Prylsvar 2025

Välkommen till Dellenportalens prylsvar 2025

Här får du svar på alla prylar vi frågat om under 2025

---

Glöm inte ange dellenportalen.se som källa för eventuella uppgifter du hämtar.

485. Torkad Kokosnöt. Föremål – Frukt
486. Skedpress/Skedklämma. Allmoge – Hantverk
487. Känselag. Allmoge – Kultur – Fiske
488. Rakpanna. Allmoge – Kultur – Skogsbruk
489. Bandskyttel/Garnsticka. Hantverk – Föremål
490. Ostform/ostkar. Allmoge – Kultur
491. Kaffepumpa. Allmoge – Kultur
492. Tobaksburk. Tobak – Föremål
493. Kaffeprovare. Kultur – Kaffe
494. Rullsticka. Kultur – Hantverk
495. Lissoal. Kultur – Hantverk
496. Sandströare. Kultur – Bläcktorkare
497. Gehäng -Kultur – Jakt
498. Klädkyla – Kultur – Sjöfart
499. Linborste – Lin – Hantverk
500. Piska av Tjurpenis-Kultur-Bestraffning
501. Skördarens finger -Kultur – Höskörd
502. Taxi skylt från Hudiksvall -Kultur – Taxi
503. Järnpipa – Kultur – Tobak

 

 

 

Pryl 486
Vecka 2
God fortsättning!
Nu är vi framme vid den sista etappen, och då tänkte jag klämma till med en gammal klämma i trä. Längd 56 centimeter.

Är det: 1. Skedpress för hornskedar 2. Citruspress 3. gjuteriverktyg

Svar; Skedpress

Rätt svar fick vi från:
Göran Lindgren, Sundbyberg
Elsie Berg
Heikki Lindgren
Harry Persson, Tås

Se Skedpress eller Skedklämma

Hornsked ur egen samling

 

 

 

Bild på Känselag från Kringla

Ram med handtag och fem stycken rullar.
Rullarna fås i rullning genom ett snöre som dras manuellt.
Ramen är märk: ”SAS N” på fyra ställen.
Känselaget sattes i ett hål i väggen och en känsesten hängdes i materialet som skulle tvinnas. Känsorna slogs lodrätt.
En känsa är det snöre som förbinder kroken vid backelinan.
En backelina är en del av ett fiskeredskap kallat backa.
Känsorna gjordes av tagel och slogs lodrätt. Tagel köptes från bönder. Tagel från märr var inte bra för det var sprött av urin vilket inte var fallet med tagel från hingstar.
Känselaget är använt under storbackefisket vid 1800-talets mitt.
Slut citat: kringla

Se Känselag på Kringla
Läs om tagel på Wikipedia
Läs om tagelspinnande med två pinnar

Att spinna tagel är en tradition som utövats i Sverige, övriga Norden och på platser där hästar och nötkreatur funnits att inskaffa tagel från. I dag finns ett fåtal utövare med kunskap om tagelspinning kvar i Sverige. Tagelföremål kan tillverkas genom en mängd olika tekniker som exempelvis nålbindning, virkning, krokning, flätning eller repslagning, men grundförutsättningen är att man har en spunnen tråd. Det finns olika redskap och metoder för att spinna tagel, till exempel vinda, krok, slända, galning eller kronhjul.

Historiskt har det spunna taglet använts till diverse olika ändamål: Alltifrån rep, tömmar, fångstsnaror, fiskelinor och silar till sulor och vantar, på grund av dess vattenavvisande egenskaper. Numera används maskinellt spunnet och upprett tagel i stor skala främst till stoppning i möbler. Taglet som spinns för hand av nutida hantverkare används till att fläta tyglar eller slå rep skriver man på levande kulturarv.

 

Pryl 489
Vecka 5

Det här är en tunn 29 cm lång och 2 cm bred sticka. Fästmansgåva daterad 1845

Är det en: 1. Bandskyttel/Garnsticka 2. Bindnål 3. Nätnål
Vet du när man använder en sådan sticka blir det guldstjärna

Svar: Bandskyttel/Garnsticka

Rätt svar fick vi från:
Göran Lindgren, Sundbyberg
Elsie Berg
Heikki Lindgren
Hjördis Masser Frid
Vanja Persson

Se film Väva på Bandgrind och bandskyttel.
Se bild på Garnsticka från Hälsinglands Museum
Så binder man fiskegarn, med nätnål.

---

Sameslöjd ur boken: Gamla hantverk av Bert Ols, sid. 127.

Bandgrind/bandvävstol av renhorn. På dessa vävstolar i miniatyr vävs färggranna bälten, ryggsäcksband m.m. Vävnålen tillverkas av renhorn eller trä.

 

 

Pryl 490 – 10 prylar kvar
Vecka 6

En välgjord låda i trä. Den har flera runda hål i botten och står på fyra centimeterhöga fötter av metall. Stolpen i lådans mitt är fäst i en platta med vilken man sammanpressar innehållet i lådan. Formens mått: Längd 14 cm, bredd 10 cm, höjd 9 cm.

Är detta: 1. Fruktpress 2. Potatispress 3. Ostkar 

Svar: Ostkar/ostform

Rätt svar fick vi från:
Elsie Berg
Göran Lindgren, Sundbyberg
Heikki Lindgren

Se liknande ostform på kringla

 

Pryl 491
Vecka 7

Det här är föregångaren till termosflaskan. Inuti den röda vadderade plåtbehållaren finns en rund behållare av glas.

Kallas föremålet: 1. Kaffepumpa 2. TV-kanna 3. TV-termos

Svar: Kaffepumpa

Rätt svar fick vi från:
Göran Lindgren, Sundbyberg
Heikki Lindgren
Elsie Berg
Hjördis Masser – Frid
Vanja Persson
Harry Persson, Tås

Se kaffepumpa.
Läs om kaffe på Wikipedia
Läs om Termos på Wikipedia
Läs om TV-kanna på Wikipedia

 

 

 

Pryl 493
Vecka 9

Ett föremål som består av en långsmal koniskt ränna, med sluten spets och öppen ovansida. Det är tillverkat i järn med trähandtag. Instoppad i sitt träfodral är längden 27 centimeter.

Är det en: 1. Urkärnare  2. Märlspik 3. Kaffeprovare  

Svar: Kaffeprovare

Rätt svar fick vi från:
Göran Lindgren, Sundbyberg
Elsie Berg
Jan Nilsson Vinslöv
Heikki Lindgren

Den där kaffeprovaren var ett rent mästerverk, försäkrade en f d tullare. Med den har man tagit prover ur många, många jutesäckar genom åren. På så sätt slapp man öppna säcken och bryta eventuell plombering. Man stack in provaren och drog ut den igen med innehåll för undersökning. Sedan var det bara att lirka samman trådarna kring hålet med provarens spets. Var man skickligt eliminerade man hålet spårlöst.
Källa:
Prylen, tredje samlingen, sid. 34.

Se Kaffeprovare på Kringla

 

Pryl 494
Vecka 10

Det här är ett 23 cm långt träföremål vars spetsiga del är rörlig i förhållande till skaftet.

Är detta en: 1. Nystpinne 2. Rullsticka 3. Slända
Vet du hur man använder föremålet blir det guldstjärna

Svar: Rullsticka, eller Spolsticka

Rätt svar fick vi från:
Göran Lindgren, Sundbyberg
Elsie Berg
Jan Nilsson, Vinslöv

Då man hanterade härveln, satt man framför härvelkorset och snurrade detta med höger hand. I väster hand höll man rullen med garn (eller nystan) uppträdd på en pinne av något slag, ibland en vackert snidad rullsticka, som hade pinnen rörlig i förhållande till skaftet.

I lappmarken förekommer på sina håll ett ålderdomligt och mycket enkelt härvelkors, ”krötjeln”, som härvan lades upp på. Använde man en sådan, fick man själv räkna antalet varv och pasmor, om man var beroende av dessa uppgifter t. ex. för att kunna sätta upp en vadmalsväv. Garnet förvarades i härvor. När det skulle användas till varp, inslag, stickgarn och liknande sattes härvan på en nystkrona.
Källa:
Västerbottnisk textiltradition.

Se Rullsticka på Kringla.
Se Rullsticka på Kringla.
Se Spolsticka på Västerbottens museum.
Se Lär dig spinna, och föra över garnet på spolen till härveln.
Se spolmaskin som har en omvänd funktion.

Bild med förklaring från nätet. Det här är ett likadant föremål fast med en järnten (kallad spol-ten). På tenen satte man en rulle från en spinnrock och lindade det spunna garnet till en annan spole eller på en garnvinda!

 

Pryl 495
Vecka 11
Det här föremålet har använts vid hattillverkning. Längd 16 ½ cm. Höjd och bredd 7 cm

Kallas föremålet för 1. Presskloss 2. Strykkloss 3. Lissoal

Svar: Lissoal

Rätt svar fick vi från:
Göran Lindgren, Sundbyberg
Elsie Berg
Heikki Lindgren
Harry Persson
Jan Nilsson Vinslöv
Hjördis Masser – Frid

Se Lissoal på kringla
Se Potangslissoal på kringla

Se YouTube film om Hattillverkning 
Se YouTube film om Hattillverkning.
Se YouTube film om Hattillverkning.

Pryl 496
Vecka 12

Det här är ett fyrkantig föremål från 1800- talet som är tillverkat helt i plåt. Det har troligen tillhört ett reseschartull. Bredd och längd 5,3 cm. Höjd 3,7 cm.

Är det en: 1. Sandströare 2. Saltströare 3. Sockerströare 

Svar: Sandströare

Rätt svar fick vi från:
Göran Lindgren, Sundbyberg
Elsie Berg
Jan Nilsson Vinslöv
Heikki Lindgren
Harry Persson, Tås

Se Sandströare.  Dåtidens läskpapper.
Se Reseskrivschatull. Där ingick Bläckhorn, Sandströare och skrivdon.
Läs om bläck och bläckpenna.

 

Pryl 497
Vecka 13

På den här läderremmen som troligen burits av en hantverkare, sitter ett knapphålsjärn, ett smörjhorn, en kulpund och ett kruthorn.

Kallas den här typen av föremål för: 1. Omhäng 2. Gehäng 3. Påhäng 

Svar: Gehäng

Rätt svar fick vi från:
Göran Lindgren, Sundbyberg
Heikki Lindgren
Jan Nilsson Vinslöv
Elsie Berg
Vanja Persson
Harry Persson, Tås

Läs om Gehäng enligt Wikipedia
Se Jakttyg, på kringla

 

Pryl 498
Vecka 14
Det här är ett verktyg som används inom sjömansarbete och liknande hantverk. Bredd 7 cm. Längd 11 cm.

Kallas prylen: 1. Klädkyla 2. Tågkyla 3. Garnkyla

Svar: Klädkyla

Rätt svar fick vi från:
Elsie Berg
Göran Lindgren, Sundbyberg
Vanja Persson
Harry Persson, Tås
Hjördis Masser-Frid

Klädkylan är cylindrisk med runt svarvat handtag. En klädkyla är en träklubba som användes för att klä ett tåg, dvs linda om ett tågvirke med lina eller garn för att skydda tågvirket mot skamfilning och rost. Verktyget användes för tågvirkesarbete såväl i rigg som i segel.

Se Klädkyla från Sjöhistoriska museet
Se klädkyla med beskrivning.
Om tågvirke.
Se Splitsa tågvirke.

 

 

Pryl 499 – Detta är den näst sista prylen
Vecka 15

Det här är en borste som är tillverkad av svinborst. Höjd 12 centimeter 

Är det en: 1. Rakborste  2. Brödborste  3. Linborste 

Svar: Linborste

Rätt svar fick vi från:
Göran Lindgren Sundbyberg
Elsie Berg
Heikki Lindgren
Harry Persson, Tås

Efter häckling genom den allra finaste häcklan kan man förbättra finishen ytterligare med hjälp
av en linborste av svinborst. Sådana är kända från historisk tid, särskilt i Norrland, och i
en finländsk kvinnograv från 1200-talet hittades ett knippe svinborst som har tolkats som resterna
av en linborste av samma typ som den som är känd från historisk tid (Grenander Nyberg 1980).

Se Linborste på kringla
Läs om Linet i sverige.

Dikt

TÅLAMOD
Tålamod, du lille vän!
Det strået är inte moget än,
Som skall fälla det frö
Som skall gro till det strå
Som skall ryckas och repas
Som skall rötas och torkas
Som skall bråkas och skäktas
Som skall häcklas och spinnas
Som skall vävas till det tyg
Som skall sys till det par
Som skall få den flicka
Som skall mogna till den
Som blir din mamma, du lille vän.
Av Åke Nätterö

Inspirerad av dikten Ohoj av Alf Henriksson

 

Pryl 500 – Detta är den sista prylen
Vecka 16

Efter 11 år och 500 prylar känner jag mig nu piskad att sluta. Lite mindre dramatiskt menar jag, upphöra med saker som jag MÅSTE göra. Det gäller även för den som ska ta över (inte aktuellt nu), ingen vill ikläda sig saker som man måste göra. Det har varit en trevlig tid och jag vill tacka alla som stått ut med alla knepiga och vilseledande frågor.
Särskilt vill jag tack Tås- Harry Persson som varit med under hela resan. Många gånger har han delat med sig av egna minnen när det dykt upp saker som han själv eller föräldrarna haft i sin ägo. Under den tid när han bodde i Friggesund underhöll han de gamla på Freja med lämpliga prylar som dök upp här på portalen.
Än en gång – Tack Harry och alla ni andra förstås, som troget följt Veckans Pryl under den här tiden.

Kanske någon undrar om det är helt slut nu eller om det möjligen blir fler klurig prylar?  Jag kommer även i fortsättningen att marknadsföra Dellenportalen med bilder och med information om prylar, fast på ett enklare sätt och kanske inte lika regelbundet.

Symboliskt vill jag avsluta med en mycket gammal piska, 17-1800-tal. Längd 75 cm. Troligen bär den på en förborgad dyster historia.

Består piskan av: 1. Vriden läder 2. En tjurpenis 3. Rotting

Svar: Tjurpenis, 75 cm.

Rätt svar fick vi från:
Göran Lindgren, Sundbyberg
Elsie Berg
Heikki Lindgren
Jan Nilsson Vinslöv
Harry Persson, Tås

Se liknande piska på Kringla, från 1600-talet
Läs om maträtten tjurpenis, som man äter i Kina

Jag vill tacka alla för all den värme jag fått ta emot från er. Ni som vecka efter vecka stått ut med både besvikelse och glädje som den här leken fört med sig. Karm och tack och   till er alla!

Fortsätt gärna och titta varje vecka – kanske dyker det upp en och annan klurig pryl som du inte hade koll på tidigare.

 

 Detta är den första kluriga prylen 

Pryl 501 – Det här verktyget kallas för skördarens finger
Vecka 17

Föremålet är tillverkat i ett stycke, materialet är trä. Verktyget har ett upprättstående horn och tre borrade hål (ett är trasigt) avsedda för vänstra handens fingrar. Längd 15 cm, höjd 8 cm.

För att skydda sina fingrar när man plockade upp den av liemännen slagna skörden använde man detta praktiska verktyg, kallat skördarens finger.

Se skördarens finger.
Se ännu ett  likadant föremål.
Se tre likadana föremål. Bulgarien
Slåtta med lie som man gör i Sydeuropa
Slå med lie. Rätt inställning på lieblad och orv
Skörd med lie och skära
Lieslåtter och traditionell hässjning i Orsa
Slåtter hässjning av hö
Slåtter i Nyby, Lycksele sommaren 1959

 

I Sverige har vi använt upptagningskrok för samma behov

 

Pryl 502 Taxiskylt från HUDIK TAXI
Vecka 18

Taxiskylt från Hudiksvall. Skylten har suttit fastskruvad på bilens cykelstället som satt baktill på bilen. Skylten har tillhört bil 16 vid HUDIK TAXI. Enligt uppgift lär Mats Jonsson (som troligen ägt skylten) ha kört Taxibil 16 under omkring 25 år. Under 1970-talet kördes Taxibil 16 av Erik Wik berättar hans son Hans Wik

—5N19— Njutångers släktbok
17 ERIK WIK, * 25/6 1924, s. t. banarb. And. Wik i Kyrkbyn, Njutånger. Bonde i Kyrkbyn 4.
4V22 ANNA MARIA JONSSON, * 4/4 1921, d. t. bonden Axel Jonsson i Västtjärn ss1, Njutånger.
HANS, * 11/11 1944

  Läs om deras intressanta historik.

Läs om Hudiksvalls stadsvapen – Tre bockar. Hudiksvalls stadsvapen 1939-1971,  Därefter fört av Hudiksvalls kommun 1971-2006
Se det Gamla stadsvapnet.

Pryl 503 Järnpipa
Vecka 19
Järnpipa med stjärnmärkt lock, troligen tillverkad av pipsmeden Anders Kron i Hamre, Näsviken.
Pipan är inköpt av Gösta Hällström. Han bodde med sina föräldrar i Hamre i unga år.

  —88D1— Forsa – Hög släktbok.
(X33)21U16 ERIK IVAN HELLSTRÖM, * 6/3 1893, s. t. skogsarb. A. F. Hällström i Fönebo, Norrbo. G. 25/10 1919. Elmontör i Hamre, Forsa. † 2/11 1965.
(X4)42A5 ANNA AQVELINA BRODIN, * 22/8 1891, d. t. skogvaktare Per Brodin i Bjuråker.
ERIK GÖSTA, * 1/6 1922. Byggn. ingenjör i Luleå.

---

Uppgifter ur pipsmed Anders Krons bouppteckning

---

—57D1—Uppgifter ur Forsa – Hög släktbok
(Z37) ANDERS HENRIKSSON KRON, * 10/1 1830, i Näs, Jämtl. G. 29/9 1852. Handlande i Hamre, Forsa. (enl. bouppteckning även pipsmed). † 26/10 1898.
(Z37) AGNES MARGRETA ANDERSDOTTER, * 9/2 1820, i Näs, Jämtl. Fl. t. Vårfrukyrka 1908.
ANDERS, * 7/10 1853.
KARL HENRIK, * 2/7 1863.
ANNA ELISABET, * 22/12 1866                          2.