Bjuråkersmålet Sk – Ö

Allt material i den här artikeln är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.

Följ oss på Facebook,och dela gärna den här sidan med dina vänner


Om du gillar den här sidan, glöm då inte att att klicka på Gilla-knappen. Tack!


Språket -lyssna på dialekter. 


 

BJURÅKERSMÅLET Sk – Ö

DEL 4

 

skôjjarvälling grönsaker+potatis+fläskvälling s
skol.a, skoern skola, skolan s
skôra ett sitthål i avträdesbänken s
skôttjärr, -a, -e, -an skottkärra s
skôvvel., -a, -l.e, -l.an skovel s
skrallig skraltig, dålig a
skrashltig dålig a
skra’ta skrämma v
skravvel. skräp, småsten, ojämnhet s
skravvl.ig ojämnt a
skre sned, kômma på skre = komma snett a
skria skrika v
skricka komma ur läge v
skrinn, -a, -e, -an skrinda s
skrip, skryp knapp a
skrita skryta v
skruv lock på en panna s
skruvmora skruv på spinnrock s
skruvstä, -e, -n, -a skruvstäd s
skräixa, –, -e, -an timmerbila, att “skrä” timmer med (göra stöttor) s
skrälldus en massa av något slag s
skushlt vara kvitt a
skuss en kort stund s
skvimpa spilla v
skvôl.pa skvalpa v
skväl.a skrika v
skvälla, -de, -shlt eka, ljuda högt v
skväshlt ihåligt, ger eko a
skäftestvôge tvaga gjord av skäfte (en fräkenväxt med kisel) s
smal i mejja smal i midjan
smallônta trilla smalhjulig kärra med fyra hjul s
smehäl., -en härd i smedjan s
smejja, –, -e, -an smedja s
smestä, -e städ i smedjan s
smetta smitta s och v
smi, smidde, smitt smida v
smishla unna gömma undan v
smôga, -, -e, -an liten öppning s
smôl.a smälla, bullra, väsnas v
smol.bulle rågbulle s
smôr smör s
småfike små russin s
småmännelig, -len med fina anletsdrag a
smäshlta smälta v
snacht snart, snacht tä = snart till adv
snarska snarka v
snarsp skräp av säd, särskilt sånt som fastnar och kliar s
snarsp hård, skarp a
snarstôschen snarstucken a
snasche skinn på mjölk eller välling s
snecka snickra v
sneckarbo, -a, -e, -an snickarbod s
sneggl.a snegla v
sneska snedlut (på en skogsväg t ex) s
snita, snet, snette snyta v
snittebär hjortron s
sno kal, skallig a
snôppl.e snöplig a
snôrkuse snorkuse” s
snôrra snurra v
snôrspa dra ihop (munnen t ex) v
snåcht snålt a
snål.as spara v
snäjja, -e, -, – blåsa småsnålt v
snäshlt snällt a
sôffa, -, -e, -an soffa s
sôfsa hasa, släpa, sôfsa fettan = släpa fötterna v
sôfsa fettan dra fötterna efter sig v
sôfsan´t fettan sån e släpa inte fötterna så där
sôl.a, -, -e, -an svala s
sôl.lär sulläder s
sôl.skreen se gammal och härjad ut a
sômna, -e, -a, -a somna v
sômtans somligt, en del adv
sônda söndag s
sôppa soppa s
sôrjbô sorgebud s
sôrra surra v
sôrska smeta, kladda ner v
sôrspe, -n mjöl och vatten till kreaturen s
sôrspkar, -e, –, -a ämbar för mjöl till korna s
sôrspämmar, -e hink att ha “sôrspe” i s
sôshlten hungrig a
sôvvel sovel s
spann, -en, -a, -an spann, ett rymdmått eller en hink s
sparsk, -en, -a, -an spark s
sparska sparka v
spishlta, –, -e, -an spilta i stallet s
spiss, -en spis s
spjôl.ka spjälka, klyva sönder v
spôrv sparv s
spôtta, -e, -a, -a spotta v
spragge torrkvist s
springt ni spritt ny a
spruthus, -e, –, -a litet hus för förvarande av byns eldsläckningsmaterial s
språng sprang v
spräg rödblommig, röd i ansiktet a
sprängvatten vatten med självtryck s
spä´n spänntag s
späna, spa’n, spône sparka v
spöschels tokrolighet s
spöschig, speschig tokrolig adj
sta iväg, åstad adv
stabba stappla v
stakant kant på en väv s
stall, -n, -a, -an stall s
stangna stadga sig, sätta sig v
stank stänkte v
sta’pel., -n stapel vid kyrkan s
stavä´rdig bra på alla sätt, ordentlig a
stecka, -, -e, -an sticka s
steg, -a grishus s
stega stiga v
steka, -e, -a, -a jobba med korna (utfodra, mjölka mm) v
stepa deg s
stess förvånad a
stett stött, smått förargad a
stigga en elak kvinna s
stiggl.ing en elak mansperson s
stilla, -e, -a, -a ge hästarna v
stillbol., -e foderbord till korna s
stira, -de, -cht styra v
stita, -tte, -tt stöta v
stitsche stycke, åker s
stiv styv a
stôbbe stubbe s
sto’cht stort a
stôl.pa, sta´l.p, stôl.pe ramla omkull v
stôl.pfl.a’ke, -n, -a, -an tvåhjulig kärra med tipp s
stônn, -a, -e, -an stund s
stônna på lita på v
stôtt kort a
stôtt ônner rômpa kort under rumpan” snarstucken a
streppen strypt v
stresôcker strösocker s
streta, -e, -, – bromsa v
strômmingskl.ôbba strömming I klimp s
strômmingssô soppa på strömming s
strômpa, -, -e, -an strumpa s
strångna hålla på att kvävas v
sträna strama, Beksan sträna = Byxorna stramade v
stutta stoppa, stanna, Tjôlken stutta mot en sten v
stä, -dde, -tt stoppa, Stä blo = Stoppa blodflöde v
stämja’r, -e, -, -a stämjärn s
stänja stänga v
stävvl.en allvarlig a
surkål. (surrkål) ängssyra s
svacht, -a, -e svart a
svachtegd brunögd a
svachtvinbär svartvinbär s
sva’l.e, -n ett svalutrymme utanför lagård eller bryggstuga s
svallbränt åker eller äng som legat under is och vatten
svev vev s
sveva veva v
svia, -dde (sve), -tt svida v
sviannesängslig a
så´nja så där ja
såckenstuge, -o sockenstuga s
såe skal från sädeskorn s
såg, -a, -e, -an såg s
sågmô sågspån s
sång sjöng v
sånkt sankt (om myrar mm) a
såt satt v
sä’n, sä´ne sedan adv
säskappa sädeskappa, ett sädesmått s
sästjitte, -n, -a, -an sädesbinge s
ta i lag lyckas v
ta i mä lämpa ta i varligt v
ta illa vesse ta illa vid sig
ta illave´ sä ta illa vid sig, bli nedstämd
ta påsse kläjjan ta på sig kläderna v
ta spän ta spänntag v
ta tåsse kläjjan ta av sig kläderna v
ta ve’ ta vid v
taggel. tagel s
tajje tagit v
ta’l.a, -e, -, – tala v
tal.juxe talgoxe s
tarva behöva v
tarves behövs v
tatje taket s
te fress i fred, Va’ra te fress = Vara i fred (vara ostörd) v
teka nesse smutsa ner sig v
teka tässe smutsa ner sig v
tellra rinna sakta och lite v
tellster, -re golv i en spilta eller bås s
tem, -en, -a, -an töm. Temen jeck åv = Tömmen gick av s
tema, -de, -t tömma, tömde, tömt v
ten, –, -tera, -n övervåning på loge s
ti i prep
tibb änden av en duk e.d s
tickel tapp s
tickte tyckte v
tig, -e tyg, -et s
tigerräfsa hjulräfsa s
tiss, -en, -a, -an spene, bröst s
tissa dia v
tisse i sig
tista, -e, -, – tysta v
tjamsa fånga ihop (rep e.d) v
tjejas, -des, -ts vara spysjuk v
tjela få killingar a
tjepa, -fte, -ft köpa v
tjerskstall, -en, -a, -an kyrkstall s
tjeschka, –, -e, -an kyrka s
tjeshle, -n, -a, -an kittel s
tjettkar, -e, –, -a köttkar s
tjippskodd ha skor utan strumpor
tjitte, -n, -a, -an kätte, både för djur, säd och potatis s
tjôckmjôl.k, -a tjockmjölk, liknar dagens långfil s
tjôl.ke, -n, -a, -an kälke s
tjoshlan kjolarna s
tjôsig, tjôset stressig, -t a
tjäga tjata och längta v
tjägas tjata, gnata v
tjäjja, –, -e, -an kedja s
tjällare, -rn, -ra, -ran källare s
tjällarhachbär bär av tibast s
tjällarsval. källarsvale, förrummet till källaren s
tjällarsvôl, -rn källarsvale s
tjänlen tjänlig a
tjänlig användbar a
tjäppättja tävlingsskidspår s
tjär, -e kedja att tjudra med s
tjära tjudra v
tjäringfis röksvamp s
tjäringknut en knut som lätt går upp s
tjärpuss liten tjärn s
tjäsmus ostmassa s
tjäst, -en, -a, -an hårtofs, liten skogsdunge s
tjöjas vilja kräkas v
tjöjja, -e, -de, -t kräkas v
tô´ra´k torrfura s
tôchta, tôchte tolfte r
tôckedann sådan adv
tôcken sådan adv
tôga öglan eller motsvarande där skakeln fästes s
tokfarste en som tokar sig s
tol.a´s tordas v
tômma rulla sig (mest om hästar) v
tônna, –, -e, -an tunna s
tönnbre tunnbröd s
toom girig, glupska a
toomhach giribuk s
tôpp, -en, -a, -an topp s
tôrrve, -n tjärved s
tôrska, -e, -a, -a torka v
tôrska tjett torkat kött s
tôrvärsk reumatism, gickt s
tra´nhacka sprickor i huden s
trampa, –, -e, -an trappa s
trast strax adv
tratta kull ramla omkull v
treera rensa (om säd) v
trega, -, -e, -an tröga, snösko s
trejja tredje räk
trettas bråka, småretas v
trettele besvärlig, -t a
trettelen tröttsam, bråkig, orolig a
trilla, –, -e, -an fyrhjulig kärra s
trita trösta sig v
trita tin få tiden att gå v
tritsam när man lugnt kan vänta a
trô trampa v
trôfall, -e, –, -a gödselränna i lagården s
trôllig odygdig a
trôllschen odygdig a
trômfa in lära in (med visst besvär) v
trôsk liten groda s
trôskvärsk, -e, –, -a tröskverk s
trumfa mä träla med något v
trussa trampa i djup snö eller vatten v
truttig surmulen a
trå längta v
träggårn trädgården s
tulleruta avsågad rund bit av ett träd (att leka med) s
tullra rulla, ramla v
tum tum s
tumagås smörgås s
tussa ihop nån få någon att ge sig på nån annan
tvacht tvärt, åvene tvacht = genast adv
tvika vara villrådig, nästan göra något v
tvôchfôr tvärs emot
tvôge, -a, -e, -an tvaga s
tvächt med detsamma adv
av konj
tå däg av dig
tå mäg av mig
tåmme, tåmmä av mig
tång, -a, tänje, -an tång s
tårdde av dig
tåsse av sig
tåv av prep
tåvôss av oss
till konj
tä berjans till en början
tä bra´sa ti att elda i
tä brelles att vara med på ett bröllop
tä fress till freds, vara i fred
tä gôlls till hands
tä môran i morgon bitti
tä väcks till halva vägen. Följa nån tä väcks
täbakar tillbaka
täfft i breste tätt i bröstet
täggla småäta v
tämpel vävspännare s
tänja, -de, -t sträcka sig, ta ut stegen v
tännik, -a, -e, -an häftstift s
tänscha, -te, -t tänka v
täss tills adv
tässe till sig
tässtäss tillstädes adv
täställning tillställning s
täta´jen tilltagen adv
uani’ va’ra uani’ lägga sig i v
ubegripele obegripligt a
ubôren ko som inte haft kalv a
ubotele väldigt mycket, oförbätterlig a
udigdig olydig a
udonele oordnat, ostädat a
uduglen oduglig a
ufrå nyvaken a
ufälig halt, ha svårt att gå
uggani vara i vägen
ugôlle oordning, stökigt a
ugådd ogådd, nånting som inte är färdigt
uhilig, uhilen ohygglig a
uhiring ohyra s
uhôgsam mörkrädd a
ujôlpl.e ohjälplig a
uknitt oknytt s
ukrestele okristligt a
ukse, -n, -a, -an oxe, tjur sw
ulekt olikt a
ulicka olycka s
ulika olika adv
ulôvannes olovande, utan lov
ulämpa överdrivet gjort s
ulämpele olämplig a
ulämplig, ulämpele överdrivet, vårdslös a
umaga ej aptitligt, rysligt a
umejele omöjligt a
umens ovillkorligen adv
umängna –s känna äckel v
unje unge s
unnele underligt a
unnra, -e, -, – undra v
unônner under prep
unö’a, une’a onödigt. hä va alldeles i unöa=det var alldeles onödigt
ura, -e, -, – yra v
urbota alltför mycket
ure ur prep
urerlen orörlig a
urischele väldigt mycket adv
urischelen hemskt obehagligt a
urå slöseri s
uråig oförståndig, slösaktig a
uta utan adv
utafôr utanför adv
utapå utanpå, vara utanför gemenskapen
utapårôck överrock s
utavess utanför stugan
utbel.ing utböling, främmande s
utimilla emellanåt adv
utjônnôm utgenom adv
utlet utmark s
utmä utmed adv
utshlette utslitet a
utskojen skogen i utmarkerna s
uvannt ovant a
uvass –t slö, (om knivar och liar) a
uvel.en olydig a
uvôl.en vårdslös a
uxe, -n, -a, -an oxe s
uxhevvel oxhyvel s
uxna brunstig (om kor) a
va de chäl hä kommer aldrig på fråga
va skrypt hä va vad odrygt det var
va´le´s värdelös, inte kunna nånting a
va´ra i lag vara tillsammans v
va´ra leck se vara som vanligt, dvs. otur som vanligt
va´ra môni vara mån om v
va´ra på siten vara med barn
va´ra på utleta vara utanför inhägnad (om kreatur)
va´ra utômse vara utom sig av ängslan
va´rsk värk s
va´rste värkte v
va´tchä´r vattensork s
vaffôla? vad för nånting
vagna vila på pinne (om höns) v
vagnpinne sovpinne för hönsen s
vammachbekse vadmalsbyxor s
vanle vanligt adv
vann hann v
vannring, -en, -a, -an vandring, anordning för tröskning s
vannåcht? var nån stans?
vara full mä pl.igg vara full med rackartyg v
va´ra på siten vara havande v
varele´kse var det lik sig, som jag förmodade
varsa dô´ra? såg du henne?
varsa, -e, -a, -a varsebli, få se något v
varskeligen verkligen adv
va’tkôpp, -en, -a, -an vattenkopp s
va’tskop, -a, -e, -an vattenskopa s
vattgret kornmjölsgröt s
va’ttjälla vattenkälla s
va’ttrôsk liten groda vanlig vid vattenkällor s
va’tämmar vattenämbar s
ve´ta´l.a vidtala v
vea skaffa till ved för kommande behov v
vebe’l.e, –, –, -an vedbörda s
vebo’, -a, -e, -an vedbod s
vejja, -, -e, -an vidja s
vekabb, -en, -a, -an vedkubb s
veknarren hackspett s
vel.a, -e, -, – lyda, Nô ska dô vel.a = Nu ska du lyda v
vele’r, -e, –, -a vedbod s
velå’, -a/-n/, -e, -an vedlår s
verka, verska virka v
verskkrok virkkrok s
vetta veta v
vi kômms ent vi får inte plats
vi skushlte ôm hä vi kvittar om det, låt oss vara kvitt
vicka stöta till
vicka ur spilla ur v
vifa´ren en som far vida omkring a
vina para sig (om fåglar) v
vinn i tuten smårolig a
vinna vinda (vinda upp vatten) v
vinna, -e hinna, hinner v
vinna, vann, vônne vinna v
vinnega, –, -e, -an gödsellucka, samma ord som eng. window s
vinnesles vinglig, förlamad a
vô ho dômdere! vad hon går an!
vôchte blivit v
vôffela? vad för slag? vad för nånting
vôffer varför adv
vog vägde v
vônda vardag s
vônn dag varje dag
vônn, vånn vår, De här ä pôjken vånn = De här är vår pojk pron
vônndera vardera adv
vônne hunnit v
vônnocht var nånstans fråg
voon hopp, Hä ä nåra voon = Det är något hopp s
vôrarv fetgräs s
vôrsenn varsin adv
vôrsett varsitt adv
vôrska orka, idas v
vôrske ve’ gitter, ids, orka v
vôrsmen varken adv
vôrssen varsin adv
vôrstans varstans adv
vôss oss pron
vôxe växt, vuxit v
vrensk hingst s
vä´rjett enkelbeckasin s
väcka bôr vässa borr (i smedjan) v
väg, väjjen väg –en s
väga, väjjan vägar –na s
väl.as vänslas v
väl.es däg lyckliga dig
väl.makta vara i bästa åldern
väl.tjänn omtyckt a
vänna, -de, -t vända v
värspa värpa –e v
värspbol, -e värprede s
värspre’ –e värprede s
värstinn väderspänd a
Västpågårn gården mot väster s
å och konj
å mä av med
å mäa´ av med henne
å mä’n av med honom
å sa’ med mera adv
å sa´ och så
åbl.ika låtsas om v
åbäka göra sig till, vara klumpig v
ådimt avdunstat a
ågål.e borta, långt iväg adv
åkerkul.a fotknöl s
åma hårig larv s
årsmote årsdag (spec. ett år efter ett dödsfall s
åshl.app nånting som blir över adv
åtat jämte adv
åtat ist åt öster
åti baktill adv
åtra ångra sig, ändra sig v
åv av adv
åven underlägsen a
åvene tvôcht tvärt av
åvåt, sveåt, småsve knott s
äkster överdrivet förväntansfull a
älest eljest adv
äna, -e, -a, -a ämna v
äntele äntligen adv
är´e nå voon? är det något hopp om det?
ärene ärende s
ässmera gilla, bry sig om v
ätte efter adv
ätte väjjen efter vägen
ättesômmar sensommar s
ättja skidspår s
ävensär envis a
ävvlas vara vedervärdig v
övver över, han feckn´t nå övver = han fick inget över adv
övver över, han la hanna övver = han la handen över prep
övvramä över, ovanför prep
öggl.a ögla s
´n förkortning för han eller honom pron
´na förkortning för hon eller henne pron
´ra förkortning för hon eller henne pron
såg dô.´n? såg du honom?
såg dô´na såg du henne?
såg dô´ra? såg du henne?

 

Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt

Sammanställt av Åke Nätterö och Viveca Sundberg

Tack för ditt besök!


Bjuråkersmålet MÖ-SKTillbaka till toppen

Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *