I Friggesund lät Kasper Wrede bygga sin första kolugn 1826. Kolningen pågick till 1870 då verksamheten upphörde.
Det var till Friggesunds hamn som malmen till Österbo masugn seglades och roddes i så kallade haxar, de två milen från lastageplatsen i Hallbo. På återresan tog man med stångjärn.
Gårdar, platser och bosatta i Friggesund.
Gnarps masugn o Franshammars bruk.
Se Strömbacka bruk.
Se Movikens masugn.
Se Moviken-Strömbacka kalendarium.
Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det dokumentet du har framför dig.
Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan
Karta över Friggesund 1856 – 1882
AFTONBLADET DEN 11/6 1838
Vådeld vid Friggesunds bruk
Bjuråker d. 31 Maj. Sistlidne Tisdag den 29 i denna månad, uppkom vådeld vid Friggesund, hvarest, oaktadt genom klockringning och bud i hast en stor mängd folk församlades, ändock nedbrann Herr Brukspatron och Commeudeuren m.m. P. A. Tamm tillhörige 500 tolfter Bräder, jemte den bredevid Brädhoparne befintlige Svågbron, som ock af eldens våldsamma raseri till största delen förstördes, men Sågen, som ock stod i största fara, räddades af folkets ihärdiga arbetande med tillhjelp af flera slangsprutor, som i hast tillkommo.
Elden börjades kl. 2 e.m. och löskom af någon gnista, som under dåvarande stränga torka flugit ur en ugn, som var tillagad att uppbränna sågmådd, och antändt först en stor hop bredvid ugnen hopsamlad sågspån, och vidare från denne spridt sig till brädstaplarna.
(Gefleborgs Läns Tidning)
Källa: Kungliga Biblioteket
Avskrift: Viveca Sundberg
NORRLANDSPOSTEN DEN 2/6 1846
ÖVERSVÄMNING
Från flere håll i Helsingland klagas öfwer de olyckor och förluster, som wårfloden förorsakar. Så skrifwes från Jerfsö: ”Wi hålla på att litet hwar här flyta bort; nu på morgonen hafwa flere lador passerat Ljusnan; jag har en, som just nu är resfärdig”.
Uti ett bref från Bjuråker den 25 Maj berättas följande: ”En förfärlig wårflod rasar här, hwarigenom Friggesunds sågdammar tillika med tusentals timmer och kolugnswed samt landswägsbron öfwer Swåga-elf sistlidne Lördags afton blefwo förstörda, så att spillrorna af dessa sednare ligga skingrade kring hela Norra Dellen. Förlusten är swår nog för brukspatron, baron Thamm.
Källa: Kungliga Biblioteket
Avskrift: Viveca Sundberg
Gustaf Magnus Schwarts 1783 – 1858. Professor och överdirektörer vid kungl. teknologiska institutet i Stockholm lät 1820 vid Brevens bruk uppföra sin ugn med s.k. direkt uppvärmning som underlag för veden lades en rost , bestående av ett antal vasar som täcktes med ett lager klenare slanor. Syftet med rost var att ge luften tillträde underifrån.
Kolning genom direkt uppvärmning innebär upphettning av veden med inget eller begränsat tillträde av luft genom en pyrolysprosess eller torrdestillation. Under eldningstiden regleras gasernas gång i ugnen genom ventiler och spjäll i skorstenarna. Torrdestillation får avsevärt olikartat förlopp om den drives långsamt eller hastigt. Vid hastig uppvärmning kan resultatet bli nästan explosionsartat som vi känner genom uttryck som ”milans slagning” och ”kok i ugn”.
Inget avseende fästes vid biprodukternas tillvaratagande.
I Friggesund lät Kasper Wrede 1826 bygga en dubbelugn med fyra eldstäder enl. Schwartz konstruktion. Ugnen producerade årligen 1500 – 2000 stigar kol. 1855 bygger P A Tamms arvinge Carl Östberg ännu en ugn i Friggesund. Denna gång en enkelugn.
Den 6 sept.1854 inträffade ett tragiskt dödsfall då kolugnsmästare Anders Abrahamsson – Sundberg från Moviken blev ihjälosad.
—12A6— Uppgifter ur Bjuråkers släktbok
2 ANDERS ABRAHAMSSON-SUNDBERG, * 29/12 1812, s. t. nybygg. A. Abrahamsson i Ängesholm, Bjuråker. G. 1838. Kolugnsmäst. I Moviken, Bjuråker. † 6/9 1854 (ihjälosad) (i Friggesund)
9A1 BRITA MARGRETA THOMASDOTTER-FERNSTRÖM, * 9/6 1809, d. t. kol. Th. Johansson i Anderbo, Bjuråker. Änka o. omg. (X33)14Y13
BRITA ELISABETH * 3/3 1841. † 7/5 1841 (svaghet)
ANDERS * 17/11 1843. † 4/4 1851
FREDRIK * 1/2 1852 12
1870 upphör all kolning i Friggesund
Kolugnarna i Friggesund
Kolugn i Friggesund. Bild ur boken Hedvigsfors Bruk.
År 1826 byggdes en dubbel kolugn i Friggesund. Ytterligare en tredje kolugn, (ovan) som var avsedd att eldas med sågspån från friggesundssågen uppfördes på 1850-talet
1859 uppfördes en försöksugn i Moviken enligt Schwartz system men av Ottelin från Pekkala i Finland utvecklad så att den har bara en eldstad.
Den s.k. Ottelinska ugnen av Karl Gustaf Ottelin. Ugnen rymde 316 kbm.
I Moviken byggs 1865 två enkla kolugnar, 1875 en dubbelugn och slutligen ytterligare en dubbelugn1890 alla lika till utseende och volym 560 kbm. Trots att Ottelinska ugnar förekom med två skorstenar på gavlarna och 4 – 6 skorstenar av trä på långsidorna behöll man i Moviken den ursprungliga modellen.
Ugnarna hade stabila grundmurade långsidor vilket var en förutsättning för att kunna bära de tunga valven. Typen av valv kallas tunnvalv.
Vid uppförandet måste en kraftig träkonstruktion byggas som hela stenvalvet kunde vila på medan uppmurningen pågick När murningen hade torkat revs träkonstruktionen bort
Något egentligt golv fanns inte, utan golven i ugnarna bestod av krossad slaggsten vilket liknar milans behov av bottendränering.
Ugnarna var skyddade för temperaturväxlingar genom en träöverbyggnad med spåntak
Kolningsförloppet kunde kolugnsmästaren reglera genom spjäll och ventiler i ugnens höga skorsten.
Från eldstaden går heta rökgaser upp genom öppningen i ugnens mitt och vidare genom murade kanaler mot de fyra hörnen.
Kolning sker först i vedmassan som befinner sig ovanför rökgasuttagen. De varma gaserna stiger mot ugnens tak där de avkyls och sjunker ner genom vedmassan för att slutligen lämna ugnen genom dess skorsten. I botten på skorsten fanns ett vattenlås där kondenserad tjära och annat samlas. Vattenlåset förhindrade även tjyvdrag i skorsten. En sådan låda med kemikalier som stelnat till hårt beck finns bevarad.
Allteftersom kolningen sjunker neråt bortgår först i veden bundet vatten i form av ånga. Därefter inträder en sönderdelning av veden när temperaturen uppgår till omkring 270 grader där den egentliga kolningen eller torrdestillationen börjar. En ständig ström av heta gaser får ugnstemperaturen att stiga till omkring 450 grader. Vid sönderdelningstemperaturen bildas vattenånga som bl.a. består av tjära, terpentin och träsprit, samt okondenserbara gaser av koloxid, kolväten och vätgas etc. Inget tillvaratagande av nämnda produkter förekom.
Efter ungefär 30 dygn börjar den tidigare grå röken bli blå. Om ingen vattenkondens längre förekommer i skorsten är detta ett tecken på att kolningen är fullbordad
Några som var bosatta i Friggesund vid den här tiden
—31B2— Uppgifter ur Bjuråkers släktbok
1 JONAS OLSSON-FÄLT, * 11/1 1788, s. t. nybygg. O. Plåt i Frisbo, Bjuråker. G. 28/12 1823. Kolugnsmäst. Bos. i Friggesund, Bjuråker. † 3/8 1868.
(X3) KJERSTIN PEHRSDOTTER, * 10/4 1797 i Bergsjö sn, Gävleb. † 28/3 1865 (kräfta).
MARGRETA * 10/8 1822. Utfl. t. Njurunda 1853
PEHR OLOF * 10/5 1825 4
INGA ELISABETH, tv., * 27/9 1827 5
SIGRID CHRISTINA, tv., * 27/9 1827. Utfl. t. Delsbo
JONAS ERIK * 15/12 1828, † 4/2 1829 (bröstsjukdom)
JOHANNA CECILIA * 21/3 1832 6
BRITA CATHARINA * 1/4 1839 5D28
JONAS ERIK * 27/5 1843 7
—4—
2 PEHR OLOF JONSSON-FÄLT, * 10/5 1825, s. t. kolugnsmäst. J. Fält i Friggesund, Bjuråker. G. 1849. Korp. nr 10 vid Delsbo komp., sen. serg. vid Forsa komp., Häls. reg., samt rättare i Friggesund, Bjuråker. † 10/7 1889 (hjärnfeber).
7E5 ANNA OLSDOTTER, * 10/6 1828, d. t. bonden O. Eriksson Frisbo 2, Bjuråker. † 16/3 1893 (hjärtlidande).
JONAS OLOF * 2/6 1855 8
—5—
(C85) JOHAN PETTER BOSTRÖM, * 26/1 1834, s. t. brandvakt Joh. Boström, i Ö. Lövsta, Upps. G. 15/5 1855. Sold. nr 7 vid Häls. reg. Bos. i Mora, Delsbo. Utfl. t. Gävle 1867.
2 INGA ELISABETH FÄLT, * 27/9 1827, d. t. kolugnsmäst. J. Fält i Friggesund, Bjuråker. Utfl. t. Gävle 1867.
—6—
2 JOHANNA CECILIA FÄLT, * 21/3 1832, d. t. kolugnsmäst. J. Fält i Friggesund, Bjuråker. † 16/8 1863 (lungsot).
KARIN KRISTINA * 2/7 1857 46G1
—7—
2 JONAS ERIK FÄLT, * 27/5 1843, s. t. kolugnsmäst. J. Fält i Friggesund, Bjuråker. G. 18/6 1866. Arb. Bos. i Friggesund. Utfl. t. Forsa 1873.
(X11) JOHANNA CHRISTINA KRUSE, * 24/7 1840 i Gävle. Utfl. t. Forsa 1873.
BRITA CHRISTINA * 19/7 1866. Utfl. t. Forsa 1873
JOHANNA ERIKA * 16/4 1868. † 7/8 1868
ERIKA CHARLOTTA * 22/12 1869. Utfl. t. Forsa 1873
JOHAN WILHELM, tv., * 5/9 1872. † 21/12 1872
PEHR ERIK, tv., * 5/9 1872. † 22/11 1872
—26B2—
1 PEHR MICHAELSSON-NORLINGER, * 21/11 1769, s. t. bonden M. Andersson i Elinge by, Ö. Lövsta. G. 27/12 1801. Bruksinspektor vid Strömbacka bruk. Sen. bos. i Friggesund, Bjuråker. † 18/4 1841 (bröstfeber).
6A1 BRITA PALM, * 22/6 1777, d. t. smeden O. Palm i Strömbacka. † 29/7 1851 (slag).
BRITA CARIN * 23/9 1799. † 26/6 1800 (koppor)
PEHR OLOF * 20/4 1802. Utfl. t. Njurunda 1823
ANNA CICILIA * 22/11 1803. Utfl. t. Njurunda 1823
HEDVIG BRITA * 31/1 1807 5D16
JOSEPH ANDREAS * 19/3 1813 storspelman 12G9
CARL MICHEL * 16/2 1815 3
August Wilhelm Ehinger född 8/7 1818 i Visby. Skogsförvaltare.
Gift 7/9 1856 med Carolina Steffenberg född 8/7 1818 i Svärdsjö.
Barn:
Johan Bernard * 23/9 1857
Alma Katrina * 31/3 1859
Elisabeth Maria * 2/4 1861 Telefonstationsföreståndare † 5/2 1952 Ede 7:21 Delsbo
Augusta Emilia *11/2 1864
Karolina Vilhelmina * 15/9 1874
—25C7—
2 ERIK PEHRSSON–SKÄNK, * 8/3 1769, s. t. sold. P. Ellberg i Svågholm, Bjuråker. G. 16/10 1796. Sold. nr 129 vid Häls. reg. (Krigskommenderad 1808-1814.) Bos. i Friggesund (Svågholm). † 12/6 1850 (ålder).
3A5 BRITA JÖNSDOTTER, * 29/3 1771, d. t. bonden J. Jonsson Ramsjö 1, Bjuråker. † 22/4 1847 (ålder).
PEHR * 10/7 1797 16
MARGTA * 3/4 1800 4H24
BRITA, tv., * 28/2 1810 40A13
ERIC, tv., * 28/2 1810. † 28/2 1810
—28A7—
2 JACOB FINNSTRÖM, * 25/4 1810, s. t. kol. O. Finnström i Frisbo, Bjuråker. G. 30/11 1845. Arb. Bos. i Friggesund, Bjuråker. † 14/4 1887.
(X33)4A16 MARIA MARGRETA WÅRD, * 1/12 1811, d. t. tysksmidesmäst. D. Wård i Strömbacka, Bjuråker. Änka e. vallonsmed J. D. Nordin i Strömbacka, Bjuråker. † 23/2 1894 (ålder).
ANDERS OLOF * 2/10 1846. Utfl. t. Njutånger 1877
—9D1—
(Z8) OLOF NILSSON, * 10/8 1809 i Bräcke, Jämtl. Infl. 1831. G. 22/5 1829. Bruksarb. i Friggesund, Bjuråker. † 24/8 1879 (njurlidande).
(Z7) CHRISTINA MÅRTENSDOTTER, * 1807 i Brunflo, Jämtl. † 30/11 1895.
NILS * 11/11 1831 2
BRITA CHRISTINA * 6/9 1834 3
MÅRTEN OLOF * 15/11 1836. Utfl. t. Ljusdal 1855
CARL * 22/9 1838. Utfl. t. Färila 1863
MÄRTA CATHARINA * 20/1 1841. † 10/3 1841 (kvävning)
PÅHL, tv., * 14/5 1842. † 30/5 1842
OLOF, tv., * 14/5 1842 4
MARGTA * 20/10 1844. † 3/11 1844
MATHILDA * 20/10 1847 5
—10D5—
3 PEHR OLOF LARSSON, * 15/9 1825 i Bjuråker. G. 1850. Husman i Sjövik, sen. bruksarb. i Friggesund, Bjuråker. † 14/4 1872 (magkräfta)
6F13 ANNA OLOFSDOTTER, * 24/5 1830, d. t. sågställ. O. Jonsson i Ahlsjö, Bjuråker. † 14/10 1917
LARS * 19/11 1849 10
ANNA * 19/7 1852. † 8/11 1855 (brännskada)
ANNA CARIN * 18/4 1858. † 24/12 1864 (strupsjuka)
PEHR OLOF * 6/12 1863 11
JONAS ERIK * 3/7 1867 12
—15E12—
9 ANDERS GUSTAF FORS, * 19/4 1841, s. t. bruksarb. J. Fors i Strömbacka. G. 31/10 1864. Arb. Bos. i Friggesund, Bjuråker. † 27/3 1928.
24A9 ANNA CHRISTINA STADIN, * 24/12 1844, d. t. arb. P. Stadin i Österbo, Bjuråker. † 3/11 1900.
BRITA MARGRETA * 11/8 1865 14
ANDERS REINHOLD * 5/7 1867. Skogsarb. Bos. Bricka. † 5/11 1942
KRISTINA KATRINA * 10/9 1869 15
ANNA MARIA * 8/11 1871 16
PEHR GUSTAF * 8/10 1873. † 27/12 1873 (blodslag)
PEHR GUSTAF * 30/1 1875. Utfl. t. Forsa 1897
JOHANNA FREDRIKA * 29/4 1880 26D6
—4H24—
14 OLOF JONSSON, * 12/11 1802, s. t. kol. J. Olofsson i Karmansbo. G. 1829. Kol. Bos. i Friggesund, Bjuråker. † 29/5 1833 (bröstfeber).
25C7 MARGTA ERIKSDOTTER, * 3/4 1800, d. t. sold. E. Skänk i Svågholm, Bjuråker. Änka o. omg. 6D4
ERIK »PEHRSSON» * 11/2 1827 (styvs.) 8F7
ELISABETH »OLSDOTTER» * 20/6 1829. Okänd vistelseort
BRITA * 17/8 1831 22B15
OLOF »OLSSON» * 20/7 1833 (X33)9Å37
—13Å14—
8 OLOF MÅRTENSSON NORDIN, *21/1 1801, s. t. torp. M. Pehrsson i Ö. Norrbobyn, Norrbo. G. 1832. Sågställ. Bos. i Friggesund, Bjuråker. † 14/12 1875 (bröstfeber)
(X4)12A2 ANNA MARGRETA ABRAHAMSDOTTER, *11/4 1807, d. t. nybygg. A. Abrahamsson i Anderbo, Bjuråker. (Blind på äldre dagar) † 3/7 1865
Anders (Aders) Olof, *14/8 1833 24
Pehr Abraham, *6/11 1836. Utfl. t. Hudiksvall 1866
Brita Elisabeth, *18/1 1840, † 10/1 1841 (drunknad)
Margreta Elisabeth, *29/5 1842 (X4)43C2
Brita Christina, *23/5 1846 25
Anna Catharina, *11/12 1851. G. 1/1 1877 m. O. Samuelsson fr.
Bergvik. Utfl. t. Ods, Älvsb.
—13Å24—
14 ANDERS OLOF NORDIN, *14/8 1833, s. t. sågställ. O. Nordin i Friggesund, Bjuråker. G. 12/5 1856. Arb. i Friggesund. † 11/10 1903
(X4)50E1 BRITA NYGREN, *21/12 1834, d. t. arb. P. Nygren i Österbo, Bjuråker. † 11/2 1911
Anna Sophia, *15/5 1856 (X4)25A15
Pehr Olof, *23/1 1858. Utfl. t. Hudiksvall 1875
Christina Catharina, *4/3 1860 (X4)31A11
Sigrid Margreta, *5/3 1863. Utfl. t. Ljusdal 1880
Brita Elisabeth, *24/10 1869 (X4)28H6
Johanna Mathilda, *21/7 1872, † 27/9 1873 (kikhosta)
Johanna Mathilda, *25/1 1875 39
—13Å25—
(H27) JOHAN ALBERT BJÖRKLUND, *1/2 1843 i Gärdserum, Kalm. G. 29/3 1869. Handl. i Friggesund, Bjuråker. Utfl. t. Forsa, Gävleb. 1872
14 BRITA CHRISTINA NORDIN, *23/5 1846, d. t. sågställ. O. Nordin i Friggesund. Utfl. t. Forsa 1872
Johan Alfred, *19/3 1870, † 17/12 1870
Johan Olof Albert, *29/12 1871. Utfl. t. Forsa, Gävleb. 1872
─23U6─
4 OLOF SCHAVON, *20/9 1830, s. t. torp. F. Schavon i Dyrvall, Norrbo. G. 20/3 1859. Snick. Bos. i Friggesund, Bjuråker. Utfl. t. Attmar 1861.
(Z50) BRITA SVENSDOTTER, *31/3 1828 i Sveg, Jämtl. Utfl. t. Attmar 1861.
Fredrik, *6/1 1860. Utfl. t. Attmar 1861.
NÖJESTURER MED PRÅMAR
Utflykter i lövade pråmar var ett populärt och efterlängtat nöje. Från Moviken gick turer till Dellenbaden, Tåparken och Hallbo. Från Näsviken kom man i lövad pråm till festplatsen i Moviken och Friggesund.
Nils –Olov Falk skriver att konsul Rasch i Näsviken varje år bekostade en båtresa till Friggesund eller Moviken. Han bekostade också allt som bjöds, som dans och musik och lekamlig spis. Brukets hornmusikkår var alltid med. Vid lugnt väder låg båten i bredd med pråmen och då kunde man dansa under resan. Turen gjordes varje pingsthelg och gick vartannat år till Friggesund och vartannat år till Moviken. Väl framme vid målet dukades det upp ett stort kalas där man satt i gröngräset och mådde gott.
Läs mer om pråmarna på Dellen.
Ångbåtskajen i Svågan
Vid Svågans utlopp nedanför kolugnshagen finns fortfarande närmare 60 meter pålverk, utav det ca 80 meter långa kajbandet. Själva kajen har ruttnat bort men rester efter pålningen och kajband finns väl gömt under grönskan som låg väl skyddad för det strömmande vattnet. Vattendjupet var fullt tillräcklig och kajlängden möjliggjorde att ångbåt med två pråmar kunde lägga till. Kajen byggdes troligen 1855 när Friggesund fick en ny såg, men den kan också vara av äldre datum.
Den långa kajen hade stor betydelse för lastning och lossning av malm, järn och sågade trävaror när kolugnar, Österbo masugn och Friggesunds sågen var verksamma. Den långa kajen slutade med en vändplan som möjligen även var ett förrådsupplag. Vändplan var pålad och hade grova granar (med grovändan mot vattnet) i botten som höll fyllnadsmassorna på plats. Den är nu eroderad men några granstockar syns ännu.
Våren 2022 kunde man ännu se de grova träden med rotändan utåt, som ligger under den utfyllda f d kajen.
Den gamla ångbåtskajen i Svågan 11 april 2017. Den finns där även om den är överväxt.Lågt vattenstånd och ingen vårflod gör att en del av det gamla kajbandet är väl synligt.
En del av kajbandet våren 2022
Hamnen i Friggesund med en lövad pråm till höger och ett par ångbåtar
Gävleposten den 27 juni 1889
Festplatsen i kolugnshagen i Friggesund
Skytteföreningens damklubb ”Lekstugan” har utfärd till Friggesund den 17 juli 1906
Bild ur häftet, Förr och Nu i Dellenbygden, häfte 5, sid 34
Uppgifter ur Hudiksvallsposten 1924
Olyckan vid festplatsen
Bjuråkers skytteförening drev festplatsen med dansbana och olika stånd i Kolugnshagen.
Festplatsen upphörde efter en olyckshändelse 1928 då flickan (46A27) Karin Jonsson född 1908 från Sylkvarn i Skärås, träffades av en pil från ett luftgevär, så illa att ögat ej kunde räddas. Karin gifte sig 1927 med Karl Kring i Gammelsträng. Ett utslag i Häradsrätten utdömde ett skadestånd på 4.000 kronor.
Kolugnshagen användes dock fram till 1940-talet för sång-och musikaliska arrangemang, bl.a. Frälsningsarmén.
Källa: Friggesundsboken, av Roland Norin
—9V 28— Uppgifter om Karin Jonsson ur Bjuråker-Delsbo-Norrbo släktregister
18 Karl Kring, *4/7 1901, s. t. bonden P. E Kring i Hålsjö s2.
G. 4/12 1927. Byggn.-snick. Bos. i Gammelsträng, Norrbo. † 9/3 1986
(X4)46A27 Karin Jonsson, *4/3 1908, d. t. kol. J. A. Olsson Sylqvarn, Bjuråker. Åren 1923 –1926 är hon piga hos Hedbergs i Avholm, därifrån flyttar hon hem till modern i Hedvigsfors och den 10/1 1927 flyttar hon och sonen till Norrbo. Karin avled i Friggesund den 23/10 1990
Per Ivar Leo, *12/4 1927
Möjligen var det vid den här öppna platsen i kolugnshagen som man samlades till fest.
Vid gångbron över Svågan, strax intill den stora björken mitt i bild finns rester efter en kolugn
Till vänster om björken är den kolmättade marken stensatt, och björken växer på en kulle av slaggtegel
Annons ur HT 1927
Foto från 1885 ur egen samling. I förgrunden ser vi den gamla landsvägen som kom fram vid Flyréns.
Byggnader: Kvarnen från 1864, såg, linskäkt och smedja. Den gamla herrgården skymtar uppe på brinken.
Genom upplåtelsehandlingar 1814, 1819 och 1820 upplät Avholms byamän och vissa enskilda markägare mark för dammfästen och anläggningar för uppförande av en ”skatte Mjöl- och Sågkvarn, vid Svåga-bro”. Sågen som var belägen på den vänstra stranden, skattlades 1828. Anläggningsarbetarna för kvarnen hade vid detta tillfälle ej fortskridit så långt, att skattläggning kunde ske.
Sågen, linskäkt och bolagets husbehovssmedja som byggdes under första hälften av 1800-talet revs på 60-talet, med undantag av skäkthuset som står kvar.
Anläggningarna vid forsen
Redan 1755 planerade lagmannen Martin Swahn (efter 1759 Ehrensvan) att anlägga en såg vid forsen och ansökte att få anlägga en finbladig såg i Svågan. Planerna kom aldrig att förverkligas. I stället blev det kronolänsmannen 1) Sven Magnus Falk och bruksbokhållaren 2) Pehr Nordlinger som 1814, från bönderna i Avholms by anskaffade sig tillåtelse att anlägga en såg och en kvarn samt ”andra nyttiga och Mecaniska inrättningar” på deras mark vid Svåga bro. Förutom mark i direkt anslutning till älven fick sågägarna även mark öster om älven på båda sidor om landsvägen att användas till ”Byggningsplatser”. Bönderna upplät även mulbete och vedbrand för dem som skulle arbeta och bo vid sågen och kvarnen, och på ”Sandheden ofvan backen” skulle ett markparti inhägnas och odlas upp om det var möjligt. Som ersättning för detta skulle bönderna årligen och utan att betala avgift få mala en tunna säd och såga en ordinarie stock timmer på varje öresland räknat, vilket tillsammans utgjorde 23 öre. Men de ville också ha rätt ”att såga och mala framför andra mot avgift”. Vid sågningen skulle de hjälpa till. I kontraktet underströk bönderna att anläggningen inte fick skada bron eller landsvägen genom kanalgrävningen som skulle gå från ”Strömfallet” ovanför bron och över ”Lantudden” och landsvägen.
Avholmsbönderna förbehöll sig även rätten att bygga hus för linberedning i anslutning till dammen. Detta gjordes, okänt vilket år och byggnaden står ännu kvar år 2022 och kallas i dagligt tal för linskäkten. Det behöver väl inte påpekas att byggnad och ”maskiner” är väl värda att bevaras till eftervärlden!
Något bygge av såg och kvarn blev det dock inte den här gången heller. I stället köper Casper Wrede, som var Strömbacka bruks ägare, år 1820 alla rättigheter och två år senare tillstånd att uppföra en avsalusåg för framställning av 400 tolfter tretumsbräder, samt en kvarn för 400 tunnor spannmål.
Arbetet med sågbygget kom igång först vid jultiden år 1828 och ett skattläggningsinstrument från denna tid visar att ägaren nu var P A Tamm på Strömbacka. Att man inte hade kommit längre berodde på en rad svårigheter som förorsakats av rikliga vårfloder och annat.
Såghuset var nu uppfört ovanför Svågabron på norra stranden och stod på en två alnar (1,2 m) hög stenfot. Byggnaden var 32 alnar (19,2 m) lång, 15 alnar (9 m) bred, byggd av resvirke i två våningar med brutet tak. På nedre botten fanns två bjälkar med om 15 alnar vardera för två ramar, vilka skulle förses med två resp. åtta finbladiga sågblad. Sågbladen var 2 ¾ alnar (1,65 m) långa och 6,5 tum breda. Från dammen gick en 25 alnar (13 m) lång ränna. En mängd delar till maskineriet fanns på platsen men hade ännu inte monterats. (Finbladiga sågar var valsade. Smidda sågblad, med dubbla ramar började byggas redan under 1700-talet).
Från ungefär samma tidpunkt finns en odaterad handling som kallas ”Beskrivning”. Av denna framgår att det fanns tjänlig jord för såväl betjänte som arbetare och att nya odlingar skulle upptagas i anslutning därtill. Även skogen var tillräcklig och god och om Svågan gjordes flottningsbar skulle man lätt kunna transportera ned det önskade virket.
På norra sidan uppfördes vid den här tiden en ”liten” byggnad i två våningar som innehöll fem rum och kök samt skafferi och klädkammare. Under huset låg tre timrade källare. Härtill hörde också en nyligen uppförd stor och rymlig loge och ladugårdsbyggnad, ett litet stall med foderrum, ett fähus, en bryggstuga, en foderbod och en brunn ”på ladugården”. Övriga byggnader var materialbod och en smedja med en liten kolbod.
Sågen byggdes 1828, ombyggd 1855 till fyra ramar och försedd med fönster. År 1869 flyttades sågverket till Iggesund varefter Friggesundssågen återgick till att endast bli husbehovssåg.
Tidningsnotis 1855:
Vid den högtidliga invigningen bjöd Strömbacka bruksägare på middag i den av Tamm nyuppförda vattensågen i Friggesund, som dagen till ära var förvandlad till matsal med bord dignande av fina maträtter.
Mellan 1855 och 1869 producerade sågen drygt 500 standarts per år och sågat virke exporterades till England.
Källa: Boken Friggesund som utkom 2007
—20E1— Uppgifter ur Bjuråkers släktregister
(X29) SVEN FALCK, * 18/5 1734. Infl. fr. Mo sn, Hälsingland. G. 1776. Kronolänsman. Bos. i Kyrkbyn, Bjuråker. † 9/2 1803 (lungsot).
I MARGRETA ELISABET REGNÉR, * 5/9 1755, d. t. fabrikör O. Regnér i Mo sn, Hälsingland.
CHRISTINA CATHARINA * 1770. Utfl. t. Hanebo 1793
1) SVEN MAGNUS * 27/1 1772. Kronolänsman. † 29/6 1823 (drunknad)
BRITA ELISABET * 29/12 1777 (X33)24Å2
GRETA BEATA * 1779 2
ANNA DOROTEA * 1781. † 15/11 1809 (lungsot)
INGA HELENA * 12/9 1784. G. o. utfl. t. Hudiksvall 1824
JOHAN OLOF * 23/9 1787. Kronolänsman. † 6/7 1836 (slag)
NILS PETRUS * 13/4 1790 3
—26B2— Uppgifter ur Bjuråkers släktregister
1 2) PEHR MICHAELSSON-NORLINGER, * 21/11 1769, s. t. bonden M. Andersson i Elinge by, Ö. Lövsta. G. 27/12 1801. Bruksinspektor vid Strömbacka bruk. Sen. bos. i Friggesund, Bjuråker. † 18/4 1841 (bröstfeber).
6A1 BRITA PALM, * 22/6 1777, d. t. smeden O. Palm i Strömbacka. † 29/7 1851 (slag).
BRITA CARIN * 23/9 1799. † 26/6 1800 (koppor)
PEHR OLOF * 20/4 1802. Utfl. t. Njurunda 1823
ANNA CICILIA * 22/11 1803. Utfl. t. Njurunda 1823
HEDVIG BRITA * 31/1 1807 5D16
JOSEPH ANDREAS * 19/3 1813 storspelman 12G9
CARL MICHEL * 16/2 1815 3
Bild ur boken, Porträttgalleri från Hälsingland 1936
—53F2—
1 KONRAD OTTO VILHELM LIDMAN, * 16/7 1889, s. t. insp. O. T. Lidman i V. Roteberg, Ovanåker. G. 12/12 1914. Infl. fr. Bollnäs 1917. Kassör. Bos. i Friggesund 12, Bjuråker.
(X5) ANNA TERESIA OLSSON, * 27/4 1888 i Bollnäs, Gävleb.
KARIN MARGARETA * 17/3 1917. Sjuksköt:a. † 16/8 1944
ANNA-LISA * 19/10 1919 3
Bild ur boken, Porträttgalleri från Hälsingland 1936
—46J1— Bergsjö släktregister
(S36) KNUT ERIK VILHELM HELMER, * 13/2 1903 i Karlstad, Värml. Infl. fr. Bjuråker 1939. G. 27/1 1934. Skogschef, i bos. i Kyrkbyn, Bergsjö. Jägmästare vid Friggesunds förvaltning. Fl. t. Ljusne 1946.
(X4) CARIN TIGERSTRÖM, * 4/6 1911, d. t. forstmäst. K. O. Tigerström i Strömbacka, Bjuråker.
NILS ERIK, * 5/3 1937. Fl. t. Ljusne
BIRGITTA KNUTSDOTTER, tv, * 10/1 1941. Fl. t. Ljusne
KRISTINA KNUTSDOTTER, tv, * 10/1 1941. Fl. t. Ljusne
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra
Tack för ditt besök och välkommen åter!
Sammanställt av Åke Nätterö
Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62