Socialdemokratiska möten i Delsbo

Den här artikeln bygger på uppgifter ur årgång 26 nr 2/2019
Man frågar vem Olof Jonsson var. Det var på hans gård i Ede som föredragen hölls.

 


Våren 1910 försökte klubben få en lockande talare till Delsbo.
9 juli kommer Kata Dalström. Enligt protokollet fick den som inte var medlemmar i klubben betala 15 öre för att lyssna på henne. Denna och övriga affischer finns i Arkiv Gävleborg


Det var i den högra röda byggnaden på Furugatan 3 som Kata Dahlström talade


Den socialistiska agitatorn Kata Dalström var där liksom den kände politikern Carl Lindhagen.  Den mer okände Erik Carlsson höll förmodligen dundrande tal på temat ”Upp ur slaveriet”.

Allt utspelades hos gårdsägaren Olof Jonsson i Ede, Furugatan 3, i Delsbo. Det vet vi för det finns affischer och protokoll bevarade från Delsbo socialdemokratiska ungdomsklubb.

27 februari 1910 besökte Katja Dalström Delsbo, besöket var säkert ett i raden av alla hon gjorde i Gävleborg för att få fart på organiserandet av socialdemokratiska arbetarkommuner och ungdomsklubbar. Resultatet blev en ny klubb, Delsbo socialdemokratiska ungdomsklubb. 18 unga skrev in sig direkt, alla var män utom en: Anna Blom.

Först måste den nya klubben lösa lokalfrågan. Var skulle de hålla till? Arbetarrörelsens organisationer lånade lokal i ordenshus om de inte hade ett eget Folkets hus, men i Delsbo gjorde man något annat. Olof Jonsson en av medlemmarna som anslöt sig direkt, erbjöd klubben en lokal på hans gård för 5 kronor i månaden. Åtminstone ett par år framöver var hans gård klubbens centrum.

Klubben arbetade för att få kända talare till Delsbo. Den skaffade ett bibliotek, som Olof Jonsson fick sköta eftersom det fanns på hans gård. Han fick för övrigt också vara kassör och sälja biljetter för 25 öre per styck när Carl Lindhagen kom från Stockholm för att tala. Klubben sålde tidningar som Fram och Stormklockan och pamfletter skrivna av Per Albin Hansson, han som senare skulle bli statsminister och kallas landsfader. Den samlade in namnunderskrifter till ett världsomfattande upprop om fred.

På sina möten diskuterade de militären, spriten och kortspelet. 23 oktober antog Delsbo socialdemokratiska ungdomsklubb en resolution där de lovade

”Att motarbeta och bekämpa kortspelet och rusdryckerna som nedsätter människan och individens nivå lägre än djurens. Det åligger varje målmedveten klubbmedlem att motarbeta dess kulturfientliga laster som är det kapitalistiska samhällets bästa vapen att hålla mänskligheten nere i okunnighet och förtryck”.

I Delsbo fanns många aktiva föreningar, däribland IOGT-logen Förhoppningen som ordnade många trevliga utflykter för sina medlemmar. Delsbo SDUK ville inte vara sämre. När man i juni 1910 ville få fart på ”tröga och liknöjda klubbister” bestämde man sig för att göra en utflykt och hyra ”Hedmans ångbåt”. I november samma år fick Olof Jonsson i uppdrag att ordna ”något trevligt” av mötena. Det blev ”java” (kaffe) och ”färska bagarbullar från bagerifirman Eriksson i Delsbo” som avnjöts till musik från handklaver.

Arkiv Gävleborg, telefon: 026-10 88 70
Hemsida: www.arkivgavleborg.se
e-post: arkivet@arkivgavleborg.se
Artikeln skrevs av:
Ulla Ejemar

 

 

SDUK / SSU, DELSBO

1910-02-27 bildades Delsbo SDUK. Stiftare var Katja Dalström. 18 medlemmar inskrevs.
1910 förvärvades eget bibliotek.
Verksamheten var förmodligen vilande några år.
1926 ombildades klubben på initiativ av Delsbo Arbetarekommun.
1927 bildades studiecirkel
1927 lät klubben bilda en ungdomsklubb i Bjuråker
1930-talet fanns en teatergrupp vilken blev stommen i det
ca 1933 bildade Scensällskapet Falkarna.
1936-11-05 bildades syförening
1966 ville två flickor på LME i Delsbo blåsa nytt liv i klubben, vilket också genomfördes. (Källa: Delsbo soc. dem. k. k. prot. 1966).
1980 fanns Delsbo SSU.
1982 bytte föreningen namn till SSU Dellenbygden.
1987 ändrades namnet till SSU Kaos.
1991 är föreningen vilande.

Källa:
Arkiv- och föreningsinventering i Delsbo/Norrbo 1990/1991, sid 162.
Av Ingegerd Blomberg



Annons införd i HP den 24 februari 1910

 

Vem var då Olof Johansson på vars gård man höll det utlysta mötet? 

Delsbo släktbok:
-7 J 19-

17 Jonas Olsson, * 7/5 1848, s. t. bonden O. Jonsson i V. Berge s 3, Delsbo. G. 7/5 1869. Bonde i V. Berge s 3. † 29/9 1876 (lungsot).
6K13 Brita Pehrsdotter, * 19/8 1837, d. t. bonden P. Pehrsson i Fjärdsätter 1, Delsbo. Änka o. omg.  13R21
Olof * 20/7 1868, † 8/4 1872 (växt i magen)
Brita * 6/7 1871                                               16S6
Olof* 17/4 1874. Gårdsägare i Ede 7:8, Delsbo. Olof Jonsson avled på Ljusbacken den 19/12 1961.

  
Olof Jonsson – känd som Klint-Olle

Olof Jonsson, Delsbo
Cykelreparatören Olof Jonsson, Ede, Delsbo, avled på tisdagskvällen i en ålder av 87 år. Han hade sedan något år tillbaka vårdats på Ljusbacken, där han nu också slutade sina dagar.

Klint-Olle som han kallades var en ovanlig och särpräglad personlighet. Han hade sina egna tankar och funderingar om det mesta i livet och han ville alltid hålla sig till det han ansåg vara rätt och riktigt. För alla sina vänner och bekanta framstår han som en fin och rättsinnig människa.

Han var bondson från Sjulsberg, son till Jonas Olsson och hans hustru Brita Persdotter. Tvåårig blev han faderlös men fick en god fosterfar i en granne, Klint-Lars, med vilken modern gifte om sig. När han var sju år, såldes Sjulsbergsgården och man flyttade till fosterfaderns hem på Bjurbackarna.

Efter några år som dräng i hemorten sökte han sig ut i världen, blev gruvarbetare i Malmberget och sedan rallare efter banan mellan Gällivare och Kiruna. Återkommen till Delsbo var han dräng först hos Sigrid Kron, sedan hos länsman Kjällander. Han köpte egen gård, nuvarande 1)Hagens, för att sedan flytta till Folkets hus, där han var föreningens förste vaktmästare. År 1932 köpte han den gård i Ede, där han sedan haft sitt hem och sin cykelverkstad. Som cykelreparatör började han f.ö. omkring 1907, då smeden 2) L. G. Nordén flyttade till Delsbo och hyrde en lokal av honom hos Hagens. Han hjälpte Nordén som cykelreparatör, men från 1915 drev han egen rörelse.

Klint-Olle var en av pionjärerna inom ortens arbetarrörelse. Det var också han, som upplät sin gårdstomt hos Hagens, för Kata Dahlström en sommarkväll 1910 eller 1911, då hon som den första socialistagitatorn i orten talade från förstutrappan inför en stor och ganska förbryllad publik.

Men det var inte allt i de nya lärorna han accepterade. Han anammade bara det han själv ansåg vara rätt. Så var det också på det religiösa området, där hans beläsenhet och kunskap var mycket stor. Med åren framstod den gamle cykelreparatören som en i bästa mening god och gudfruktig människa. Han var ogift och sörjes närmast av syskonbarn, grannar och vänner.
Avskrift:
Viveca Sundberg

Trots den fina minnesrunan, med två fina pusselbitar, fick vi ändå inte veta var gården låg.

1). Vem, eller vad är Hagens? Är det en släktgård -ett gårdsnamn, eller är det bara namn på en gård?
Ett gårdsnamn i Ede är det inte, det tror vi oss veta, men ett namn på en gård kan det vara. I så fall på en person med efternamnet Borg, från Hagens, som är ett gårdsnamn i Hammarsvall 8. Hade någon därifrån flyttat till Ede? Mycket letande bland Borgs barn gav inget avgörande resultat.

2). Motorreparatören Lars Gustaf Nordén kände vi till, men inte hans adress. Han kom till Ede 1907 och stannade där till 1917 då familjen flyttade till Ava,  Avavägen 1, där sedan sonen Gunnar Nordén tog över verksamheten.  

I hopp om att hitta något som har förbigåtts i minnesrunan, har Viveka Sundberg följt Olof Jonssons förehavanden genom husförhörslängder

OLOF JONSSON född 17/4 1874

Husförhörslängd 1867-1874
Fader: Bonden Jon Olsson * 9/5 1848 † 29/9 1876
Moder: Hustru Brita Persdotter * 19/8 1837
Olof, * 20/7 1868. † 8/4 1872
Brita, * 6/7 1871
Olof, * 17/4 1874

Här bor familjen i Västra Berge s3

Husförhörslängd 1875-1882
Familjen bor i Sjulsberg 2. Jon Olsson avlider 29/9 1876.
Brita Persdotter gifter sig den 12/5 1878 med Bonden Lars Larsson Klint * 22/12 1843 i Fjärdsätter.
Barnen Olof och Brita följer med.

Lars och Brita får ett gemensamt barn, dottern Karin * 29/10 1878

Husförhörslängd 1883-1892
Familjen bor i Fjärdsätter, förmodligen Lars Larsson Klints föräldrahem (Bjurbackarna?).
Tillökning i familjen skett med dottern Anna * 21/12 1881 † 6/5 1885 och sonen Lars * 6/12 1883 † 25/2 1884.
Notering om Lars Larsson Klint ”Återkom från fängelset i Göteborg 1887 med vitsord om gott uppförande. Fröjdebok nr 287

Husförhörslängd 1893-1899
10/1 1895 flyttar Olof Jonsson till Bäcksvedjorna, Bjuråker, återkom till Delsbo 8/11 1897.

Husförhörslängd 1900-1905
År 1900 flyttar Olof till Ede (inget nummer) och står där som gårdsägare

Husförhörslängd 1906-1910
Står fortfarande som gårdsägare i Ede

Husförhörslängd 1911-1917
Står som gårdsägare och arbetare i Ede

Husförhörslängd 1918-1923
Är fortfarande bosatt i Ede men gårdsägare är överstruken, står nu som vaktmästare

Husförhörslängd 1924-1933
Är fortfarande bosatt i Ede, står nu som Velocipedreparatör

Husförhörslängd 1934-1944
Är fortfarande bosatt i Ede, står nu som Velocipedreparatör


Viveca Sundbergs envisa letande efter gården Hagens, som Olof Jonsson ägde i början av 1900-talet, gav till slut resultat.

Det här är bakgrunden till gårdsnamnet Hagens.

Den 15 januari 1904 fick Olof Jonsson lagfart på Ede 1:19. Säljare: (3T8) Isak Rudolphi
Den 5 februari 1917 säljer Olof Jonsson fastigheten Ede 1:19 till (13T36) Erik Bergqvist.
Den 2/6 1919 säljer Erik Bergqvist Ede 1:19 till (51F2) Kristina Törnqvist
Den 22/11 1920 säljer Kristina Törnqvist Ede 1:19 till (10L12) Erik Eriksson från Hagens Hammarsvall s8.

Därefter har fastigheten tillhört samma släktgren berättar (14M48) Karin Jonsson f. 1934, som med sin man Herbert tog över fastigheten efter Erik Eriksson.

Karin som är uppväxt här, men vars far kommer också från Hagens i Hammarsvall och har nu överlåtit fastigheten Hagens, Ede 1:19, Furugatan 5, till sitt barnbarn Andreas Jonsson.

Karin känner väl till gårdens historia. Hon har hört berättas att när Kata Dahlström var där så eldade man så mycket att kakelugnen sprack. När de flyttade därifrån hittade man gamla brev och räkningar efter motorreparationer och liknande, men allt sådant blev bortkastat.


Furugatan 3, granne med Staffansgården


Furugatan 5, och nuvarande Staffansgården. Detaljbild ur ett vykort från slutet av 30-talet


Dessförinnan fick vi fått reda på var någonstans Klint-Olle haft sin slutliga bostad och cykelverkstad.

Det var den minnesgode Gunnar Mårtensson i Fredriksfors f. 1928som kom med den saknade pusselbiten. När han fick höra namnet cykelreparatör Klint-Olle, kunde han berätta, att till honom hade han varit med sin motorcykel, en gång på 40-50-talet. Han visste exakt var huset var och vem som ägde det. Efter ett samtal med Stig Holst, fick jag så uppgiften bekräftad, att det är hans son, Mikael Holst som äger huset idag på Furugatan 37.
Fastighetshandlingar visar att Olof Jonsson fick lagfart på den här fastigheten Ede 7:8 den 26 september 1932.

 
De här båda är nästan jämngåriga – 86-årige cykelreparatören Klint Olle Jonsson i Delsbo och hans gamla upp-och-ner-trampare, som han nu donerat till hembygdsföreningen. Den ägdes först av J. O. Westerlund och Erik Eklund.


Adressen är, Furugatan 37, Ede 7:8, på gränsen mot Hammarsvall.


Furugatan 37, den 7 dec. 2019. Den här vackra gården, liksom gården bredvid, tillhörde en gång i tiden samma familj.

 

 

Kamratmöte i Delsbo.

En strålande söndag i slutet av oktober hade de soc.-dem. kvinnorna i Hälsingland stämt möte i Delsbo. Uppe på arbetareborgens kupolliknande tak i samhället vajar det röda samlingstecknet för den friska vinden; vi styra kosan dit, där var samlingsplatsen för arbetarekvinnorna. Buss efter buss anlände, glada kvinnoröster blandade sig med motorernas surrande. Sedan värdarna, Delsbo kvinnoklubb, sörjt för välkomstkaffe öppnades mötet av fru Inez Vickström, Söderhamn, som i varma ordalag hälsade de närvarande välkomna. Efter unison sång vidtog mötet.

Föredragens rad börjades med syssloman Edboms redogörelse för landstinget och dess arbetsuppgifter. Vidare talade riksdagsman Aug. Sävström om dagspolitiska spörsmål, vilka voro alltigenom intressanta och klarläggande. Folkskollärare J. Karlsson, Långede, höll en föreläsning över Dvingers bok ”Armén bakom taggtrådarna ”. Det med värme burna föredraget, ett fredsföredrag som sent skall glömmas, mottogs med livligt bifall. Sedan fru Vickström framburit auditoriets tack till talarna avslöts det egentliga mötet med några käcka sånger ut Tidens sångbok.

Efter en stunds kaffepaus vidtog den lättare delen av programmet med musik m. m. och senare en präktig supé, varefter gästerna, som även önskade se den natursköna nejden omkring, bröto upp medan ännu något av dagern var kvar, alla tacksamma och glada över en givande dag. Sprid Morgonbris julnummer bland vänner och anhöriga.

Källa:
Tidningen Morgonbris 1930

 

 

Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt

Om du gillar den här sammanställningen och vill stödja vårt arbete är en gåva eller donation senare,  mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Delsbo
Du kan också Swisha din gåva till 073-600 42 78

Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra

Sammanställt av Åke Nätterö

Tillbaka till toppen

Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *