Eric Heggs negativ och bilder har insamlats i USA. Det är omkring 4000 negativ och hundratals bilder.
Eric Hegg – Wikipedia
Läs om Guldrushen i Kalifornien på Wikipedia
Läs tidningen Monitor om Eric Heggs äventyr
Läs ARKIV VÄST skildring om alla turer kring Eric Heggs stora bildarkiv
Läs Ola Hammarlunds skildring, Tillbaka till Klondike.
Läs om stumfilmen Klondike från 1928
Guldgrävarsången med Christer Sjögren
Se film Din stad Bollnäs Igenkänningens Glädje
Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det här dokumentet.
Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan
Ett emigrant öde:
Guldrushens fotograf kom från Bollnäs
Eric Hegg – Guldgrävarfotografen.
Fotot finns i boken Eric Hegg
Guldgrävarfotografen, SR:s förlag
Guldrushen till Dawson vid Klondike River anno 1898 har framgångsrikt skildrats i många böcker och filmer. Främst av Jack London i romaner som
”Skriet från vildmarken”, vilken såldes i enorma upplagor världen över. Åtskilliga filmer har genom decennierna skildrat denna spektakulära händelse i Amerikas historia. Den i särklass mest kända är utan tvekan Charlie Chaplins ”Guldfeber”, som efter den amerikanska premiären 1925 gjort sitt segertåg över världen i flera repriser. Fortfarande dyker den upp i Tv-tablåerna …
Vid sidan av dessa giganter fanns en svensk torparpojke från Häggesta by i Bollnäs, som skildrade guldgrävarlivets oerhörda strapatser och vedermödor med dåtidens otympliga kameror och glasplåtar. Han har blivit berömd först i våra dagar. Hans namn är Eric Hegg.
Denne äventyrlige fotograf var på plats överallt där guldfebern grasserade i nordvästra Kanada och Alaska under åren kring sekelskiftet. Först i vår tid har han fått erkännande för sina dokumentära insatser. 1978 skrev den amerikanske kritikern Harvey V. Fondiller i tidningen Popular Photography följande eftermäle:
”Jack London var Klondikes berättare, Robert W Service dess främste poet och Eric Hegg var dess fotograf. Hegg var en av de främsta dokumentärfotograferna. Hans bilder är en skakande dokumentation av tiden när män stormade fram gripna av guldfeber”.
Och först nu efter mer än ett halvt sekel blir hans livsgärning känd i Sverige genom att Per Eric Nordquist från Örebro-TV efter forskningar i USA gett ut biografin ”Eric Hegg – Guldgrävarfotografen” (Sveriges Radios förlag – 1998).
De inledande scenerna i Chaplins Guldfeber visar ett ändlöst lämmeltåg av guldsökare, som på en fjällsidas isbrant tar sig upp mot Chilkoot-passet på gränsen mellan Alaska och Kanada. Förlaga och inspiration till dessa fantastiska scener var några dokumentärbilder av Eric Hegg. Det påstås att Chaplins gode vän, skådespelaren Douglas Fairbanks, visade en av bilderna med orden: ”Något för din nästa film”.
-”Ja det är ett underbart ämne”, lär Chaplin ha svarat.
Och så började idéer och lustigheter att växa fram i Chaplins fantasi om den fattige guldletaren…
Varken Fairbanks eller Chaplin visste någonting om bildernas upphovsman. En av de män som spred bilderna utan att fråga Hegg var den amerikanske författaren Pierre Berton. Bland annat gav han ut en bilderbok ”Gold Fewer” vars fotografier till övervägande delen var tagna av Hegg. Berton tog hela äran själv. Så här skriver han till en av Heggs Chilkoot-bilder: ”Fångad i ett ögonblicks objektivöppning strävar varje man upp mot skyn trots att han är nästan dubbelvikt av packningens tyngd – de tycks frysta i en böneställning. Det är ett skådespel, som vid hastig titt speglar all terror, alla umbäranden och alla 1898 års drömmar. Chilkoot-passet har blivit en symbol för den vilda guldrushen”.
Eric Hegge föddes som näst äldst i en syskonskara på sex barn i en torparstuga i Häggesta strax utanför Bollnäs missväxtåret 1867. Torpet var på bara ett tunnland. Det var omöjligt för föräldrarna Jon och Brita Persson, att hålla svälten utanför dörren. 1879 säljer de torpet och emigrerar till Wisconsin i Amerikas förenta stater. Eric var då 12 år. Familjen tog namnet Hegg när de kom till Amerika efter hembyn. Eric var mycket företagsam yngling. Han gick som lärling hos en norsk fotograf och öppnade redan som tonåring en egen fotoateljé i det lilla samhället Washborn invid Lake Superior. Det var en vacker trakt som påminde om Hälsingland. Han konkurrerade framgångsrikt med äldre etablerade fotografer. Men Eric hade oro i sinnet och tyckte om utmaningar. 1889 flyttade han till Bellingham 20 mil norr om Seattle på västkusten. Där öppnade han med en broder som kompanjon två studios i skilda delar av staden.
När rapporterna kom att stora guldfyndigheter hade gjorts i Klondike i juli 1897 drogs han med i guldrusningens malström. Han var inte ute efter det gula guldet. Han räknade med att han kunde göra goda förtjänster på att fotografera guldgrävarna och sälja bilderna till dem. Det var inget fel med uträkningen.
På hösten 1897 kom Eric Hegg till Chilkootpasset och tar de expressiva bilderna. De var svåra att framkalla. Framkallningsvätskan frös.
I maj 1898 kommer en kompanjon till Hegg till Skagway, svensken Per Erik Larss. De två kumpanerna måste ta sig över Chilkootpasset i flera omgångar för att få med all packning. Till Lake Bennert en av Yukon-flodens källsjöar på den kanadensiska sidan drar de ned träd som de fällt i bergen. De bygger två båtar som sedan i juni, när istäcket släppt floden, tar dem till Dawson. En färd på 90 mil i iskallt vatten förbi mäktiga forsar. Dessförinnan har en broder till Eric Hegg anslutit sig.
Dawson är ett eldorado för en fotograf av Heggs kapacitet. I samma rasande tempo som guldgrävarhålan förvandlas till stad arbetar Hegg med att dokumentera byggandet av gator, hus, kyrkor, banker, tidningstryckeri, affärer, restauranger, hotell, salooner, spelhålor och bordeller. Guldletarnas tunga slit vid vaskrännor och permafrostens gruvhål. Människor dör och barn föds. Eldsvådor härjar bland trähusen. Ett snöskred tar 60 liv. Allt fångas på glasplåtarna.
Eric Hegg följde senare guldrusningen till Nome och Juneau i Alaska. Från 1906 till 1922 verkar han som fotograf i kopparstaden Cordova i Alaska. Hans otroliga liv fortsätter i San Diego och Fresno i Kalifornien samt på Hawaii innan han 1931 återvänder till utgångspunkten Bellinghamn. Han verkar där som fotograf fram till 1945. Han avled på ett hotellrum i San Diego den 13 december 1946, 80 år gammal.
Sent omsider har en betydande del av Eric Heggs negativ och bilder insamlats i USA. University of Washington i Seattle har 4000 negativ och hundratals bilder. Dessutom finns hans bilder i Museum of History and Industri i Seattle, i The Historical Museum i San Francisko sam ett flertal museer i Alaska.
Källa:
Hälsingerunor 2001
Av Bror Richard Svärd
Avskrift: Åke Nätterö
Eric Heggs barndomshem i Häggesta
Namnet Häggesta (Hæggestadum 1445) ett hägge. Källa: Ortnamn i Hälsingland, sid. 50
Tyvärr har vi inte hittat varken kartbild eller något foto på Erics barndomshem, men skriftliga källor berättar att fastigheten låg under Häggesta Nr 6 som framgår av uppgifterna nedan
Personuppgifter
Husman PEHR JONSSON, * 26/6 1806 † 9/2 1863
Hustru MARGTA JONSDOTTER, * 3/11 1792 † 31/5 1864
Carin * 2/3 1833
JONAS, * 7/10 1836
Bonden JON PERSSON, * 7/10 1836. son till Pehr Jonsson ovan.
Gift 6/11 1864. Fl. fr. Röste nr 6 till Heggesta Nr 6, år 1866. Emigr. till Wisconsin 1881.
Hustru BRITA ERSDOTTER, * 8/10 1840
PER LAMBERT, * 17/9 1865 (i Röste enl. födelseboken)
ERIK, * 18/9 1867 (i Häggesta enl. födelseboken) = Eric Hegg
MARGTA, * 29/3 1870 (i Häggesta enl. födelseboken)
BRITA, * 13/8 1872 (i Häggesta ss6 enl. födelseboken)
JONAS RICHARD, * 7/2 1875 (i Häggesta sss6 enl. födelseboken)
KARL TYCHO, * 29/4 1878 (i Häggesta enl. födelseboken)
Inför resan till Amerika med Ångfartyget Orlando den 6 maj 1881
Resan från Bollnäs företogs troligen med tåg .
Läs mer om resan och Ångbåten Orlando.
Läs om Emigrationen på Wikipedia
Ägare till Häggesta Nr 6
HÄGGESTA Nr 6
1738—1759
GERMUND LARSSON, * ./3 1700 i Häggesta
MARGRETA ANDERSDOTTER, * ./8 1705
1760—1775
GERMUND LARSSON, * ./3 1700 i Häggesta. † 1773
MARGRETA ANDERSDOTTER, * ./8 1705. † 1773
LARS GERMUNDSSON, * ./8 1733 i Häggesta
Dotter, * ./7 1739
1777—1791
LARS GERMUNDSSON, * ./8 1733 i Häggesta
ANNA JONSDOTTER, * 1745 i Ren
JERMUN, * 4/3 1768 i Häggesta (uppg. fr. födelsebok)
MARGTA, * 23/11 1770 i Häggesta (uppg. fr. födelsebok)
KIERSTIN, * 15/4 1774 i Häggesta. Död.
1783—1791
LARS GERMUNDSSON, * ./8 1733 i Häggesta. † 13/2 1802. Blind
ANNA JONSDOTTER, * 1745 i Ren
JERMUN, * 4/3 1768 i Häggesta (uppg. fr. födelsebok)
MARGTA, * 23/11 1770 i Häggesta (uppg. fr. födelsebok)
JONAS, * 1777 (födelseboken ej inskannnad)
CHERSTIN, * 16/3 1780 i Häggesta (uppg. fr. födelsebok)
LARS, * 11/12 1784. † 1786 (uppg. fr. födelseb. och husförhörsl.)
ANNA, * 30/12 1788 i Häggesta (uppg. fr. födelsebok)
1791—1798
LARS GERMUNDSSON, * ./8 1733 i Häggesta
ANNA JONSDOTTER, * 1745 i Ren. † 19/5 1820
JERMUN, * 4/3 1768 i Häggesta (uppg. fr. födelsebok)
MARGTA, * 23/11 1770 i Häggesta (uppg. fr. födelsebok)
JONAS, * 1777 (födelseboken ej inskannnad)
CHERSTIN, * 16/3 1780 i Häggesta (uppg. fr. födelsebok)
ANNA, * 30/12 1788 i Häggesta (uppg. fr. födelsebok)
1798—1804
JERMUN LARSSON, * 4/3 1768 i Häggesta
CARIN OLSDOTTER, * 10/5 1770 i Hertsjö, d. t. Olof Jonsson i Hertsjö
LARS, * 13/12 1794 i Häggestad
OLOF, * 5/5 1797 i Häggestad
ANNA, * 25/2 1800 i Häggestad
1805—1812(13)
JERMUN LARSSON, * 4/3 1768 i Häggesta
CARIN OLSDOTTER, * 10/5 1770 i Hertsjö, d. t. Olof Jonsson i Hertsjö
LARS, * 13/12 1794 i Häggestad
OLOF, * 5/5 1797 i Häggestad
ANNA, * 25/2 1800 i Häggestad
1813—1818
JERMUN LARSSON, * 4/3 1768 i Häggesta
CARIN OLSDOTTER, * 10/5 1770 i Hertsjö, d. t. Olof Jonsson i Hertsjö. † 10/1 1815
LARS, * 13/12 1794 i Häggestad
OLOF (HÄGGLUND), * 5/5 1797 i Häggestad
ANNA, * 25/2 1800 i Häggestad
2:a giftet m. Brita Ersdotter
GERMUND, * 2/8 1817 (uppg. fr. födelsebok)
1819—1825
JERMUN LARSSON, * 4/3 1768 i Häggesta. † 28/8 1825
BRITA ERSDOTTER, * 1784
LARS, * 13/12 1794 i Häggestad
OLOF (HÄGGLUND??), * 5/5 1797 i Häggestad
ANNA, * 25/2 1800 i Häggestad
2:a giftet m. Brita Ersdotter
GERMUND, * 2/8 1817 (uppg. fr. födelsebok)
1826—1830
OLOF GERMUNDSSON, * 5/5 1797
LISA OLSDOTTER, * 14/12 1790 i Bro, d. t. Olof Hansson i Bro
OLOF, * 20/9 1819
Häggesta Nr 6, hemmansklyvning å inägorna
År 1836 den 8 November, uppå anmodan af Bönderne Hans Hansson No 6 och Lars Michelsson No 5 samt Torparen Per Ericsson Hägg och MjölnareSonen Gustaf Ålander, alla boende i Häggesta, instälde sig undertecknad Commisions Landtmätare uti Häggesta, för att emellan förenämnde personer dela Skattehemmanet No 6, som helt består af 10 öresland, hvaraf Hans Hansson försåldt till Lars Michelsson Två Öre 6 peningl., samt till Torpare Per Ericsson Hägg och MjölnareSonen Gustaf Ålander 12 pngl hvardera, hvadan således Hans Hansson nu äger 6 öre 18 pngl., hvarvid sig instälde förenämnde jordägare äfvensom Gode Männen Per Ericsson och Jon Olofsson, bägge från Wik.
KÄLLA: Lantmäteriet
AVSKRIFT: Viveca Sundberg
1831—1835
Bonden HANS HANSSON, * 6/3 1801 i Järvsö
KERSTIN ANDERSDOTTER, * 1797 i Järvsö
MARGTA, * 24/9 1831 i Häggesta
ANNA, * 27/9 1834 i Häggesta
1836—1840
Bonden HANS HANSSON, * 6/3 1801 i Järvsö
KERSTIN ANDERSDOTTER, * 1797 i Järvsö
MARGTA, * 24/9 1831 i Häggesta.
ANNA, * 27/9 1834 i Häggesta
1841—1845
Bonden HANS HANSSON, * 6/3 1801 i Järvsö
KERSTIN ANDERSDOTTER, * 1797 i Järvsö
MARGTA, * 24/9 1831 i Häggesta. † ./6 1843
ANNA, * 27/9 1834 i Häggesta
1846—1850
Bonden HANS HANSSON, * 6/3 1801 i Järvsö. Emigr. t. N. Amerika 1849 m. familj
KERSTIN ANDERSDOTTER, * 1797 i Järvsö
ANNA, * 27/9 1834 i Häggesta
1846—1850
OLOF ANDERSSON, * 14/5 1811 i Enånger
INGRID LARSDOTTER, * 30/11 1812 i Enånger
LARS, * 7/6 1835
INGA CHRISTINA, * 29/8 1846 i Enånger
ANNA CAROLINA, * 7/11 1849 i Enånger
1851—1855
LARS SVENSSON, * 7/9 1818. Hitfl. 1854
MARTA JANSDOTTER, * 14/1 1817 i Alfta
SVEN, * 6/1 1842
BRITA, * 9/5 1845
MARGTA, * 9/10 1847
KARIN, * 5/2 1850
JOHAN, * 8/11 1852
LARS, * 7/1 1855
1856—1860(1861)
LARS SVENSSON, * 7/9 1818. Hitfl. 1854
MARTA JANSDOTTER, * 14/1 1817 i Alfta
SVEN, * 6/1 1842
BRITA, * 9/5 1845
MARGTA, * 9/10 1847
KARIN, * 5/2 1850
JOHAN, * 8/11 1852
LARS, * 7/1 1855
KERSTIN, * 29/6 1857. † 20/6 1858
JONAS, * 12/6 1858
HÄGGESTA s6 2 öres-18 pngl
1856—1860
Bonden PEHR PEHRSSON, * 6/11 1818
CARIN PEHRSDOTTER, * 24/10 1820
MARGTA, * 27/6 1847
CARIN, * 7/5 1849
ANNA, * 3/4 1852
BRITA, * 7/6 1854
PEHR, * 29/9 1856
CHRISTINA, * 30/9 1860
1861—1865
Bonden PEHR PEHRSSON, * 6/11 1818
CARIN PEHRSDOTTER, * 24/10 1820
MARGTA, * 27/6 1847
CARIN, * 7/5 1849
ANNA, * 3/4 1852
BRITA, * 7/6 1854
PEHR, * 29/9 1856
CHRISTINA, * 30/9 1860
1866—1870
Bonden PEHR PEHRSSON, * 6/11 1818
CARIN PEHRSDOTTER, * 24/10 1820
MARGTA, * 27/6 1847
CARIN, * 7/5 1849
ANNA, * 3/4 1852
BRITA, * 7/6 1854
PEHR, * 29/9 1856
CHRISTINA, * 30/9 1860
HÄGGESTA ss6
1866—1870
Bonden JON PERSSON, * 7/10 1836. Hitfl. 1866
BRITA ERSDOTTER, * 8/10 1840
PER LAMBERT, * 17/9 1865
ERIK, * 18/9 1867 = Eric Hegg, Guldgrävarfotografen
MARGTA, * 29/3 1870
Häggestad af Nr 6
1876-1880
Nr s6, 2 öres-18 penningl eges af Woxna Bruksegare
Af Nr s6, 12 penningland eges af Jonas Ålander på Nr 5
Nr ss6 1 öresland Jon Persson
Häggesta SS6
1876-1880 eges af Jon Persson (1 öresland)
1881-1885 eges af Jon Jonsson i Arbrå (1 öresland)
1886-1890 eges af Erik Näslund å Prestbordet (237/10 penningland)
1891-1895 eges af Lars Edvard Persson (237/10 penningland)
1896-1902 eges af Lars Edvard Persson (237/10 penningland)
1902-1909 eges af Lars Edvard Persson (237/10 penningland)
Häggesta Nr 6
1909-1924 Häggesta Nr 6 eges af Erik Persson, * 2/11 1858, 3 öresland och 9,3 penningland. Gården kallas Hjärms
1909-1924 Häggesta Nr 6 Lägenhet eges af 1) Petrus Adrian Jonsson, * 4/3 1893
1909-1924 Häggesta Nr 6 Lägenhet eges af 2) Jonas Hammarlund, * 2/7 1866
PENNINGLAND är en areaenhet från 1600-talet, och 1 penningland motsvarar cirka 500-625 kvadratmeter.
ÖRESLAND motsvarar 1 tunnland eller 3 örtugesland eller 24 penningland, och ett penningland är 206 kvadratmeter.
Källa: riksarkivet
Avskrift: Viveca Sundberg
Häggesta 6:11 Arial: 3.702 kvm. Fastigh. uppförd 1890. Fastigheten har varit i släktens ägo sedan 1890. Ägare : Tågmästare 1) Petrus A. Jonsson f. i Bollnäs, son till Per J. och hans hustru Märta, gift med Emma.
Källa: Gävleborgs län. Bygd och Folk 1950
Häggesta 6:14 m.fl. Arial: 1.700 kvm. Fastigheten uppförd 1900, renoverad 1945.
Fastigheten har varit i släktens ägo sedan 1900 och övertogs av äg. efter Jonas Hammarlund genom köp 1944
Ägare: Målare G. Algot Jonsson f. 6/11 1896 i Söderhamn, son till Viktor Jonsson o hans hustru Ida, gift med Linnea Hammarlund f. 8/10 1897 i Bollnäs, dotter till 2) Jonas Hammarlund och hans hustru Johanna Svedberg. Barn: Dag f. 4/9 1920, Sonny f. 9/8 11923.
Källa: Gävleborgs län. Bygd och Folk 1950
Ekokarta 1950-talet
Så här ser området ut på dagens karta
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva eller en donation senare mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra
Tack för ditt besök och välkommen åter!
Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62