Prylsvar 2014

Välkommen till Dellenportalens prylsvar !

Här får du svar på alla prylar vi frågat om under 2014

Dellenportalen har under åren samlat på sig många udda föremål från de mest skilda områden.

Att hitta en pryl, ett föremål som ser spännande ut, men som man inte har en aning om vad det kan vara, är verkligen spännande. Det är som att få ett rejält napp, och man vet inte vad som fastnat på kroken. Alla samlare känner igen situationen när man plötsligt hittar något nytt till sin samling. Man får en ”kick”.  Sedan kommer det intressanta sökandet att försöka klura ut vad det egentligen är för något man hittat. Ibland är svaret snopet enkelt, men det kan också vara överraskande bra. I vart fall är det slutresultatet som är drivkraften till att fortsätta leta efter udda saker, och i slutändan är det meningen att det ska komma dig och många andra till glädje genom den här leken ”Hemliga Prylen”.

Dellenportalen blandar allvar med lek och delar varje vecka med sig av en ny pryl, med undantag för uppehåll under sommaren då alla har annat att tänka på.

Allt material i den här artikeln är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande. Men det är okej att använda några av Dellenportalens bilder, frågor och svar om ni anger Dellenportalen som källa. Men det är inte okej att ta bilder och text och lägga ut det på andra sidor.

Gillar du den här leken får du gärna dela den med dina vänner


Var den här sidan intressant? Glöm då inte lägga den bland dina favoriter.


Har du en egen hemsida får du mycket gärna länka till oss

 

PRYLEN 2014

Innehåll
26. Diskställ
27. Skålpundsvikt
28. Munvidgare
29. Lodbräda
30. Rånrullare
31. Strigel
32. Putsbricka
33. Ostprovare
34. Äggsnoppare
35. Handskpännare
36. Oxkedja
37. Ljussläckare
38. Isblåsa
39. Jästdelare
40. Hylsutdragare
41. Slända
42. Brödsåg
43. Skohängare
44. Delsbo-Käppen
45. Lästkrok
46. Tång till värmeljus
47. Stoppkula
48. Äggställ
49. Stämpipor
50. Klarskinn
51. Väskhängare
52. Spengummiutvidgare
53. Örslev
54. Trynträ/Brems
55. Cigarett-rullare
56. Häftstiftsutdragare
57. Splitsnål
58. Fiskfjällare
59. Gruvkompass
60. Yxskaftskilen SNABB
61. Bokbärare
62. Imglas
63. Tvålvisp

 

 

hp2014-001-diskstall-for-tratallrikar
Pryl nr 26.

Årets första föremål

Rätt svar: Diskställ för trätallrikar

 

 

hp2014-002-skalpund
Pryl nr 27

Rätt svar: 10 skålpund. Vikt 4.250 gram

Ett skålpund =425 gram.
När vikten göts sparades upptill en mindre fördjupning som man
sedan fyllde med bly för att få fram den exakta vikten, vilket var nödvändigt för att få den krönt och godkänd.

Rätt svar fick vi från:
Harry Persson Tås
Eskil Forslund

 

hp2014-003-tandlakarinstrument
Pryl 28

När man vrider på handtaget vidgas käftarna
Vad är det för instrument?

Rätt svar: Munvidgare

Tandläkarinstrument.Mun öppnare som användes när förvirrade, motsträviga och liknande personer behövde behandlas med tvång.
Vi får hoppas att dagens tandläkarverktyg är mer humana.

Se Kringla

 

hp-029-lodbr
Pryl 29. 

Svar: Lodbräda, ett gammaldags vattenpass
Från det övre hålet till den nedre öppningen hängde en lodförsedd tråd.

När tråden täckte mittlinjen stod instrumentet lodrätt.

Se fler lodbrädor på Kringla

 

 hp-030-ranrullare
Pryl 30.

Rätt svar: Rånrullare

Se Rånrullare hos Leksandsträslöjd

 

hp-031-strigel
Pryl 31.
vecka 12

Föremålet är läderklätt på både över- och undersida.
Under ligger föremålets fodral.

En välkänd sak för de som är äldre, men troligen mindre bekant för de som är yngre, vad är det för något?

Rätt svar:  Strigel.
Strigel användes när man skulle vässa rakkniven. Beströk man strigeln med strigel-Massa erhöll man en synnerligen vass egg, enligt reklamen.

Rätt svar fick vi från:
Ragnar Lejemo
Olle Olsson
Harry Persson Tås
Alf Björklund
Anette Spjutsvik

Se fler striglar på Kringla

 

 

 

hp-032-knapputs
Pryl 32
Vecka 13

Föremålet är tillverkat i mässing men finns även i plåt och trä.
Det har använts i det militära till lands och till sjöss, vad är det för något?

Rätt svar: Putsbricka eller putsskydd.
Man trädde putsskyddet över en eller flera knappar för att skydda tyget då man putsade knapparna.

Rätt svar fick vi från: 

Anders Martinsson

Se fler putsbrickor på Kringla

 

pryl-33
Pryl 33
vecka 14

Föremålets längd kan variera. Det kan vara både hälften och dubbelt så långt som exemplet på bilden.
Vad har det använts till?
Rätt svar: Ostprovare. Ingår i utrustning när man tillverkar ost industriellt.

 

 

Pryl-34-Äggsnoppare
Pryl 34
vecka 15

Med denna tingest klipper man av något.
Frågan är vad?

Rätt svar har vi fått från:
Harry Persson Tås
Lovisa Tideström Underdal
Ann-Marie Gunst
Per Nilsson
Ragnar Lejemo

Pryl-34-svar
Rätt svar: Äggsnoppare.
Den som var piga eller hemhjälp på 50-talet minns att innan det löskokta ägget skulle serverades måste skalet först vara av knipsat.

 

Pryl-35-handskutspännare
Pryl 35 vecka 16
Vad är nu detta?
En sak som var vanlig på 50-talet

Rätt svar: Handskspännare
När skinnhandskarna blivit våta var en handskspännare ovärderlig för att handskar och foder skulle återfå sin rätta form när de torkat.

Rätt svar fick vi från:
Harry Persson

Se fler hanskspännare på Kringla

 

 

Pryl-36-Oxkedja
Pryl 36
vecka 17

Ett kulturhistoriskt föremål är denna kedja som var ett viktigt hjälpmedel för hundra, hundrafemtio år sedan. Kedjan är markerad vid varje kvarter=15 cm och hela kedjan är 14 kvarter lång= 210 cm.
Vad kallas den och vad har den använts till?

Rätt svar: Oxkedja
Vid kreatursmarknader fick spekulanter beräkna kreaturens vikt med hjälp av en s.k. Oxkedja, vilket sägs ha fungerat rätt bra, men fodrade en van persons hand.
Ett bröstomfång av 180 cm, motsvarade en levande vikt av 500 kg och varje cm under eller över detta mått motsvarade en sänkning eller höjning med 8 kg.
Ragnar Lejemo skriver att vi kallar det för måttkedja, som användes för att mäta omkretsen på slakt djur för att få fram ca vikten.

Läs om kreatursviktmåttband på Lantmannens uppslagsbok.

 

pryl-37-ljussläckare
Pryl 37
vecka 18

Varken någon maskplockare, musfångare eller gångjärnsknäckare.
Vad kan det vara?
Svar: Ljussläckare
En automatisk ljussläckare i järn tillverkad på 1800-talet i Eskilstuna.
Man trär den runda hållaren på ljuset. Sticker in gaffeln en lagom bit under vecken och tänder lågan. När ljuset brunnit ner till gaffeln frigörs denna, varvid den koniska hättan faller ner och med en rökpuff kväver lågan.
Vi har själva använt denna ljussläckare otaliga gånger och upplevt samma abrupta släckning varje gång.

Rätt svar fick vi från:
Ann-Marie Gunsth
Helen Lundqvist
Alf Björklund
Christina Andersson
Ragnar Lejemo
Anette Nachtegaal
Jan Magnusson
Harry Persson Tås
Stig Eklund

 

Pryl-38-isblåsa

 

Pryl 38
vecka 19

Föremålet är tillverkat av vaxad väv och har en skruvkork av metall.
Vad har föremålet använts till?

Rätt svar: Isblåsa
En isblåsa från idrottens barndom. När skador uppstod som behövde kylas ner kom en isblåsa väl till pass. Denna modell av isblåsa ersättas sedan av en liknande modell tillverkad av gummi.

Rätt svar fick vi från:
Ann-Marie Gunsth
Ragnar Lejemo
Harry Persson Tås

Se fler isblåsor på Kringla

 

 

Pryl-40-Jästskärare
Pryl 39 vecka 20
Föremålet består av en övre och en undre del. Den övre delen har ställbara spända pianotrådar som bildar ett rutmönster och den undre har en svarande botten av trä.
Det är ingen brödrost eller grill utan den minner om en tid då man handlade ”manuellt”.

Vad har föremålet använts till?

Rätt svar: Jästdelare
Jästdelaren förekom i ”manuella” affärer från 30-talet och fram till cirka 1970. Allt såldes ju i lös vikt förr. Jäst var en nödvändig vara, då folk bakade som regel själva.
Med jästdelaren var det lätt att skära till en 50-gramsbit under förutsättning att jästlimpan var någorlunda färsk, annars smulade den sig lätt.

Rätt svar fick vi från
Harry Persson Tås
Ewa Jonsson

Läs om ICA:s historia och jästdelning

 

 

pryl-40-Patronutdragare

Pryl 40 vecka 21

En lite pryl som det står 16 på, om nu det kan vara en ledtråd?

Rätt svar: Hylsutdragare för hagelgevär av äldre modell
Forna tiders hagelbössor typ stifttändare krävde nämligen emellanåt att man hade en sådan manick till hands om patronens hylsa av papp fastnat i läget sedan skottet avlossats.
Man tog till hylsutdragaren om fingerkraften inte föreslog. Att papphylsan fastnade ibland berodde på att den blivit fuktig och svällt, kanske till följd av att den legat och rullat i fickan i blött väder. Bruka mejsel eller kniv kunde ge onödiga repor på vapnet.
Numera är hylsorna vanligen av plast som inte ”svullnar”. Dessutom har moderna hagelgevär ejektorer som spottar ut hylsan efter skott.

Rätt svar fick vi från:
Harry Persson Tås

 

 

pryl-41-slanda
Pryl 41 vecka 22  
Ett fristående redskap som har använts till vad då ?

Rätt svar: Slända

Sländan som fristående redskap används för att spinna tråd manuellt och består av en trissa på ett skaft.

Sländor finns av olika modeller, som kan delas in i två kategorier: hängande och stödda. Stödda sländor stöds mot ett underlag, till exempel en skål, medan hängande sländor snurrar fritt. Hängande sländor kan i sin tur delas in i topptyngda och bottentyngda sländor beroende på om trissan är placerad upptill eller nedtill.
Klicka här för att lära mer om tekniken att använda slända.

Rätt svar fick vi från:

Lasse Lonewoolf Korva
Kristina Hammarström
Ragnar Lejemo
Harry Persson Tås
Ann-Marie Gunsth
Anja Åslund

 

 

pryl--44-brodsag

Pryl 42 vecka 23  

Näst sista prylen före sommaruppehållet

En vass såg med ställbart blad tillverkad helt i metall. Använd till vad?

Rätt svar: Ett redskap att skiva gurka, rödbetor, korv, ost och bröd med. Hette Sagoskäraren och kostade 9:50 omkring 1950.

Rätt svar fick vi från:
Anja Åslund
Ann-Marie Gunsth
Harry Persson Tås

 

pryl-43-skotorkare

Pryl 43 vecka 24 

Detta är sista prylen före sommaruppehållet. Lämpligt nog är det en praktisk sak som man hade med sig på cykelutflykten eller fotvandringen på 1940 och 50-talet.
Vad är det för något?

Rätt svar: Skohängare
En praktisk skohängare som man hängde upp sina blöta skor i oavsett skostorlek. Där fick skorna hänga med sulorna uppåt tills de blivit torra. På den tiden hade de flesta skor rejäla sulor med kanter vilket dagens skor saknar, därför är skotorkaren mindre användbar idag.

Se Skohängare på Kringla

Rätt svar fick vi från:
Harry Persson i Tå, Bjuråker, som själv hade en likadan torkhängare på 1940-50-talet

Lars Håkan Nilsson skriver,

Hej… Pryl 43, 2014 – ”skotorkaren” – användes för ytterligare ett ändamål… I a f av min farbror (men troligen även av en hoper kavalerister)… Han hade sina ridstövlar hängande i en sådan ”hängare”… Genom att hänga upp sina ridstövlar hölls de höga stövelskaften raka och fina… Min farbror var född 1910 så det var handsydda fina ridstövlar med lädersula… Övre delen av stövelskaftet var ”styvt”, så det kunde hålla formen (så länge det inte var fuktigt) men skaftdelen runt ankel var mjuk och smidig… Ställde man ett par sådana stövlar på golvet vek de sig… För att inte ”få veck” i ankeldelen användes ”hängare”… Jag fick både ”ridstövelhängaren” och ridstövlarna i arv efter min farbror… Det är en exakt likadan ”stövelhängare” som den ni visar på bild…

 

 

pryl-044-krycka
 Pryl 44
vecka 35

Käppen är något över hundra år gammal och har sina rötter i Dellenbygden, men den döljer en hemlighet. Vilken?
Det är vår fråga på pryl 44

Rätt svar har vi fått från:
Sune Lund
Kerstin Cámel

 

pryl-44-svar

Reklambladet är från 1911. Som framgår laddades kryckan med en patronliknande knallkork.
I kryckan finns en inbyggd mekanism som fick laddningen att explodera vid hastig fram-och åter rörelse.

 

Pryl-42-Lästkrok
Pryl 45

Efter förra veckans lite spektakulära sak, kommer nu en mer konkret pryl. Det är en krok av något slag. En gång i tiden var en hel yrkeskår beroende av en sådan här nu helt oansenlig krok.
Vår fråga är, vad har kroken använts till?

Rätt svar: Lästkrok
Rätt svar fick vi från Ragnar Lejemo som skrev:

Hej. pryl 44 ser nästan ut som farsans läst krok,
en krok som man haka i trälästen som satt i skon hos en skomakare
när trälästen skulle dras ur skon

När skomakaren var klar med sin nytillverkade sko behövde han få loss sin läst som satt fast inuti skon. Det var då hans lästkrok kom till användning. Bak i lästen fanns ett hål för lästkroken som gjorde det lätt att få loss den ur skon.

Se lästkrok på Kringla.

 

 

pryl-47-till-varmeljus
Pryl 46
Vecka 36

En aktuell pryl.

Vad är det Viveca håller i handen, det är frågan.

Rätt svar fick vi från:
Ragnar Lejemo
Märta Bergström
Harry Persson Tås

Rätt svar: Tång till värmeljus

 

 

 

pryl-46-strumpstopp

Pryl 47
vecka 37

Kort beskrivning. En kula i trä, sen blev det stopp.
Vad har den använts till?

Rätt svar: Stoppkula.
Användes vid strumpstoppning, troligen före stoppsvampen.

Harry Persson skrev:
Veckans pryl är en stoppkula, som farmor använde, när hon lagade strumpor åt oss barnbarn. Sen kom väl svampen?

Rätt svar fick vi från:
Ragnar Lejemo
Astrid Forslund
Ann-Marie Gunsth
H
arry Persson Tås
Ann-Britt Schulstad

Se stoppsvampar på Kringla

 

pryl-45-aggstall

Pryl 48
Vecka 38

Ett stapelbart föremål fullt med hål, med handtag och tre ben tillverkat i gjutet järn.
Diameter från handtag till handtag 24 cm. Benens höjd 6,5 cm.
Vad har det använts till, det är frågan?

Rätt svar fick vi från från:
Annika Wallström
Ann-Marie Gunsth
Harry Persson Tås

Rätt svar: Äggställ
Äggstället stod väl synligt på lanthandlarens disk. När efterfrågan på ägg var stor kunde han stapla flera äggställ på varandra.

Se äggställ på Tradera

 

pryl-049-stammoinstrument
Pryl 49
vecka 39

Ett litet betydelsefullt föremål som består av sex hopsatta runda rör.
Vad kan det vara?

Rätt svar: Stämpipor.

Rätt svar fick vi från:
Ragnar Lejemo
Anja Åslund
Agneta Zinderström
Maja-Lena Swing
Annika Wallström
Harry Persson Tås

Stämpipa med stämmorna A, E, D, G, H, E.
En ton för varje sträng på gitarren.

Här kan du läsa mer om musik stämmor.

 

pryl-48-klarskinn
Pryl 50
vecka 40

En liten oansenlig sak som en tid var av stor betydelse, framförallt under ransoneringstiden.
Det är inte en frukostflinga eller brödbit, utan vad då och vad har det använts till?

Rätt svar fick vi från:

Maja-Lena Sving
Annika Wallström
Harry Persson Tås

Rätt svar: Klarskinn, av torkat fiskskinn av gädda eller långa.

Klarskinn användes för att klarna Cikoriakaffet som var ett kaffesurrogat.
Läs mer om det här genom att klicka på de rödmarkerade länkarna

 

pryl-050-vaskhangare

Pryl 51
vecka 41

En liten hjälpreda för damer. Användbar i alla offentliga sammanhang. Lätt att använda och praktisk att förvara, enl. reklamen.

Svar: Hängare för handväskan

Rätt svar fick vi från:
Ragnar Lejemo
Jan Johansson
Astrid Forslund
Gun Palm Holtter
Helen Lundqvist
Anja Åslund

pryl-050-svar

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Pryl-52-A   Pryl-52-B

Pryl 52
vecka 42

Efter 52 veckor med onödiga, nödvändiga och praktiska prylar, tar vi nu en lite svårare sak. Ett praktiskt hjälpmedel för den moderna mjölkbonden för 70-80 år sen.

Vad har den använts till?

Rätt svar fick vi från:
Harry Persson Tås
Ann-Britt Schulstad

Svar: Spengummiutvidgare. Utvidgare av mjölkmaskinens spengummi.
Under tidigt 40-tal var spengummit tjock och svårhanterligt, därför behövdes en sådan här tingest som utvidgade gummit innan det placerades på spenarna.

Se här en Fransk beskrivning.

 

pryl-051-orslev

Pryl 53
vecka 43

Ett 7 cm långt föremål som troligen mest användes av finare herrar förr i tiden. Liknande föremål är kända sedan vikingatiden.

Vad är det för något?

Rätt svar: Örslev

Rätt svar fick vi från:
Vanja Jonsson
Rosie Jonsson
Ann-Charlotte Börjesson
Christina Petäjamaa
Ann-Britt Schulstad
Harry Persson Tås

Se Örslev på Kringla

 

pryl-053-trans

Pryl 54
Vecka 44

Ett redskap som var vanligt på många bondgårdar i gång i tiden.
Vad har det använts till och vad kallas redskapet?

Svar: Trynträ, användes vid slakten.

Rätt svar fick vi från:

Jan Johansson
Emma Karlsson
Ann-Marie Gunsth
Ann-Britt Schulstad
Harry Persson Tås
Ragnar Lejemo
Trynträ kan liknas vid en Brems vars tågögla lades om nosen bakom betarna och vreds om med träskaftet.

Ett annat sätt var att göra en enkel knut på en töm som sedan träddes över nosen och drogs till bakom betarna varefter en person höll i vardera änden av tömmen.

Brems, är ett tvångsinstrument för att lugna hästar. Då trär man öglan över hästens överläpp och vrider om försiktigt så att inte läppen skadas.


Se Brems på Kringla

 

 

pryl-052-cigarettladdare

Pryl 55
Vecka 45

En sak man använde för sitt höga nöjets skull.Tillverkat i metall med en inre skjutbar hylsa.
Det finns flera varianter på ämnet, den här är troligen mindre känd.
Vad har prylen använts till?

Svar: Cigarett-rullare

Rätt svar fick vi från:
Harry Persson Tås

Sedan påfyllningsröret fyllts med tobak skjuts detta in i cigaretthylsan och därmed är cigaretten färdig.

 

Pryl-054-häftstifturdragare
Pryl 56
vecka 46

Akta naglarna, så hette det i reklamen för denna kanske inte helt oundgängliga sak.
Vad har den använts till?

Svar: Häfststiftsutdragare

Rätt svar fick vi från:
Harry Persson Tås
Häftstiftsutdragaren hade en marknad så länge det ansågs av vikt att lägga vaxat papper på hyllorna i kök, skafferi och garderob. Samt i byrålådorna.
Man kunde även trycka fast häftstiften med den.
När man inhandlade hyllpapper (rullvis) och häftstift hände det att man på samma gång köpte en sådan här liten pryl som skonade naglar, häftstift och hylla och var arbetsbesparande.
Utdragaren är tillverkad i trä och bleck och det framgår att den är patentsökt. Den salufördes från 30-talet och under några årtionden därefter.

 

 

pryl-o55-tågsplisning
Pryl 57
vecka 47

Vilka använder en sådan här pryl och vad används den till?

Svar: Splitsnål och ihålig syl.

Rätt svar fick vi från :
Ragnar Lejemo
Tina Halvarsson
Ann-Britt Schulstad
Börje Karlsson

Splitsa tågvirke: 
För att skarva eller göre en ögla i en tross eller rep, tågvirke kallat, används en Splitsnål.

För en korgmakare som tillverkar flätade korgar (gammalt hantverk) är detta en ihålig syl. Den används för att göra öppningar i väven för att kunna sticka igenom slanan medan sylen satt kvar.

Sylarna ser är väldigt lika ut, bara en yrkesman kan skilja dom åt.

Titta här, så här går det till att splitsa.

 

 

pryl-057-fiskfjällare
Pryl 58
Vecka 48

Den här praktiska saken använde vi själva bara för två dar sen, vad är det för något ?

Svar: Fiskfjällare med buk öppnare

Rätt svar fick vi från:
Ragnar Lejemo
Harry Persson Tås

 

 

pryl-058-gruvkompass

Pryl 59
Vecka 49

En kompass inuti en 5½ cm hög mässingdosa med välvt glaslock. Den kan inte ange väderstreck men den har andra egenskaper. Vilka, och vad är det för typ av kompass?

Rätt svar fick vi från:
Harry Persson Tås
Hans-Olof o Ann-Britt Schulstad

Rätt svar: Gruvkompass

Gruvkompass är en kompass avsedd att ange riktningen till magnetiska järnmalmer.

Gruvkompassen består av en med glaslock försedd metalldosa, i vilken en magnetnål är upphängd på sådant sätt, att den kan röra sig såväl i vertikalplanet som horisontalplanet. På grund av inklinationen skulle en vanlig nål ställa sig brant lutande även på neutral mark, men då instrumentet är avsett att ge utslag endast för malmmagnetiska krafter, är på nålens sydända anbragt en motvikt så avpassad, att nålen på neutral mark ställer sig horisontell. Gruvkoppar användes för uppsökande av magnetiska järnmalmer, vilka ger sig till känna därigenom, att nålen genom inverkan avviker från sitt horisontella läge. Ju större och rikare malmen är, ju större blir nålens avvikelse.

En vidareutveckling var den så kallade bergkompassen, där nålen är rörlig huvudsakligen i horisontalplanet och man genom att iaktta nålens svängningar kan bilda sig en viss uppfattning om de krafter som påverkar den.

Gruvkompassen ersattes redan under 1900-talet av magnetometern.

 

pryl-059-yxskaftkil

Pryl 60
Vecka 50

Detta patentsökta föremål såldes på 1940-talet av F:a Erik Ericsson i Fredriksfors Delsbo.
Vad är det för något ?

Rätt svar: Yxskaftkilen SNABB

Rätt svar fick vi från:
Anselm Frid, Lillhärdal
Ragnar Lejemo, Järvsö

pryl-059-svar

 

 

pryl-060-bokbärare
Pryl 61
Vecka 51

En spännande sak, som består av två trälister, segelgarn, ett spänne och ett bärhandtag. Längd knappt 30 cm.

Växtpress? Ånej.

Rätt svar: Bokbärare

Bokbäraren var patenterad i USA av en man vid namn Watson, och tillverkades av en New York-firma som hette Book Clamp Company.
Bokbäraren användes av skolbarnen på 10-och 20-talen.

 

pryl-063-imglas
Pryl 62
Vecka 52.
Varsågod en julnöt.

Ett glas, men ingen vas, men ack så viktigt ändå, och dess funktion var uppenbar.

Vad kallades glaset och vad var dess funktion?

Svar: Imglas

Rätt svar fick vi från:
Inger Eriksson
Ann-Britt Schulstad
Folke Larsson
Harry Persson Tås
Ragnar Lejemo

Som många mycket riktigt påpekat, så ställde man en imglas med svavelsyra mellan fönstren för att på så sätt förhindra imbildning.

Läs mer om torkmedel på Wikipedia 

Svavelsyra var naturligtvis mycket farligt att handskas med framförallt så att inte barnen kom i kontakt med vätskan. En dam som finns i Bjuråker berättar om en olycka med svavelsyra som kunnat kosta henne livet. Läs här.

Anneli Pietikäinen skrev: Åke du har hört den men försöker dra den i en kort version här. Mor tömde imglasen till våren, samlade svavelsyran i en flaska som ställdes ute på bron … ett obevakat ögonblick … ett barnaskrik, ” Nu drack hon det!!! ” skriker mor. ”Nana” springer ner i matkällaren fångar ägg och grädde, vispar ihop och häller i flickan på 1,5 år, uppkastning, fräter sönder klänning samt färgen på golvet, ambulans, bleka doktors ansikten, hot om att skära upp hål i halsen för överlevnad, föräldrar ännu blekare, lämnar flickan med varnings triangel i hand till vita rockar utan vingar, tolv dagar ensam, fastbunden till sängs med slangar, hemkommen med två stygn i halsen … Änglar finns dom …. Jag vet … ♥

 

 

pryk-061-tvålvisp
Pryl 63
Vecka 53

Årets sista lilla tankenöt. Vad är detta?

Glöm tesilen, likaså halster, den här saken är, 27 cm. lång. Den är skum så in i baljan.

Rätt svar: Tvålvisp

Rätt svar fick vi från:
Kerstin Lärka
Ann-Marie Gunsth
Ann-Britt Schulstad

Tvålvispen användes framför allt då det rådde ransonering. Då gällde det att ta tillvara på varje liten tvålbit. När det var dags att bada eller tvätta och vattnet var varmt i baljan, vispade man lödder i vattnet med hjälp av tvålvispen.

Se tvålvisp på Kringla.

Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt

Om du gillar den här leken och vill stödja vår verksamhet är en gåva eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra

Tack för ditt besök och välkommen åter!

Sammanställt av  Åke Nätterö


Tillbaka till toppen

Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62

11 kommentarer

    1. Hej Anja.
      Svar på pryl 43, får du först nu på söndag den 15:de. Men vad tror du att det är?

  1. Hej. pryl 44 ser nästan ut som farsans läst krok,
    en krok som man haka i trälästen som satt i skon hos en skomakare
    när trälästen skulle dras ur skon

    Häls Ragnar Lejemo

    1. Ursäkta Ragnar, du har så fint namn så det ska vi inte ändra på. Vad är det nu man sjunger i visan, om det regnar och haglar och stormar så är Ragnar den enda man för mig, Jag tror att det var Thory Bernads som sjöng den.
      Ha det bra
      Åke

  2. Hej… Pryl v 43 2014 – ”skotorkaren” – användes för ytterligare ett ändamål… I a f av min farbror (men troligen även av en hoper kavalerister)… Han hade sina ridstövlar hängande i en sådan ”hängare”… Genom att hänga upp sina ridstövlar hölls de höga stövelskaften raka och fina… Min farbror var född 1910 så det var handsydda fina ridstövlar med lädersula… Övre delen av stövelskaftet var ”styvt”, så det kunde hålla formen (så länge det inte var fuktigt) men skaftdelen runt ankel var mjuk och smidig… Ställde man ett par sådana stövlar på golvet vek de sig… För att inte ”få veck” i ankeldelen användes ”hängare”… Jag fick både ”ridstövelhängaren” och ridstövlarna i arv efter min farbror… Det är en exakt likadan ”stövelhängare” som den ni visar på bild…

  3. Earlier this year I corresponded with someone from your museum regarding a tool that looks similar to a jeweler’s ring clamp. I can’t remember the name of the person that I emailed, I think it was either Ake or Andra. Your museum had the same unidentified tool that I was researching, and I have since found the answer for it. If you send me an email I will send you a photo of the tool to see if you recall discussing it.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *