Prylsvar 2025

Här får du svar på alla prylar vi frågat om under 2025

Glöm inte ange dellenportalen.se som källa för eventuella uppgifter du hämtar.

485. Torkad Kokosnöt. Föremål – Frukt
486. Skedpress/Skedklämma. Allmoge – Hantverk
487. Känselag. Allmoge – Kultur – Fiske
488. Rakpanna. Allmoge – Kultur – skogsbruk
489. Bandskyttel/Garnsticka. Hantverk – Föremål
490. Ostform/ostkar. Allmoge – Kultur
491. Kaffepumpa. Allmoge – Kultur
492. Tobaksburk. Tobak – Föremål
493. Kaffeprovare. Kultur – Kaffe
494. Rullsticka. Kultur – Hantverk
495. Lissoal. Kultur – Hantverk
496. Sandströare. Kultur – Bläcktorkare
497. Gehäng -Kultur – Jakt
498. Klädkyla – Hantverk – Sjöfart
499. Linborste – Lin – Hantverk
500. Piska av Tjurpenis- Kultur – Straff
501. Skördarens finger – Hantverk – Skörd
502. Taxiskylt från Hudiksvall – Kultur – Taxi
503. Järnpipa. Kultur – Tobak
504. Läskedrycksflaska från Bergsjö – Kultur – Bryggeri
505. Nosring patent 1904 Djur- Nosring
506. Skopa i trä Kultur-skopa
507. Äggstjärna Äggost – Mat
508. Pipstånka Kultur – Dryck
509. Limstickor- mot löpmaskor – Nylonstrumpor
510. Smörask iskyld- Husgeråd – livsmedel
511. Kagge, Allmoge – Dryck
512. Kreatursviktmåttband, Kreatur – Måttband
513. Vaxstapelstake Ljus – kultur
514. Fäbodkniv, knivslida patent 1908 kultur – kniv
515. Mankhöjdsmätare. Kultur – Mätinstrument
516. Damur med en 70 cm lång klockkedja. Damur – Klockkedja
517. Stop i fajans. Dryckeskärl – Kultur
518. Viktsats i skålpund – kultur
519. Vindavvisare -Biltillbehör
520. Serveringsgaffel – Bestick
521. Hållare/handtag till vinflaska – Handtag – Vinflaska
522. Fotfängsel till Häst. Fotfängsel – Häst
523. TV-kanna 50-talet – kanna
524. Musköt – vapen
525. Fickflaska – Flaska – Erotika
526. Kopparflaska, med tändfunktion
527. Brödsåg. Såg – Bröd
528. Kotletthållare. Bestick – Husgeråd
529. Senapskula. Husgeråd – Mat
530. Blåslampa
531. Skedkrok – ett tillbehör till Bandgrind
532. Smörjhorn, till lodbössa
533. Grötdockor

 
Pryl 485 Vecka 1 Först vill jag tacka för det gånga året och önska alla ett riktigt GOTT NYTT ÅR
Så är vi framme vid den sista hårda nöten att knäcka för det här året. Det är ett föremål som är hela 28 cm långt och 14 cm högt.

Pryl 486 Vecka 2 God fortsättning! Nu är vi framme vid den sista etappen, och då tänkte jag klämma till med en gammal klämma i trä. Längd 56 centimeter.

Är det: 1. Skedpress för hornskedar 2. Citruspress 3. gjuteriverktyg Svar; Skedpress

Rätt svar fick vi från:
Göran Lindgren, Sundbyberg
Elsie Berg
Heikki Lindgren
Harry Persson, Tås

Se Skedpress eller Skedklämma

Hornsked ur egen samling  

Pryl 487 Vecka 3 Ett föremål bestående av en ram med handtag och fem stycken rullar med vilket man tillverkade metrevar av tagel. Längd 42 cm. Bredd inkl. krokar 12 cm.

  Bild på Känselag från Kringla Ram med handtag och fem stycken rullar. Rullarna fås i rullning genom ett snöre som dras manuellt. Ramen är märk: ”SAS N” på fyra ställen. Känselaget sattes i ett hål i väggen och en känsesten hängdes i materialet som skulle tvinnas. Känsorna slogs lodrätt. En känsa är det snöre som förbinder kroken vid backelinan. En backelina är en del av ett fiskeredskap kallat backa. Känsorna gjordes av tagel och slogs lodrätt. Tagel köptes från bönder. Tagel från märr var inte bra för det var sprött av urin vilket inte var fallet med tagel från hingstar. Känselaget är använt under storbackefisket vid 1800-talets mitt. Slut citat: kringla Se Känselag på Kringla Läs om tagel på Wikipedia Läs om tagelspinnande med två pinnar

Att spinna tagel är en tradition som utövats i Sverige, övriga Norden och på platser där hästar och nötkreatur funnits att inskaffa tagel från. I dag finns ett fåtal utövare med kunskap om tagelspinning kvar i Sverige. Tagelföremål kan tillverkas genom en mängd olika tekniker som exempelvis nålbindning, virkning, krokning, flätning eller repslagning, men grundförutsättningen är att man har en spunnen tråd. Det finns olika redskap och metoder för att spinna tagel, till exempel vinda, krok, slända, galning eller kronhjul.

Historiskt har det spunna taglet använts till diverse olika ändamål: Alltifrån rep, tömmar, fångstsnaror, fiskelinor och silar till sulor och vantar, på grund av dess vattenavvisande egenskaper. Numera används maskinellt spunnet och upprett tagel i stor skala främst till stoppning i möbler. Taglet som spinns för hand av nutida hantverkare används till att fläta tyglar eller slå rep skriver man på levande kulturarv.

 

Pryl 489 Vecka 5 Det här är en tunn 29 cm lång och 2 cm bred sticka. Fästmansgåva daterad 1845 Är det en: 1. Bandskyttel/Garnsticka 2. Bindnål 3.

Nätnål Vet du när man använder en sådan sticka blir det guldstjärna Svar: Bandskyttel/Garnsticka Rätt svar fick vi från:
Göran Lindgren, Sundbyberg 
Elsie Berg
Heikki Lindgren
Hjördis Masser Frid
Vanja Persson

Se film Väva på Bandgrind och bandskyttel. Se bild på Garnsticka från Hälsinglands Museum Så binder man fiskegarn, med nätnål.

Sameslöjd ur boken: Gamla hantverk av Bert Ols, sid. 127.

Bandgrind/bandvävstol av renhorn. På dessa vävstolar i miniatyr vävs färggranna bälten, ryggsäcksband m.m. Vävnålen tillverkas av renhorn eller trä.  

Pryl 490 – 10 prylar kvar Vecka 6

En välgjord låda i trä. Den har flera runda hål i botten och står på fyra centimeterhöga fötter av metall. Stolpen i lådans mitt är fäst i en platta med vilken man sammanpressar innehållet i lådan. Formens mått: Längd 14 cm, bredd 10 cm, höjd 9 cm.

Är detta: 1. Fruktpress 2. Potatispress 3. Ostkar 

Svar: Ostkar/ostform

Rätt svar fick vi från:

Elsie Berg
Göran Lindgren, Sundbyberg
Heikki Lindgren

Se liknande ostform på kringla  

Pryl 491 Vecka 7 Det här är föregångaren till termosflaskan. Inuti den röda vadderade plåtbehållaren finns en rund behållare av glas.

Kallas föremålet: 1. Kaffepumpa 2. TV-kanna 3. TV-termos

Svar: Kaffepumpa

Rätt svar fick vi från:
Göran Lindgren, Sundbyberg
Heikki Lindgren
Elsie Berg
Hjördis Masser – Frid
Vanja Persson
Harry Persson, Tås

Se kaffepumpa.

Läs om kaffe på Wikipedia
Läs om Termos på Wikipedia
Läs om TV-kanna på Wikipedia

Pryl 493 Vecka 9 Ett föremål som består av en långsmal koniskt ränna, med sluten spets och öppen ovansida. Det är tillverkat i järn med trähandtag. Instoppad i sitt träfodral är längden 27 centimeter. Är det en: 1. Urkärnare  2. Märlspik 3. Kaffeprovare  

Svar: Kaffeprovare

Rätt svar fick vi från:
Göran Lindgren, Sundbyberg
Elsie Berg
Jan Nilsson Vinslöv
Heikki Lindgren

Den där kaffeprovaren var ett rent mästerverk, försäkrade en f d tullare. Med den har man tagit prover ur många, många jutesäckar genom åren. På så sätt slapp man öppna säcken och bryta eventuell plombering. Man stack in provaren och drog ut den igen med innehåll för undersökning. Sedan var det bara att lirka samman trådarna kring hålet med provarens spets. Var man skickligt eliminerade man hålet spårlöst.

Källa: Prylen, tredje samlingen, sid. 34.

Se Kaffeprovare på Kringla  

Pryl 494 Vecka 10 Det här är ett 23 cm långt träföremål vars spetsiga del är rörlig i förhållande till skaftet.

Är detta en: 1. Nystpinne 2. Rullsticka 3. Slända Vet du hur man använder föremålet blir det guldstjärna

Svar: Rullsticka, eller Spolsticka

Rätt svar fick vi från: 
Göran Lindgren, Sundbyberg
Elsie Berg
Jan Nilsson, Vinslöv

Då man hanterade härveln, satt man framför härvelkorset och snurrade detta med höger hand. I väster hand höll man rullen med garn (eller nystan) uppträdd på en pinne av något slag, ibland en vackert snidad rullsticka, som hade pinnen rörlig i förhållande till skaftet.

Rullsticka med trådrulle klar för avspolning I lappmarken förekommer på sina håll ett ålderdomligt och mycket enkelt härvelkors, ”krötjeln”, som härvan lades upp på. Använde man en sådan, fick man själv räkna antalet varv och pasmor, om man var beroende av dessa uppgifter t. ex. för att kunna sätta upp en vadmalsväv. Garnet förvarades i härvor. När det skulle användas till varp, inslag, stickgarn och liknande sattes härvan på en nystkrona.

Källa: Västerbottnisk textiltradition. 
Se Rullsticka på Kringla.
Se Rullsticka på Kringla.
Se Spolsticka på Västerbottens museum.
Se Lär dig spinna, och föra över garnet på spolen till härveln. Se spolmaskin som har en omvänd funktion.

Bild med förklaring från nätet. Det här är ett likadant föremål fast med en järnten (kallad spol-ten). På tenen satte man en rulle från en spinnrock och lindade det spunna garnet till en annan spole eller på en garnvinda!  

Pryl 495 Vecka 11

Det här föremålet har använts vid hattillverkning. Längd 16 ½ cm. Höjd och bredd 7 cm

Kallas föremålet för 1. Presskloss 2. Strykkloss 3. Lissoal

Svar: Lissoal

Rätt svar fick vi från:
Göran Lindgren, Sundbyberg
Elsie Berg
Heikki Lindgren
Harry Persson
Jan Nilsson Vinslöv
Hjördis Masser – Frid

Se Lissoal på kringla
Se Potangslissoal på kringla
Se YouTube film om Hattillverkning 

Se YouTube film om Hattillverkning. Se YouTube film om Hattillverkning.

Pryl 496 Vecka 12 Det här är ett fyrkantig föremål från 1800- talet som är tillverkat helt i plåt. Det har troligen tillhört ett reseschartull. Bredd och längd 5,3 cm. Höjd 3,7 cm.

Är det en: 1. Sandströare 2. Saltströare 3. Sockerströare 

Svar: Sandströare

Rätt svar fick vi från:
Göran Lindgren, Sundbyberg
Elsie Berg
Jan Nilsson Vinslöv
Heikki Lindgren
Harry Persson, Tås

Se Sandströare. 
Dåtidens läskpapper.
Se Reseskrivschatull. Där ingick Bläckhorn, Sandströare och skrivdon.
Läs om bläck och bläckpenna.  

Pryl 497 Vecka 13 På den här läderremmen som troligen burits av en hantverkare, sitter ett knapphålsjärn, ett smörjhorn, en kulpund och ett kruthorn.

Kallas den här typen av föremål för: 1. Omhäng 2. Gehäng 3. Påhäng 

Svar: Gehäng

Rätt svar fick vi från:
Göran Lindgren, Sundbyberg
Heikki Lindgren
Jan Nilsson Vinslöv
Elsie Berg
Vanja Persson
Harry Persson,

Tås Läs om Gehäng enligt Wikipedia
Se Jakttyg, på kringla  

Pryl 498 Vecka 14 Det här är ett verktyg som används inom sjömansarbete och liknande hantverk. Bredd 7 cm. Längd 11 cm.

Kallas prylen: 1. Klädkyla 2. Tågkyla 3. Garnkyla

Svar: Klädkyla

Rätt svar fick vi från:
Elsie Berg
Göran Lindgren, Sundbyberg
Vanja Persson
Harry Persson, Tås
Hjördis Masser-Frid

Klädkylan är cylindrisk med runt svarvat handtag. En klädkyla är en träklubba som användes för att klä ett tåg, dvs linda om ett tågvirke med lina eller garn för att skydda tågvirket mot skamfilning och rost. Verktyget användes för tågvirkesarbete såväl i rigg som i segel.

Se Klädkyla från Sjöhistoriska museet
Se klädkyla med beskrivning.
Om tågvirke.
Se Splitsa tågvirke.  

Pryl 499 – Detta är den näst sista prylen Vecka 15 Det här är en borste som är tillverkad av svinborst. Höjd 12 centimeter 

Är det en: 1. Rakborste  2. Brödborste  3. Linborste 

Svar: Linborste

Rätt svar fick vi från:
Göran Lindgren
Sundbyberg Elsie Berg
Heikki Lindgren
Harry Persson, Tås

Efter häckling genom den allra finaste häcklan kan man förbättra finishen ytterligare med hjälp av en linborste av svinborst. Sådana är kända från historisk tid, särskilt i Norrland, och i en finländsk kvinnograv från 1200-talet hittades ett knippe svinborst som har tolkats som resterna av en linborste av samma typ som den som är känd från historisk tid (Grenander Nyberg 1980). Se Linborste på kringla Läs om Linet i sverige.

Dikt TÅLAMOD
Tålamod, du lille vän!
Det strået är inte moget än,
Som skall fälla det frö
Som skall gro till det strå
Som skall ryckas och repas
Som skall rötas och torkas
Som skall bråkas och skäktas
Som skall häcklas och spinnas
Som skall vävas till det tyg
Som skall sys till det par
Som skall få den flicka
Som skall mogna till den
Som blir din mamma, du lille vän.
Av Åke Nätterö Inspirerad av dikten Ohoj av Alf Henriksson

Pryl 500 – Detta är den sista prylen Vecka 16 Efter 11 år och 500 prylar känner jag mig nu piskad att sluta. Lite mindre dramatiskt menar jag, upphöra med saker som jag MÅSTE göra. Det gäller även för den som ska ta över (inte aktuellt nu), ingen vill ikläda sig saker som man måste göra. Det har varit en trevlig tid och jag vill tacka alla som stått ut med alla knepiga och vilseledande frågor. Särskilt vill jag tack Tås- Harry Persson som varit med under hela resan. Många gånger har han delat med sig av egna minnen när det dykt upp saker som han själv eller föräldrarna haft i sin ägo. Under den tid när han bodde i Friggesund underhöll han de gamla på Freja med lämpliga prylar som dök upp här på portalen. Än en gång – Tack Harry och alla ni andra förstås, som troget följt Veckans Pryl under den här tiden. Kanske någon undrar om det är helt slut nu eller om det möjligen blir fler klurig prylar?  Jag kommer även i fortsättningen att marknadsföra Dellenportalen med bilder och med information om prylar, fast på ett enklare sätt och kanske inte lika regelbundet.

Symboliskt vill jag avsluta med en mycket gammal piska, 17-1800-tal. Längd 75 cm. Troligen bär den på en förborgad dyster historia.

Består piskan av: 1. Vriden läder 2. En tjurpenis 3. Rotting

Svar: Tjurpenis, 75 cm.

Rätt svar fick vi från:
Göran Lindgren, Sundbyberg
Elsie Berg
Heikki Lindgren
Jan Nilsson Vinslöv
Harry Persson, Tås

Se liknande piska på Kringla, från 1600-talet
Läs om maträtten tjurpenis, som man äter i Kina

Jag vill tacka alla för all den värme jag fått ta emot från er. Ni som vecka efter vecka stått ut med både besvikelse och glädje som den här leken fört med sig. Karm och tack och   till er alla! Fortsätt gärna och titta varje vecka – kanske dyker det upp en och annan klurig pryl som du inte hade koll på tidigare.  

 Detta är den första kluriga prylen 

Pryl 501 – Det här verktyget kallas för skördarens finger
Vecka 17

Föremålet är tillverkat i ett stycke, materialet är trä. Verktyget har ett upprättstående horn och tre borrade hål (ett är trasigt) avsedda för vänstra handens fingrar. Längd 15 cm, höjd 8 cm.

För att skydda sina fingrar när man plockade upp den av liemännen slagna skörden använde man detta praktiska verktyg, kallat skördarens finger.
Se skördarens finger.
Se ännu ett  likadant föremål.
Se tre likadana föremål.
Bulgarien Slåtta med lie som man gör i Sydeuropa
Slå med lie. Rätt inställning på lieblad och orv
Skörd med lie och skära Lieslåtter och traditionell hässjning i Orsa
Slåtter hässjning av hö Slåtter i Nyby,Lycksele sommaren 1959  

I Sverige har vi använt upptagningskrok för samma behov  

Pryl 502 Taxiskylt från HUDIK TAXI
Vecka 18

Taxiskylt från Hudiksvall. Skylten har suttit fastskruvad på bilens cykelstället som satt baktill på bilen. Skylten har tillhört bil 16 vid HUDIK TAXI. Enligt uppgift lär Mats Jonsson (som troligen ägt skylten) ha kört Taxibil 16 under omkring 25 år. Under 1970-talet kördes Taxibil 16 av Erik Wik berättar hans son Hans Wik —5N19— Njutångers släktbok 17
ERIK WIK, * 25/6 1924, s. t. banarb. And. Wik i Kyrkbyn, Njutånger. Bonde i Kyrkbyn 4. 4V22 ANNA MARIA JONSSON, * 4/4 1921, d. t. bonden Axel Jonsson i Västtjärn ss1, Njutånger. HANS, * 11/11 1944

Läs om deras intressanta historik.
Läs om Hudiksvalls stadsvapen – Tre bockar.
Hudiksvalls stadsvapen 1939-1971, 
Därefter fört av Hudiksvalls kommun 1971-2006
Se det Gamla stadsvapnet.

Pryl 503 Järnpipa Vecka 19

Järnpipa med stjärnmärkt lock, troligen tillverkad av pipsmeden Anders Kron i Hamre, Näsviken. Pipan är inköpt av Gösta Hällström. Han bodde med sina föräldrar i Hamre i unga år.   —88D1— Forsa – Hög släktbok. (X33)21U16 ERIK IVAN HELLSTRÖM, * 6/3 1893, s. t. skogsarb. A. F. Hällström i Fönebo, Norrbo. G. 25/10 1919. Elmontör i Hamre, Forsa. † 2/11 1965. (X4)42A5 ANNA AQVELINA BRODIN, * 22/8 1891, d. t. skogvaktare Per Brodin i Bjuråker. ERIK GÖSTA, * 1/6 1922. Byggn. ingenjör i Luleå.

Uppgifter ur pipsmed Anders Krons bouppteckning

—57D1—Uppgifter ur Forsa – Hög släktbok (Z37) ANDERS HENRIKSSON KRON, * 10/1 1830, i Näs, Jämtl. G. 29/9 1852. Handlande i Hamre, Forsa. (enl. bouppteckning även pipsmed). † 26/10 1898. (Z37) AGNES MARGRETA ANDERSDOTTER, * 9/2 1820, i Näs, Jämtl. Fl. t. Vårfrukyrka 1908. ANDERS, * 7/10 1853. KARL HENRIK,
* 2/7 1863. ANNA ELISABET,
* 22/12 1866                          2.  

Pryl 504  Vecka 20
Holmqvist – Bryggeri Bergsjö Etiketten på flaskan berättar att den innehåller Hallon Lemonad och att den ska förvaras liggande. En rolig detalj är att grimman som omslutet korken sitter kvar.

Gävleposten den 10 mars 1896

—21B1— Uppgifter ur Hassela – Bergsjö släktbok
(F114) AUGUST HOLMQVIST, * 7/4 1842 i S. Solberga sn, Jönk. G. 25/6 1876. Bryggare, bos. i Bjåsta, Bergsjö. † 5/5 1907. (AC19) JOHANNA HÅKMAN, * 22/10 1853 i Nordmalings sn, Vb. † 29/3 1939.
KRISTINA TERESIA ELFRIDA, * 2/2 1878
3H16 KLAES AUGUST HILDING, * 7/7 1882, bryggare. † 19/8 1915
KARL JOHAN KONRAD, * 12/11 1884   
2 FRANS HUGO, * 14/3 1888. Emigr. t. USA 1907
ELIS HERMAN, * 12/7 1890. Emigrr. t. USA 1909
EDIT MARIA, * 22/6 1897. Emigr. t. USA 1917

—2—
1 KARL JOHAN KONRAD HOLMQVIST, * 12/11 1884, s. t. bryggare Aug. Holmqvist i Bjåsta, Bergsjö. Handl. i Vade, sen. skogsarb. i Bjåsta. † 25/2 1960.
1B45 INGEBORG MARIA SNAR, * 10/7 1900, d. t. sold. Olof Snar i Kyrkbyn, Bergsjö. Hush:a. † 14/4 1934.
GUNHILD ELISABET HOLMQVIST, * 30/1 1923. Fl. t. Hudiksvall 1940
KURT ERIK HOLMQVIST, * 18/11 1924. † 8/3 1925
RUT INGRID HOLMQVIST, * 25/6 1928     

  3 —3—

(X4)45A5 OLOF EVERT GLAD, * 10/6 1926, s. t. arrend. Olof Glad i Strömbacka, Bjuråker. Transp.-arb. i Bjåsta, Bergsjö. Fl. t. Nynäshamn, Sth. 1956.
2 RUT INGRID HOLMQVIST, * 25/6 1928 i Vade, Bergsjö. LEIF HÅKAN, * 1/7 1948. Fl. t. Nynäshamn MONICA GUNILLA, * 11/6 1949. Fl. t. Nynäshamn

1930-talet

Bergsjö bryggeri och vattenfabrik

Ägare: Ragnar Sedin —8F11— Uppgifter ur Hassela – Bergsjö släktbok (Y53) OLOF RAGNAR SEDIN, * 4/12 1902 i Hässjö sn, V.norrl. Bryggeriägare, bos. i Kyrkbyn, Bergsjö. Fl. t. Timrå 1937. 9 BRITA DOROTEA WALLDIN, * 19/1 1909, d. t. bonden Jon. Walldin i Gamsäter 6, Bergsjö.
BO INGEMAR RAGNAR, * 31/5 1936. Fl. t. Timrå.  

 

N. WINBERG

MELLBYN, MATTMAR

Nosring.

Klass 35: h.

Patent i Sverige från den 8 februari 1904.

Föreliggande uppfinning afser en nosring för nötboskap, så beskaffad att den är bekväm att sätta på och taga utaf djuret, på samma gång den ej vållar djuret någon smärta, och visas densamma å bifogad ritning, där fig. 2 i genomskärning. Lika bokstäver beteckna öfverallt samma delar. Ringen består utaf två halfcirkelformigt böjda gripfingrar a och b, med sina ena ändar fästa mellan tvenne plåtar c och d, och de fria ändarna öfverklädda med hylsor af gummi eller annan lämplig komposition. Fingret b är fastnitat vid plåtarna, medan fingret a endast är förbundet med detsamma medelst en bult h, så att fingret är vridbart kring detsamma, och ringen sålunda kan öppnas och slutas. När ringen är sluten, såsom ritningen visar, är fingret a fastlåst medels en spärrhake g, som hålles nedtryckt medelst en mot densamma tryckande fjäder f. När ringen skall öppnas, undanföres spärrhaken g medelst ryck på en från densamma utskjutande del e, åtkomlig därigenom, att den ena plattan c är försedd med en urtagning midtför denna del. Patentanspråk: En nosring bestående af två gripfingrar (a och b), böjda i en halfcirkel och till sin ena hälft beklädda med skyddshylsor af gummi eller annan lämplig komposition, varande de med sina andra ändar fästa mellan tvenne plåtar (c och d) på så sätt, att det ena fingret (b) är fast förbundet med plåtarna, medan det andra är vridbart mellan detsamma kring en bult (h) samt hålles fastlåst i sitt infällda läge medels en spärrhake (g), påverkad af en fjäder (f).

(Härtill en ritning.)

Stockholm 1905 kungl. Boktryckeriet.

Offentliggjord den 24 mars 1905

Pryl 505 Nosring patent No 19159, år 1904 Vecka 21

Uppgifter om uppfinnare Nils Winberg i Mällbyn, Mattmar Jämtland. Nils Winberg * 21/1 1864 i Ragunda. Hyvelmästare och uppfinnare. Gift den 2/7 1889. Änkl. o omgift den 15/8 1909. † 29/11 1940. Brita Kristina Modén * 25/5 1867 i Bräcke † 24/9 1905 Brita Juliana Andersson * 31/12 1861 Myssjö, Jämtl. † 14/12 1938 Hildur Ida Kristina * 2/10 1890 Hedvig Anna Teresia * 27/7 1892 Hugo Mikael Nikolaus * 29/9 1896 Hanna Ingrid Justina * 26/2 1903  

Pryl 506  Skopa i trä. Längd 23 cm Bredd 14 cm. Djup ca 5 cm. Vecka 22 Skopan påstås ha tillhört Drottning Kristina 1627 – 1653  

Pryl 507 Vecka 23

Äggstjärna av bleckplåt avsedd för äggost, perforerad botten och sidor för avrinning. Ev förtenning borta. Äggost räknas som Bohusläns landskapsrätt.

Äggostens historia Färsk mjölk har kort lagringstid och förr, innan mjölken pastöriserades och homogeniserades, så surnade den. Mjölken kom direkt från kon, den hämtades i mjölkspann och slogs upp i tillbringare och mjölkfat. Sedan fick den stå en eller ett par dagar. Grädden flöt upp och lade sig som en hinna på ytan och kunde skummas av och mjölken surnade av luftens bakterier. Konsistensen blev fast, filbunke kan man säga. För att bevara mjölken när korna ofta ”sinade” under vintern kunde man göra på två sätt; man kunde göra smör och man kunde göra ost. Om man låter sur, stelnad mjölk, i konsistens som filbunke, rinna av genom en silduk så blir det en ganska fast massa, ostmassa, kvar i silduken. Det som rinner igenom duken kallas för vassle, detta användes för sig som degspad, dracks utspädd med vatten eller kokades samman till mesost. Ostmassan kunde man äta direkt eller bevara för lite längre tid. Detta var färskost som ofta kallades skörost. Skörost eller färskost har minst medeltida anor och avsåg alltså sur, koagulerad mjölk där vasslen silats ifrån. Surmjölksosten har sedan mycket länge, kanske redan före medeltiden, funnits i hela det västnordiska området. Den kunde ätas direkt men kunde också vara en metod att bevara mjölken för lite längre tid. Från söder kom traditionen att göra äggost av söt mjölk och ägg. Man skapade en mera välsmakande rätt än den lite fadda tidigare äggstanningsliknande äggosten. Och hur många ägg man skulle ta, hur söt man skulle göra den eller kanske inte söt alls, skulle man rent av ha i lite mjöl? Ja, allt detta anpassade varje kvinna efter råd och lägenhet och efter eget tycke och smak. Och den nya äggosten fick sitt utbredningsområde i södra hälften av Bohuslän. Ur Kjerstin Cullbergs bok

”Mormors mat i Bohuslän”.

Äggstjärna i trä tillverkad 1971

Källa: Äggostens historia.
Se Äggstjärna på kringla
Se Äggstjärna i trä från 1793  

Pryl 508 Pipstånka tillverkad och målad av Bläst-Lars, Lars Olsson Järnblästen. Vecka 24  

Pryl 509 Vecka 25

   Limstickor sittande i ett plån som ser ut som helt vanliga tändstickor. Beskrivning: När en maska löper fuktar man spetsen på en sticka, trycker den i början och slutet av löpmaskan, ett par gånger, varefter man låter det torka. Maskan fäster då effektivt och kan ej löpa vidare. Strumpan skadas inte och kan med lätthet uppmaskas.

Pryl 510 En praktisk sak för den fina midsommardukningen Vecka 26

Smörask. Öppnas enkelt med ett lätt tryck med tummen på knoppen ovan. Utrymmet under den löstagbara glasinsatsen fyller man med is för att smöret ska hålla sig svart i sommarvärmen.  

Pryl 511 Kagge i bästa kvalité. Höjd 52 cm + propp 6 cm. B. 49 cm. Tjocklek: 32 cm. Vecka 27 Man undrar – kan det finnas det en större kagge? Se kagge på kringla  

Pryl 512  Fram och baksida på Kreaturs-viktbandet Arax Vecka 28 Kreaturs-viktmåttbandet har tillhört Prof. E. O. Arenander Se sex olika kreatursmåttband.

Pryl 513 Vaxstapelstake från 1700-talet Vecka 29 Vaxstapelstakar – alltså ljusstakar särskilt utformade för att hålla vaxljus i staplar – är inte särskilt väldokumenterade i svensk historia där har vi nu gjort en liten historik om belysningen i hemmet. Läs om Belysningen i hemmet.

 

  Pryl 514  Fäbodkniv. Knivslida med huva (s.k. hattslida) patent 1908. Gåva av Ingemar Hammar Vecka 30 Se patent.

Pryl 515  Mankhöjdsmätare Vecka 31 En mankhöjdmätare används för att mäta mankhöjden på djur, särskilt hästar och ponnyer. Mankhöjden är avståndet från marken till manken, den högsta punkten på djurets rygg mellan skulderbladen. Mätningen görs ofta i samband med registrering och tävlingar för att säkerställa att djuret uppfyller specifika höjdkrav.

Läs om Mankhöjdmätare, anvisningar till mätreglemente.
Läs mer om den här Mankhöjdmätaren.
Se flera fina bilder på just den här Mankhöjdsmätaren.  

Pryl 516 vecka 32 Ett fungerande Damur med en 70 cm lång dubbelvikt klockkedja, från början av 1900-talet Långa halskedjor till damur var från början avsedda att bäras av sjuksköterskor.

Se bild på Sjuksköterskan och riksdagskvinnan Bertha Wellin, som troligen bär ett damur i sin långa  halskedja.

Läs om yrket som Sjuksköterska – Wikipedia  

Pryl 517 Stop i fajans. Möjligen tillverkat av Gustafsberg. vecka 33 Begreppet betyder ursprungligen ett ”urholkat kärl med branta stupande väggar”, där stop ursprungligen är samma ord som stup (fornsvenska: stop, fornvästnordiska staup).

Källa: Wikipedia.
Läs om Fajans – Wikipedia  

518 viktsats i skålpund Vecka 34

Komplett viktsats i skålpund

Se viktsats 1693 på kringla
Se viktsats 1698 på kringla
Se viktsats skålpund utan bytta

Pryl 519 vecka 35 Vindavvisare att fästas på bilens motorhuv. Lyxmodell som lär ha varit mycket effektiv.

Pryl 520 Serveringsgaffel. Med ett lätt tryck puttar man av köttbiten från gaffeln. vecka 36  

Pryl 521 Hållare/handtag till vinflaska Vecka 37

Se Hållare/handtag till vinflaska.

Pryl 522 Fotfängsel till Häst 70 cm. vecka 38 Fotfängsel till Häst 70 cm  

Pryl 523   TV-Kanna vecka 40

Se TV-kanna 1950-tal – kringla  

Pryl 524 Musköt – replica. Användes till att skjuta sönder fiendeflottans segel. Vecka 41

Pryl 525 Fickflaska med ekivokt motiv som framträder när man tar sig en sup Vecka 43

Pryl 526 Kanna med ovanlig funktion, 47 cm hög Vecka 44

Pryl 526 Vecka 44 Kanna med avtaget lock.

Enligt uppgift från säljaren har kannan innehållet fotogen, och i det hantagförsedda lockets nedre del ska en fortogenindränkt trasa vara virad för att användas när fyrboxen till ånglokets värmepanna skulle antändas. Men detta kan även vara helt fel, föremålet kan ha haft en helt annan funktion.

Pryl 527 Vecka 45 Brödsåg 1800-tal. Tillverkat av ett 37 cm. långt järnblad med tandad egg och uppsvängda handtag i båda ändar.

Se Brödsåg – Kringla

 

 

Pryl 529  Senapskula av sten Vecka 47

Se senapskula på kringla

Pryl 530 Blåslampa Max Sivert Stockholm. Höjd 45 cm Bredd 37 cm. sekelskiftet 1900.
Vecka 49

Se liknande blåslampa – Bukowskis.  

Pryl 531 En naturväxt Skedkrok i trä, 7 cm hög, 8 cm bred.
Vecka 50
Den här skedkroken är efter Sören Fagerström och finns avbildad i boken FORSA sid. 186. Skedkroken fästes i kjollinning som då höll garnet sträckt till bandgrinden. 

Förr skulle man alltid ha något för händer. När den äldre generationen buförde sina kor skulle de samtidigt kunna handarbeta. Att bara gå utan att samtidigt göra något, eller bara sitta till ingen nytta, var inte tänkbart för den äldre generationen.

Se skedkrok på kringla
Så här trär man bandgrinden.
Se bandvävning.
Se Blocka mönster efter skiss.  

Pryl 532
Vecka 51

Ett föremålet tillverkat av horn. Locket är av trä och fastsatt med en läderrem.
Hornets längd är 10 cm. Bilden visar ett smörjhorn till lodbössa.

Tomas Collén skriver:
Jägare med lodbössa bar sitt smörjhorn i sitt kruttyg. (gehäng).
Hornet innehöll klövfett som inte härsknade och höll sig mjukt även i kyla. Fettet användes för att smörja låset och även den räfflade pipan invändigt.

Lodbössor:
De tidigaste beläggen om att det fanns skjutvapen (lodbössor) i samisk ägo kommer från Torneus och Lundius som beskrev 1670-talets Torne och Kemi, respektive Ume Lappmarker. Ume samerna hade köpt bössorna i Norge. Trots eldvapnen fanns dock pilbågen och armborsten kvar i bruk i de flesta lappmarkerna ännu på 1800-talet och särskilt fjällsamerna var kända som skickliga pilbågsskyttar. (Fjellström, 1985: 181-185)

Elgström skriver omkring 1916-1919: ”När det ännu fanns vildren att jaga, jagade Karesuandosamerna med flintlåsgevär, de s.k. ”lodbössorna”, ett gevär med mycket liten kolv. Numera äro dock alla sådana gevär bortlagda. Vildrenen är utrotad och tamrenen tar lappens hela tid i anspråk.” De samer som ännu hade bössor använde dem huvudsakligast till fågeljakt.
(Elgström, 1922: 315f.)

Lodbössan eller flintlåsgeväret laddades med löst krut som hälldes genom pipmynningen. Därefter trycktes en blykula ner samma väg med hjälp av en lång stång. (”Lod” är ett gammalt ord för bly.)
Gnistan som tänder krutet åstadkoms med en flintflisa som slår mot ett litet eldstål. Denna tändanordning kallas flintalås. Under 1800-talet ersattes konstruktionen av en metallhane som slog mot en liten knallhatt, en liten plåtkopp fylld med ett explosivt ämne. Sådana mynningsladdare användes i Sverige ännu på 1930-talet, varefter även de sista ersattes av gevär med patroner.
(Ryd, 2007: 251)

För djupgående och levande kunskaper om jakten och djurlivet ur ett samiskt perspektiv, läs:
Yngve Ryds bok ”Ren och varg. Samer berättar”. Natur och Kultur: Stockholm, 2007. ISBN 978-91-27-02685-8.

Se smörjhorn på kringla.

Pryl 533 Det här är årets sista, och den här verksamhetens sista pryl 
Vecka 52

Två grötdockor i porslin från 1800-talet. De har troligen varit med under flera jular då deras hårfärg och annat försvunnit. Dockorna ligger här i en tändsticksask och är inte mer än 3 cm långa.

Det är i gröten dessa dockor hör hemma. Dessa näpna små grötdockor var ofta tillverkade av porslin och ersatte sötmandeln periodvis redan i slutet av 1800-talet men den blev vanligare under 1920- och 1930-talen. Miniatyrdockans uttryck och stil liknar leksaksdockorna vid förrförra sekelskiftet.

Dockan symboliserade samma sak som mandeln i risgrynsgröten så att den som fick den i munnen kunde se fram emot att bli gift nästa år. Tvärt om gällde om den ogifta kvinnan fick bittermandeln i gröten. Då kunde hon minsann inte förvänta sig giftermål.
Källa: Tidningen Land

Läs om grötdockor på Wikipedia 
Läs Lars E. Appelgrens beskrivning av våra jultraditioner

Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62