Bjuråkersmålet Ha – Mö

 Bjuråkersmålet del 2.

Allt material i den här artikeln är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.

 

 

BJURÅKERSMÅLET

Ha – Mö

 

hannles handlös, vårdslös a
harml.et, harmele tråkigt, harmligt a
harrejestanes ”kraftuttryck” Herre Jesus int
harse, harsk härsken a
harska kolkratta s
harska på klara av nånting (trots mycket besvär) v
harva, –, -e, -an räfsa spec. höräfsa s
harvpinne pinne i räfsan, av trä s
harvträ kammen på räfsan s
hashlt halt a
hashlta, -e, -a, -a halta v
hasse hunnan fy då, usch int
he, -e hö –et s
he, hea sandhed s
hebôtten, –, -na, -nan höskulle s
heg hög a
heggd höjd s
hegressta eller högressta hög i rösten a
hek hök s
hekare, hekarn handlare, handlarn, handelsman s
hekônt, -n –a, -an hökunt s
hektele högtidligt a
hele beckan hela böckerna
helskränning, halvskr. hel resp. halvskrädning = mjöl med fibrer s
hena, -, -e, -an höna s
hens, -a hönor, -na s
her å vel hör och lyd v
hera, herde, hecht höra v
hesalle, -n höskräp s
heskrinn, -a, -e, -an höskrinda s
hest, -n, -a, -an häst, -en –ar –arna s
hest, -n höst s
hestall, -n, -a, -an höstall s
hestsia på höstkanten s
hestsko, -n hästsko s
hevvel, -n, -la, -lan hyvel s
hevvla eller hevvl.a hyvla v
hia lämna härbärge v
hia, -e, -a, -a flåsa, flämta v
hila rimfrost s
hila, -, – falla rimfrost v
hipa, -, – dra efter andan v
hippen förskräckt a
hista kasta v
hitamä hitanför adv
hittan hit, hitåt s
ho, -ra hon, henne, Jô. mette’ra = Jag mötte henne pron
ho, -a hon, henne, Jô. såg’a niss = Jag såg henne nyss pron
ho feste hop ba´ra hon samlade ihop barnen
ho stäshlte tä hon ställde till
ho åblikan’t nå hon låtsades inte om nånting
hôcksa gilla. Ho hôcksa’n = Hon gillade honom v
hôckster hygge s
hôckstra härja med hästar v
hofta tä ta med ögonmått v
hofta tä på en heft ta till på ett ungefär
hôg håg s
hôga hågad, villig a
hôga på tycka om. Han var hôga på mat v
hôgas inte vara mörkrädd v
hôgga, hegg, hôgge hugga, högg, huggit v
hôgga, hôgg, hôjje hugga, högg, huggit v
hôggkôbb, -en, -a, -an huggkubb s
hôl., -e, -, -a hål s
hôl.ja lugnare och vidare vatten i en bäck s
hôlla, -e, -de, shlt hålla v
hôlla, -e, hôll, hôlle hålla v
hôml.a, -, -e, -an humla s
hôns, hanses hans pron
hôppa, -e, -a, -a hoppa v
hôrsa, -, – storskratta, vara bråkig a
hôs brådskande a
hôs brådskande ärende eller onödigt bråttom s
hôsa, -e, -a, -a ha bråttom v
hôsig ha bråttom. Va hôsig dô. ä = Vad bråttom du har a
hôxa tycka om v
huckle huvudduk s
hue huvudet s
hugge eller huvve huvud s
huja, -e, -a, -a eller hôja ropa, hojta v
hujjen förskräckt a
hume’r humör s
humm aning s
hunnbär odon s
hus, -e, –, -a avträde, oftast inne på logen över gödselstacken s
huvill yr a
hvit, -a, -e vit a
hvitmjel., vitmjöl = vetemjöl s
hål.bre’ hårt bröd s
hårtjäst hårtest s
det pron
hä ä inga ne´ det är ingen nöd
hä gove det drar varmt
hä gå sir det går göra senare
hä gån´t jära sa e det går inte göra så
hä går inge ne´på´n det går ingen nöd på honom
hä hittes på det blir så av en slump
hä ile i tännan det rister i tänderna
hä jeck sônt det gick sönder
hä jeckn`t det gick inte
hä jetta dô. fôll jära? det måste du väl göra?
hä jillsn´t det gills inte
hä jåck inte de da´r e det gick inte det där
hä nitjan´t tä nå det nyttjade inte till nånting
hä nå pôrsk i ega det är nåt skräp i ögat
hä ôrmas fö meg det var väldigt besvärligt för mig
hä pellra se det skrynklade ihop sig
hä rackte länje det räckte länge
hä rôcke det blir rött på himlen v
hä sennasn´t det syntes inte
hä sige fram det kommer fram lite vatten v
hä ska che raväg det ska ske med detsamma
hä skricka lite det flytta på sig lite grannv
hä skvällde hekt det ekade högt
hä stånt på det står inte på, det dröjer inte
hä va hemst grist det var väldigt otätt
hä va huggarn det var som tusan
hä va leck se det var lik sig, det var som väntat
hä va ska´le det var onödigt, eftersom det var så värdefullt
hä vacht assent åv´e det blev ingenting av det
hä vachtn´t nå det blev ingenting
hä van´t sa e det var inte så
hä van´t sa häft det var inte så vidare bra
hä än´tnå bräcken nu e det är inget som är omöjligt numera
häbber, -re, -ra, -ran härbre s
hächele bra. Hä van’t sa hächele = Det var inte så bra a
hächelig fin, präktig a
häckel., -n för linberedning, taggar av spik på en bräda s
häckl.a arbeta med en häckel v
häckta kunna v
häckte dôn´t jära hä e? orkar du inte göra det?
häft någorlunda adv
häjja härifrån adv
häjjanå hädanefter adv
häjjanätte hädanefter adv
häkta, -e, -a, -a kunna, förmå v
häl.a inte frysa v
häl.j, -a helg, -en s
hälle eller adv
häller bättre a
häller eller adv
häller hellre adv
hän äre här är det
hän´t nåra voon det är inte nåt hopp
hänna hända v
hännä här adv
hä’nt gôlle det är inte så lätt
häpja ätte apa efter, härma v
hära ängshö som är svårt att slå a
häs, -a, -e, -an hässja s
häsa, -e, -a, -a hässja v
häshlte hällde v
häv duktig, bra. Han van’t sa häv = Han var inte så bra a
häv häjja dä maka på dig
häva, hov, häve hälla, hällde, hällt (tömma, lasta) v
hävvl.e, -an två stänger att bära hö på s
höfta eller hôfta ta på måfå v
i full kut i fullt språng
i går ôm môran i går morse
i jånst för en stund sedan, nyss adv
i kvällninga i skymningen
i kvällst i går kväll adv
i lag tillsammans adv
i môra i morgon adv
i môrabette i morgonbitti
i môranst i morse
i môrest i morse
i stäle i stället för adv
i veckohan i den här veckan
i väl.makta i sin krafts dagar
ias idas, gitta v
ickt hemskt, spökligt a
iga, -de, -t äga v
igde ägde v
ihôl.ig ihålig a
ihätjen ihärdig a
iksa tä göra något med yxan v
iksa, –, -e, -an yxa s
il.ing vindil s
ila, -e, -a, -a rista v
illave’ tvungen
illfänas störa, väsnas adv
illhugga oroa, luras v
illva´r misstänksam a
illvôlen illasinnad adj
imot emot adv
inat inåt prep
inga lämpa vara vårdslös a
innabônnen inbunden, tystlåten adj
innade´me saker inne eller inuti nånting s
innahôl. ihålig a
innamä´ inom p
innatä´ innantill adv
innave’, innavesse invändig, -t, inom sig a
innave´ inne adv
innave´ veden inne i en stock s
inte e skapanne dugg inte ett enda dugg
inte ha mathover äta hur mycket som helst
inte hä vettja det kan man inte tro
inte nännas vara snål, inte ha råd a
inte vächt inte värt. Hän’te vächt = Det är inte värt v
intjelig ynklig a
invächtes invärtes s
ippa, -e, -a, -a yppa v
irstol.an öronen s
ista ysta v
istat österut
istave´ på östra sidan
istavä´r östlig vind adv
istickel. istapp s
istpågårn gården mot öster s
istäle i stället för
itjen närig, girig a
ja´rgrita järngryta s
Jachtre Gertrud
jal.ma jama v
jalla småprata, jollra v
jammt jämt adv
jamn jämn a
jamnan jämnan adv
jamnan drar jämnheten är bäst
jamsa vara villrådig, tveka a
janka flytta på sig v
jarseluva stormhatt (blomma) s
jarskonningstrilla fyrhjulig kärra med järnhjul s
jarspe järpe s
ja’rspett, -e, –, -a järnspett s
jarva idissla v
je se i shl.ang mä ge sig i samspråk med, ge sig i sällskap med
jeck gick. imperfekt av gå v
jeck at dog v
jek gök s
jema, -e, -de, -t gömma v
je’ren girig a
jestaligen oj, vilken olycka
jesvint snabbt adv
jett, -a, -e, -an get s
jetta hôckt att nedlåta sig till nånting v
jetta, -e, -, – måste v
jetting geting s
jil innanmätet på fisk s
jills gäller, hä jills´int = det gäller inte v
jills’nt gillas inte v
jisset, jissen otätt (om träkar) (om båtar) a
jissna svälla (om trä) v
jissna, –, — torka ur. Hä jissne focht i år = Det torkar ur fort i år v
jô. jag pron
jô. gl.ime allere jag glömmer aldrig
jô. hektan´t mä´ jag orkade inte med
jô. jol.ere på nit jag gjorde det på flit
jô. kôm n´t at jag kom inte åt
jô. mette´n da´re kva´ra jag mötte honom vid kvarnen
jô. såg´a i jonst jag såg henne nyss
jô. såg´n niss jag såg honom nyss
jô. tol.as inte jära hä jag vågade inte göra det
jô. tror katta ska inja jag tror katten ska få ungar
jô. tvika mä tä gå jag ämnade gå
jô. vacht sa tajjen jag blev så tagen (tröttkörd)
jô. vôrsken´t ve´å hera jag orkar med att höra
jôchtaligen hjärtans int
jôchtanes hjärtanes int
jôchte hjälpte v
jol.a, -s begrava, -s v
jol.bär smultron s
jol.gôbba jordgubbar s
jôl.pa, jôchte, jôcht hjälpa v
Jonke Jonas
jôrspaligen uttryck av överraskning
jôrspanes hjärtanes int
jussôm liksom adv
justment alldeles precis, just adv
jåck gick v
jålla prata larvigt, larva sig v
jålla göra något som inte är nödvändigt a
jåller en lite dum person s
jållfarste löjlig person s
jållig dum, fjollig a
jåns, jånst för en stund sedan eller nyss v
jäbba bjäbba v
jäbba mä lägga sig i andras tal v
jäga, -, – envist begära a
jänka ändra lite grann v
jänta, -, -e, -an flicka v
jära ônna göra färdigt något
jära visst göra visit, förlova sig v
jära å mässe begå självmord v
jära, jorde, jocht göra v
jäsingen svag svordom s
jätjänta fäbodjänta s
jäven djävlar, enklare svärord
jö. feck nå pôrsk i ega jag fick nåt i ögat
jö. vacht sa huvill jag blev så yr i huvudet
jönnom genom adv
jöstanes kraftuttryck (Jesus bevare mig) adv
ka´r, -n, -ra, -ran karl s
ka´ra´n karlarna s
ka´rig mallig, stursk, överlägsen a
kal.vdans, kal.vskômp mjölkmat på råmjölk s
kal.vtjitte, -n, -a, -an kalvkätte s
kala karda (o mull) v
kall´n kylan s
kampa kasta (boll, sten etc) s
kampa boll kasta boll I luften eller mot vägg v
kams kams (en sorts blodpalt) s
kan dôn´t jära sa e? kan du inte göra så?
Kare Karin
ka’rjo’l typ av gigg för en person s
karran karlarna s
karsk hurtig, munter a
karsp karp s
kasta smörgås (pims) kasta flata stenar längs vattenytan v
kavvel., -n, -l.a, -l.an kavel s
kavvl.a, -e, –, — kavla v
kl.ackja’r klackjärn s
kl.amm bom på vävstol s
kl.apphingst kastrerad häst s
kl.appstol bänk att banka vatten ur tvätten på s
kl.appträ, -e, -n, -na klappkäpp för att banka ur vatten ur tvätten s
kl.a’ve, -n att tjudra korna med, gjord av trä s
kl.ema ta på. Kleman’t på maten e = Ta inte på maten v
kl.ema bocht skämma bort (om barn) v
kl.evja klövja v
kl.evjeväg klövjeväg s
kl.ift redskap för linberedning s
kl.impvälling mjölkvälling med klimp s
kl.itvit kritvit a
kl.ôcksta´pl, -n, -a, -an klockstapel s
kl.ofisk vattenödla s
kl.ômsen stel i fingrarna av kyla a
kl.ônn, -en, -a, -an kluns a
kl.yssa klänga, mest om barn som vill vara i knät v
kl.äjja kläder s
knacht något litet s
knachtig knattig, smått a
knafft knappt adv
knalla i väg ge sig i väg v
knapest knappt adv
knellerhår lockigt hår s
knellra locka håret v
knocht knott s
knôffa, -e, -a, -a knuffa v
knôpa, -, -e, -an öppning mellan två husknutar s
knôppnål knappnål s
knôven lite dålig a
knuta besöka ett bröllop objuden och utklädd v
knutare utklädda objudna bröllopsgäster s
knäfte knäppte v
ko -n, krak -a ko –n, kor –na s
ko, -n, -r, -na ko s
ko´rjôschel kornblixt s
kocht, -e, -, -a kort, spelkort s
kochälla, –, -e, -an koskälla s
kôfsa besvärligt fruntimmer, ohyfsad kvinna s
kôfta, -a, -e, -an kofta s
kôja, –, -e, -an koja s
kokning present till nybliven mamma s
koknôpe kåda (att tugga) s
koksta’, -n där man eldade i lagård eller bryggstuga s
kôl.bulle kolbulle s
kôl.svacht kolsvart a
komma fösöffs komma bort v
kômma på skre gå galet, komma i olag v
kômma raväg komma genast
kômma tjuttanne komma farande, komma sättande v
kômma, kôm, kômme komma, kom, kommit v
kômmas rymmas v
kômme för sôfs kommit bort
kôna ohyfsad kvinna s
kor, -e korn, sädesslaget s
kormjel., -e kornmjöl s
kornmjel.skl.ôbba en sorts palt av kornmjöl s
kôrsp korp s
kôrsten, –, -a, -an skorsten s
koru’ka, –, -e, -an hög av spillning efter kor s
kôstne kostnad s
kôta, -e, -a, -a tälja v
krak, -a används för korna i grupp, plur. form s
krank långbent spindel s
krel litet kryp s
krela, -e, -a, -a krypa, mest om ormar och insekter v
kridda, –, -e, -an krydda s
kringt hastigt, snabbt s
krôbba, –, -e, -an krubba s
kräsmaga vara kräsen i maten, ha lätt för att kräkas a
kuckerälla sädesärla s
kuckl.a bruka trolldom adv
kul.tännan kultändaren s
kullra ramla, rulla v
kullu´a sjunga i falsett på korna v
kurka inte orka v
kursk, -en, -a, -an kork s
kuse, -n, -a, -an skalbagge s
kuvasch kuvert s
kvachter kvarter, 6 tum s
kva’r, -a, -e, -an kvarn s
kvartum kvarts tum s
kvecke, kveckan del av hästfoten s
kvega, –, -e, an kviga s
kveke kvickrot s
kvesa kvissla, blemma s
kvesig ärrig a
kvôcht kvart s
kvôr kvar adv
kväcke imma på fönsterrutan s
kväckig immig a
kåm blek, osaltad a
kånka bära v
kåsere’ rolighet, rolig händelse s
kåsig tokig, smårolig a
la’, –, -n, -na avbalkning mellan korna, av trä s
la’, -dde, -tt köra in hö och säd v
la´dô´r laddörr s
lagale’s sur, vrång a
lagrann grannlaga (mest om mat) a
la’ke lake s
laksering laxöring s
lamä’ tillsammans med adv
lannarva ensam rik flicka, nånting att ärva s
lannle´s, -t öppet vatten efter stranden a
lannrek solrök s
la’pocht, -en, -a, -an ladport s
la’shläe, -n, -a, -an släde för höbärgning s
latvôl.en lat a
la’ve, -n, -a, -an lave s
lavtjofsa lavskrika s
le öppning på en gärdsgård s
le´sare te´ma lösare tyglar
leale’s utan kraft a
leg ljög, imperfekt av ljuga v
lega siklöja s
lekt, -a, -e, -an lykta s
lell likväl adv
lemna åv lämna av v
len, -a lön v
lepa löpa, ysta sig v
lepvälling ostvälling s
ler, -e, –, -a lider s
les lös a
lesaga lättagad a
lesbett vara lätt att tälja eller slå (lie) med
less löss s
lestång stång i en öppning i en gärdsgård s
lev löv s
levchäre, -o, -e, -an lövskära s
levvanes levande a
lia på tin tiden lider
lifta, -e, -a, -a lyfta, lyfter, lyfte, lyft v
ligga ôppat ligga innerst mot väggen
ligga skafetters ligga med fötterna åt varsitt håll
likatôcke likadant adv
likshl.äe, -n, -a, -an liksläde s
likvi’s vara ovetande
limbär (linbär) lingon s
limmel lymmel s
linkoor linfrö s
linna, -e, -a, -a linda, lindar, lindade, lindat v
linsänke ställe där lin rotas s
liôrv, -e, –, -a orv s
lisa lysa v
lischa eller littja mindre åker s
lise lyse s
lishlfingre lillfingret s
lishlgret mjölkgröt (vetemjölsgröt) s
lishlmônn kyssmun hos barn s
lista at försöka, ämna v
lita liten (om en flicka) a
lita smôl.e lite grann
lite vettas (vättas) lite grann
litevettanes veta lite v
lôa, -o, -er, -an lada s
lochtbôll kricka s
lochtig smutsig a
lôdd ullig yta s
lôdôr ladugårdsdörr s
lôe, -o, –, -en lada s
lôft, -e, –, -a loft s
lôfta, -, – lukta s
lôge, -n, -ar, -an loge s
lôggtjäl laggkärl s
lôjje, -n loge s
lok, -a, -e, -an liten vatten – (urin-) samling på golv s
lôk, -e, –, -a lock s
lomherd lomhörd a
lôn luden a
lôna, -e, -a, -a lyssna, lyssnar, lyssnade, lyssnat v
lônnbänk plats för timmer, upplag för virke s
lônpôcha pälsmössa s
lospett ett tungt järnspett s
lotjärr, -a, -e, -an tvåhjulig kärra att köra in hö och säd med s
lôtta, -e, -a, -a lotta v
lura in rulla in. Jô. lura in pakete i papper v
lurv en opålitlig person s
lus, -a, less, -e –an häftstift s
luv, -en, -a, -an luggning s
luva, -, – lugga v
lyscha snara, lycka s
låe, -n vår. I låen = I våras s
låen han den här våren
lågressta låg i rösten, lågmäld a
långglåma raksträcka s
långle’as ha långsamt adv
långlätt vara långsmal i ansiktet a
långtågål.e långt borta
låppl.i låt bli v
lägda svacka i naturen s
lägga å sie lägga åt sidan v
länger längre a
längna surna, bli härsken (om mjölk) v
längta bli längre v
länje länge adv
lännja göra något längre s
lär läder s
läran läraren s
lärinna lärarinna s
lärschka lärka s
läsa ôpp låsa upp v
läsa ut läsa böner vid en avlidens avsked från hemmet v
läsa, -te, -t låsa v
lätale’s fjantig a
lätta, lätte låta, lät
lättsam glad, munter s
lättåka åka med lite lass v
lösa (lesa) kraka släppa ut korna på bete (speciellt på våren) v
maghov matvett, inge maghove = inte vett att äta normalt s
magna magra v
majsa retas v
ma’l.a, ma’rde, ma’l.e mala, malde, malt v
malla (mullöga) runt kopparfat med platt botten s
mangna, -, – magra v
mannmôn skillnad. Jära mannmôn = Göra skillnad s
ma’r, -a, -e, -an märr, -en, -ar, -arna s
marschen, -nan marknaden s
mathover vara omättlig
Mattes Mattias
me, menn min, min pron
mea möda s
meas krångla v
mejja midja s
mella-ann emellan, en bit ifrån varandra
menfe’r invalidiserad a
menle’s dålig, värdelös a
menne mina pron
mer mör a
mese ostvassla s
messa, -, -e, -an mössa s
messhappa av misstag s
messjära se ta fel, göra galet v
mett mitt pron
milla, mella mellan adv
minka, -e, -, – minska, minskar, minskade, minskat v
minner mindre adv
mir, -a, -e, -an myr s
mira myrjord v
mische mycket adv
mita möta v
mjel., -e mjöl s
mjel.lå, -a/-n/, -e, -an mjöllåda s
mjel.nare mjölnare s
mjôl.k, -a mjölk –en s
mjôl.ka, -e, -a, -a mjölka v
mjôl.ka ha ista se mjölken har skurit sig
mjôl.kstave, -o, -e, -an mjölkstäva s
mjukvôl.en lite mjuk a
mjäl. lös och fin jordblandad sand v
mjäl.e, -n, -a, -an mjärde s
skräp, sörja s
môcht mört s
môcka, -e, -a, -a mocka, föra ut gödsel v
mol.a äta sovel v
môna fôr måna om v
mô’nii mån om
mor –a tät skog, spec. med granar s
mora´s oländig terräng s
môrabette i morgonbittida adv
môrbe morbror s
môrskare, môrskast mörkare, mörkast a

 

 

Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt

Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Delsbo eller Swisha till 073-600 42 78

Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra

Tack för ditt besök!

Sammanställt av Åke Nätterö och Viveca Sundberg


Bjuråkersmålet A-HATillbaka till toppenBjuråkersmålet MÖ-SK

Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *