Vi har alla synpunkter på våra vägar, så var det förr och så är det nu.
Innan vi fick järnvägar var det bara till att knalla och gå, så var det för Per-Olof Ståhl i Bjuråker. Han var soldat och fångvaktare på Långholmens fängelse i Stockholm. Varje sommar när han fick permission, fick han fotvandra de mer än 40 milen till hemmet i Bjuråker. När hösten kom fick han göra samma vandring tillbaka. Detta gjorde han under sju år. Så var livet då.
Läs om Cronstedts milstenar.
Läs historik om Riksväg 84.
Gävleborgs läns vägars historia.
Länsstyrelsen Gävleborg, och våra vägar
Lista över länsvägar i Gävleborgs län.
Högertrafik 1967
Klockan 05.00 söndagen den 3 september 1967 infördes högertrafik i landet.
Brevlådor och mjölkbryggor (om sådana var i bruk) fick flyttas över till höger sida.
Se trafikomläggningen på Youtube.
Post – och husnummer
1968 infördes postnumret i landet för att underlätta all postsortering.
2006 kom nästa förändring. Postnumret ersattes med ett fastighetsnummer som ingår i ett officiellt register för att underlätta för räddningstjänst, polis, taxi, hemtjänst, posten m. fl. att snabbt hitta rätt.
Följ oss på Facebook,och dela gärna den här sidan med dina vänner
Gillar du sidan ber vi dig vänligen klicka på Gilla-knappen. Tack!
Har du en egen hemsida får du gärna länka till dellenportalen.se Tack för ditt stöd!
Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det dokumentet du har framför dig.
Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan.
Reportage ur Högs-fåret 2001
En del av den gamla landsvägen finns ännu kvar. I bakgrunden Högs kyrka
Gamla landsvägsbron över Hornån
Väghållningssten
Väghållningsstenar är markeringar av varierande utformning som förr stod uppställda utmed allmänna vägar och visade den vägsträcka som markägaren var skyldig att hålla i farbart skick.
Redan på medeltiden hade bönderna och jordägare olika väglotter att sköta. År 1628 fick det nyinrättade Lantmäteriet uppgiften att göra längder för så kallade väglottsdelningar. I dessa delningslängder förtecknades den aktuella vägsträckan, som skulle underhållas av markägaren. Vägavsnitten markerades med väghållningsstenar. Vägmarkeringarna (som oftast var av trä) utformades efter markägarens smak. Vanligen förekom gårdsnamn eller ägareinitialer, uppgift om gårdens storlek i mantal samt en pil som markerar åt vilket håll underhållet sträcker sig. Att jordägaren skötte sin plikt kontrollerades årligen genom vägsyner, bönder som inte gjorde ett fullgott arbete fick protokollförda anmärkningar.
År 1891 fick Sverige sin första väglag som trädde i kraft 1895, där stadgades för första gången om väghållningsstenar. Enligt den nya lagen blev de nyinrättade väghållningsdistrikten ansvariga för väghållningen. I 30 § heter det angående väghållningsstenar: ”Vid ändpunkterna af hvarje till underhåll indeladt vägstycke skola väghållaren anbringa tydliga märken, angifvande den fastighet, som har vägstyckets underhåll sig ålagdt.”
Skyldigheten att underhålla vägarna låg på bönderna som brukade jorden. För att hålla reda på turordningen använde man sig av s k plogklubbor. Man ”ägde” klubban under den vecka man hade ansvaret. Några använde plogklubban som en stafettpinne som överlämnades till nästa gård efter fullgjord plogtur.
Så långt det var möjligt hade man sedan urminnes tider strävat efter att lägga vägarna där marken var torr och fast. Med fördel drogs de utmed rullstensåsar eller andra höjdsträckningar.
I 1734 års gästgivarförordning talas det om att landsväg skall läggas där den behövs och att den skall dras fram på jämnaste och genaste sätt.
År 1790 kom en förordning om vintervägsunderhåll som sade att varje socken skulle bilda ploglag bland dem som bodde närmast den stora landsvägen. De som ingick i ploglaget fick ersättning av socknens övriga invånare.
Ploglag sammankallades med särskilda budkavlar; plogklubbor. På kavlarna fanns medlemmarnas initialer. Ansvarig för ploglaget var snöfogden och han var i sin tur ansvarig inför länsman.
Snöplogar började inte komma i allmänt bruk förrän vid 1700-talets mitt.
Den 7 juni 1934 kom så förordningen om vägdistrikt, som övertog underhållet och byggandet av vägar och broar m.m. Detta blev en stor lättnad för bönderna som blev fri en tung belastning.
Väghållningsstenar är liksom milstolpar en fornlämning som skyddas enligt lag.
Plogklubba, Holm 1837. Bilden utlånad av Anders Martinsson
Nära Gia 41 finns en väghållningssten
Bild på stenen i Gia har vi fått från Anders Martinsson
Riksantikvarieämbetets karta visar här tre väghållningsstenar.
Gården som ligger utefter Bergsjövägen är Gia 51.
Beskrivning av väghållningssten 1.
Beskrivning av väghållningssten 2.
Väghållningssten, granit, 0,5 m h, 0,2 m br vid basen och 0,12-0,18 m tj. Stenen är huggen med plan topp. I SV sidan är
inhugget: BALDRA, i SÖ sidan: N 3 och i NV sidan: N 4.
Beskrivning av väghållningssten 3
Väghållningssten, granit, 0,7 m h, 0,2 m br vid basen och 0,15 m tj. Avsmalnande uppåt, plan topp. I V sidan är inhugget:
BALDRA N 8.
Högs-fåret 1999
SAMFÄLLIGHETSFÖRENINGAR, VÄGSAMFÄLLIGHETER OCH VÄGFÖRENINGAR I HÖG
Källa:
Arkiv- och föreningsinventering i Forsa/Hög,1993/1994, sidan 333.
Samfällighetsföreningarna är samtliga bildade efter 1974 men bygger ofta på en äldre sammanslutning.
Förkortningar:
ga Gemensamhetsanläggning
VSF Vägsamfällighet. Laga förrättning enligt enskilda väglagen
SMF Samfällighetsförening. Laga förrättning enligt anläggnings-och samfällighetslagen
SAMFÄLLIGHETSFÖRENINGAR
Glimsta – Tåsta SMF Sigsta ga: 3; vägar
Gåcksäters SMF Gåcksäter ga: 1; vägar
VÄGSAMFÄLLIGHETER
Bromsvallens VSF
Hallbo – Granås – Överbo VSF
Hallstaåsens VSF
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Delsbo, eller Swisha till 073-600 42 78
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra
Tack för ditt besök!
Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62