Hallbo lastageplats

Hallbo lastageplats vid Norra Dellens östra ände var av avgörande betydelse för Bjuråkersverken under mer än ett hundra år. År 1860 när järnvägen mellan Hudiksvall och Forsa invigdes – då världens nordligaste järnväg – upphörde Hallbo som sjöstation och omlastningsplats.


Läs om Hedvigsfors och Österbo masugn.


Läs om Movikens masugn.


Läs om Ångbåten Tamm som sjösattes 1842


Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. Nu kan du söka vad du vill i sökrutan upp till höger eller ner till vänster, beroende på vilken dator du har.


Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan

Hästar och Haxar forslade bjuråkersmalm

Hudiksvalls Tidning fredagen den 23 juni 1961
Text och bilder: Lasse

Järnbruken i Bjuråker tillhör nu en svunnen epok men ännu finns några rester kvar efter fraktvägen för malm och tackjärn. I Hallbo fanns i början på 1800-talet en omlastningskaj dit malmen från Hudiksvall kördes med hästar och sedan seglades över Norra Dellen till Friggesund och Moviken för vidare transport till Hedvigsfors Bruk eller Aldersfors som det då hette. Över Dellen fördes malmen och de förädlade produkterna i malmhaxar, en typ av pråmar som både seglades och roddes.

Av dessa haxar finns ingenstans någon beskrivning av mått, lastkapacitet eller bemanning bevarad med inspektör Aug. Hahne vid Moviken, numera bosatt i Hudiksvall, har efter hörsägner rekonstruerat dessa haxar som en gång i tiden var en viktig länk i samfärdseln inom malmhanteringen på våra breddgrader.

Vid Hallbo var på den tiden en omlastningskaj med magasinbyggnad och kontor. Kontoret revs omkring 1870 och såldes till Tunbyn i Hälsingtuna där det återuppfördes i sitt ursprungliga skick med en flygelbyggnad av senare datum. Där bor sedan 1918 nu 77-åriga snickaren Lars Larsson.

Under Hallbo-tiden användes kontoret för utbetalning av forpengar till malm- och järnkörarna, och där fick de även sina traditionella åksupar, vilka kunde bli nog så många vid en del foror. Då rådde en livlig verksamhet vid fäbodvallen under körtiden på vintern. I körningen deltog män från hela norra Hälsingland, bjuråkersbor och dellbor i majoritet.

Förre bokhållaren Lars Erik Eriksson, (1889 – 1963), Södra Vägen 47 i Hudiksvall har många hörsägner att berätta från malmtidens Hallbo då hans morfar,1) Anders Andersson Glad, Sandmyren, (1830 – 1890) var föreståndare för magasin och upplag. Vid vårt besök i Hallbo var inspektor Hahne och Eriksson med och de kunde berätta intressanta saker om detta forna omlastningscentrum.

Inte nog malm i Bjuråkersbergen
Åren 1729 – 31 fann man malm vid Gockskärsberget vid Österbo masugn och i Middagsberget  i Sumås. I båda bergen sprängdes gruvöppningar och där hittades en del malmstreck. Prover från dessa skickades in till Kungl. Bergskollegiet i Stockholm och de befanns innehålla 39 procent järn med hög svavel- och fosforhalt.
Brytningen fortsatte under några år ur bägge malmgruvorna men då den hälsingska berggrunden inte är malmförande, avbröts projektet, när vet man inte riktigt. Det är emellertid konstaterat att en hel del stångjärn är framställt av bjuråkersmalm under denna tidsperiod. Någon betydande omfattning tog aldrig brytningen utan man blev ganska snart tvungen att börja köpa malm utifrån.

Hallbo omlastningsplats
Det var sedan malmen måste inköpas från Uppland, Dalarna och Utö, som Hallbo kom att få allt större betydelse som omlastningsplats. Till Hudiksvall forslades all malm med båt, lossades och lades upp i lager.

På grund av de dåliga vägarna kunde transporterna endast ske vintertid till Hallbo där den lagrades upp för vidare skeppning över Dellen på somrarna i de så kallade malmhaxarna.
Transporten av malm och stångjärn var både besvärliga och mycket dyrbara trots den billiga arbetslönen för körkarl och häst.
Som tidigare nämnt kördes allt på vinterföre mellan Hudiksvall och Hallbo. Från Hudiksvall fraktade man malmen på slädar vilka under baron P. A. Tamm omkonstruerades så att det skulle gå att köra med tre hästar, en rationalisering för att förbilliga transportkostnaderna. Det syftet nådde man dock inte. Det gick aldrig att lassa så mycket mer efter tre hästar som man räknat med.

Tre kronor per fora
Arbetslönerna var inte precis höga ens efter dåtida begrepp för dem som slet ut hästar och den egna kroppen efter forvägarna. 16 skilling betalades forbönderna med per lass om 52 lispund, cirka 440 kilo. Det gör omkring tre kronor för de 22 kilometerna mellan Hudiksvall och Hallbo plus lastning och lossning. Många gånger när körkarlarna skulle göra slutåkning befanns att de var skyldiga arbetsgivaren. De hade kanske tagit för många färdknäppar i magasinsbyggnaden i Hallbo där brännvinet serverades efter avslutad lossning och lastning eller tagit ut livsförnödenheter i form av mat och sedan blivit mer eller mindre livegna.

På stranden av Dellen rätt nedanför Hallbo fäbodvall låg magasin och kontor. Där lades malmen upp i väldiga högar för lagring till sommarens seglation med haxarna. Dessa hade under sommaren haft stångjärn i returlass från Friggesund och Moviken, vilket kördes till Hudiksvall som återlass för malmkörarna.


nov-144-haxe
Bild ur HT 23 juni 1961. Inspektor Aug. Hahne har här ovan rekonstruerat en malmhaxe som den har beskrivits i de muntliga traditionerna. Framtill var de försedda med en lucka som kunde fällas fram vid lossning och lastning. För att underlätta för roddarna var haxarna mycket grunda, cirka 80 centimeter.


Segel och åror drev haxarna
Haxarna blev en mycket viktig samfärdslänk i järnhanteringen inom Bjuråker, men det finns ingen beskrivning av dem bevarad annat än genom hörsägner. Inspektor Hahne har roat sig med att göra en rekonstruktion av de pråmliknande båtarna.

De var cirka 5 meter långa, 2,2 meter breda med ett djupgående av cirka 75 – 80 centimeter. Förutom av segel framfördes de av sex roddare, tre på vardera båtsidan. Lastförmågan låg omkring 12 – 15 skeppund (ett skeppund är 170 kilo).
Inte heller besättningen på haxarna hade någon furstlig betalning för sträckan Friggesund, Moviken till Hallbo betalades 2 skilling skeppspundet vilket sedan skulle delas på besättningens sex mannar.

Brukspatron P. A. Tamm upptäckte så småningom företagets kostsamhet och för den skull inköptes också ångbåten Tamm för bogsering på den gamla traden över Dellen. År 1842 övertog så bogseraren det tunga arbetet med forslandet av malm och stångjärn. Anmärkas kan att Tamm hade en ångmaskin på åtta hästkrafter som då kostade 7 500 kronor i inköp.

En malmhaxe ligger på botten av Dellen berättar herr Eriksson. Han och hans far, 2) Erik Olsson, handlare i Gammelsträng (1868 – 1933), har många gånger fastnat med drag i den förlista haxen på sina fisketurer.

—10Å11— Uppgifter ur Norrbo släktregister
(C62)  1) Anders Andersson Glad, *18/12 1830 i Tierp, Upps. G. 18/6 1854. Nybygg. under Strömbacka, Bästdal, sen. sold. nr 73 vid Forsa komp., Häls. reg. Bos. i sandmyra, Norrbo. Var föreståndare för magasin och upplag i Hallbo. † 8/12 1890 (leverkräfta)
8 Margtha Pehrsdotter, *15/9 1831, d. t. sold. P. Käck i Sandmyran.
† 5/12 1882 (lungsot)
Pehr Anders, *10/7 1852                                    16
Sven Eric, *20/9 1854                                       17
Anna Christina, *18/6 1858                                14Y17
Johanna, *15/5 1861                                         25Y6
Carl, *3/12 1864                                               18
Margreta, *20/5 1868                                        5V16
Lars, *8/8 1871                                                19
Johannes, *25/5 1874. Utfl. t. Forsa 1894.


—5V16— Uppgifter ur Norrbo släktregister
10 2) Erik Olsson, *19/6 1868, s. t. bonden O. Larsson i Gammelsträng s3, Norrbo. G. 22/9 1889. Handl. i Gammelsträng. † 31/5 1933
10Å11 Margreta Glad, *20/5 1868, d. t. sold. A. Glad i Sandmyra, Norrbo. † 15/2 1941
Olof, *5/2 1887, † 18/4 1891 (scharlakansfeber)
Lars Erik, *23/4 1889                                       19
Olof, 14/8 1892, † 1/10 1892
Anders Olof, *20/3 1894. G. 3/12 1916. Bonde i Långby 63, Forsa.
Johan, *16/7 1897                                           20

 

 

Hallbo

Läs mer här om Hallbo och dess fäbodliv. Läs här om Hallbo sommarting.

Hallbo består av två fäbodvallar, den södra och den norra. Utgrävningarna visar att platsen varit bebodd sedan stenåldern. En bra bit över 100 år spelade Hallbo lastageplats en central roll för Bjuråkersverken.
Från 1740-talet till det att transporterna gick över järnvägen i Forsa omkring 1860 passerade här oräkneliga ton malm och nästan allt järn som Bjuråkers masugnar och smedjor levererade.

Faktoriet-Herrgården
Bruksfaktor (13V2) Sven Ersson-Lindstedt född 14/12 1769, son till båtsman E. Lindstedt i Hög. Bos. i Gammelsträng Hallbo Norrbo. Död 2/8 1850 (ålder).
Gift 8/5 1791 med 22Y2 Anna Pehrsdotter född 11/6 1768, dotter till soldat P. Lund i Gammelsträng. Död 19/11 1851 (ålder).
Två barn
Christina 2/3 1792 Gift 1812 med 10Å4 Pehr Pehrsson-Käck Soldat bos. Sandmyren Norrbo
Eric 6/2 1796 Efter skolgång i Hudiksvall tog han över arb. som Bruksfaktor efter fadern.

13V3 Sonen Eric Lindstedt född 6/2 1796, tog över befattningen som Bruksfaktor efter fadern. Död 2/5 1860 (bråddöd). Han hängde sig på vinden.
Gift 14/11 1818 med 12Å7 Anna Pehrsdotter född 25/5 1793, dotter till bonden P. Larsson i Stensgärde, Norrbo. Död 13/6 1839 (gastrisk feber)
Omgift 24/10 1841 med Margareta Pehrsdotter född 19/7 1811 i Hälsingtuna.
Barn
Anna 20/2 1820 Gift 1845 med 7V6 Jonas Ericsson bonde i Gammelsträng, Norrbo
Ingrid 2/2 1823 Gift 1857 med 3Å45 Lars Larsson husman vid Krokstubba, Norrbo
Barn i andra giftet
Pehr 6/11 1842 Utflyttat till Hälsingtuna 1868

Hushållerskan
Christina Åkerqvist
flyttar från Stockholm till Norrbo. Flyttningsattesten är utfärdad den 12 november 1858. I Norrbo tjänstgör hon hos bruksfaktorn Eric Lindstedts änka Margareta Persdotter i Hallbo. Hushållet bestod av faktorn Knut Algot Nordencreutz samt faktorn och löjtnanten Lars Johan Svante Berg. Arbetsuppgifterna är oklara. I husförhörslängden uppges Christina fortfarande som piga, men i utflyttningsattesten vid återflyttningen till Bjuråker år 1859 kallas hon hushållerska. Det tyder på att ett avancemang skett under året i Hallbo. Läs mer om Prästbords-Stina.

Här låg herrgården där allt bokfördes.
Det var malmforor från Hudiksvall som skulle vidare mot Bjuråker, och färdigt stångjärn som skulle förvaras i magasinen på kajen för vidare transport till utskeppningshamnen i Hudiksvall.
Idag har troligtvis närmare 10 meter av kajbandet försvunnit liksom den mer än 30 meter långa och 8 meter breda bryggan. Långa grova utstickande stockar vittnar om det mönster av stenkistor som en gång utgjorde grunden för den forna lastageplatsen.
De första hundra åren, till 1842, roddes och seglades transporterna med haxar. Ett slitsamt, tungt och farligt arbete. 1842 sjösattes vid hamnen i Moviken en ångbåt med skovelhjul som kom att ersätta järnroddarna. Historisk-geografiskt lexikon

År 1911 står här redaktören Erik Walldenström och vemodigt betraktar, som han beskriver, ”de raserade präktiga stenbryggorna”.

nov-100-hallbo-karta
Karta 1793


nov-027-eka
Vid lågvattnet okt. 2002 gick det bra att mäta upp den gamla bryggan. 31 meter lång och 8 meter bred. Bryggan kan inte ha legat ensam 10 meter från stranden, utan kajen bör ha gått fram mot bryggan, men den har för länge sedan ruttnat bort och spolats ut i sjön.


nov-116-teckn-1846
Teckning från 1846 av Herrgården och magasinen i Hallbo.

På den plats där herrgården har stått uppförde Prostparet Selma och Reinhold Matsson en vallstuga som flyttades några hundra meter från sin tidigare plats på Norra Hallbovallen berättar barnbarnet Lars Matsson. Enligt uppgift lär Matssons första stuga blivit hitflyttad från Hallstavallen redan i slutet av 20-talet, men den stugan lär ha blivit förstörd av brand. Nuvarande gård är hitflyttad från Hallbo norrvall 1931.

nov-029-tunbyn
Tunbyn 1962. Den från Hallbo flyttade herrgården

Under laga skiftesperioden såldes och flyttades herrgården till Tunbyn Tövalidsvägen 1, i Hälsingtuna. Den 30 april 1875 fick den nya ägaren lagfart på herrgårdsbyggnaden i Tunbyn. Det märkliga är att denna ståtliga kulturhistoriska byggnad fick rivas utan protester, så sent som 1973.

 

nov-143-hallbo
Bild ur HT 23 juni 1961. Efter den här vägen slingrade ändlösa tåg av malmlastade hästskjutsar under malmhanteringens tidevarv. Ännu finns rester av vägen till Hallbo bevarad men den håller helt på att växa igen.

nov-145-hallbo
Bild ur HT 23 juni 1961. Inspektor Aug. Hahne (1890 – 1975), t. v. visar upp ett stycke Utö-malm, som han funnit vid den gamla omlastningskajen i Hallbo för förre bokhållaren Lars Erik Eriksson (1889 – 1963).


Vägen mellan Hallbo och Hudiksvall kallad ”järnvägen” höll inte för de över 400 kilo tunga lassen. Den sjönk ner och lämnade halvmeter djupa fåror i marken. På grund av de dåliga vägarna kunde transporterna endast ske vintertid och troligen var det på vårarna som vägen gav vika på vissa sträckor.
Fortfarande finns ett stycke unik hålväg bevarad i Hallbo liksom vid Lillgurkan där en 20 meter lång sträcka finns bevarad.

nov-111-malmsläde

En unik malm släde finns bevarad på Motjärnshyttans museum i Värmland

nov-113-hahnes-karta

nov-112-karta
Karta från 1799 visar den gamla forvägen. Till vänster står Lapp hydda

Avskrift ur Forsa och Hög släktregister (26J1) Det här paret var döda när kartan kom ut så kanske avser boplatsen några andra.

(X32) JONAS LARSSON, * 1698, s. t. lappman Lars Olsson o. hu. Sigrid Envallsdotter i Norrala. G. 1719. Sn.lapp i Hög. † 19/5 1773.
(Z4) SIGRID JONSDOTTER, * 1698, d. t. lappman Jon Erlandsson o. hu. Cecilia Ersdotter i Grud, Bergs sn. Jämtl. † 19/6 1772.

nov-114-lillgurkan 
Här finns en 20 meter lång hålväg skriver Riksantikvarieämbetet. Övriga markeringar är lämningar efter stenåldersboplatser.

 

 

Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt

Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva, eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Delsbo
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78

Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra

Tack för ditt besök och välkommen åter!

Sammanställt av Åke Nätterö


Tillbaka till toppen till Strömbacka bruk till Friggesunds bruk till Hedvigsfors och Österbo.

Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *