Friggesunds bruk

I Friggesund lät Kasper Wrede bygga sin första kolugn 1826. Och det var till Friggesunds hamn som malmen seglades och roddes i båtar, så kallade haxar, de två milen  från lastageplatsen i Hallbo. På återresan tog man med stångjärn.


Gårdar, platser och bosatta i Friggesund.


Andersfors bruk.


Se Hedvigsfors-Österbo.


Bosatta i Hedvigsfors.


Gnarps masugn o Franshammars bruk.


Bosatta i Franshammar.


Se Strömbacka bruk.


Bosatta i Strömbacka.


Se Movikens masugn.


Bosatta i Moviken.


Se Moviken-Strömbacka kalendarium.


Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det dokumentet du har framför dig.


Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan

 


Karta över Friggesund 1856 – 1882


Gustaf Magnus Schwarts 1783 – 1858. Professor och överdirektörer vid kungl. teknologiska institutet i Stockholm lät 1820 vid Brevens bruk uppföra sin ugn med s.k. direkt uppvärmning Som underlag för veden lades en rost , bestående av ett antal vasar som täcktes med ett lager klenare slanor. Syftet med rost var att ge luften tillträde underifrån.

Kolning genom direkt uppvärmning innebär upphettning av veden med inget eller begränsat tillträde av luft genom en pyrolysprosess eller torrdestillation. Under eldningstiden regleras gasernas gång i ugnen genom ventiler och spjäll i skorstenarna. Torrdestillation får avsevärt olikartat förlopp om den drives långsamt eller hastigt. Vid hastig uppvärmning kan resultatet bli nästan explosionsartat som vi känner genom uttryck som ”milans slagning” och ”kok i ugn”.

Inget avseende fästes vid biprodukternas tillvaratagande.

I Friggesund lät Kasper Wrede 1826 bygga en dubbelugn med fyra eldstäder enl. Schwartz konstruktion. Ugnen producerade årligen 1500 – 2000 stigar kol. 1855 bygger P A Tamms arvinge Carl Östberg ännu en ugn i Friggesund. Denna gång en enkelugn.

Den 6 sept.1854 inträffade ett tragiskt dödsfall. Kolungsmästare Anders Abrahamsson – Sundberg från Moviken blev ihjälosad.

1870 upphör all kolning i Friggesund

kohi-006-frigge
Kolugnarna i Friggesund


Kolugn i Friggesund. Bild ur boken Hedvigsfors Bruk.
År 1826 byggdes en dubbel kolugn i Friggesund. Ytterligare en tredje kolugn, (ovan) som var avsedd att eldas med sågspån från friggesundssågen uppfördes på 1850-talet

1859 uppfördes en försöksugn i Moviken enligt Schwartz system men av Ottelin från Pekkala i Finland utvecklad så att den har bara en eldstad.

Den s.k. Ottelinska ugnen av Karl Gustaf Ottelin. Ugnen rymde 316 kbm.

I Moviken byggs 1865 två enkla kolugnar, 1875 en dubbelugn och slutligen ytterligare en dubbelugn1890 alla lika till utseende och volym 560 kbm. Trots att Ottelinska ugnar förekom med två skorstenar på gavlarna och 4 – 6 skorstenar av trä på långsidorna behöll man i Moviken den ursprungliga modellen.

Ugnarna hade stabila grundmurade långsidor vilket var en förutsättning för att kunna bära de tunga valven. Typen av valv kallas tunnvalv.

Vid uppförandet måste en kraftig träkonstruktion byggas som hela stenvalvet kunde vila på medan uppmurningen pågick När murningen hade torkat revs träkonstruktionen bort

Något egentligt golv fanns inte, utan golven i ugnarna bestod av krossad slaggsten vilket liknar milans behov av bottendränering.

Ugnarna var skyddade för temperaturväxlingar genom en träöverbyggnad med spåntak

Kolningsförloppet kunde kolugnsmästaren reglera genom spjäll och ventiler i ugnens höga skorsten.

Från eldstaden går heta rökgaser upp genom öppningen i ugnens mitt och vidare genom murade kanaler mot de fyra hörnen.

Kolning sker först i vedmassan som befinner sig ovanför rökgasuttagen. De varma gaserna stiger mot ugnens tak där de avkyls och sjunker ner genom vedmassan för att slutligen lämna ugnen genom dess skorsten. I botten på skorsten fanns ett vattenlås där kondenserad tjära och annat samlas. Vattenlåset förhindrade även tjyvdrag i skorsten. En sådan låda med kemikalier som stelnat till hårt beck finns bevarad.

Allteftersom kolningen sjunker neråt bortgår först i veden bundet vatten i form av ånga. Därefter inträder en sönderdelning av veden när temperaturen uppgår till omkring 270 grader där den egentliga kolningen eller torrdestillationen börjar. En ständig ström av heta gaser får ugnstemperaturen att stiga till omkring 450 grader. Vid sönderdelningstemperaturen bildas vattenånga som bl.a. består av tjära, terpentin och träsprit, samt okondenserbara gaser av koloxid, kolväten och vätgas etc. Inget tillvaratagande av nämnda produkter förekom.

Efter ungefär 30 dygn börjar den tidigare grå röken bli blå. Om ingen vattenkondens längre förekommer i skorsten är detta ett tecken på att kolningen är fullbordad

NÖJESTURER MED PRÅMAR
Utflykter i lövade pråmar var ett populärt och efterlängtat nöje. Från Moviken gick turer till Dellenbaden, Tåparken och Hallbo. Från Näsviken kom man i lövad pråm till festplatsen i Moviken och Friggesund.
Nils –Olov Falk skriver att konsul Rasch i Näsviken varje år bekostade en båtresa till Friggesund eller Moviken. Han bekostade också allt som bjöds, som dans och musik och lekamlig spis. Brukets hornmusikkår var alltid med. Vid lugnt väder låg båten i bredd med pråmen och då kunde man dansa under resan. Turen gjordes varje pingsthelg och gick vartannat år till Friggesund och vartannat år till Moviken. Väl framme vid målet dukades det upp ett stort kalas där man satt i gröngräset och mådde gott.

Läs mer om pråmarna på Dellen.


pra-021-kaj-friggeÅngbåtskajen i Svågan

Vid Svågans utlopp nedanför kolugnshagen finns fortfarande närmare 60 meter pålverk, utav det ca 80 meter långa kajbandet. Själva kajen har ruttnat bort men rester efter pålningen och kajband finns väl gömt under grönskan som låg väl skyddad för det strömmande vattnet. Vattendjupet var fullt tillräcklig och kajlängden möjliggjorde att ångbåt med två pråmar kunde lägga till. Kajen byggdes troligen 1855 när Friggesund fick en ny såg, men den kan också vara av äldre datum.

Den långa kajen hade stor betydelse för lastning och lossning av malm, järn och sågade trävaror när kolugnar, Österbo masugn och Friggesunds sågen var verksamma. Den långa kajen slutade med en vändplan som möjligen även var ett förrådsupplag. Vändplan var pålad och hade grova granar (med grovändan mot vattnet) i botten som höll fyllnadsmassorna på plats. Den är nu eroderad men några granstockar syns ännu.


Våren 2022 kan man ännu se de grova träden som ligger under den utfyllda f d kajen.

pra-025-svagan
Den gamla ångbåtskajen i Svågan 11 april 2017. Den finns där även om den är överväxt.Lågt vattenstånd och ingen vårflod gör att en del av det gamla kajbandet är väl synligt.


En del av kajbandet våren 2022


Hamnen i Friggesund med en lövad pråm till höger och ett par ångbåtar


Festplatsen i kolugnshagen i Friggesund

 
Skytteföreningens damklubb ”Lekstugan” har utfärd till Friggesund den 17 juli 1906
Bild ur häftet, Förr och Nu i Dellenbygden, häfte 5, sid 34

 
Uppgifter ur Hudiksvallsposten 1924


 


Foto från 1885 ur egen samling. I förgrunden ser vi den gamla landsvägen som kom fram vid Flyréns.
Byggnader:  Kvarnen från 1864, såg, linskäkt och smedja. Den gamla herrgården skymtar uppe på brinken.
Genom upplåtelsehandlingar 1814, 1819 och 1820 upplät  Avholms byamän och vissa enskilda markägare mark för dammfästen och anläggningar för uppförande av en ”skatte Mjöl- och Sågkvarn, vid Svåga-bro”. Sågen som var belägen på den vänstra stranden, skattlades 1828. Anläggningsarbetarna för kvarnen hade vid detta tillfälle ej fortskridit så långt, att skattläggning kunde ske.



Sågen, linskäkt och bolagets husbehovssmedja som byggdes under första hälften av 1800-talet revs på 60-talet, med undantag av skäkthuset som står kvar.


Anläggningarna vid forsen

Redan 1755 planerade lagmannen Martin Swahn (efter 1759 Ehrensvan) att anlägga en såg vid forsen och ansökte att få anlägga en finbladig såg i Svågan. Planerna kom aldrig att förverkligas. I stället blev det kronolänsmannen 1) Sven Magnus Falk och bruksbokhållaren 2) Pehr Nordlinger som 1814, från bönderna i Avholms by anskaffade sig tillåtelse att anlägga en såg och en kvarn samt ”andra nyttiga och Mecaniska inrättningar” på deras mark vid Svåga bro. Förutom mark i direkt anslutning till älven fick sågägarna även mark öster om älven på båda sidor om landsvägen att användas till ”Byggningsplatser”. Bönderna upplät även mulbete och vedbrand för dem som skulle arbeta och bo vid sågen och kvarnen, och på ”Sandheden ofvan backen” skulle ett markparti inhägnas och odlas upp om det var möjligt. Som ersättning för detta skulle bönderna årligen och utan att betala avgift få mala en tunna säd och såga en ordinarie stock timmer på varje öresland räknat, vilket tillsammans utgjorde 23 öre. Men de ville också ha rätt ”att såga och mala framför andra mot avgift”. Vid sågningen skulle de hjälpa till. I kontraktet underströk bönderna att anläggningen inte fick skada bron eller landsvägen genom kanalgrävningen som skulle gå från ”Strömfallet” ovanför bron och över ”Lantudden” och landsvägen.

Avholmsbönderna förbehöll sig även rätten att bygga hus för linberedning i anslutning till dammen. Detta gjordes, okänt vilket år och byggnaden står ännu kvar år 2022 och kallas i dagligt tal för linskäkten. Det behöver väl inte påpekas att byggnad och ”maskiner” är väl värda att bevaras till eftervärlden!

Något bygge av såg och kvarn blev det dock inte den här gången heller. I stället köper Casper Wrede, som var Strömbacka bruks ägare, år 1820 alla rättigheter och två år senare tillstånd att uppföra en avsalusåg för framställning av 400 tolfter tretumsbräder, samt en kvarn för 400 tunnor spannmål.

Arbetet med sågbygget kom igång först vid jultiden år 1828 och ett skattläggningsinstrument från denna tid visar att ägaren nu var P A Tamm på Strömbacka. Att man inte hade kommit längre berodde på en rad svårigheter som förorsakats av rikliga vårfloder och annat.

Såghuset var nu uppfört ovanför Svågabron på norra stranden och stod på en två alnar (1,2 m) hög stenfot. Byggnaden var 32 alnar (19,2 m) lång, 15 alnar (9 m) bred, byggd av resvirke i två våningar med brutet tak. På nedre botten fanns två bjälkar med om 15 alnar vardera för två ramar, vilka skulle förses med två resp. åtta finbladiga sågblad. Sågbladen var 2 ¾ alnar (1,65 m) långa och 6,5 tum breda. Från dammen gick en 25 alnar (13 m) lång ränna. En mängd delar till maskineriet fanns på platsen men hade ännu inte monterats. (Finbladiga sågar var valsade. Smidda sågblad, med dubbla ramar började byggas redan under 1700-talet).

Från ungefär samma tidpunkt finns en odaterad handling som kallas ”Beskrivning”. Av denna framgår att det fanns tjänlig jord för såväl betjänte som arbetare och att nya odlingar skulle upptagas i anslutning därtill. Även skogen var tillräcklig och god och om Svågan gjordes flottningsbar skulle man lätt kunna transportera ned det önskade virket.

På norra sidan uppfördes vid den här tiden en ”liten” byggnad i två våningar som innehöll fem rum och kök samt skafferi och klädkammare. Under huset låg tre timrade källare. Härtill hörde också en nyligen uppförd stor och rymlig loge och ladugårdsbyggnad, ett litet stall med foderrum, ett fähus, en bryggstuga, en foderbod och en brunn ”på ladugården”. Övriga byggnader var materialbod och en smedja med en liten kolbod.

Sågen byggdes 1828, ombyggd 1855 till fyra ramar och försedd med fönster. År 1869 flyttades sågverket till Iggesund varefter Friggesundssågen återgick till att endast bli husbehovssåg.

Tidningsnotis 1855:
Vid den högtidliga invigningen bjöd Strömbacka bruksägare på middag i den av Tamm nyuppförda vattensågen i Friggesund, som dagen till ära var förvandlad till matsal med bord dignande av fina maträtter.

Mellan 1855 och 1869 producerade sågen drygt 500 standarts per år och sågat virke exporterades till England.

Källa: Boken Friggesund som utkom 2007


—20E1— Uppgifter ur Bjuråkers släktregister
(X29) SVEN FALCK, * 18/5 1734. Infl. fr. Mo sn, Hälsingland. G. 1776. Kronolänsman. Bos. i Kyrkbyn, Bjuråker. † 9/2 1803 (lungsot).
I MARGRETA ELISABET REGNÉR, * 5/9 1755, d. t. fabrikör O. Regnér i Mo sn, Hälsingland.
CHRISTINA CATHARINA * 1770. Utfl. t. Hanebo 1793
1) SVEN MAGNUS * 27/1 1772. Kronolänsman. † 29/6 1823 (drunknad)
BRITA ELISABET * 29/12 1777                            (X33)24Å2
GRETA BEATA * 1779                                        2
ANNA DOROTEA * 1781. † 15/11 1809 (lungsot)
INGA HELENA * 12/9 1784. G. o. utfl. t. Hudiksvall 1824
JOHAN OLOF * 23/9 1787. Kronolänsman. † 6/7 1836 (slag)
NILS PETRUS * 13/4 1790                                  3


—26B2— Uppgifter ur Bjuråkers släktregister
1 2) PEHR MICHAELSSON-NORLINGER, * 21/11 1769, s. t. bonden M. Andersson i Elinge by, Ö. Lövsta. G. 27/12 1801. Bruksinspektor vid Strömbacka bruk. Sen. bos. i Friggesund, Bjuråker. † 18/4 1841 (bröstfeber).
6A1 BRITA PALM, * 22/6 1777, d. t. smeden O. Palm i Strömbacka. † 29/7 1851 (slag).
BRITA CARIN * 23/9 1799. † 26/6 1800 (koppor)
PEHR OLOF * 20/4 1802. Utfl. t. Njurunda 1823
ANNA CICILIA * 22/11 1803. Utfl. t. Njurunda 1823
HEDVIG BRITA * 31/1 1807                                5D16
JOSEPH ANDREAS * 19/3 1813 storspelman          12G9
CARL MICHEL * 16/2 1815                                  3



Bild ur boken, Porträttgalleri från Hälsingland 1936

—53F2—
1 KONRAD OTTO VILHELM LIDMAN, * 16/7 1889, s. t. insp. O. T. Lidman i V. Roteberg, Ovanåker. G. 12/12 1914. Infl. fr. Bollnäs 1917. Kassör. Bos. i Friggesund 12, Bjuråker.
(X5) ANNA TERESIA OLSSON, * 27/4 1888 i Bollnäs, Gävleb.
KARIN MARGARETA * 17/3 1917. Sjuksköt:a. † 16/8 1944
ANNA-LISA * 19/10 1919                                   3



Bild ur boken, Porträttgalleri från Hälsingland 1936

—46J1— Bergsjö släktregister
(S36) KNUT ERIK VILHELM HELMER, * 13/2 1903 i Karlstad, Värml. Infl. fr. Bjuråker 1939. G. 27/1 1934. Skogschef, i bos. i Kyrkbyn, Bergsjö. Jägmästare vid Friggesunds förvaltning. Fl. t. Ljusne 1946.
(X4) CARIN TIGERSTRÖM, * 4/6 1911, d. t. forstmäst. K. O. Tigerström i Strömbacka, Bjuråker.
NILS ERIK, * 5/3 1937. Fl. t. Ljusne
BIRGITTA KNUTSDOTTER, tv, * 10/1 1941. Fl. t. Ljusne
KRISTINA KNUTSDOTTER, tv, * 10/1 1941. Fl. t. Ljusne

 

 

Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt

Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva eller en donation senare,  mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Delsbo
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78

Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra

Tack för ditt besök och välkommen åter!

Sammanställt av Åke Nätterö


Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *