Gårdar och platser i Delsbo del 2

Dellenportalen har samlat ihop fakta om Delsbo från intervjuer, böcker, fastighetspapper och i olika arkiv.

Materialet i den här artikeln är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.

Det är okej att använda något av Dellenportalens uppgifter om ni anger dellenportalen.se som källa. Men det är inte okej att ta bilder och text och lägga ut det på andra sidor.


I den här filmen, En film om Delsbo, av Lars-Erik Logård, kan du bl. a. se när Gustav VI Adolf besökte Delsbo och forngården, en spelmansstämma, och mycket, mycket annat.


Här kan du se filmen om LÅNG LASSE i Delsbo.


Se facebookgruppen BOBYGDA.


Här kan du göra en intressant historisk resa genom att klicka på Dellenriket.


Glöm inte ange Dellenportalen som källa för eventuella uppgifter du hämtar.


Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det här dokumentet.


Se vackra bilder från delsbovallar

Karta över Delsbo Google Maps
Uno Swed – Delsbograbben som blev rikschampion
Söka släkten
Bilder från Delsbo hittar du hos Hälsingebilder
Bilder från Delsbo hittar du hos Sockenbilder
Hovra Kringpolska från Delsbo YouTube
Polska från Knaggälve och andra låtar
Företag i Delsbo med karta
Bolag i Delsbo
Historiska målare i Delsbo och Hälsingland
Delsbogården på Skansen

 

 

GÅRDAR OCH PLATSER I DELSBO Del 2

 

gpde-001-oppsjo
Oppsjö, gården Lassas

gpde-002-hansean
Mellan Oppsjösjön och Hanse sjön rinner Hanse ån

gpde-025-hansesjon
På Hansesjöns västra sida, vid det gula R-märket på vägens övre sida finns Malö-Korset

gpde-026-malo-korset
Malö-korset

Minnes korset är av vitmålat trä med påskruvad lättmetallplåt med följande text:

Framsida:
Malö Änbräkt dotter
Vitterarv
Död omkring 1750

Baksida:
Johan S. Dahlztröm
Loppet år 1748

Ett äldre kors, som byttes ut sommaren 1956, finns på Hudiksvalls museum med texten bevarad.

En fäbodjänta skall ha blivit ihjälriven på platsen.
Hembygdskännaren Kjell Ekelöf berättar följande: Flickan återfinns i släktboken under (10P1). Malin Nilsdotter född 21/1 1723 – död 16/7 1763 genom olycka, fall mot sten.
Omskriven av Hillgren i boken  ”Spelmannen som kunde trolla”, sid 27-28
Fäbodar i Delsbo 1996, sid 115.

gpde-028-korset-sett-fr-vag
Platsen blev markerad och uppröjd av Dellenportalen 2014. Korset blev då synligt från landsvägen.

 

Oppsjö = by i sydöstra delen av Delsbo. Byn ligger vid Oppsjön. År 1900 bodde här 131 personer.Det finns 2 platser med detta namn i landet. Oppsjö med karta och bilder


Oppsjö Bengt Perssons Åkeri AB Företag i Bobygda Namn på bosatta i Oppsjö
Oppsjö 1; Bäckars (numera Oppsjö 4:9)
Oppsjö 1; Nybruket
Oppsjö 2; Valls, hemmanet finns inte längre.
Oppsjö 2; Kärret, avstyckning
Oppsjö 2; Kärrtäkten, äga
Oppsjö 3; Östibacken/Kvickens
Oppsjö 3:5; Talls-Pellas, en Talls-Pellas från Stömne köpte gården 1912 eller 1913. Ett äldre namn var Kvickens, som senare flyttades över på en annan gård i byn. Efter en Kvick från Sannäs. En Per Larsson Kvick var erikjansare, gjorde auktion på gården och for till Amerika 1846.
Oppsjö 4; Per-Lars/Lassas/Lasses
Oppsjö ss 4; Marsbruket/Gammel-Tappers/Borgantes, torp
Oppsjö; Starsbruket, rester efter Pehr Stars soldat torp
Oppsjö 4; Nylandet, gård och hemmansdelning
Oppsjö 4:1; Nylands
Oppsjö 4; Näschan, äga
Oppsjö 5; Söms/Sems, ej markerad med boningshus på ekonomisk karta. En soldat Hans Söm, som stupade i Finland 1808, skall ha bott där. Hans efterlevande bodde kvar på gården.
Oppsjö 5; Kloters/Klotters, soldattorp
Oppsjö 5; Rönningen, äga
Oppsjö 6; Forsbons/Skräddars, förr jordbrukslägenhet, nu verkstad, troligen även kallad Forstorpet efter en vid namn Fors eller om han var från Forsa (L. Hagåsen 1980)
Oppsjö 6; Dehlins
Oppsjö 6; Låket, äga
Oppsjö 6:7; Wållners-Olle
Oppsjö 7; SjulsPelles/Bottens/Hällbergs. Namnet kommer av att Botten-Pelle, Per Olsson byggde sig en våning ovanpå ladugården där man bodde, därav namnet botten.
Oppsjö 8; Bolagsgården/Sjuls/Bryntes/Kvicks
Oppsjö 8:1 o 10:3; Sjurs
Oppsjö 8:3; Kvicks-Margits
Oppsjö 8:4; Wållners-Persas
Oppsjö 9; Nils/Nilsas
Oppsjö 9; Karlsas, lägenhet, byggd av Karl Persson, 1850-1920.
Oppsjö 9; Karlsdal, lägenhet
Oppsjö 9; Rotbacken, avstyckning
Oppsjö 9; Håls, avstyckning
Oppsjö 9; Nirsbacken, äga
Oppsjö 9:4 o 9:5; Mobergs, gården byggd vid sekelskiftet.
Oppsjö 9:6; Sems-Kares
Oppsjö 9:9; Lortmyr-Carls/Borg-Erskes
Oppsjö 10:5; Ol Påls/Tocksas/Focksas/Fucks
Oppsjö 10; Skurtomten, avstyckning
Oppsjö 11; Skur Ollas/Skur Olles, nu riven jordbrukslägenhet
Oppsjö; Stor Anders Pelles, torp
Oppsjö; Oppsjögrind, nu försvunnen grind, en av grindstolparna lär fortfarande stå kvar
(L. Hagåsen 1980).
Oppsjö; Stridsas, torp
Oppsjö; Svantes, sommarbostad, förr jordbrukslägenhet
Oppsjö; Forstorpet, torp
Oppsjö; Dalsas/Dahl-Antes, ödetorp
Oppsjö; Hjässåsen, höjd
Oppsjö; Däldvägen = åker å Oppsjö, omgiven av branta sidor. Genom åkern går Däldvägen. (L. Hagåsen 1980)
Oppsjö; Holenladan, stod mitt på åkern Holen. Sagesmännen ansåg emellertid att ladnamnet vara primärt i förhållande till åkernamnet. Ladnamnet uppgavs betyda ”Hornladan” enligt följande: Ladan kännetecknades av att ha halmtak. Halmen hölls fast av tvärslåar längs med taket och av kraftiga slanor på höjden. Där de båda taksidornas slanor möttes och stack upp över nocken, liknade de horn.
Oppsjö; Hällviken, vik i Oppsjön, viken uppges vara omgiven av en stor stenhäll
Oppsjö; Julles, sommarbostad
Oppsjö; Karl-Magnusas, lägenhet, byggd kring 1910.
Oppsjö; Rotbacken, vägbacke, Johannes Rot, soldat 1684, bodde därintill. Brunn och källare ska finnas kvar. Var områdets första jordbundna soldat. Hans torp stod strax V nuvarande lht:en ”Oppsjö 6:7”. Revs i början av 1800-talet (L Hagåsen 1980)
Hansas

 

gpde-003-ovanaker
Ovanåker, Snyggens

Offuanååker 1542/Ugganåker/Ovanåker = by strax norr om kyrkan (Leneaus 1764). År 1900 bodde här 52 personer. Det finns 4 platser med detta namn i landet.

Klicka på Eniro karta, för att se var Ovanåker ligger. 
Ovanåker 1; Håkars
Ovanåker 1:5; Erik Jöns/Erskjens
Ovanåker 1:7; Mollbergs
Ovanåker 2; Ugganåkers Snyggens

 

Prättingberg = År 1900 bodde här 64 personer. Det finns bara en plats i landet med detta namn.

Klicka på Eniro karta, för att se var Prättingberg ligger
Prättingberg 1:1; Håks/Håkars
Prättingberg 2; Hovers/Hoves
Prättingberg 2; Buränget, äga
Prättingberg 3; Smed Pelles/Per Johans
Prättingberg 3; Fåfängan
Prättingberg 3; Dalkvistas
Prättingberg 3; Lill-Kerstins, äga
Prättingberg 3:9; Per Jansas
Prättingberg 4; Lyckas/Lyckens/ Bagg Eriks
Prättingberg 5; Järvsö Anders/Järvsögården/Ol Hans
Prättingberg 5; Ljusbacken, backe
Prättingberg 5; Ersk Johanses
Prättingberg 6; Häbrestomten, tomt
Prättingberg 6; Ljusbacken, avstyckning
Prättingberg 6; Sjösbacken, backe
Prättingberg 6; Valparvet, äga
Prättingberg 6; Valparvsbron, bro
Prättingberg; Per-Johansas, gård
Prättingberg; Fält-Pellas, lägenhet
Prättingberg; Stubbens, gård
Prättingberg; Sundells/Hans-Hansa
Prättingberg; Erk Johansa/Ersk Johansa, nu riven gård.
Prättingberg; Järvsöbacken, namnet efter en bonde från Järvsö som innehade gården Prättingberg; Kraftsas, gård
Prättingberg; Kvickars, lägenhet
Prättingberg; Smörasken, bergknalle, denna bergknalle är till formen lik en smörask i näver (N E Eriksson 1936)
Prättingberg 12 Skinnberederi
Prättingberg Sundells.

 

gpde-003-rimskog

Rimskog = by i östra delen av Delsbo, enligt traditionen ska namnet ha uppkommit av att några förrymda fångar slagit sig ner i en grotta här och levde på stöld och rån. År 1900 bodde här 25 personer. Det finns bara en plats i landet med detta namn.

Rimskog på Eniro karta

Rimskog Jan Tengelin
Rimskog 1; Sör i hagen
Rimskog 1; Jocksas
Rimskog 1; Pelles, hemmansdelning
Rimskog 1; Jöns, hemmansdelning
Rimskog 2:2 ; Jensas
Rimskog 2:2; Låket, äga
Rimskog 2:2; Skärpan, äga
Rimskog; Daniels, soldatgård
Rimskog; Drakbo, enstaka gård
Rimskog; Låksgrinden, grind efter byvägen, grinden är belägen vid en äga Låket (N E Eriksson 1932)


HUDIKSVALLSPOSTEN DEN 18/10 1931

Bondgård i Delsbo nedbrunnen på lördagsmiddagen 

Karl Hedströms gård i Rimskog lagd i aska

På lördag förmiddag utbröt eld i hemmansägaren Karl Hedströms gård i Rimskog, Delsbo, och på 1½ timme var hela gården, mangårdsbyggnad om 7 rum samt därmed sammanbyggda uthus med ladugård, stall, svinhus, vedbod och loge förvandlad till en rykande ruinhög.

Elden upptäcktes av en av kvinnorna i gården, som befann sig nere vid sjön, sysselsatt med byk. Lågorna slogo då ut genom ett litet hål i spåntaket intill skorstenen. Hon varskodde de övriga av gårdsfolket, som sutto till bords, och sedan man förvissat sig om, att elden redan fått stark fart, skyndade manfolken bärga höns och svin. När de sista svinen räddats, föll taket ned efter dem. Kreaturen voro för övrigt ute på bete, varför inga djur innebrändes. Däremot brann så gott som allt lösöre inne, likaså den nyss inbärgade och tröskade grödan.

Från den närbelägna byn Sannäs anskaffades en liten byspruta, men då hela gårdslängan på grund av den starka blåsten och vindriktningen omedelbart efter eldens utbrott var övertänd, fanns inte mycket att uträtta. Även från andra delar av Delsbo anlände folk, medförande brandsprutor på lastbilar. Det enda, man kunde göra, var att koncentrera sig på att rädda en bagarstuga, som låg 50 à 60 meter från mangårdsbyggnaden. Taket på bagarstugan hade fattat eld, men denna lyckades man åter släcka.

Det brunna var försäkrat i Norrland, fastigheten för 7,500 kronor, lösöret för 3,000 kronor och grödan för 500 kronor.

Avskrift: Viveca Sundberg

 

 

gpde-004-rolfsberg
Rolfsberg

Rolfsberg = by i norra delen av Delsbo. År 1900 bodde här 10 personer. Det finns bara en plats i landet med detta namn. 

Klicka på Eniro karta, för att se var Rolfsberg ligger

Rolfsberg 2; Håkans
Rolfsberg 2; Gräbba, äga
Rolfsberg 5:1; Rolfsberg/Rôlbergan. Gården har följt släkten sedan tolvhundratalet.

 

Rossla = by NV om Delsbo kyrka. År 1900 bodde här 27 personer. Det finns 3 platser med detta namn i landet.

Klicka på Eniro karta, för att se var Rossla ligger
Om Per Johansson – kniv
Rossla 1; Mågens
Rossla 1; Sörgårds
Rossla 1:1; Mojens
Rossla 2; Lekens
Rossla 2:4; *) Pålskens
Rossla 3 o 4; Rosslans, nr 3 kallades av gammalt In i gårds
Rossla 3; In i gårds/Leokens/Nils
Rossla 3:1; Nilles
Rossla 4:4; Rösslan Ljusbacken. Läs historiken om Ljusbacken
Rossla 111 f d lönnkrog

*) Ang Pålskens, en tidigare jodägare. Namnet torde syfta på en person som hetat Pål (det finns ingen i gårdens släkt med det namnet) och som tidigare varit ägare av marken, troligen under 1700-talet. Samma fenomen förekommer på fler platser.

 

Sala = by S Oppsjösjön. År 1900 bodde här 14 personer. Det finns 7 platser med detta namn i landet.

Klicka på Eniro karta, för att se var Sala ligger

Sala karta   
Sala 1; Färms-Olles/Sala-Persas
Sala 1; Markbo
Sala 1:3; Salagården Salagården har bytt ägare
Sala 1; Erik Ers
Sala 2; Bottens/Botten Lassas/Lidéns
Sala; Markusas, nu riven lägenhet (L Hagåsen 1980)
Julles, innehades av Julius Larsson från Hälsingtuna som var son till en sockenlapp.

 

gpde-005-sjulbergs-skola
Sjulsbergs skola

Sjulsberg = by i norra delen av Delsbo. År 1900 bodde här 24 personer.Det finns bara en platsi landet med detta namn.

Klicka på Eniro karta , för att se var Sjulsberg ligger

Sjulsbergs skola  Utställning på skolan 2010 Växtverk
Sjulsberg 1; Sjulsberg
Sjulsberg 1; Pållas/Påls
Sjulsberg 2; Dalmyren, avstyckning (N. E. Eriksson 1936)
Sjulsberg 2; Jälma, äga
Sjulsberg 2; Gräbban, äga
Sjulsberg 2; Hömyren, avstyckning
Sjulsberg 2; Skrikbacken, backe
Sjulsberg 2:9; Sjulsbergs skola
Sjulsberg; Söders
Sjulsberg 114, David Andersson

 

gpde-006-sjulgard
Sjulgård

Sjulgård = här har enligt traditionen varit ett sjuderi för salpetertillverkning under den tid då krut tillverkades i bygden (E. Eriksson 1932). År 1900 bodde här 11 personer. Det finns bara en plats i landet med detta namn.

Klicka på Eniro karta, för att se var Sjulgård ligger
Sjulgård 1; Riddars/Lötas/Lötens, här ska en så kallad förridare ha bott.
Sjulgård 1; Halvmila, äga, den ligger i Knaggälve omkring en halv mil NV om byn
Sjulgård 2; Långs
Sjulgård Sjulgård
Sjulgård Klätthålet På besök i grottan 

 

gpde-007-sjomyra
Sjömyra

Sjömyra = by på näset vid S Dellen. Ligger vid en numera torrlagd liten sjö (E. Eriksson 1932). (Simyre 1535) År 1900 bodde här 94 personer. Det finns 2 platser med detta namn i landet.

Klicka på Eniro karta, för att se var Sjömyra ligger

Sjömyra 1; Norra Näset/Näset, gården ligger på en liten höjd som utgjorde ett näs i den nu torrlagda sjön.
Sjömyra 1; Stålängesbacken/Skålängsbacken, avstyckning
Sjömyra 1; Solberget, Berg/lägenhet
Sjömyra 1; Näs Anders, hemmansdelning
Sjömyra 1; Härbesåkern, åker
Sjömyra 1; Kilarna, ägor
Sjömyra 1; Kulleråkerna, åker
Sjömyra 1; Långsbotäkten, äga
Sjömyra 1; Långänget, äga
Sjömyra 1; Morbrorsåkern, åker
Sjömyra 1; Skräddaråkern, åker
Sjömyra 1; Nässlingsbruksbacken, backe
Sjömyra 1; Storsveden, hage
Sjömyra 1:1; Buskens
Sjömyra 1:4; Näs Olles
Sjömyra 2; Olas
Sjömyra 2; Backens/Grecksars, en bonde här kallades ”grecksarjohan” och var från Gretes i Mora.
Sjömyra 3; Karlsas
Sjömyra 3; Gräns Karls
Sjömyra 3; Ol Bröms, hemmansdelning
Sjömyra 4; Karl Olles/Per Ers
Sjömyra 4; Pellas, gården blev vid skiftet utflyttad till Eckelsbo
Sjömyra 4:3; Mons
Sjömyra 5; Mickels/Stimmelns/Stimmelsgården/Klockarns
Sjömyra 6:2, Näsbyn 4:6; Kajsas/Kajses/Per Mats
Sjömyra 7:2 Länsmansgården/Klockarns/Klockars
Sjömyra 8; Jon Påls/Bodins
Sjömyra 9; Erk Nils/Erik Nils
Sjömyra 10; Lindens/Linna, torp
Sjömyra 10:9 m fl; Bers Larsas/(Färms)
Sjömyra 11; Krögers
Sjömyra 11; Backens
Sjömyra 12; Erik Ers
Sjömyra 110, Åsa Samuelsson

 

Skog = söder om Delsbo kyrka. År 1900 bodde här 59 personer. Det finns 39 platser med detta namn i landet.

Klicka på Eniro karta, för att se var Skog ligger
Skog 1; Källängs
Skog 1:5; Skotts
Skog 1; Buxarv, äga (år 1932)
Skog 1; Gallänget
Skog 1; Gusänget, äng
Skog 1; Norrbruken, ägor
Skog 1; Kilen, äga
Skog 1; Pussen, äga
Skog 1; Pålsänget, äng
Skog 2; Ol Lars
Skog 2; Spel Karlsas
Skog 2; Spetens
Skog 2:5 (nu 2:9); Olars eller Olas
Skog 2; Karlskoga, lägenhet, ägarens namn är Karl 1936.
Skog 2; Bucksarv = äga
Skog 2; Höksvalarna, äga
Skog 2; Livs, äga, här har stått en gård
Skog 2; Skrotten, äga
Skog 2; Tomterna, ägor
Skog 3; Nolen
Skog 3; Gammelgården, hemmansdelning
Skog 3; Nordlunds
Skog 4; Söders
Skog 4; Ceders/Ceders Pellas
Skog 4; Källängssvalarna, äga
Skog 4; Lustbruket, äga
Skog 4; Mellanmyren, mosse
Skog 4; Suggmyren, äga
Skog 4; Östermyren, mosse
Skog 5; Hansas
Skog 5; Gråängarna, ängar
Skog 6; Ljus/Ljuses, namn efter en soldat.
Skog 6; Gräsas
Skog 6:6; Gränsholmen, äga, husgrund, som ligger vid Skogssjön men är ej en holme.
Skog 6; Korsihålet, äga
Skog 6; Spetbacken, äga
Skog 7; Böle = äga (E. Eriksson 1932)
Skog 7:1; Pållas/Påls
Skog 7; Klockmyren, mosse
Skog 7; Upplingsbruket, äga
Skog; Kakeln, holme i Skogssjön
Skog; Killingholmen; här brukar man ha getter om somrarna (E. Eriksson 1932) Nalens

 

Slättäng = by vid Södra Dellen. År 1900 bodde här 29 personer. Det finns 20 platser med detta namn i landet.

Klicka på Eniro karta, för att se var Slättäng ligger 
Slättäng 1; Marsas, efter soldat Mars
Slättäng 1; Spår Lasses
Slättäng 2; Lekens, hemmansdelning
Slättäng 2; Frellens
Slättäng 2; Grens
Slättäng 3; Borgsas/Borrks

 

Smedsbo = by i norra delen av Delsbo. Av ärkebiskop Jakob Ulfsson stadsfästelse å ett jordabyte, som skedde 1470, ser man att Smedsbo bodelandsgård, som intill denna tid hörde under Delsbo kyrkoherdeboställe, kallas för ödestorp. Möjligen kom även denna ödeläggelse av Digerdöden. Widmark, Hälsingland 1 1860 s. 87. År 1900 bodde här 40 personer. Det finns 25 platser med detta namn i landet.

Klicka på Eniro karta, för att se var Smedsbo ligger

Smedsbo 1; Hennings
Smedsbo 2; Per Ersas
Smedsbo 2:3, 2:6; Flangs/Flanks
Smedsbo 3; Ruts/Sporkens
Smedsbo 3; Sparkens
Smedsbo 3:1 m fl; Norrigården
Smedsbo 3:2; Lövens
Smedsbo 4; Möllers
Smedsbo 4; Nupens
Smedsbo 5; Mats
Smedsbo 5; Olinsas
Smedsbo 6:1 m fl; Sjuls
Smedsbo 7:1; Ovanåkers/Hansas
Smedsbo 7; Ugganåker
Smedsbo 7; Annehill, lägenhet
Smedsbo 7; Stutsmyran, äga
Smedsbo; Slugs
Smedsbo 11, Violinbyggare Hans O Olsson

 

Stenbo = by vid Hansesjön. Enligt uppgift av Lassas-Olle Ohlsson från Oppsjö, skall farfadern till en Lars Lidén, död på senare år, ha odlat upp Stenbo. Farfadern bodde på ”Vitterarv 2:1”. ”Stenbo var nog mellanskiftsboningar till Vitterarv”. Ang. Stenbo ”Mycket sten efter stranden som ska ha tagits ur åkrarna” (L. Hagåsen 1980). År 1900 bodde här 25 personer. Det finns 5 platser med detta namn i landet.

Klicka på Eniro karta, för att se var Stenbo ligger
Stenbo 1; Skummarboan
Stenbo 1; Stor Anders
Stenbo 1 o 2; Kusänge, äga
Stenbo 2; Storanders
Stenbo 2; Kråkens
Stenbo; Vårdsas/Bjuråkerns, har innehafts av en Vård från Bjuråkers socken
Stenbo; Skinnarbo, nu försvunnen bebyggelse, som sägs ha försvunnit i samband med Digerdöden. En meddelare ansågs det troligare att den upphörde genom pesten 1697. Så mycket folk ska ha bott där att man for till kyrkan med sammanlagt 14 hästekipage. Lokaliseringssiffran (15G9j) satt där det lär finnas åtminstone fyra husgrunder. Öster därom skall finnas jordvallar och spår av odlingar. Dessa påträffas vid stranden av Hansesjön. Medan flera meddelare har nämnt Skommarbo, har bara en (Lassas-Olle Ohlsson, Oppsjö) uppgett detta namn. Skall ha legat i närheten av Skommarbo, där enligt honom skomakaren bodde. I Skinnarbo bodde en garvare. (L. Hagåsen 1980)
Stenbo; Stor-Annas, efter en på 1850-talet född Stor-Anna, dotter till Stor-Olle

 

Stormnäs = År 1900 bodde här 38 personer. Det finns bara en plats i landet med detta namn.

Klicka på Eniro karta, för att se var Stormnäs ligger

Stormnäs 1; Stinas/Stines Johan Andersson Bergqvist f.1859
Stormnäs 2; Ytterängen, gården ligger utanför den egentliga byn
Stormnäs 2:3 m fl; Mickels Jonkas
Stormnäs 3; Bryngels
Stormnäs 3; Froms, äga
Stormnäs 3; Lindänget, äng
Stormäs 5:1 o Myra 10:5; Söders/Bröntes/Brenters/Bryntes. På 1700-talet hette gården Låkan
Stormnäs, Wallner, Olof Ersson f. 1853
Stormnäs; Lertaget, lertag, härifrån har man förr fraktat lera över Södra Dellen

 

 

gpde-008-storans-vattensag
Storåns vattensåg

Storån = År 1900 bodde här 29 personer. Det finns 2 platser med detta namn i landet.

Klicka på Eniro karta, för att se var Storån ligger
Storån 1; Storån, gården ligger vid Storån som rinner från Lilla Ecklingen.
Storån 12,Staffan Andersson. Staffan i bandet Gubbröra

 

Strandäng = by på näset i Södra Dellen. År 1900 bodde här 29 personer. Det finns 2 platser med detta namn i landet.

Klicka på Eniro karta, för att se var Strandäng ligger
Strandäng; Strandäng, gård
Strandäng 1; Färdigs
Strandäng 1:2; Stenmyran
Strandäng 2; Väst i backen
Strandäng 2; Strand Hans
Strandäng 202, 2:6 Fagers efter sold. Jonas Fager 1740-1812
Strandäng 3:3 m fl; In i gården/Innergården
Strandäng 3; Grundet, äga, den utgöres delvis av en liten tallbacke. Här har förr varit en sjö, och ägan var då ett grund.
Strandäng 3; Kattmyran, äga
Strandäng; Färdigsbacken, backe
Strandäng 162, Delsbo Svets & Veteran Veteranbilar YouTube
Strandäng 206, Företag i Delsbo
Strandäng 219. Eva Maria Kollin Näringslivsregister

 

gpde-009-stomne
Stömne = by vid Stömnesjön. I Bror Hillgrens bok från Delsbo sid 9 säges Stömne vara ett namn på vin och härstammar från bronsåldern (N. E. Eriksson 1936). År 1900 bodde här 126 personer. Det finns 3 platser med detta namn i landet.

Klicka på Eniro karta, för att se var Stömne ligger
Stömne Svängrum YouTube
Stömne 1:13; Karlbergs
Stömne 1; Karlbergs, lägenhet
Stömne 1; Lindhem, lägenhet
Stömne 1; Gaddans/Gadds
Stömne 1; Strömdal, lägenhet
Stömne 1; Mogård/Mobergs, avstyckning
Stömne 1; Rislyckan-Gudmunds, avstyckning
Stömne 1; Kattharen, liten höjd
Stömne 1:1; Snyggården
Stömne 1:23; Pårs villa
Stömne 2; Lasses/Lassas
Stömne 2; Långmyran, äga
Stömne 2; Rossellyckan, äga
Stömne 2; Rosslyckan, äga
Stömne 3; Mats/Matsas
Stömne 4; Ols
Stömne 4; Gvänmyran, äga
Stömne 4; Skepplyckan, äga
Stömne 4; Trätmora, äga
Stömne 5; Brams
Stömne 5; Lingbo
Stömne 5; Sörbo, lägenhet
Stömne 5; Leksberget, på höjden brukar hållas friluftsfester (E Eriksson 1932)
Stömne 6; Klackens/Upp i gården
Stömne 6; Slagmyren, äga
Stömne 7; Påls
Stömne 7; Finnträta, äga/täkt, det sägs att en trätlysten finnkäring bott här (N.E. Eriksson 1936)
Stömne 7; Sevasmyran, äga
Stömne 7:5; Pårs
Stömne; Hatäkt, äga
Stömne 10:1; Lons, gård
Stömne; Trätmora, fäbovall

gpde-010-flygfoto-stomne
Stömne

 

gpde-011-sunnansjo
Sunnansjö

Sunnansjö = by vid Södra Dellen. År 1900 bodde här 147 personer. Det finns 21 platser med detta namn i landet.
Klicka på Eniro karta, för att se var Sunnansjö ligger
Sunnansjö Bygdegård Delsbo dansklubb
Sunnansjö. Björkgatan 3  Eva´s Fotvård 
Sunnansjö i Delsbo – Ask
Sunnansjö Delsbo kör-och Ridsällskap Delsbo Succe för häst-fritis i Delsbo P4 Gävleborg
Sunnansjö Camping 1987 YouTube
Sunnansjö Björkgatan återvinning
Sunnansjö Fiskredskapsfabriken
Sunnansjö 1; Bjuråkarns
Sunnansjö 1; Finn Hansas
Sunnansjö 1; Pjältänget, äga
Sunnansjö 1:7; Jon Paulssons fiskeredskapsfabrik
Sunnansjö 2, 9:1; Fältskärsgården/Fältskär
Sunnansjö 2; Blomsbo
Sunnansjö 2; Glasmästarsvalen, äga, den har ägts av en glasmästare
Sunnansjö 2; Gubbåkern, äga
Sunnansjö 2; Hundarvet, äga
Sunnansjö 3; Lustgården/Lusts, gården nu borta.
Sunnansjö 3; Stenshammar, avstyckning
Sunnansjö 4:3; Mäl Ollas/Mäl Olles, namnet efter en ägare som hette Olle och var från Medelpad (E. Eriksson 1932)
Sunnansjö 4; Ol Nils, hemmansdelning
Sunnansjö 5; Matsas
Sunnansjö 5; Skalbergs
Sunnansjö 5; Högåker, lägenhet
Sunnansjö 6; Finnes/Skalbergs
Sunnansjö 6:1 m fl; Per Nilsas
Sunnansjö 6:1; Gåssjö, gården ligger ¼ mil SV om byn vid en liten sjö, Gåssjön.
Sunnansjö 7; Källbergs
Sunnansjö 7:1; Sporrsbruket
Sunnansjö 7:4 m fl; Lyckens
Sunnansjö 8; Nordlunds
Sunnansjö 8; Bännarvet, äga (E. E. 1932)
Sunnansjö 8; Bännbro/Bänbro
Sunnansjö; Högsnäs, udde
Sunnansjö; Sågbacken, strandremsa, här brukade båtarna lägga till när det var båttrafik på Dellen (E Eriksson 1932)

 

 

 

Svala = År 1900 bodde här 11 personer. Det finns 2 platser i landet med detta namn. Svala 1; Svala, här bodde en häradsdomare Joh. Olsson. Han gick under namnet Svaln. En soldat Anders Svala i denna by deltog i Pommerska kriget 1762 (N. E. Eriksson 1936)
Svala Kjell Ekelöf kulturstipendiat 2011

Klicka på Eniro karta, för att se var Svala ligger
Svala 1; Väst i gården
Svala 1; Tåsan, äga
Svala 2; Öst i gården
Svala 2; Sval Hanssons

 

gpde-012-svedja
Svedja = by i södra delen av Delsbo. (Sweidiom 1535). Svedja, att bränna och röja mark. År 1900 bodde här i Svedja och Källsjö 158 personer. Det finns 12 platser med detta namn i landet.
Se Eniro karta,var Svedja ligger

Svedja 216. Svedja Snickeri
Svedja företagare karta
Svedja Gräv & Schakt AB
Jordskalv utanför Svala 2003 SR Radio
Svedja 1:3; Tomtans/ Tomterna
Svedja 1; Svedja 1 o 2; Källänget, äga
Svedja 2; Per-Mats
Svedja 2; Lersbruket, äga
Svedja 3; Kruts
Svedja 3; Backen
Svedja 3; Lortmyren, äng
Svedja 3 o 7; Vallarna, äga, här finns forngravar
Svedja 4; Sunds/Valsarns
Svedja 5; Klinttorpet/Klintsas/Krons
Svedja 6:3 m fl; Karls/Karlsan/Karlsas
Svedja 6; Skurens, nu brunnen gård
Svedja 6; Snarstomten, gårdstomt
Svedja 7; Ol Hans
Svedja 7; Lillmyrhagen, äga
Svedja 7; Vallarna, utäga
Svedja 7 o 10; Lyckebitarna, ägor
Svedja 8; Erk Jons
Svedja 8; Skurs
Svedja 8; Nämndemansskogen, skogsskifte
Svedja 9; Jon Ols
Svedja 9:1 m fl; Östpågård
Svedja 10; Väst på gården
Svedja 10; Hajsängarna, ängar, namn efter soldat Haj.
Svedja 10; Jordsänget, äng
Svedja 10; Sör i ängarna, äga
Svedja 10; Vintermyren, mosse
Svedja 11; Pelles
Svedja 11; Svärdsängarna, ängar
Svedja 12; Leks, torp
Svedja 13; Smedens, nu riven gård (L. Hagåsen 1980)
Svedja 14; Jocks/Jåks
Svedja 14; Jocksmyren, mosse
Svedja 14; Jocksängarna, ängar
Svedja 14; Olovsberg, lägenhet
Svedja 15; Ljus Pers
Svedja 15; Norgrens/Bleckens
Svedja 16; Segers/ Ekerns
Svedja 17; Söders
Svedja 17; Fermsas, efter en soldat Ferm.
Svedja 17; Gravbacka, hemmansdelning
Svedja 17; Per Mats bruket, äga, har förr tillhört nr 2 Per Mats (N E Eriksson 1936)
Svedja 24:1; Mickels
Svedja 25:1; Ol Hans, gård
Svedja; Ceders
Svedja; Bomsas, lägenhet, efter en Bom
Svedja; Pellas, lägenhet
Svedja; Östgårds
Svedja; Svedjabruken
Svedja; Tomtans
Svedja; Bruken, gårdar, kallas också Svedjebruken
Svedja; Erk Jöns
Svedja; Erk-Olsas
Svedja; Gravbacka, här finns flera forngravar (E. Eriksson 1932)
Svedja; Hästhöljan, förr badställe, särskilt vid slåttern lät man hästarna svalka sig där.
Svedja; Jon-Ols/Västpågårds
Svedja; Krutes, en soldat med namn Krut bodde där.
Svedja; Mellanladan, ladan riven innan ekonomisk karta gjordes (L Hagåsen 1980)

gped-039-klipp

Hudiksvallsposten 20 april 1907

gpde-013-flygfoto-svedja
Flygfoto Svedja

 

 

Sävsholm = tidigare namn var Skarpäng. Namnet Sävsholm tillkom så, att en präst, Säf, köpte stället till boställe för sin änka (N. E. Eriksson 1936). År 1900 bodde här 8 personer. Det finns 2 platser med detta namn i landet.

Klicka på Eniro karta, för att se var Sävsholm ligger
Sävsholm brand
Sävsholm 301 Per Vilhelm Jonsson med karta

 

Sättjära = År 1900 bodde här 46 personer. Det finns bara en plats i landet med detta namn.
Klicka på Eniro karta, för att se var Sättjära ligger
Sättjära Delsbo kör & Ridsällskap.
Mitt hjärta i Hälsingland
Sättjära 116  Ryttarbilder från Sättjära  Vidioklipp från YouTube
Sättjära 1:2; Lars Halvars
Sättjära 2:2; Elds
Sättjära 3; Gallgården
Sättjära 4:2; Mickels
Sättjära 4; Olstorp Elsas

 

Södra Långsbo = by sydväst om Delsbo. År 1900 bodde här 52 personer. Det finns en plats med detta namn i landet.

Herrgården i Södra Långsbo 45.


Södra Långsbo 45, i april 2021

Egendomen Södra Långsbo 1, 2, 3, 4, och 5, ägdes av Hudiksvalls Trävaru AB. År 1918 skedde en omorganisering, vilket ledde till att Iggesunds Bruk blev moderbolag, och Hudiksvalls Trävaru  AB upplöstes.
Enl. boken ”Gods och Gårdar” uppfördes nuvarande man- och ekonomibyggnader 1873


HUDIKSVALLSPOSTEN DEN 12/11 1904

En mönsteregendom i och för jordbrukets höjande kommer Hudikvalls trävaruaktiebolag att inrätta å och af sina hemman i Långsbo i Delsbo. Initiativet härtill har tagits af direktör O. Midling, på hvars föranstaltande äfven trenne framstående danska jordbrukare nyligen besökt en hel del af bolagets egendomar.

Direktör Midlings tanke härmed var nämligen att på bolagets egendomar anordna s.k. småbruk. Men de danska fackmännen, som funno att jordbruket i våra bygder sköttes efter en betydligt gammalmodig och föråldrad metod, föreslogo att i stället på någon af egendomarne inrätta ett rationellt mönsterjordbruk i större stil. Detta förslag har godkänts af bolagets styrelse, hvilken, som nämdt, för ändamålet bestämt sina egendomar i Långsbo. Företaget kommer att stå under ledning af en dansk fackman, som anländer till platsen i lagom tid till vårarbetets börjande.

Den för ändamålet anslagna egendomen omfattar för närvarande 80 tunnland inegor, men kommer i sommar att utgöras af 200 tunnland. Bolaget har nämligen, som bekant, genom omfattande gräfnings- och kanaliseringsarbeten, pågående under de trenne sistförflutna somrarna, låtit utgräfva Långsbosjön. Genom detta arbete, som påbörjades för att befria sankmarkerna kring sjön från den härjande frosten, kommer nämligen, när det i sommar blir färdigt, att tillvinnas 120 tunnland, som komma att ingå i egendomen. Detta mycket omfattande arbete har utförts efter af landtbruksingeniör J. Nernst uppgjord plan samt för en kostnad af 10,600 kronor. Utgräfvningsarbetet är nu ock i det närmaste fullbordadt. Det som återstår är egentligen blott att genomgräfva en ungefär midt öfver sjöbotten gående förhöjning, som hindrat uttappningen af öfre delen af sjön.

Äfven den ofvan sjön belägna grunda tjärnen blir fullständigt torrlagd för odling. Långsbosjön är i sin helhet tämligen grund och utlägges till dels odling och dels äng.

Å de större djupen utgöres botten af dyblandad lera. Den hittillsvarande sankmarken omkring sjön utgöres af delvis åker, sidländt äng, skogbeväxt odlingsmark samt mosse med eller utan skogbeväxning men af odlingsbar natur.

Hudiksvalls trävarubolag har såväl genom detta utgräfningsföretag som genom den tillämnade mönsteregendomen inlagt den största förtjänst om det allmänna. Tvifvelsutan skall detta dess mycket vidsynta och erkännansvärda företag att upprätta en mönsteregendom fylla sitt ändamål att höja jordbruket genom att ge våra landtbrukare tillfälle att utan dyrbarare studieresor få en inblick i hur ett rationellt jordbruk i våra bygder skall skötas. Härutinnan en verklig föregångsman har bolaget gifvit ett exempel som väl är värdt att beaktas af de öfriga, stora norrländska bolagen.
Källa och avskrift: Viveca Sundberg


Några familjer som bott i gården

1880 – 1900-talet
Per Bengtsson född 1847 i Örås, Västergötland. Rättare
Hustru Karin Jonsdotter född 1846 i Järvsö
Dotter Johanna Birgitta född 1877 i Delsbo


—18 R 1— Delsbo släktbok

(X27) Erik Jonsson Westberg, * 5/3 1856 i Ljusdal, Gävleb. Infl. 1895. Rättare. i Södra Långsbo. Bos. i Håknorrbo 1, Delsbo. † 31/5 1930.
H. namn okänt, * 185., † 9/5 1895.
Piga Hilda Charlotta Liljemark född 1872 i Ljusdal
Astrid Katrina * 15/4 1885 i Hälsingtuna               41P8
Carl Martin född 1898 i Delsbo
Alexandra Martina född 1900 i Delsbo


1909 – 1917
År 1909 flyttade familjen från Krusänga i Delsbo till Södra Långsbo. Den 5/5 1917 flyttade familjen till Rosenlund i Hudiksvall


Detta är Herrgårn omkring 1911-1912. Lägg märke till gårdens vackra fontän
Till vänster pappan Leonard Pettersson Parlén med sonen Olov Leonard. Den mörkklädda damen är troligen modern med tvillingdottern Signe Maria. De två andra damerna är okända.

Leonard Pettersson Parlén 23/9 1878 i Hudiksvall Rättare Gift 3/8 1907 Död 27/9 1961
Dagmar Kristina Nordström 24/7 1880 Skön, Medelpad. Död 23/10 1932
Olov Leonard tv 20/5 1908 – 9/5 1976
Signe Maria tv 20/5 1908 – 3/10 1989
Aina Helena 15/12 1916 – 2/5 1992


1917 – 1925
Carl Olof Lind född 25/8 1886 Rättare i södra Långsbo. Familjen utfl. till Voxna 27 oktober 1925
Gift 5/6 1910 med Ida Margareta Jonsdotter 29/6 1884 i Undersvik
Märta Gunvor 30/3 1912


1925 –
Enl. boken ”Gods och Gårdar”. Gården i arrende sedan 1925 av Karl Hilding Pettersson. Arial: ca 50 har åker. 10 hästar därav flertalet fullblod. 20-25 nötkreatur, 4 svin, 30 höns.

—52 N 2— Delsbo släktbok

1 Karl Hilding Pettersson, * 25/6 1894 i Hudiksvall. G. 10/8 1919. Infl. fr. Bollnäs 1924. Bonde i Hammarsvall 3, sen. arr. i S. Långsbo o. bonde i Fredriksfors 12, Delsbo.
51S1 Anna Kristina Svensson, * 24/7 1889, d. t. bonden J. Svensson i Fredriksfors.
Ingrid * 28/8 1922                                            26N46
Bengt Hilding * 16/10 1925. Utfl. t. Västerås 1943
Sven Johan * 4/12 1927. Jordbr.-arb.


Erik Anton Palm född 6/10 1891 i Voxna Rättare i Södra Långsbo. Ägare Iggesunds bruk. Gift 26/9 1920. Utfl. till Voxna. Död 6/1 1970
Astrid Cecilia Eklund 18/11 1898 – 13/4 1963
Per Erik Sölve 16/2 1922
Arne Holger 12/9 1923
Aina Marianne 3/2 1925


Södra Långsbo. Se bilder på  Hemnet när Herrgårn var till salu.
Södra Långsbo 1; Nylands
Södra Långsbo 2; Stampens
Södra Långsbo 2:5; Herrgården100 får innebrända P4 Gävleborg
Södra Långsbo 5; Timpers, soldat torp
Södra Långsbo; Ryggen, sandås, ett troll och en trollkvinna har i sina förkläden burit hit den sand, varav åsen består (N E Eriksson 1936)

gped-035-s-l-bo

Bilden ägs av Stig Norell


gped-036-s-l-bo

Gäddviksvallen. Bilden ägs av Stig Norell

 

Södra Sannäs = År 1900 bodde här 70 personer. Det finns 3 platser med detta namn i landet.
Google Maps Södra Sannäs
Wikipedia Sannäs
Södra Sannäs 1; Lisas/Lises
Södra Sannäs 2; Ol Mårts
Södra Sannäs 2; Pils, hemmansdelning
Södra Sannäs 2:1; Pilens
Södra Sannäs 2; Valtbo, lägenhet. Namnet efter ägaren H. V. Vinblad von Walter
Södra Sannäs 2; Håkas myran, äga
Södra Sannäs 2; Pilbruket, äga
Södra Sannäs 2:2; Valters, ägaren hette von Valter
Södra Sannäs 3; Borkans
Södra Sannäs 3; Olle på täkten
Södra Sannäs 4; Kvickens
Södra Sannäs 5; Fältskärs
Södra Sannäs 6; Klas/Per Svens/Kvickens Pellas
Södra Sannäs 6; Kvickens Pelles, hemmansdelning
Södra Sannäs 6; Holmyran, äga
Södra Sannäs 7; Gubbs, hemmansdelning
Södra Sannäs 8; Kjellins
Södra Sannäs 8; Gubbas
Södra Sannäs 8; Källänget, äng
Södra Sannäs 8; Snällsa, äga
Södra Sannäs 10:1; Skyttens/Skytts
Södra Sannäs; Erklyckan, äga
Södra Sannäs; Valters, ägaren heter von Walter
Södra Sannäs; Guddängarna, ängar
Södra Sannäs; Guddängskanalen, avlopp från Guddängarna i Södra Sannäs, även Löpesån
Södra Sannäs Dahlströms
Södra Sannäs Nybons
Södra Sannäs 209 Hälsingebygdens gamla gård HB Bolagsdatabasen

 

gpde-014-sorvana-langbacka
Sörväna och Långbacka

Sörväna = År 1900 bodde här 83 personer. Det finns bara en plats i landet med detta namn.

Klicka på Eniro karta, för att se var Sörväna ligger

Sörväna 1; Jons
Sörväna 1; Björks/Froms
Sörväna 2; Jons
Sörväna 2; Syls, torp
Sörväna 2; Hedänget, avstyckning
Sörväna 2:12; Taggatorpet
Sörväna 3; Per Ers
Sörväna 3; Sveds, backstuga
Sörväna 3; Skoghem, lägenhet
Sörväna 3; Jommonsbruket, äga
Sörväna 3: Våmmarna, änge, här var förr en liten nu torrlagd tjärn
Sörväna 4:4; Lassas/Lasses
Sörväna 4; Fisen, äga
Sörväna 4; Hoffs, backstuga
Sörväna 4; Sekta, äga
Sörväna 4; Stensmyren, äga
Sörväna 5; Nybacks, gården ligger på en höjd.
Sörväna 6; Ols
Sörväna 6; Svens
Sörväna 7; Svens
Sörväna 7; Ols
Sörväna 8; Kvists
Sörväna 8; Stôckse/Stockset
Sörväna 9; Kvistas/Kvists, efter soldat Kvist
Sörväna 12:1; Janars
Finn-Helgas
Sahlins
Fiskens
Finn-Hansas


Sörvärna 1904. På bron står t v dottern Kristina 1885, far Carl Andersson 1854, mor Karin Andersdotter 1859, sönerna Alix Andreas 1890, Albert Elias 1891, Elis Verner 1895 och Gustaf Adolf 1897.

 

 

Tjärnmyra = by vid Skogssjön. År 1900 bodde här 59 personer. Det finns bara en plats i landet med detta namn.


HP Den 10 februari 1900


Klicka på Eniro karta, för att se var Tjärnmyra ligger
Tjärnmyra 1:4 m fl; Mases/Mats
Tjärnmyra 1; Gåssjön, avstyckning
Tjärnmyra 1; Rutsarv, äga
Tjärnmyra 2; Båthuslyckan = äga, ägan ligger vid Skogssjön
Tjärnmyra 2; Spetens/Galles/Gall-Olles
Tjärnmyra 2; Nordbo, lägenhet
Tjärnmyra 2:1; Aborrtomten
Tjärnmyra 3; Ljusdals Pelles/Ljusdal, gården nu borta år 1936
Tjärnmyra 4; Locktorpet/Locks
Tjärnmyra 4; Flöjts, efter en soldat Flöjt.
Tjärnmyra 4; Forsells, soldat torp
Tjärnmyra 4; Aborrbruket, bruk = odling
Tjärnmyra 4; Karlsänget, äng
Tjärnmyra 4; Käppholmen, holme i Skogssjön
Tjärnmyra 4; Pjältan, blötmosse
Tjärnmyra 4; Stensmyren, mosse
Tjärnmyra 4; Sockan, äga
Tjärnmyra 4; Spetbruket, äga
Tjärnmyra 4; Spjutsvik, äga
Tjärnmyra 4; Styrsmyren, mosse
Tjärnmyra 4; Vallsmyren, mosse
Tjärnmyra 5; Backens
Tjärnmyra 5; Frinks
Tjärnmyra 5; Gubb-Pelles
Tjärnmyra 6; Karls
Tjärnmyra 7; Rings/Rings Lasses, gården kallas av gammalt för Näset, den ligger på ett näs i Skogssjön.
Tjärnmyra 7; Klars, soldattorp.
Tjärnmyra 7; Ringnäset, näs i Skogssjön
Tjärnmyra 7; Taskskinnet, äga

 

gpde-015-flygbild-tomta
Tomta

Tomta = År 1900 bodde här 23 personer. Det finns 47 platser med detta namn i landet.
Klicka på Eniro karta, för att se var Tomta ligger
Tomta 1:8; Heden
Tomta 2; Eriks
Tomta 2:2; Erskas/Hökars
Tomta 3; Hammarns
Tomta 3:2; Hammarns
Tomta 4:2 Erk Sakris/Leeks Tomta 149
Tomta 4; Edsåkers
Tomta 4; Svedjorna, äga
Tomta 5; Olas
Tomta 5:2; Pewes
Tomta 6:1 m fl; Svens Tomta 128.
Tomta 7:1; Ersakers
Tomta 7:1; Leeks

gpde-016-tomta
Tomta

 

Vallsta = År 1900 bodde här 11 personer. Det finns 7 platser med detta namn i landet.

Klicka på Eniro karta, för att se var Vallsta ligger
Vallsta 1; Hemmet, lägenhet
Vallsta 1; Sjuls
Vallsat 1:4 m fl; Vallsta Pers
Vallsta 1 o 2; Håkarsbruket, äga
Vallsta 1 o 2; Ismyran, äga
Vallsta 1 o 2; Lortmyran, äga
Vallsta 2; Knappens/Knappens
Vallsta 2; Nilsas, gård. sagesmannen hade för sig att en lapp, kallad Nilslappen, hade bott där.
Vallsta; Ol-Ers, en Ol-Ers-Pelle, död kring 1930, från Ol-Ers i Norrberg hade gården.
Vallsta; Fusens, husgrunder i skogsbacke i NV Vallsta, namnet efter en – Fus-Jonas Larsson, född i början av 1800-talet, kallad Fusen. Denne fusade (=valackade) hästar.
Vallsta; Fyrilhagen, åker i S Vallsta. Enligt uppgift från Mickels å Svedja efter en karl som kallades Fyriln och bodde på Starkbacken å Oppsjö. Lassas-Olle Ohlsson från Oppsjö påstod att denne skulle vara av en adelssläkt Pontefyr (L. Hagåsen 1980)

 

gpde-017-venas
Venås, ”Lill-Jons”, 1909?  Fadern Anders Olsson 1854 -1936 ”Lill-Jons Anders” kallad syns i bakgrunden, sonen mjölnaren Jon Erik Andersson 1889 – 1986 Jonne kallad, kör oxarna (ägare av Åbo kvarn), och pojken bakom släden är en fosterson från en annan familj.  De återfinns i släktboken under (10P18).

Venås = År 1900 bodde här 67 personer. Det finns 2 platser med detta namn i landet.

Klicka på Eniro karta, för att se var Venås ligger
Venås 1:1 m fl; Ståls/Skogs
Venås 1; Laxmyren, äga
Venås 1; Stålsbruket, äga
Venås 2:3 m fl; Lill Jons
Venås 2; Norr i täkten, äga
Venås 2; Sör i myren, äga
Venås 2; Tjärnen, äga
Venås 3; Nilsas/Hansas/Hanssons
Venås 3; Lårå, äga
Venås 3; Klockmansdammen, avstyckning
Venås 3; Kilen, äga, den har formen av en kil
Venås 4; Sval Eriks/ Sval Erkers
Venås 4; Briteborg, lägenhet
Venås 5; Knapps
Venås 5; Skogens
Venås 5; Gottlings, hemansdelning
Venås 5; Kus-Eriks, hemmansdelning
Venås 5:5; Källs Erkas
Venås 5; Gräns/Bergviks, hemmansdelning , Gräns är ett soldatnamn
Venås 5; Hästmyren, äga
Venås 5; Nyänget, äga

 

gpde-018-wij
Wij

Wij = hednisk kultplats, har i förhistorisk tid varit centralpunkt i de gamla bygderna. År 1900 bodde här 80 personer. Det finns 5 platser med detta namn i landet.

Klicka på Eniro karta, för att se var Wij ligger
Wij 14. Sten Olofsson Åkeri AB
Wij 1; Nybergs/Stampens
Wij 1:2; Brodéns
Wij 2:2 m fl; Ol Anders
Wij 2; Fastens
Wij 2; Kjellsbruket, odling
Wij 2; Prästladan, hölada, gammal lada med hyvlade stockar
Wij 2; Smedåkern, åker
Wij 3; Rudolphi
Wij 3; Ronanders/Lars Pers/Lass Persas
Wij 5:1; Församlingshemmet
Wij; Björkmansbo, hemman. Den täkt som framlidne kyrkoherden här i Delsbo, Herr Marcus Björkman, åren 1658-1659 upptog (Leneaus 1764)
Wij; Gubbåkern, äga
Wij; Heden; tallbacke, här finns murar och lämningar efter en gammal bebyggelse.
Wij; Hobacken, ängar, här har fordom varit sjö. Vid grävning här för många år sedan hittades år och båtrester (N. E. Eriksson 1936)
Wij; Jättekullen; enligt traditionen talade Gustav Vasa från denna kulle vid sitt besök i Hälsingland 1527 (E. Eriksson 1932)
Wij; Kaplansjorden, har förr varit prästjord
Wij; Tomterna, björkdunge och gammal gårdsplan,som ligger strax norr om de nuvarande gårdar. (N E Eriksson 1936)
Wij Tomas Andersson

 

Vitterarv = (Wettrwafuidh 1535, Veterarffudeh 1542) Man har trott att det har varit vitter på sådana platser som här, där det är hård jordmån. År 1900 bodde här 16 personer. Det finns bara en plats i landet med detta namn.

Klicka på Eniro karta, för att se var Vitterarv ligger
Vitterarv 306 konstnär Ann Envall
Vitterarv 1; Innigården
Vitterarv 1:4; Syl Ollas/Solbacken
Vitterarv 1; Lunn Olles
Vitterarv 2:1; Dunners/Dunders
Vitterarv 2; Utigården
Vitterarv 2; Dammtäkten = äga. Ägan ligger vid en liten damm vid Bäcken. (E. Eriksson 1932)
Vitterarv 2; Spårsbruket, äga
Vitterarv; Lindbladsbruket, äga

 

gpde-019-utsikt-valasberget


Vålås
= Byn ligger vid en bergås, Vålåsberget. År 1900 bodde här 19 personer. Det finns bara en plats i landet med detta namn.

Klicka på Eniro karta, för att se var Vålås ligger 
Vålås 1; Vålåsgården, uppgives vara en gammal gård
Vålås 1; Våls Johannas
Vålås 1; Nordanbäcken, äga
Vålås 1; Fålfötterna, äga
Vålås 1; Gubb bruket, äga
Vålås 1; Karls Gubbarna, ägor
Vålås 1; Kullern, äga
Vålås 1; Långrumpan, äga
Vålås 1; Sjösvalarna, äga
Vålås 1; Smedsbruket, äga
Vålås 1; Spårsveden, hage
Vålås 1; Trekanten, äga
Vålås 1; Vargarna, två ägor, åker
Vålås 1; Vissbruket, äga
Vålås 1; Örnsbruket, äga
Vålås 3:1; Löcks/Locks

 

Wästanäng = År 1900 bodde här 65 personer. Det finns 2 platser med detta namn i landet.

Klicka på Eniro karta, för att se var Västanäng ligger
Västanäng 1; Nians, en ägare var från Niansfors (N. E. Eriksson 1936)
Västanäng 1; Ol-Anders
Västanäng 2; Jon Jons/Skatens/Per-Jonsas, efter innehavaren skat-Per Jonsson från Nyåker.
Västanäng 2; Ol Anders
Västanäng 2; Brunnsbacken = avstyckning
Västanäng 3; Stockberga
Västanäng 3; Erk Svens
Västanäng 4; Jon Jons
Västanäng 4; Erk-Jöns/Erik Jöns
Västanäng 4; Kvicks, hemmansdelning
Västanäng 4; Eriksberg, lägenhet
Västanäng 5; Petterns
Västanäng 5; Håks, hemmansdelning
Västanäng 5; Kalvsveden, hage, sandjord är jordmånen här.
Västanäng 5:3; Håkars
Sunnansjö 5:3; Håkas, gården revs före 1920
Västanäng 6; Nians, en ägare var från Niansfors socken (E. Eriksson 1932)
Västanäng 6; Backens
Västanäng 7:1; Kvickars
Västanäng 8:1; Per Jansas
Västanäng; Norribacken/Jon-Ols-Ollas, gård
Västanäng; Bergsas, lägenhet
Västanäng; Brunäsbron, nu riven bro
Västanäng; Fäjers, lägenhet
Västanäng; Gripars/Hjortsas/Nybergs, gård
Västanäng; Stridsas/Stubb-Nisses, lägenhet
Västanäng; Bommens/Bomsas
Västanäng; Gökensbacken, backe Erik Mickels
Västanäng 71. Dellenbygdens kross AB.


Vykort avsänt från Västanäng 1920 av Amanda Olsson. Vykort ur egen samling

—5 M 15— Delsbo släktbok
11 Jonas Olsson, * 4/3 1877, s. t. bonden O. Hansson i Källeräng 3. G. 24/6 1907. Bonde i Västanäng 6, Delsbo. Utfl. t. Sth. 1941.
18N74 Brita Amanda Vilhelmina Rudolphi, * 2/8 1879, d. t. fotogr. C. Rudolphi i Ede, Delsbo. Lärarinna.
Sigvard Valdemar * 18/4 1908. Utfl. t. Spånga 1930
Hubert Augustin * 7/9 1909. Utfl. t. Sth. 1931
Eivor Ragni Margreta * 3/12 1912. Utfl. t. Sth. 1931

 

 

Västra Tolbo = Tolbo ( Tordzboda 1542) innehåller mansnamnet Tord, fsv Thordh. År 1900 bodde här 18 personer. Det finns 5 platser med detta namn i landet.

Klicka på Eniro karta, för att se var Västra Tolbo ligger

Rock från Tolbo förmedlad av Lars Landgren till Nordiska Museet
Västra Tolbo 1; Västertolbo
Västra Tolbo 1:1; Näbben, gården ligger på en liten backhöjd.
Västra Tolbo 2; Krögers
Västra Tolbo 2; Per Olsas
Västra Tolbo 2; Sunds, soldattorp
Västra Tolbo 2; Per Ols, hemmansdelning
Västra Tolbo 2; Täktan
Västra Tolbo; Boms, soldattorp
Västra Tolbo; Ingridsbruket, äga
Västra Tolbo; Karlsbruken, ägor

Klicka här för att se karlsbruket på Eniro karta, välj gärna flygfoto.

gped-031-karta-krona

Riksantikvarieämbetets karta

gped-032-krona

Brudkrona inhuggen i sten. Tidningsbild från HT 1965

Det berättas att det var när man höll på med att göra vägen framkomlig med hjuldon som en olycka inträffade med dödlig utgång. Det var en ung man med i arbetslaget som fick ett slag av en ”loa”, (hävstång av en vekare stock), som användes som brytverktyg. Loan ”släppte” och den förolyckade fick ett slag på halskotan med dödlig utgång.
Den förolyckade unge mannen skulle, enligt sägnen, de närmaste dagarna ingå äktenskap. Bruden skulle bära kyrkans krona den dag som brudgummen blev vigd till den sista vilan.
Sannolikt var det arbetskamrater till den förolyckade mannen som inhugget den symboliserade brudkronan i stenen.
HT 24/9 1965 L. O-ä.

Den 18 december 1913
En hällristning, säkerligen af gammalt datum, har påträffats i Delsbo. Ristningen, som synnerligen naturtroget återgifver konturerna af en kunglig krona, är inhuggen i en sten på en bergsluttning efter fäbodvägen mellan Håknorrby och Silfverbergsvallens fäbodsvall.


 

gpde-020-vasterang
Västeräng

Wästeräng = År 1900 bodde här 35 personer. Det finns 25 platser med detta namn i landet.
Klicka på Eniro karta, för att se var Västeräng ligger
Västeräng 1:2 o 2:2; Ol’Ers Kulturreservat, ett levande jordbruk Kulturreservat Västeräng
Västeräng 1; Lyckeskogen, äga
Västeräng 1; Varggropen, här har man haft en grop för vargar
Västeräng 2; Erk Mickels
Västeräng 3:2; Skeftners/Skeffners, här bodde på 1730-talet löjtnanten vid Delsbo kompani Adam Schiffner (N. E. Eriksson 1936)
Västeräng 4:2; Bommens Delsbogården på Skansen
Västeräng; Gubbåkern, åker, här finns forngravar

gped-033-lada-ol-ers

Gubbåkersladan hörande till gården Ol-Ers som skymtar till höger. Timret i ladan har bl a daterats till vintern 1579-80.

 

Västra Berge = by N Stömnesjön. År 1900 bodde här 19 personer. Det finns bara en plats i landet med detta namn.

Klicka på Eniro karta, för att se var Västerberge ligger
Västra Berge 1; Johannes
Västra Berge 1:6; Finn-Hansas
Västra Berge 2 -2:2 Syl-Erskas På dialekt Sil-Erskas. Familjen i gården kallades ”Silfölke”. Ägaren kallade man för Siluven.
Västra Berge 2; Erk Pers
Västra Berge 2:1; Oppran
Västra Berge 3:2 (nu 4:1); Olas
Västra Berge 3; Rodesia, lägenhet
Västra Berge 3:1; Simmes
Västra Berge 3:2; O’Lars
Västra Berge; Gräbban, ägomark
Västra Berge; Havrakölen, terräng

 

Åbo = byn ligger vid Lumpån. År 1900 bodde här 51 personer. Det finns 32 platser med detta namn i landet.

Klicka på Eniro karta, för att se var Åbo ligger
Åbo Dansbana
Åbo 1; Skalänget, äga
Åbo 2; Käcks
Åbo 2; Kvarnänget, äng
Åbo 2; Lillänget, äng
Åbo 2; Simasbruket, odling
Åbo 2; Skalänget, äga
Åbo 2; Stränderna, slätt
Åbo 2; Tjärnsvalarna, ägor
Åbo 3; Åbokvarn/Strömsbruket, hemmansdelning
Åbo 3:1; Gästgivars, gården flyttades hit från Näsbyn 11 vid laga skifte och namnet följde då med.
Åbo 3; Sakersteget, äga
Åbo 4; Grannens/Grans
Åbo 4; Rishagen, avstyckning,
Åbo 4:1; Påls
Åbo 5; Mattesas
Åbo 5; Söderströms, hemansdelning
Åbo 5; Knektkullen, kulle
Åbo 5; Påls
Åbo 6:1; Skalänge/Smedbergs

gpde-029-abo-kvarn-1932

Åbo kvarn, kvarnsumpbygge 1922. Bild ur Ingemar Svensk samling. Bröderna Joel, Edvard och Severin Krantz från Bjuråker. Kvarnägare Olle Andersson till höger i bild och hans bror Jonne kör sten, till vänster.

 

 

gpde-036-karta

Åkre med Loka sjön, som senare blev Rångsjön

gpde-021-akre
Åkre

Åkre = År 1900 bodde här 51 personer. Det finns 11 platser med detta namn i landet.

Klicka på Eniro karta, för att se var Åkre ligger
Åkre 1:5; Backarvet/Myrstens
Åkre 1; Näset, gården låg på udden mot Rångsjön. Läs om Johan Hållfast född på Näset
Åkre 1; Olbergsmyren, äga
Åkre 2:3; Kristians Hemsida
Åkre 3:3; Stor Pellas/Stor Pelles Auktion 2013
Åkre 3; Lillmon, tallbacke
Åkre 4:2; Hans Mårs/Hans Mårts
Åkre 4; Lappängarna/Vissmyrängarna, här har sockenlappar bott
Åkre 4; Välsa, äga
Åkre 5; Källsmyren, äga
Åkre 6:1; Krus
Åkre, Backarns
Åkre 513, Jan Blomdals Trähus
Flygfoton över Åkre, Fjärdsätter, Rossla, Ljusbacken
Åkre Antik & kulturföremål hantverk

gped-034-karta

Åkre. Karta från storskiftet 1770. Läs historien om Johan Hållfast som föddes här

 

gpde-022-as-skolhus

Ås = År 1900 bodde här 26 personer. Det finns 47 platser med detta namn i landet.

Delsbo Forngård, Ås 106. Hembygdsförenings Hemsida Inför Delsbostämman 2014
Delsbostämman 2012 Julmarknaden 2013
Delsbo – spelmansstämma Wikipedia
I Knektstugan på Delsbo forngård huserar Dellenbygdens Släktforskarförening

Ås 1 Ås 117, 1:2 Gudmunds
Ås 1:3; Snåret
Ås 1; Heden, utdött namn.Här reste * J. P. Sandberg en minnessten över sig själv
Ås 3, 9:1 Skroten
Ås 114, 1:7
Ås 203, 2:1 Björkåsa såld 2015
Ås 205, 1:9
Ås 207, 1:9
Ås 211, 8:1
Ås 106 1:6 Forngården
Ås 206 1:12
Ås 212, 5:1 F d kapellet, nu ägt av Forngården
Läs om Ishockeybanan i Ås.


Riksantikvarieämbetets beskrivning över den minnessten som finns vid vägkanten vid Tomta 128.

 * JOHAN PETER SANDBERG, * 11/10 1798 i Hudiksvall. Handelsman. Notering i Hudiksvalls kyrkbok: Bo i Delsbo, gifta 1827 † 22/11 1856
H. MARGRETA REGINA NORBERG, * 19/7 1803 i Uppsala. Not. i Hudiksvalls kyrkbok: 27, Delsbo -38
PER JOHAN, * 8/1 1830. † 9/1 1830 i Delsbo
PER ERIK ADRIAN, * 4/3 1831 i Delsbo
JOHAN MAURITZ REINHOLD, * 14/7 1834 i Delsbo
BROR CARL FELIX, * 12/1 1837 i Delsbo
MATHILDA MARGRETA CHRISTINA, * 12/3 1840 i Idenor
GUSTAF ADOLF DAVID, * 30/12 1842 i Hudiksvall

Källa: Viveca Sundberg

 

 

gpde-023-anga
Änga 1921. På farstubron syns (35G52 )Finn-Jonkes båda barn Anna och Ida samt deras farfar Olof Jonsson

Änga = by på näset i Södra Dellen. År 1900 bodde här 24 personer. Det finns 26 platser med detta namn i landet.

Klicka på Eniro karta, för att se var Änga ligger
Änga 1; Svartens/Ol Lars
Änga 1; Skuggan, hemmansdelning
Änga 1; Krusbacken, backe
Änga 2; Gils/Finn-Jonkes/Åströms. I september 1936 brann den stora tvåvånings byggda fastigheten liksom ladugård och uthus ned till grunden. Gården ägdes då av Oskar Åströms sterbhus. Eldskenet från branden var så starkt, att det syntes tydligt till Hudiksvall
Änga 2; Burängsbacken, äga
Änga 2; Nobblandet, äga
Änga2:6; Storms (Jungfrubo)
Änga 509  Stefan Nordin

 

Östansjö = by på näset i S Dellen. År 1900 bodde här 30 personer. Det finns 32 platser med detta namn i landet.
Klicka Eniro karta, för att se var Östansjö ligger 
Östansjö 1; Busk Olles
Östansjö 1; Bygget
Östansjö 3; Opp i gården/Kungens, den ligger på en liten höjd.
Östansjö 4:1; Sveas
Östansjö 4:6; Svedas
Östansjö 5:1; Ut i gården
Östansjö; Hammarsbacken, backe
Östansjö Erik Löfstrand P4 Gävleborg

 

gpde-024-ostra-berge
Östra Berge

Östra Berge = Bergs är en äldre benämning. By på näset i S. Dellen, byn ligger på en hög backe, Bergbacken. År 1900 bodde här 20 personer. Det finns bara en plats i landet med detta namn.

Klicka på Eniro karta, för att se var Österberge ligger
Folkskolefrågan om läraren i Östra Berge skola i Delsbo 1872
Östra Berge 1; Väst i gården
Östra Berge 1; Petter Nils, lägenhet
Östra Berge 1; Dockmyrarna = äga, som består av en nu torrlagd myrtrakt (E. Eriksson 1932)
Östra Berge 2; Lageesåkern, åker
Östra Berge 2; Mickelåkern, åker
Östra Berge 2; Öst i gården
Östra Berge 2:2, 3:3; Snälls
Östra Berge 3; Norr i gården, gården ligger N om 1 och 2
Östra Berge 3; Dravantsviken = äga, ägan ligger vid en torrlagd sjö (E. Eriksson 1932)
Östra Berge; Klangarbacken, backe

 

Östra Tolbo = År 1900 bodde här 71 personer. Det finns bara en plats i landet med detta namn.
klicka på Eniro karta, för att se var Östrertolbo ligger
Östra Tolbo 1:2; Matsas/Bäcks 
Östra Tolbo 2; Skur Pelles/Ol Karls
Östra Tolbo 2; Spet Ollas
Östra Tolbo 3; Spetes
Östra Tolbo 3; Karl Jons/ Berglunds
Östra Tolbo 4:3; Björkbacken/Backen
Östra Tolbo 4; Jon Svens
Östra Tolbo 4; Skrotens
Östra Tolbo 6; Sundells
Östra Tolbo 6; Gammelbacken, backe
Östra Tolbo 6; Klingerstycket, äga
Östra Tolbo 6:1; Innigår’n
Östra Tolbo 7; Anderssons
Östra Tolbo 7; Rusarvsbacken, liten höjd
Östra Tolbo 7; Sylbrinken, äga
Östra Tolbo 7:1; Stoltens
Östra Tolbo 8.1; Färms
Östra Tolbo 8; Moran, här finns en forngrav (E Eriksson 1932)
Östra Tolbo 9; Ols
Östra Tolbo 9; Gökens

 

Överälve = År 1900 bodde här 87 personer. Det finns bara en plats i landet med detta namn.
Klicka på Eniro karta, för att se var Överälve ligger
Överälve är socknens största by. Wikipedia
Överälve 1; Norrgårds, gården borta
Överälve 1; Sågens, här har funnits en vattensåg
Överälve 1; Bruns, hemmansdelning
Överälve 1; Lilltäkten, äga
Överälve 1:1; Snälls
Överälve 2; Herrgården, förr en disponentbostad.
Överälve 2; Vemmers
Överälve 3; Sachris
Överälve 3; Sandtäktens, hemmansdelning
Överälve 3; Sachrisbruket, äga
Överälve 4; Mons
Överälve 4; Bergbacken = lägenhet
Överälve 4; Jon Hans, hemmansdelning
Överälve 5; Lars Perssons
Överälve 5; Mojarstugan, backstuga.
Överälve 5:1; Per Hansas
Överälve 6; Mons
Överälve 6; Snälls Olle
Överälve 6; Hammarströms, lägenhet
Överälve 7; Mo Johans
Överälve 7; Sågas, här har stått ett litet sågverk
Överälve 7; Skultgården, backstuga
Överälve; Hälsinghästen, Tovåsen. Tovåsen kallades av sjöfarande Hälsinghästen.
Överälve; Insyningen, äga
Överälve; Rings, torp
Överälve; Skogvaktarbostället
Överälve; Åstorpet
Vägbeskrivning till Tovåssjön

 

 

Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt

Gillar du den här sidan, och vill stödja vårt arbete är en gåva, eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78

Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra

Tack för ditt besök och välkommen åter!

Sammanställt av Åke Nätterö


Till Gårdar och platser i Delsbo del 1 Till toppen.

Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62

16 kommentarer

  1. Hej o tack för ert arbete med Dellenportalen. Jag hitter min fastighet Skog 2:9 som set ut att ha haft namnet Ol-Lars eller Olars enl. er sammanställning. Vi har kallat eller trott att gården kallas Olas. Går det att ta reda på vad det riktiga ursprungliga namnet är?
    Mvh
    Lars

    1. Hej Lars!

      Gårdens historia kan vara ett omfattande arbete så det kan jag inte svara på.
      Namnet Ol Lars (troligen Olof Larsson) eller Olars eller Olas är dialektala uttryck för samma namn.
      I boken Gårdarna i Gävleborgs Län, kallas gården för Olars, men i Hudiksvalls kommuns inventering från 1971- 1972 kallas gården för Olas. Av den anledningen har jag nu även lagt till det namnet.

      Med vänlig hälsning
      Åke Nätterö

  2. Hej igen, vi samtalade idag med grannar och gissade då att det ursprungliga namnet mycket väl kan vara Ol-Lars som i vardagstankar dragits ihop/dialektalt blivit Olas i folkmun. Vet du om nån språkkunnig/etymolog som man skulle kunna fråga?
    Vi har en karta från 1759 (där står inga gårdsnamn) som kanske kunde vara kul att lägga ut. Skulle du även vilja ha foto på gården idag?
    Mvh
    Lars

    1. Hej Lars!
      Gårdsnamnet minner om någon Olof Larsson, och den enda jag har hittat som varit bosatt i Skog är skräddare Olof Larsson f.1843. Han återfinns under släktboksnummer 30M7.
      Tack för erbjudande om karta, men vi avstår för att inte sammanställningen ska bli alltför lång.
      Hälsningar
      Åke Nätterö

  3. VENÅS
    Bilden från Venås är från min morfars Olof Anderssons föräldrars hem, kallat ”Lill-Jons”.
    Jag har fått mig berättat att den person som på bilden kör oxarna är min morfars bror, Jon-Erik, kallad ”Jonne”.
    Den äldre mannen i bakgrunden är Olof och Jonnes far Anders Olsson kallad ”Lill-Jons Anders”.

    ÅBO
    Bilden från kvarnbygget i Åbo är feldaterad.
    Åbo kvarn med tillhörande dammbygge och stensatta kanaler var klar och togs i bruk 1926-27.
    Min mamma Maja ”Elida” som var dotter till mjölnare Olof Andersson har berättat att kvarnbygget påbörjades 1922, hon berättade också att det tog ”två somrar” för bröderna Krantz från Bjuråker att färdigställa stenkistan vid kvarndammen samt de stensatta kanaler som ledde vattnet till – och ut från kvarnen.
    Min morfar, mjölnaren Olof Andersson (med mjölnarkeps) är den person som står längst till höger i bild.

    1. Hej Marie!

      Tack för all värdefull information. Har nu försökt att rätta till alla uppgifter. Kolla om det blev rätt annars hör du omedelbart av dig igen.

      Med vänlig hälsning
      Åke Nätterö

  4. Hej! Var nyligen till platsen där en av mina förfäder föddes, Bjuråker, Västansjö . Smeden Olof Björklund.
    Hans dotter Brita Olsdr f. 1803 flyttade sedan till byn Ås i Delsbo , gifte sig med Olof Gudmundsson f. 1879. Dom ska ha bott på gården Ås 1. Olof dog och Brita gifte om sig med Erik Ersson f.1813. Dom bodde kvar på Ås 1 till Brita i sin tur dog och Erik gifte om sig och flyttade till Mora 5.
    Hur som helst fick Erik och Brita en dotter vid namn Brita 1940 född i Ås 1.
    Vi var till hembygdsgården i Delsbo och fick tips om att det finns ett hus i Ås som kallas för ”Gummens”. När jag läser i Dellenportalen är Gummens Ås 1:2. Under Ås 1; står det bara Ås.
    I Gummens ska det nu bo en Olsson , men tror inte att han är en ” Gudmundsson”.
    Vad tror du? Är det på gården Gummens (Ås 1:2 ) som dom levde? Eller Ås 1: Ås ?

    Vänliga hälsningar
    Anneli Claesson Andersson

    1. Hej Anneli! Va roligt att du är intresserad var någonstans dina släktingar har bott. Du ställer svåra frågor som jag inte med säkerhet kan svara på,
      men troligtvis var det på gården Ås 117,1:2 som Brita Claesdotter föddes den 18/8 1840.
      Hälsningar Åke Nätterö

      1. Hej och tack för svaret!
        Jag tänker också att det kan vara den gården, vore roligt om det är så att jag verkligen hittat den 🙂
        Är det så att husförhörslängderna mellan 1857-1867 fattas? Hittar dem inte på Riksarkivet.
        Brita ska senare ha bott i Långede och Långbo innan hon till slut kom till Skönsmon i Sundsvall.
        Jag tänker ofta på hennes öde, stackars kvinna som troligtvis kom hit ensam med sina oäkta barn.
        Hälsningar Anneli

        1. Anneli, det är alltid känslosamt och följa en persons alla skiftningar i livet. Det finns många luckor när man söker efter personer i Delsbo.
          Mycket blev förstört när kyrkan brann ned till grunden 1740. Hälsningar Åke

  5. Hej Åke!
    Vilket fantastiskt arbete du har gjort! Väldigt roligt att läsa om alla dessa byar. Själv har jag nu tagit hand om ett av husen i Smedsbo, det är en avstyckad tomt från Smedsbo 6:1, men jag upptäckte att det står ”Sjuls” som släktnamn på dessa fastigheter, det ska vara ”Sjurs”. Dessa två släkter har ett gemensamt ursprung, men ”Sjuls” hör till en annan gård i Norrväna. Stort tack för din insats!
    Med vänliga hälsningar, Lena Larsson

  6. Hej Åke,

    Den här sidan är verkligen en kulturhistorisk välgärning! Jag är här med jämna mellanrum och rotar runt för att söka efter ledtrådar om fastigheten Stormnäs 6:1 och gården Lars-Ängans som ligger där. Vi har bott här i åtta år och allt sedan har jag försökt gräva mig bakåt för att försöka utröna hur länge och vilka som bott här. Ganska fort hittade jag att Bryngelsson köpte den 1876 men hur jag än söker så hittar jag inte av vem. Jag har heller inte lyckats lista ut vad gården hette före den moderna beckning den har idag. Jag har stirrat på kartan från laga skifte men det är inte möjligt att se vad som är vad. I din sammanställning står det ju både om Stormnäs 3-Bryngels och Stormäs 5:1 o Myra 10:5; Söders/Bröntes/Brenters/Bryntes. Jag har läst detta många gånger men inte förrän idag slagits av att det händer att folk pratar om vår gård både som Bryngels och som Bröntes. Jag har nog tänkt att det varit samma sak men det kanske det inte är… Vart har du hittat denna information och går det att gräva vidare där?

    Stort tack på förhand
    Mårten Karlow

    1. Hej Mårten!
      Jag förstår om du tycker att det är förvirrande, för det är det också. Om du tittar noga så anger jag namnen på fyra böcker som jag skrivit av uppgifter ifrån.
      Men om du vill berätta vem som ägde fastigheten för dig och förnamnet på Bryngelsson som tog över fastigheten 1876, så ska vi se vad jag kan hitta
      Vi hörs
      Åke Nätterö

      1. Jag måste leta slarvigt, jag hittar inte riktigt vilka böcker du hänvisar till men skulle gärna vet!

        Jag slant lite på tanken, det var Bryngel Ersson som förvärvade gården 1875-1876 enligt ”Gods och Gårdar”. Men eftersom jag inte vet vem han köpte av eller som sagt vad gården hette (förmodligen Stormnäs 3) vet jag inte hur jag kommer vidare. Kan man hitta köpebrev månne och i så fall vart hittar man det?

        Evigt tacksam för hjälp.
        Mårten Karlow

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *