Välkommen till Dellenportalens prylsvar 2025
Här får du svar på alla prylar vi frågat om under 2025
Den 13 april 2025 har jag efter 11 år uppnått målet 500 prylar,
och därmed avslutas den här leken.
Allt material här är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande. Det är okej att använda några av Dellenportalens bilder, frågor och svar om du anger dellenportalen.se som källa. Men det är inte okej att ta bilder och text och lägga ut det på andra sidor.
Mejladressen till oss, hittar du längst ned på sidan.
Glöm inte ange dellenportalen.se som källa för eventuella uppgifter du hämtar.
Förteckning 2025
485. Torkad Kokosnöt. Föremål – Frukt
486. Skedpress/Skedklämma. Allmoge – Hantverk
487. Känselag. Allmoge – Kultur – Fiske
488. Rakpanna. Allmoge – Kultur – Skogsbruk
489. Bandskyttel/Garnsticka. Hantverk – Föremål
490. Ostform/ostkar. Allmoge – Kultur
491. Kaffepumpa. Allmoge – Kultur
492. Tobaksburk. Tobak – Föremål
493. Kaffeprovare. Kultur – Kaffe
494. Rullsticka. Kultur – Hantverk
Pryl 485
Vecka 1
Först vill jag tacka för det gånga året och önska alla ett riktigt GOTT NYTT ÅR
Så är vi framme vid den sista hårda nöten att knäcka för det här året. Det är ett föremål som är hela 28 cm långt och 14 cm högt.
Är detta: 1. Frö till ett mammutträd 2. Pumpakärna 3. Torkad kokosnöt
Svar: Torkad kokosnöt
Rätt svar fick vi från:
Elsie Berg
Göran Lindgren, Sundbyberg
Se Kokosnötskal. från 1945 på ebay.
En kokosnöt är den upp till tre kilogram tunga kärnan från kokospalmen. Kokosnöten plockas från kokospalmen i tillståndet grön då den används som dricknöt. Den har då ett mycket tunt lager av den vita, mjuka, söta kokosen i kärnan och resten är cirka en halv liter kokosvatten som vanligtvis dricks kyld.
Om frukten istället får hänga på palmen tills den ramlar ner av sig själv och därefter får ligga och torka och skrumpna tills det finns mycket lite vatten kvar kallas den torr kokosnöt. Det skrumpna träiga ytterhöljet skalas av så att bara den hårda innernöten är kvar (det som i dagligt tal kallas kokosnöt). Man knäcker kokosnöten genom att slå runt mitten på den med baksidan av en stor tung kniv, den spricker då i två halvor och man kan lätt skrapa ur den vita, mjuka kokosen.
Källa: Wikipedia
Se film om kokosnötter.
Pryl 486
Vecka 2
God fortsättning!
Nu är vi framme vid den sista etappen, och då tänkte jag klämma till med en gammal klämma i trä. Längd 56 centimeter.
Är det: 1. Skedpress för hornskedar 2. Citruspress 3. gjuteriverktyg
Svar; Skedpress
Rätt svar fick vi från:
Göran Lindgren, Sundbyberg
Elsie Berg
Heikki Lindgren
Harry Persson, Tås
Se Skedpress eller Skedklämma
Hornsked ur egen samling
Pryl 487
Vecka 3
Ett föremål bestående av en ram med handtag och fem stycken rullar med vilket man tillverkade metrevar av tagel. Längd 42 cm. Bredd inkl. krokar 12 cm.
Kallas föremålet för: 1. Känselag 2. Tvinnare 3. Spinnare
Svar: Känselag.
Rätt svar fick vi från:
Elsie Berg
Göran Lindgren, Sundbyberg
Heikki Lindgren
Harry Persson, Tås
Bild på Känselag från Kringla
Ram med handtag och fem stycken rullar.
Rullarna fås i rullning genom ett snöre som dras manuellt.
Ramen är märk: ”SAS N” på fyra ställen.
Känselaget sattes i ett hål i väggen och en känsesten hängdes i materialet som skulle tvinnas. Känsorna slogs lodrätt.
En känsa är det snöre som förbinder kroken vid backelinan.
En backelina är en del av ett fiskeredskap kallat backa.
Känsorna gjordes av tagel och slogs lodrätt. Tagel köptes från bönder. Tagel från märr var inte bra för det var sprött av urin vilket inte var fallet med tagel från hingstar.
Känselaget är använt under storbackefisket vid 1800-talets mitt.
Slut citat: kringla
Se Känselag på Kringla
Läs om tagel på Wikipedia
Läs om tagelspinnande med två pinnar
Att spinna tagel är en tradition som utövats i Sverige, övriga Norden och på platser där hästar och nötkreatur funnits att inskaffa tagel från. I dag finns ett fåtal utövare med kunskap om tagelspinning kvar i Sverige. Tagelföremål kan tillverkas genom en mängd olika tekniker som exempelvis nålbindning, virkning, krokning, flätning eller repslagning, men grundförutsättningen är att man har en spunnen tråd. Det finns olika redskap och metoder för att spinna tagel, till exempel vinda, krok, slända, galning eller kronhjul.
Historiskt har det spunna taglet använts till diverse olika ändamål: Alltifrån rep, tömmar, fångstsnaror, fiskelinor och silar till sulor och vantar, på grund av dess vattenavvisande egenskaper. Numera används maskinellt spunnet och upprett tagel i stor skala främst till stoppning i möbler. Taglet som spinns för hand av nutida hantverkare används till att fläta tyglar eller slå rep skriver man på levande kulturarv.
Pryl 488
Vecka 4
Det här är en panna som alla känner igen. En ½ liter stor kopparkastrull på tre ben som är ämnad för den öppna eldstaden. Tillsammans med kaffepannan/kaffepettern var den här pannan en kär följeslagare bland skogens folk.
Men vad kallades kastrullen i folkmun: 1. Äggpanna2. Rakpanna3. Grötpanna
Svar: Rakpanna
Rätt svar fick vi från:
Heikki Lindgren
Göran Lindgren, Sundbyberg
Elsie Berg
Vanja Persson
Se Rakpanna på kringla
Pryl 489
Vecka 5
Det här är en tunn 29 cm lång och 2 cm bred sticka. Fästmansgåva daterad 1845
Är det en: 1. Bandskyttel/Garnsticka 2. Bindnål 3. Nätnål
Vet du när man använder en sådan sticka blir det guldstjärna
Svar: Bandskyttel/Garnsticka
Rätt svar fick vi från:
Göran Lindgren, Sundbyberg 
Elsie Berg
Heikki Lindgren
Hjördis Masser Frid
Vanja Persson
Se film Väva på Bandgrind och bandskyttel.
Se bild på Garnsticka från Hälsinglands Museum
Så binder man fiskegarn, med nätnål.
Sameslöjd ur boken: Gamla hantverk av Bert Ols, sid. 127.
Bandgrind/bandvävstol av renhorn. På dessa vävstolar i miniatyr vävs färggranna bälten, ryggsäcksband m.m. Vävnålen tillverkas av renhorn eller trä.
Pryl 490 – 10 prylar kvar
Vecka 6
En välgjord låda i trä. Den har flera runda hål i botten och står på fyra centimeterhöga fötter av metall. Stolpen i lådans mitt är fäst i en platta med vilken man sammanpressar innehållet i lådan. Formens mått: Längd 14 cm, bredd 10 cm, höjd 9 cm.
Är detta: 1. Fruktpress 2. Potatispress 3. Ostkar
Svar: Ostkar/ostform
Rätt svar fick vi från:
Elsie Berg
Göran Lindgren, Sundbyberg
Heikki Lindgren
Se liknande ostform på kringla
Pryl 491
Vecka 7
Det här är föregångaren till termosflaskan. Inuti den röda vadderade plåtbehållaren finns en rund behållare av glas.
Kallas föremålet: 1. Kaffepumpa 2. TV-kanna 3. TV-termos
Svar: Kaffepumpa
Rätt svar fick vi från:
Göran Lindgren, Sundbyberg
Heikki Lindgren
Elsie Berg
Hjördis Masser – Frid
Vanja Persson
Harry Persson, Tås
Se kaffepumpa.
Läs om kaffe på Wikipedia
Läs om Termos på Wikipedia
Läs om TV-kanna på Wikipedia
Pryl 492
Vecka 8
Det här är ett föremål från 1930-talet. Det är tillverkat i fenoplast/bakelit med ett inre och ett yttre lock. Höjd 13 cm, diameter 10 cm.
Är det en burk för: 1. Sjukvård 2. Tobak 3. Mat
Rätt svar: Tobaksburk
Rätt svar fick vi från:
Göran Lindgren, Sundbyberg
Elsie Berg
Hjördis Masser-Frid
Heikki Lindgren
Harry Persson, Tås
Se Tobaksburk på kringla
Läs om Bakelit.
Pryl 493
Vecka 9
Ett föremål som består av en långsmal koniskt ränna, med sluten spets och öppen ovansida. Det är tillverkat i järn med trähandtag. Instoppad i sitt träfodral är längden 27 centimeter.
Är det en: 1. Urkärnare 2. Märlspik 3. Kaffeprovare
Svar: Kaffeprovare
Rätt svar fick vi från:
Göran Lindgren, Sundbyberg
Elsie Berg
Jan Nilsson Vinslöv
Heikki Lindgren
Den där kaffeprovaren var ett rent mästerverk, försäkrade en f d tullare. Med den har man tagit prover ur många, många jutesäckar genom åren. På så sätt slapp man öppna säcken och bryta eventuell plombering. Man stack in provaren och drog ut den igen med innehåll för undersökning. Sedan var det bara att lirka samman trådarna kring hålet med provarens spets. Var man skickligt eliminerade man hålet spårlöst.
Källa:
Prylen, tredje samlingen, sid. 34.
Se Kaffeprovare på Kringla
Pryl 494
Vecka 10
Det här är ett 23 cm långt träföremål vars spetsiga del är rörlig i förhållande till skaftet.
Är detta en: 1. Nystpinne 2. Rullsticka 3. Slända
Vet du hur man använder föremålet blir det guldstjärna
Svar: Rullsticka, eller Spolsticka
Rätt svar fick vi från:
Göran Lindgren, Sundbyberg
Elsie Berg
Jan Nilsson, Vinslöv
Då man hanterade härveln, satt man framför härvelkorset och snurrade detta med höger hand. I väster hand höll man rullen med garn (eller nystan) uppträdd på en pinne av något slag, ibland en vackert snidad rullsticka, som hade pinnen rörlig i förhållande till skaftet.
I lappmarken förekommer på sina håll ett ålderdomligt och mycket enkelt härvelkors, ”krötjeln”, som härvan lades upp på. Använde man en sådan, fick man själv räkna antalet varv och pasmor, om man var beroende av dessa uppgifter t. ex. för att kunna sätta upp en vadmalsväv. Garnet förvarades i härvor. När det skulle användas till varp, inslag, stickgarn och liknande sattes härvan på en nystkrona.
Källa:
Västerbottnisk textiltradition.
Se Rullsticka på Kringla.
Se Rullsticka på Kringla.
Se Spolsticka på Västerbottens museum.
Se Lär dig spinna, och föra över garnet på spolen till härveln.
Se spolmaskin som har en omvänd funktion.
Bild med förklaring från nätet. Det här är ett likadant föremål fast med en järnten (kallad spol-ten). På tenen satte man en rulle från en spinnrock och lindade det spunna garnet till en annan spole eller på en garnvinda!
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva, eller en donation senare mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra.
Tack för ditt besök och välkommen åter!
Sammanställt av Åke Nätterö
Pryl 488
Rakpanna.(värma vatten till raktvål och borste)