Bjuråkersmålet Mö – Sk

Bjuråkersmålet del 3.

Allt material i den här artikeln är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.


Ordbok över Hälsinge-dialekter 1841.


Följ oss på Facebookoch dela gärna den här sidan med dina vänner


Om du gillar den här sidan, glöm då inte att att klicka på Gilla-knappen. Tack!

 

BJURÅKERSMÅLET

Mö – Sk

 

môrske kvälla mörka kvällar s
môrskre mörkret s
môscht mörkt a
mô’se mossa s
motti hårdkokt gröt s
motto mjölmat s
mul.bete föda för kreaturen i skogen s
murpanna vedeldad panna i lagården för varmvatten s
måhä’ jaså s
mål.mella mellan måltiderna
måvetta må ni tro
med konj
mäa under tiden, medan adv
mäett alltid adv
mäg mig pron
mäkta förmå v
mämme, mämmä med mig
män varje adv
mängta, -e, –, — knåda v
männ min pron
männ gång alltid adv
mäscha, -te, -t märka v
mäsche, -, -a, -an märke s
mässe med sig
mässlag i mesta laget” alltför mycket
mätjesga’r märkesgarn s
mättja lapa (om katter) v
möas ha det besvärligt v
möl.ja bröd kokat i mjölk s
na´telig liten och mager a
naggane liten liten men god och duktig a
naggl.a fingra på v
naggl.an naglarna s
na’ra borra (i stockar) v
na’ra, -e träplugg, -ar s
nasstuga, -e drängkammare s
na’tele litet, lätt, värdelöst a
na’telen liten, vek a
nda’r den där pron
ne nöd s
neafôr nedanför adv
nebe’en nödbjuden, svår att övertala a
neen nödig a
nerre nertill adv
nibôren ko nykalvad ko s
nickl.a, nickl.an nycklar, -na s
nifedd nyfödd
nile nyligen adv
niligen nyligen adv
nipa, nep, neppe nypa, nöp, nupit (nypt) v
nischa nytta v
niss nyss adv
nit på flit, avsiktligt a
nitja, -e, -a, -a nyttja, använda v
nitjel, -n, nickla, -n nyckel s
nittja nyttja v
nivälle färskt hö, uppväxt efter slåttern s
nô. ska´dô. völ.a ba´ra nu ska du lyda bara
nôa nita fast v
nôbb småspik, nubb s
nôksen orkeslös, slö a
nôrnäva vänsterhänt v
nôrôm norr om s
Nôrspågårn gården mot norr s
nôssin någonsin adv
nun nu adv
nun helle… nu tror jag väl att…
nun lell men nu
nyvälle nytt gräs efter slåttern s
nåchtans någonstans adv
någelônna någorlunda adv
någelônnes någorlunda adv
nåppa, nôppa småplocka v
nåre enka några enstaka
nåssånär någotsånär
nämma närma eller nära adv
nämmare närmare a
nännas, -des, -ts vara snål, ha råd v
nännele fint, rart a
näverskomil så långt som en näversko räcker. Ca 6 km s
nöa’l.ing odugling s
nöen nödig a
obelônsam ha dåligt tålamod
obo’tele obotlig adv
ôcke jô. jär vilket jag än gör
ôcken vilken, vem v
ôcken vät vem vet
ôcken äre? vem är det
oem oöm, nånting som tål att handskas hårdhänt med a
oferbôrsam oförbehållsam, framfusig a
ofrå sömnig, omornad, nyvaken a
ofäl.ig halt, Va ofäl.ig han ä = Vad halt han är v
ogôlle olämplig, oäven a
ohappa oförmodat, ofrivilligt adv
ojocht ogjort v
oknitt eller oknytt besök av spöken
ol.shlajjen fyndig med svar på tal a
olaga vara opasslig, illamående v
olämpa för mycket, ofantligt adv
ôm Gu vill, å boen hôlle om Gud vill och boningarna håller
ôm hä hittas på om det blev så av en tillfällighet
ôm sänner då och då, pö om pö
omaaga lättäcklad adj
omaaga vara glupsk och omättlig v
omische ovanligt adv
ômjens ovillkorligen adv
omängna känna äckel s
omängnas må illa v
ônna undan adv
ônnajocht undangjort v
ônner under prep
ônnerifrån underifrån prep
ont i höjjen ont i hågen, ängslig a
ont i ron ont i höften
ontöjjen ängslig a
onåssam otålig v
onö’a onödigt, Jära nå i onö’a = Göra nåt i onödan v
ôppat upptill adv
ôppe på bena vara uppe i farten
ôpphôllsvär uppehållsväder s
ôppi lutn uppe i sluttningen
ôppjust uppenbart för alla
ôpplega snö på träden, speciellt på yngre bestånd s
ôppôm ovanför prep
ôppstena´t trotsig a
ôppstôp vatten på isen s
ôppå ovanpå prep
ôrm orm s
ôrmas göra nåt med besvär och förargelse v
ôrmas mä ha besvär med något v
ôrmjälla skogsödla s
ôrre orre s
ôrska orka v
ôss, vôss oss pron
ovôl.en ovarsam a
pacha’s rolig historia s
packetôllare pakethållare s
pank en sorts mjölkmat (ostliknande) s
pashlt palt s
pashltmel.ja kokad palt s
pela ur nånting har gått snett v
pellra skrynkla ihop sig v
pellra hop skrynkla ihop v
pellra se skrynkla till sig v
persig kittslig a
pick, -en, -a, -an nagg, för att nagga bröd vid bakning
pien pinnen s
pingelurska tygmössa till hembygdsdräkt a
pinka pingla, som man hade på hästen eller skakeln s
pinslen spinkig a
pissma’r skrämd märr s
pissmira stackmyra s
pjask blaskväder eller blött s
pjaska stänka v
pjersig pjoskig a
pjål. gnäll s
pjål.a gnälla v
pjål.ig gnällig a
pl.eja, -de, -t plöja, plöjde, plöjt v
pl.ekta plikta, få ersätta något v
pl.esa, -te, -t kasta v
pl.ôckjära en syssla som tar tid s
pl.ôckti’g dåligt ylletyg s
pl.ösa, -te, -t kasta v
plägning förplägnad s
pôcha pölsa s
pocht, -en, -a, -an port s
pômp, -en, -a, -an pump s
pôra arbeta långsamt, elden brinner dåligt v
pôra, -e, -a, -a vara småfärdig v
pôrig småfärdig, ta god tid på sig a
pôrsk skräp (oftast litet) s
pôse, -n, -a, -an påse s
pôta peta v
pôttra vara småputtrig, vara stingslig v
prestgål., -n, -a, -an prästgård s
preva pröva v
professorisk provisorisk a
prômt prompt adv
prôpp, -en, -a, -an propp s
präddikstol., -en predikstol s
pulsånger polisonger s
pulu´ka klå någon (ofta lekfullt) v
pursken purken, vresig a
pust, -en blåsbälg s
putäll, -en, -a, -an butelj s
pynta, -e, -a, -a göra fint v
på emse sian på bägge sidorna
på en hôft ungefär, på en höft adv
på natta på natten
på nit på flit
på nånner någotsånär (mest om hälsan) adv
påhittelen påhittig a
pålôdda påklädd mer än vanligt v
påppen pärluggla s
påsse på sig
päle, -a, -e, -an potatis s
pälegre’t potatisgröt s
päletjitte, -n, -a, -an potatisbinge s
pälskrika nötskrika s
ra, -a, -e, -an rad s
ra´men rackars, ett svagt svärord a
ra´men lätt svordom s
rabba, -e, -a, -a slå med lie v
racka löpa (om hundar) v
raft sparre på taket s
raga´sa väsnas v
raga’sa väsnas v
raggel. något ostadigt s
rall skvaller s
ralla skvallra v
rallbytta skvallerkärring s
rallgås skvallerlön till någon, som sprungit med skvaller s
ra’me, -n en elak en s
rammel. skräp, onödiga saker s
rannt rann v
rat skräp s
ratet skräpigt a
raväg genast adv
re, rea, ree röd, röda, röda a
re´vinbär rödvinbär s
rebba ribba, list s
reding röding s
regndaska häftig regnskur s
rek rök v
reka bryta hit och dit v
reka sônt bryta sönder v
rekan´t sônt stol´n! sitt inte och rucka på stolen v
rekig ostadig, mest om möbler a
rekteg riktig a
rektigan chettolle en riktig ynkrygg s
reletta rödfärga v
relätt rödblommig a
rennt rent a
rensna rensa v
rera röra s
res, -e, -, -a travad ved (8-10 st, i kryss) s
resma reva s
resmas tyg som rispar upp sig v
resäft recept s
revva spricka s
rika röka v
rimpa, -, -e, -an remsa, smalt stycke s
rinbär rönnbär s
ripa, -, -e, -an liten reva eller spricka s
rissa bestiga (brunstbeteende hos kor) v
rissa å ragasa leva om och klänga v
ritanne bl.et rit blöt, genomblöt a
ritbl.et alldeles blöt
ritjen röken s
roa hässjestång s
rôck, -en, -a, -an spinnrock s
rôcka bli rött på himlen v
rôckhuvve spinnrockshuvud s
rôckstuga samling för att handarbeta (förr med spinnrock) s
rôg, -en råg s
rôggål gärdsgård s
rôgmjel., -e rågmjöl s
rol.e roligt a
rol.igest roligast a
rol.igesta roligaste a
rômdri’g vara för stor a
rômm glapp a
rômmsam rymlig a
rômste´ra, -e, -a, -a föra oväsen v
ron höften s
rôn brunstig a
rônning skogsområde s
rônnt runt a
rota, rote, -a, -a råma (om kor) v
rôten rutten a
rotstampa rotmos s
rôtta, -, -a, -an råtta s
rôv –a ända –n, bak, -en s
rul. knöl, bylte s
råka ti råka ut för sjukdom v
räcka, rackte, rackt räcka v
rädd på hejda rädd på höjden
rädda skrämma v
räfsa ätte räfsa extra noga vid hässjan v
räjsa retas v
räkkna räkna v
rämja gråta häftigt, skrika högt v
rämja, -e, -a, -a skrika v
ränna, -de, -t springa v
rännchuk magont a
rännchuka diarre s
rännmjôl.k skummjölk s
ränntäckl.a rännyxa för urtäljning i stockar s
rävrômpa åkerfräken s
rölätt rödkindad a
sa hull dam på så höll dom på
sa ska´re va´ra så ska det vara
sa’ vôl.en så skapt, så intresserad a
sa´mallra jämnåriga a
sa´rja kälta, envisas v
sakran sakerna s
sa’ktelen sensam a
sakte’rlig sensam a
sallde sållde v
salle skräphö s
sanna menne ol. sanna mina ord
sashlt salt s
schôlva stäle själva stället, just det stället
schäggel.tänt med ojämna tänder v
schättja lin skäkta lin v
seckel. dräggel s
seckl.a dräggla v
seffre siffror s
Seggre Sigrid
seltje silke s
selver silver s
sema sy v
senn, senne, sett sin, sina, sitt pron
sennas, sens synas v
senning messmör s
Sergårn, Serstugo gården eller stugan mot söder s
sersa dröja, vara långsam v
sersig långsam a
sesselschit gulsparv s
seså´n eller seså´ne så där, på det viset
shla´sa hasa, gå långsamt v
shla´sig långsam, slarvigt beteende a
shlabberdas en otrevlig en s
shladdrig sladdrig a
shlagda styrslanor (efter körväg i skogen) s
shlak slak, känna sig vissen v
shla’msig vårdslös, glömsk a
shlanka slå dank v
shlarvtänne trasiga tänder s
shla’sa dra benen efter sig v
shla’sig ovårdad a
shleg kvicktänkt, fyndig a
shlette slitet a
shletten sliten a
shlike ene sådana
shlink halt a
shlinka, -e, -a, -a halta v
shlô da´l.ka´rra slå blå dunster, småljuga v
shlô, -og, -ôje slå. Han hade slôje täkta = Han hade slagit åkern v
shluddra sluddra v
shluring mjölmat s
shlusk slusk s
shluta, -e, -a, -a sluta v
shlå slå s
shlång skymt s
shlåtter slåtter s
shläe, -n, -a, -an släde s
shlänga, shlång slänga, slängde v
shläppa slippa v
shlätak släde, (mest i form av leksakssläde) s
shlätje godis till korna s
si´ben revben s
sia, -, -e, -an sida s
sia ve´ vid sidan om
siamä´ på sidan om adv
side’ra, -e, -a, -a mista v
silunner styrslanor (efter skogsväg) s
sinka dröja, göra så något fördröjs v
sinksam långsam a
sinnig arg, ”jô vacht sa sinnig” adj
sir senare adv
sire rishop på sjöbottenför fiskar s
sishlta sylta s
siskan syskon (flertal) s
sista nicken på slutet, i sista momangen adv
sita, -, – ha ett barn på knä v
ska´kunga linavfall vid skäktning s
ska´le värdefull, dyrbar a
ska´lig någonting som är värdefullt a
ska’ke, -n –a, -an linskäkt s
skakel., -n, -l.a, -l.an skakel s
skakel.benn hest skakelrädd häst s
skakel.kl.ôcka skakelklocka (användes vid timmerkörning) s
skakel.trä en träkrok att fästa skakeln med s
skakungar avfall av lin, används för drevning s
skarspbre´ hårt bröd s
skita skarva v
skita, -tte, -tt (skôkt) sköta på, öka på v
skobot skojärn s
skoel.n skolan s
skôfta skofta, arbeta över v
skog, skojjen skog –en s
skôja skoja v

 

 Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt

Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Delsbo eller Swisha till 073-600 42 78

Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra

Tack för ditt besök!

Sammanställt av Åke Nätterö och Viveca Sundberg


Bjuråkersmålet HA-MÖTillbaka till toppen Bjuråkersmålet SK-Ö

Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *