbo. † 1838.
(X8) Catarina Larsdotter-Forsberg, * 19/4 1771 i Forsa sn. † 1834.
Sigrid * 20/7 1793                                            (X33)12V18
Johan * 31/3 1795                                            2
Lars * 23/2 1797                                              11
Brita Christina * 31/12 1798, † 16/5 1800
Brita Christina * 6/4 1803. Utfl. t. Hudiksvall 1820
Magnus * 20/8 1805                                          3
Olof * 16/12 1807                                             4
Göran * 20/1 1811, † 4/10 1812
Göran * 8/4 1813                                             5

—4—
1 Olof Sundfors, * 16/12 1807, s. t. bonden M. Sundfors i Hagen. Spiksmed, bonde o. nämndeman i Ava (Klubbo s 1), Delsbo. † 31/3 1879.
44K4 Brita Pehrsdotter, * 1/10 1801, d. t. husman P. Pehrsson i Tjärnmyra, Delsbo. † 10/2 1889.
Magnus * 19/12 1830, † 19/6 1840 (drunknad)
Pehr * 5/12 1832, † 19/6 1840 (drunknad)
Magnus * 17/1 1842, † 25/12 1842
Pehr Magnus * 29/9 1844. Kvarnägare i Ede, Delsbo. † 28/3 1916


11 T 12*
(R164) Anders Karlsson, * 17/6 1836 i Ryda sn, Skarab. G. 3 ggr. Måg o. bonde i N. Sannäs 6, Delsbo. † 20/11 1934.
H. i 1:sta g., * 18.. i Ryda sn. † 1883.
7 Karin Jonsdotter, * 6/10 1850, d. t. nämndeman J. Olofsson N. Sannäs 6, Delsbo. G. 4/7 1885. † 19/3 1912.
3P13 Anna Olsdotter, * 17/8 1850, d. t. bonden O. Hansson i Sannäs av 9, Delsbo. G. 30/12 1913. † 9/10 1925.
Elin Kristina * 31/10 1868. Utfl t. Ljusdal 1893
Karl Axel * 30/12 1875                                      21
Oskar Edvin * 9/6 1882                                      22
Johan Algot * 16/3 1886. Emigr. t. USA 1910
Gustaf Emil * 22/11 1888                                   23
Jonas Emil Valfrid * 12/10 1890                          24


52 S 4
2 Anders Gustaf Sandberg, * 7/3 1877, s. t. snick. A. Sandberg i Krusänga. G. 24/6 1899. Sågverksägare i Fredriksfors, Delsbo. † 16/7 1921.
(X18) Ester Johanna Eleonora Westerlund, * 9/9 1876 i Hudiksvall. Infl. fr. Hälsingtuna 1899.
Ida Katrina * 22/4 1900                                     26J18
Tyra Johanna * 14/2 1903                                  5
Ester Helena * 14/4 1904, † 26/8 1904
Anna Maria * 26/12 1906                                   6

52 S 5
(X18) Johan Martin Högström, * 24/9 1892 i Hälsingtuna, Gävleb. Infl. fr. Hudiksvall 1921. G. 24/3 1921. Sågv.-arb. Bos. i Fredriksfors, sen. bonde i Loppet 1, Delsbo. Utfl. t. Hudiksvall 1926.
4 Tyra Johanna Sandberg, * 14/2 1903, d. t. sågv.-äg. A. G. Sandberg i Fredriksfors.
Johan Ture * 17/12 1920. Utfl. t. Hudiksvall 1926


51 S 3
(Y57) Karl Adolf Falk, * 23/6 1884 i Tuna, V.-norrl. Infl. 1920. G. 12/11 1921. Järnarb., sen. bonde i Stormnäs 4 o. lastförman, bos. i Fredriksfors 127, Delsbo.
1 Lovisa Eleonora Svensson, * 20/7 1894, d. t. bonden J. Svensson i Fredriksfors.
Anna Brita * 6/1 1922. Utfl. t. Hudiksvall 1946
Nora Maria * 9/6 1923 (Stefan Anderssons mor) Bosatt i Delsbo
Stina-Kajsa * 2/12 1925. Utfl. t. Sth. 1947
Jan Erik * 4/7 1928. Stud.
Jöns Olof * 28/11 1930
Inga Greta * 18/5 1934
Ulla Märta * 16/6 1939


Brukets bostäder


Den här kartan visar bruksgatan i Klubbo, där 214 är herrgårn/gammegården och 218 visar bondgården där Johannes Svensson bodde.
Det var på hans gårdsplan eller stallbacke som besökare måste parkera sina bilar och sina cyklar. Artister fick parkera sina bilar nere vid festplatsen. Många besökare kom åkande på cykel på den här tiden. Hade det varit tillåtet att cykla ända fram till festplatsen skulle troligen både festplatsen och den smala vägen dit ha blivit ordentligt igenproppad.


Parkens ägare var Johannes Svensson.  Han drev parken tillsammans med Delsbo Idrottsförening och Jultomteföreningen

 51 S 1— Uppgifter ut Delsbo släktregister
(S11) Johannes Svensson, * 3/12 1858 i Ny, Värml. G. 25/10 1882. Infl. fr. Hälsingtuna 1906. Bonde i Fredriksfors 1, Delsbo. † 15/4 1939.
(S11) Anna Kristina Johansdotter, * 18/6 1857 i Tveta, Värml. † 27/4 1923.
Axel Julius * 28/8 1886. Bonde i Fredriksfors 1:2 d. 24/11 1967
Anna Kristina * 24/7 1889                                  52N2
Sven Johan * 6/12 1891                                     2
Lovisa Eleonora * 20/7 1894                               3
Maria Ottilia * 7/2 1898                                     15O2


Johannes Svenssons minnesruna, avskrift Viveca Sundberg

Johannes Svensson, Fredriksfors †
På lördagen avled i sitt hem, f. resehandlanden Johannes Svensson, Fredriksfors, i en ålder av något över 80 år.

Den avlidne var född i Ny socken i Värmland. Vid femton års ålder började Svensson arbeta vid byggnationen av Bergslagsbanan, där han var sysselsatt under 33 år. År 1876 kom Svensson till Hudiksvall och fick plats på brädgården, varest han kvarstannade till år 1891 då han etablerade sig som resehandlare. Som sådan fortsatte han i många år. År 1904 köpte han det hemman i Fredriksfors, som han alltsedan dess bebott, men sedermera överlåtit till en son. Hos sönerna har han åtnjutit den bästa vård.

Dödsfallet kommer oväntat för dem som känt Svensson då han alltid varit den förkroppsligade hälsan. Och alltid gladlynt och pratsam var det ett nöje höra honom berätta om svunna dagar.

Dödsorsaken var en förkylning som han ådragit sig, och han hade legat sjuk endast en vecka. Ett slaganfall ändade hans liv. Som närmast sörjande stå två söner och tre döttrar, jämte sonhustru och svärsöner.


51 S 2
1 Sven Johan Svensson, * 6/12 1891, s. t. bonden Johannes Svensson i Fredriksfors 1, Delsbo. G. 28/10 1917. Handelsförest. o. bonde i Fredriksfors 123. (Gåsbackav. 94)  † 21/8 1970
2P21 Sigrid Olsson, * 6/12 1888, d. t. bonden O. Jonsson i Ava 2, Delsbo. † 3/11 1964
Olof * 7/4 1918. (Fosters.)                                 4
Lars Johansson * 7/4 1918. (Fosters.) Utfl. t. Bromma 1943


Efter Johannes Svenssons bortgång drevs parken vidare genom  Joel Örn som var en stor nöjesarrangör vid den här tiden. Vid festplatsen fanns ljudanläggning så musiken hördes lång väg. El fick man från elverket som fanns strax intill.

En rolig historia 
Leif Skoglund minns en historia som hans far, Kalle Skoglund hade varit med om vid parken.
Det var lotteri på en spädgris. Man skulle gissa hur mycket grisen vägde. Men hur de var så smet grisen ut och det blev ett himla jagande innan de fick tag i den.


Joel Öhrn, tidningsbild

 Joel Öhrn föddes i Hallaryd, Småland den 7/4 1912.  1936 startade han nöjesplatsen Tåparken i Bjuråker. Han kom till Hälsingland som helt ung och mera av en tillfällighet blev han ägare av Lasse Krog i Färila och drev gästgiveri där i några år, innan han bosatte sig i Fredriksfors, Klubbo 1:19 . Där började han och hustrun 1940 under mycket blygsamma förhållanden att stöpa ljus till försäljning. Det var kristid och allt de tillverkade fick en strykande åtgång. 1946 -47 byggde han fabriken Norrländska Ljusstöperiet i Fredriksfors (uppköpet 1961 av Liljeholmen). 
Joel Öhrn avled i Stockholm den 3/3 1976. Han gifte sig 14/9 1941 med Anna Greta Mariana f. 30/7 1913 i Arnäs i Västernorrland.
Barn: Hans Mikael Christer f. 22/3 1942 och Eva Gunilla f. 11/12 1945



Herrgården. Bilden utlånad av Åke och Karin Nygren


Gammelgården, herrgårn, byggd 1846 av Fredrik Hofverberg som
Coups de logie till pappersbruket. Bild ur Åke Nygrens samling


Herrgården. Bild ur Bror Hillgrens bok från 1925



Bruksgatan 1929. Bild ur Bror Hillgrens arkiv

 



Bruksgatan tidigt 1920-tal. Bild ur Bror Hillgrens arkiv



Gamla bruksgatan, Fredriksfors 210, med Stefan Andersson framför sitt hus



Karta visar verksamhet i Klubboån 1848-1854. Utlånad av Åke Nygren



Den vita Herrgården till vänster, Nedanför i åkanten hade de sin tvättplats.
Mellandammen med såg och möbelindustri till höger.

Herrgårdens tvättplats. De glada tvätterskorna är Eleonora Svensson, gift Falk och Maria Svensson Kokstaden eller pysen där man kokade tvätten, stod strax intill.
Bilden utlånad av Åke och Karin Nygren.



Våren 1938. Timmervältor som väntar på att vältas ner i den forsande ån


Våren 1938. Ovannämnda timmervältor ser vi nu till vänster och elverket till höger


 
Vårfloden 1937. Bild ur Nils  samling


Nu finns bara stenkistorna kvar efter mellandammen. Dammfästena på båda sidorna av ån är väl dolda av sly för att kunna urskiljas på bild.

 


Fredriksfors Sängfabrik nedanför mellandammen. Bakom huset fanns sågens brädstabbar
Bilden utlånad av  Stefan Andersson

 
Det Ljusdalsägda företagets priskurant är från 1912. Utlånad av Stefan Andersson

 
Sängfabrikens specialitet var Stolsängen “Helsingen”. Bilden utlånad av Stefan Andersson

Isaksson, bandsåg och hyvleri, drivs med elektrisk kraft från Fredriksfors kraftstation.
Källa: Gävleborgs kalendern 1924. 

Fredriksforssågen låg strax nedanför den nuvarande kraftstationen och ägdes då av Gustav Sandberg. Den hade byggts av hans far, Anders Sandberg, och värmlänningen Johan Bergkvist, som sedan blev sågverksägare i Stömne.

Rörelsen blev ganska omfattande, i synnerhet under Sandbergs efterträdare, Olof Hallström.

Hur många var det som arbetade där?
– 25 kanske 30. Jag arbetade med att dra in timmer från dammen. Timret drogs in av kättingar av en turbin… Sedan var jag sågare, kantare och klyvare och en tid arbetade jag även som hyvlare.

Hur gick det med sågen efter Hallströms död 1938?
– Ja, då övertogs den av ett konsortium från Hudiksvall, som i sin tur hyrde ut den till två delsbobönder, Per Snygg i Nordanäng och Bryngel Persson, i Hagen. Då blev jag förman och arbetade om vintrarna med att tumma in timmer och om somrarna skötte jag sågen. Sågen drevs då i mindre skala med ett 15-tal anställda Efter några år såldes den till Elbolaget och sågverksrörelsen blev nedlagd.

Vem minns Klubbosågen?
– Men det fanns ju också ett sågverk till i Fredriksfors, Klubbosågen?
– Ja, den låg där den nedre kraftstationen nu står. Det var ett stort sågverk, som var igång på 1800-talet. När jag var barn såg jag det stora vattenhjulet, som drev sågen. Där fanns även ett tegelbruk.
– Per Nordh hade på nära håll sett tegelugnen och tegelladan. Och så järnvägsspåren ut till det stora tegelmagasinet vid Dellen, där teglet lastades i båtar. Leran och sanden roddes med pråmar. Att vara pråmroddare var ett tungt arbete. Sanden roddes från Norra Sannäs och leran från Stormnäs på andra sidan Dellen.

Uppgifter ur ett odaterat tidningsklipp av Bror Jonsson


52 S 2
1 Anders Ersson-Sandberg, * 20/7 1851, s. t. »Göras» E. Ersson i Fredriksfors. G. 10/11 1872. Snick. Bos. i Fredriksfors, sen. i Krusänga, Delsbo. † 23/6 1907.
56S3 Carin Andersdotter, * 16/4 1849, d. t. sold. A. Krut i Skyttänga, Delsbo. † 30/7 1933.
Erik Johan * 11/1 1873, † 18/9 1876 (drunknat)
Anders Gustaf * 7/3 1877                                   4

52 S 4
2 Anders Gustaf Sandberg, * 7/3 1877, s. t. snick. A. Sandberg i Krusänga. G. 24/6 1899. Sågv.-äg. i Fredriksfors, Delsbo. † 16/7 1921.
(X18) Ester Johanna Eleonora Westerlund, * 9/9 1876 i Hudiksvall. Infl. fr. Hälsingtuna 1899.
Ida Katrina * 22/4 1900                                     26J18
Tyra Johanna * 14/2 1903                                  5
Ester Helena * 14/4 1904, † 26/8 1904
Anna Maria * 26/12 1906                                   6

52 S 5
(X18) Johan Martin Högström, * 24/9 1892 i Hälsingtuna, Gävleb. Infl. fr. Hudiksvall 1921. G. 24/3 1921. Sågv.-arb. Bos. i Fredriksfors, sen. bonde i Loppet 1, Delsbo. Utfl. t. Hudiksvall 1926.
4 Tyra Johanna Sandberg, * 14/2 1903, d. t. sågv.-äg. A. G. Sandberg i Fredriksfors.
Johan Ture * 17/12 1920. Utfl. t. Hudiksvall 1926

52 S 6
(Y18) Olof Alfred Svensson-Dellesjö, * 17/1 1900 i Haverö, V.-norrl. G. 15/7 1928. Infl. fr. Ljusdal 1932. Byggmäst. Bos. i Fredriksfors, Delsbo. † 17/10 1960.
4 Anna Maria Sandberg, * 26/12 1906, d. t. sågv.-äg. A. G. Sandberg i Fredriksfors. † 17/10 1960.
Olof Gustaf Ingmar * 11/2 1929. Utfl. t. Ljusne 1947


2 P 27
20 Per Persson Nordh, * 3/3 1898, s. t. mjöln. P. Nord i Jobsmyra, Delsbo. G. 14/6 1919. Sågv.-arb. Bos. i Klubbo, Delsbo. † 1/12 1981.
8M18 Kristina Eriksson, * 15/6 1899, d. t. bonden E. Olsson i Västanäng ss 3, Delsbo. † 5/11 1953.
Brita Ragnhild * 20/9 1918. Utfl. t. Stb. 1938
Anna Margreta * 7/6 1921                                  52O3


22 P 52
(X2) Lars Hallström, * 2/4 1871 i Arbrå sn, Gävleb. G. 23/6 1900. Arb. Bos. i Ava, Delsbo. Utfl. t. Ramsjö 1918. Frånsk. 1/7 1930. † 10/10 1938.
40 Anna Jonsdotter, * 18/12 1869 i Ava, Delsbo. † 7/8 1943.
Lars Edvard, tv., * 18/3 1903
Anna Kristina, tv., * 18/3 1903. Utfl. t. Uddevalla 1945
Knut Oskar * 13/1 1906, † 9/2 1918
Signe Maria * 1/7 1910. Utfl. t. Uddevalla 1938

 

 


Ekonomisk karta från 1956.
Besökare till festplatsen fick parkera sina bilar och cyklar på stallbacken hos Johannes Svensson.  Artister parkerade sina bilar vid festplatsen berättar Nora Maja Andersson



Vid Klubboåns utlopp, låg Svenssons Park, Klubbo Tegelbruk och  Klubbo såg

Fredriksforsparken eller Svenssons Park


 


En inramad affisch från 1921Affischen ägs av Stefan Andersson
Som framgår var Fredriksforsparken ett enda stort nöjestivoli på 1920-talet.

Här fanns luftakrobatik, dragkampstävlingar, dansbana, artistuppträdanden, skjutbana, servering, lotteri, med mera.



Annons ur Hudiksvalls Tidningen den 9 augusti 1923



Annons ur HT den 2 juli 1925



Annons ur HT den 15 juli 1937

fest-182-delsbo
Bengt Djurberg

Under “Frisksport -fästen” i Svenssons park i Fredriksfors har arrangörerna som främsta attraktion lyckats erhålla den från filmen och otaliga sånguppträdanden välkända filmskådespelaren Bengt Djurberg från Stockholm.


fest-027-delsbo-1941
Annons i Hudiksvalls Nyheter fredagen den 18 juli 1941


fest-178-delsbo
Från vänster Aina Sahlin, Verner Sving och Astrid Sahlin.



En bild från tombolan, ur Karin Nygrens album



Redan på backkrönet som vi ser till vänster, fick besökare betala entréavgift. Nedanför backen började festplatsområdet. Närmast vägen fanns det servering ,sedan följde stånd av olika slag.
För några år sedan drabbades området av en svår storm med många rotvältor som följd, vilket stör fantasin när man vill föreställa sig hur festplatsen kan ha sett ut en gång i tiden.
  


Det sejs att dansbanan låg på kullen till höger.



Samma kulle som bilden ovan, där dansbanan lär ha legat. Bild från april 2019



Det här är också festplatsområdet. Den här vägen leder upp till Johannes Svensson gård. Det var längs den här vägen som artisterna kom åkande på ner till festplatsområdet. Efter att ha parkerat sökte de upp sin omklädningsloge där de kunde byta om till scenkläder, kolla sina instrument, dricka kaffe, äta något, besöka toaletten o s v, innan det var dags att äntra scenen.


Nöjespark, 80×60 meter NNÖ-SSV.
I Norra delen av området är grundstenar efter dansbana bestående av 3 stenar, 0,3-0,7 m st, med 4 m mellanrum. Banan har uppskattningsvis varit 8 m diameter, skriver Riksantikvarieämbetet.

 

 


Vid nedre dammen kolade man sågavfall som ribb och bakar. Den vänstra milan håller som bäst på att kolas. I mitten ser vi en kolarkoja och till höger pågår färdigställande av ytterligare en mila.
Bilden är ur Nils Olssons samling

 

Klubbo Tegelbruk

Läs om tegeltillverkning på Wikipedia.


Till vänster om arbetarkasernen och Klubbo sågverk, ser vi taket på Klubbo Tegelbruk
Bild ur egen samling

Tegelbruket tillverkade tegelsten och enkupigt taktegel.

Klubbo Tegelbruk fanns här mellan 1874 och 1911, skriver Åke Nygren

Rulle Ra 41 läsfilm sid 152. Uppgifter ur Åke Nygrens arkiv

Klubbo Tegelbruk 1885

Tillhörig Hudiksvalls Trävaruaktiebolag, Delsbo
Drivkraft Antal 1
Hästkrafter 15
Maskiner 1
Verkmästare 1
Arbetare över 18 år, 5 män mantalsskrivna vid fabriken, 1 kvinna

Tillvärkningsvärde
150 000 st. Tegel 3000 kr.


Sid 599. Uppgifter ur Åke Nygrens forskning

Klubbo Tegelbruk 1896
1 vattenhjul 25 Hk
Arbetare 9
Murtegel 100 000 3 500:-
Taktegel 50 000  2 500:-


1902 i Gävleborgs kalendern står följande:
Klubbo tegelbruk, tax.-värde  8. 000 kr. Egare Hudiksvalls trävaruaktiebolag;
inspektor Joh. Formgren, Storån, Delsbo.


1911 är Klubbo Tegelbruk borta ur uppgifterna till Kommerskollegium
Uppgifter ur Åke Nygrens arkiv



Våren 2019 Detta är f d tegelbrukets inloppskanal från Dellen

 
Det som idag är en skyddad plats för bryggor och båtar var förr en grävd kanal använd som avlastningsplats för lerpråmar, 


Den 35 meter långa kanalen fortsätter fram till avlastningsplatsen vid tegelbruket. Troligen låg även lerbråket strax intill. Sedan tegelbruket lagts ned kom kanalen att användas som utloppskanal från elverket som låg strax intill. Kraftverket revs på 1950-talet. Turbinen grävde man ned inom området, skriver Leif Andersson


Här finns två dammluckor, dessa var inloppskanalen till elverkets turbin. Intill damluckan står en välbevarade lyktstolpe som troligen funnits här sedan man byggde kraftverket.

Leran hämtade man vid Stormnäsudden.
Läs mer om lera på Wikipedia.
Så här skriver SGI om lera.


Enirokarta visar f d piren. Det var här på Stormnäsudden men hämtade leran.


Britta Bergqvist som bor här på Stormnäsudden 34, berättar att här finns det gått om lera

 
Den mäktiga stenpiren efter lerhanteringen finns fortfarande kvar, men bryggan har för länge sedan försvunnit. Den tunga leran kördes med häst och lämpligt hjulfordon fram till bryggan (därav bredden på bryggan) där den lastades över i pråmar som, roddes och seglades den mer än 3 kilometer långa sträckan fram till tegelbruket i Klubboån.
Här efterlyser vi uppgifter om personer som varit med om den här verksamheten.

Sanden som behövdes till tegeltillverkningen hämtades med pråmar vid Sannäs, berättade Nils Sved från Klubbo gården vid en intervju med Berndt Stolt 1984.
Om någon vet mer exakt var någonstans man hämtade sanden, vill vi gärna få veta detta så att vi får platsen dokumenterad. Hör av dig om du känner till platsen.


Vid Klubboåns utlopp kan man se en av hörnstenarna till den stora tegelbruksbyggnaden


  
Två tegelstenar från 1869, funna vid Norra Sannäs. Troligen av privat tillverkning


Tegelbrukslämning, 70X55 meter N-S, bestående av 1 grund efter tegelbruk, 1 terrass och 1 kanal

Grund efter tegelbruk, 25X12 meter NNÖ-SSV, av huggna stenar, 1-1,5 m st.
I NNÖ delen är en kallmurad stenterrass. Intill och NV om stenterrassen är en hög, oval. 6X4,5 m ÖNÖ-VSV och 0,5 m h, bestående av tegelrester.
Intill och Väster om grunden är en kanal, 35 m lång N-S och 4-6 m bred.
Kanalens Ö, V och S sida är uppbyggda av kallmurad natursten i 3 varv.

Tegelrester finns i större delen av området

Källa:
Riksantikvarieämbetet, Bo Ulfhielm har byråmässigt översiktligt gått igenom beskrivning och övrig information 2007.


44 P 22
(F47) Johan August Andersson, * 10/9 1835 i Hultsjö sn, Jönk. Infl. 187.. G. 7/11 1874. Tegelbruksarb. Bos. I Klubbo, Delsbo. † 6/4 1913.
13 Brita Jonsdotter, * 14/8 1848, d. t. bonden J. Jonsson i Sörvana 4, Delsbo. † 17/12 1918.
Karl August * 18/10 1871                                   35
Christina Catharina * 9/7 1874. Utfl. t. Hudiksvall 1895
Johan Adolf * 23/6 1877                                    36
Anders Petter * 4/4 1884. Emigr. t. USA 1910
August Leonard * 10/5 1885. Utfl. t. Gävle 1910
Bror Emil * 22/6 1889. Emigr. t. USA 1906
Ida Elisabeth * 7/11 1892                                  24P33


59 J 8
6 Olof Jonsson, * 8/4 1861, s. t. bonden J. Olsson i Gåsbacka 2. G. 12/6 1890. Bonde i Hagen 2, Delsbo. † 2/11 1897.
(X23) Karin Olsdotter, * 12/5 1868 i Ilsbo sn, Gävleb. G. 2 ggr.
(L41) Anders Isaksson, * 26/7 1848 i Huaröd, Krist. G. 21/1 1900. Handl. Bos. i Gåsbacka, Delsbo. År 1900 benämns han som Tegelbruksarbetare. † 1/5 1925.
Gunnar Isak * 3/3 1902                                     11
Sofia Katarina * 15/5 1905, † 9/9 1913
Nils Erland, tv., * 23/3 1909                               12
Per Bodel, tv., * 24/3 1909. Maskinist.


Edvard Johansson född 1861 i Björkö, Småland Tegelbruksarbetare, bos i Klubbo.


Hudiksvallsposten 1897, den 21 januari.
Med anledning av denna dag gjord undersökning om urarva förmån utfärdad offentlig stämning, hava avlidne Tegelslagaren Erik Andersson i Klubbo samtliga borgenärer blivit kallade och föresagda att sist klockan 12 på dagen, torsdagen den 2 september, innevarande år, inför Domhavanden i Delsbo Tingslag å tingsstället, i de sina fordringar så anmäla och bevaka som konkurslagen föreskriver, härmed kungöres.
Ede den 18 januari 1897.
På Domar-Ämbetets vägnar C. O. Schlyter

—  60 K 1
(W3) Erik Andersson, * 28/1 1830 i Bjursås sn. Kopp Bruksarb. Bos. i Fredriksfors, sen. i Klubbo, Delsbo. † 23/7 1896.
(X14) Karin Johansdotter, * 25/8 1842 i Harmånger, Gävleb. † 1/3 1889.
Johan Theodor * 4/5 1865                                  2
Anders August * 13/7 1868                                3
Erik Olof * 20/6 1870                                        4
Carl Petter * 22/9 1872. Emigr. t. USA 1905
Anna Margreta * 21/3 1875. Utfl. t. Hudiksvall 1894
Kristina Katrina * 21/1 1877, † 11/4 1877
Johanna Katrina * 24/6 1878. Utfl. t. Aspeboda, Kopp., 1905
Edvard Leonard * 26/9 1884, † 10/10 1884

 

 

Klubbo sågverk 


Klubbo sågen. Bild ur egen samling


Samma bild som ovan något förstorad.


Ångbåten Fortuna
Ångbåten Fortuna ägdes av Forsa Ångsåg men när järnvägen blev klar till Näsviken 1874 behövdes inte Fortuna för transport av virket till Forsa station utan då gick hon på Dellen och utförde bogseringar, mestadels med sågat virke från Klubbo och Storån. 1878 flyttades båten via järnväg till Hudiksvall.


Annons i HP No 37 1878. Uppgifter ur Åke Nygrens arkiv

Fredriksfors Snickeriaktiebolag i Delsbo

Tillverkar skyndsamt efter ingifna order alla för byggnaden erforderliga snickeriarbeten, såsom dörr o fönsterlufter, butiksinredningar, sommarbostäder, verandor, lusthus och badhus, m. m.

I ständigt lager finnes i större eller mindre partier att tillgå:
Spånhyvlade golvbräder, yttre och inre väggbeklädnader, dörr o fönsterfoder, sockenpanel, flera sorter. List, rutstaket med reglar och tillbehör.
Spelbord, kommoder, grönmålade trädgårdssoffor, bord o stolar samt skolpulpeter m. m.

För de som önska portar, butiksinredningar och dyl. af ekträ finnes ett större parti gammal torkad ekplank att tillgå.

Allt tillverkas af äldre, väl torkat virke.

Vidare meddelas att priskuranter med ritningar tillhandahålles vid fabriken, vars Post-och Telegrafadress är SNICKERIFABRIKEN, DELSBO


Rulle RA 41 Läsfilm sid 152. Uppgifter ur Åke Nygrens arkiv

Fredriksfors Snickerifabrik 1885 

Drivkraft Antal 3 vatten
Hästkrafter Beräkn. 70
Maskiner Antal 19 st.
Egare 5 st.
Verkmästare 1 st.
Arbetare Över 18 år vid fabriken mantalskrivna, 28 män, 18 kvinnor.
Arbetare vid fabriken ej mantalskrivna, 12 män.
Totalt vid fabriken 59 personer över 18 år.

Tillverkningsvärde:
Byggnadssnickerier 85 000 kr
Plank o brädor         29 000 kr
Summa:                  114 000 kr


Den 31 oktober 1890. Uppgifter ur Åke Nygrens arkiv

Auktion å Snickerifabrik

Fredagen den 31 innevarande oktober klockan 1 på dagen kommer genom öppen och frivillig auktion å Fredriksfors Snickerifabriks kontor att försäljas den vid Fredriksfors Järnvägsstation å statsbanan Hudiksvall – Ljusdal och sjön Dellen belägna Fredriksfors Snickerifabrik och tomtegendom.
Den senare omfattande 340 tunnland, 6,2 kappland, därav 40 tunnland 8,5 kappland inegor och återstoden skogsmark.

Snickerifabriken:
Tidsenligt inrättad med alla maskiner och verktyg försedd.
Drives av tvenne 40 hästkrafters turbiner med jämn och tillräcklig vattentillgång och är inrymd i ett tvåvånings fabrikshus.

Till fabriken hör dessutom ett hyvleri sammanbyggt med fabrikshuset. Sammansättningsverkstad, vattensåg rymlig f.n. innehållande 1 ram och dubbelt kantverk.

Vattenhjulet av omkring 30 hästkrafter.

Verkmästarbostad, 6 arbetarbostäder samt förvaltningsbostad innehållande 5 rum och kök jemte kontor. Alla dessa byggnader av trä och i gott stånd.

Fabriken belyses med 40 elektriska glödlampor.
Jordbruket finnes särskild fullständig åbyggnad. Däribland en större trösklada med vattenkraft i allmänhet i försvarligt skick.

Till egendomen, hvars läge är för virkesinköp synnerligen bekvämt, hör egen lastbrygga vid sjön Dellen.

Genom tillgodogörandet av hela vattenfallet 67 fot, som lågt beräknat lemna vid pass 100 effektiva hästkrafter finnes gott tillfälle till större industriell anläggning.

Köpesummans betalning kan ställas efter rell köpares bekvämlighet.

Pröfvning af afgifna anbud förbehålles
OBS
Spekulanter kunna begagna bantåget som anländer från Bollnäs till Fredriksfors station 11.47 och återvänder kl 4 00 em.

Gefle den 1 okt 1890
Egarna

Inropad av stadsfiskalen Tore Ledin Gävle, för 49 500 kronor.


 
Våren 2019. Här vid Klubboåns utlopp låg sågen och en arbetarkasern. På kullen till vänster finns rester efter en jordkällare som tillhört arbetarbostaden. Vid stranden till höger finns  en stensättning efter en brygga


Klubboåns utlopp. På en sträcka av 50 meter i nordlig riktning finns nio stycken ”stenhögar”, vilka är fundamenten för bryggan. Under vattenytan kan man se de timrade stenkistor med väl bevarade stockar från vilka man byggt upp bryggan, skriver Leif Andersson

 
Stensättning efter en mindre lastageplats.  I bakgrunden syns Stormnäsudden  

Klubbo Sågverk fanns här mellan 1874 och 1911, skriver Åke Nygren

Under 1881 köptes Klubbosågen (ägare var Sundsvallsbanken) av Hudiksvalls Trävaru Aktiebolag.
1899 bestämde man sig för rivning av Klubbo sågen, enl. Sågverk och människor, sid 43.
Ramar och maskindelar flyttades till Storån, skriver Leif Andersson


Storåns vattensåg. Foto: Rudolphi


Plan strandterräng, sand- och grusmark.

Sågverkslämning, 200×30-180 m (ÖNÖ-VSV), bestående av 1 grund efter sågverk med brygga och bebyggelslämningar efter arbetarbarack.

Grund efter sågverk, 40×15 meter st N-S. I SÖ delen ett stenfundament, 3×3 m st och 1,2 m h, uppbyggd i 3 varv av 0,5-2 meter st huggna stenar med tegel i översta varvet. I S delen av grunden är 2 terrasser, 6×6 m respektive 3,3×2 m st, av natursten.

Omedelbart N om och intill grunden är stenfundament efter brygga. På en sträcka av 50 m (N-S) finns 9 stycken stenfundament byggda av natursten. Dessa är 3×1,5 m st, av 0,2-1 m st stenar. Rester efter stockar i S delen och i N delen ribbvirke. I anslutning till den N delen finns rester efter en båtbrygga, 20×10 m (Ö-V), bestående av två “armar” mot Ö med vatten däremellan. Under vattenytan kan det skönjas stenkistor med bevarade stockar.

I områdets NÖ del finns bebyggelselämningar, bestående av grundstenar efter arbetarbarack, 17×10 m (Ö-V), med otydligt spisröse i V delen. Källare, 12×6 m (NNV-SSÖ) och 1,5 m dj, av sten. Numera nedrasad. Omedelbart Ö om källaren finns en stensatt brunn, 1,5 m diam och 2 m dj. V om källaren är ett grävt dike, 15 m l NNÖ-SSV, 1,5 m br och 0,5 m dj. Diket avgränsas i S av dammvall.

Källa:
Riksantikvarieämbetet
Bo Ulfhielm har byråmässigt översiktligt gått igenom beskrivning och övrig information 2007.

 
Rester efter jordkällaren.


Personer som arbetat vid Klubboån enl. Delsbo släktregister

 

51 K 4
1 Johan Martel Byqvist, * 1/3 1896, s. t. A. Byqvist i Klubbo. G. 24/8 1924. Verkmäst. Bos. i Fredriksfors, Delsbo. Utfl. t. Hudiksvall 1926. Disponent.
(X4)29F4 Hanna Juliana Forslund, * 9/1 1901, d. t. mjöln. J. A. Forslund i Fredriksfors, Delsbo.
Sigvard * 29/10 1924, † 5/12 1924


29 O 1
(H56) Anders Johan Carlsson, * 22/12 1855 i Löt, Kalm. Infl. fr. Hedv. Eleon., Sth., 1889. G. 27/8 1891. Pumpare. Bos. i Fredriksfors, Delsbo. † 10/6 1912
(F24) Edla Kristina Karlsdotter, * 3/10 1866 i Bälaryd, Jönk. Infl. fr. Forsa 1890.
48L1 Edit Elisabet Ölander * 24/11 1890. (Fosterd.) Utfl. t. Uppsala 1909


26 S 17
9 Pehr Svensk, * 27/4 1852, s. t. sold. O. Svensk i Duvnäs. G. 2/8 1885. Inspektor. Bos. i Fredriksfors, Delsbo. Utfl. Hammarby, Sth. län, 1894.
(X4)34B3 Brita Lovisa Brink, * 21/6 1861, d. t. sold. F. W. Brinck i Avholm, Bjuråker.
Per Fredrik Helge * 15/11 1885. Utfl. t. Hammarby 1894
Elisa, tv., * 14/6 1889, † 17/6 1889
Ruth Katrina Henrietta, tv., * 14/6 1889. Utfl. t. Hammarby 1894


60 k 5
3 Artur Erik Andreas Eriksson, * 7/9 1893, s. t. bonden A. A. Eriksson i Klubbo 15, Delsbo. G. 16/10 1920. Sågv.-arb. i Klubbo s 1. Utfl. t. Skultuna 1932.
7L17 Karin Heder, * 24/5 1894, d. t. bonden O. Heder i Fjärdsätter s 5, Delsbo. Utfl. t. Skultuna 1932.
Karin Margreta * 24/5 1912
Ester Linnea, tv., * 8/7 1919. Utfl. t. Skultuna 1932
Signe Maria, tv., * 8/7 1919. Utfl. t. Skultuna 1932
Gerhard Folke * 28/9 1924. utfl. t. Skultuna 1932


1 L 22
10 Erik Olsson, * 7/12 1843, s. t. bonden O. Matsson i Slättäng s 1.
G. 22/11 1872. Snick. Bos. i Klubbo, sen. bonde i Nordanäng s 3, Delsbo. Emigr. t. N. Amerika 1896. † 14/7 1925.
38P14 Karin Larsdotter, * 26/7 1850, d. t. torp. L. Pehrsson i Tjärnmyra, Delsbo. † 25/9 1917.
Olof * 3/5 1874, † 27/5 1874
Sigrid * 9/4 1879                                              7T63
Lars Erik * 11/12 1881. Utfl. t. Hälsingtuna 1908
Olof * 22/8 1884                                               64
Jonas * 17/3 1887                                            35


— 50 T 1
(X25) Olof Söderberg, * (20/7) 22/7 1831, s. t. sold. P. A. Söderberg i Ede, Järvsö. G. 26/10 1856. Bruksarb. Bos. i Fredriksfors, Delsbo. † 1904.
(S11) Carin Maria Gustafsdotter, * 27/8 1827 i Brunskogs sn, Värml.
† 13/1 1900.
Axel * 17/2 1857                                              2
Gustaf * 25/1 1860                                           3
Christina * 2/11 1862. Utfl. t. Ljusdal 1883
Alfred * 10/9 1868. Utfl. t. Arvidsjaur, Nb. 1897
Maria * 7/1 1874                                              18K24


50 T 2
1 Axel Söderberg, * 17/2 1857, s. t. bruksarb. O. Söderberg i Fredriksfors, Delsbo. G. 6/11 1881. Sågare. Bos. i Klubbo, Delsbo. Utfl. t. Umeå 1890.
(S54) Mathilda Jonsdotter, * 12/12 1857 i Nyed, Värml. Utfl. Umeå 1890.
Anna Kathrina * 24/2 1882. Utfl. t. Umeå 1890
Johan Oskar * 16/4 1885. Utfl. t. Umeå 1890
Ida Maria * 1/8 1890. Utfl. t. Umeå 1890


50 T 3
1 Gustaf Söderberg, * 25/1 1860, s. t. bruksarb. O. Söderberg i Fredriksfors, Delsbo. G. 26/12 1889. Fabr.-arb. i Fredriksfors. Utfl. t. Sundsvall 1892.
(X4)47G1 Ulrika Katrina Fernlund, * 8/2 1869 i Enånger, Gävleb., d. t. smed J. G. Fernlund i Strömbacka, Bjuråker. Utfl. t. Bjuråker 1889
Klara Maria * 16/3 1890. Utfl. t. Sundsvall 1892
Gustaf Albin * 31/3 1891. Utfl. t. Sundsvall 1892


54 J 10
(W19) Per Gustaf Lindblom, * 23/5 1869 i Leksand, Kopp. G. 27/3 1910. Maskinist i Fredriksfors, Delsbo. † 13/8 1915.
6 Anna Brita Lek, * 27/1 1883, d. t. skollär. E. Lek i Ede, Delsbo.
† 6/1 1920.
Anna Maria Andersson * 27/6 1904. Emigr. t. USA 1920
 Bror Gustaf Adolf * 23/12 1910. Emigr. t. USA 1929
Syster Olga Ingeborg * 18/2 1914. Utfl. t. Arbrå 1920

 

 

Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt

Vill stödja vårt arbete är en gåva eller en donation senare, mycket välkommen till dellenportalen.se konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Delsbo. Tack för ditt stöd!

Glöm inte ange dellenportalen.se som källa för eventuella uppgifter du hämtar.

Tack för att du vill hjälpa oss – tillsammans kan vi glädja andra.

Tack för ditt besök!

Sammanställt av  Åke Nätterö


Tillbaka till toppen

Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *