Bjuråkersmålet del 3.
Materialet på den är sidan är skriven av Harry Persson, Tås. Materialet är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.
Ordbok över Hälsinge-dialekter 1841.
Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det här dokumentet.
Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan
BJURÅKERSMÅLET
Mö – Sk
môrske kvälla | mörka kvällar | s | |
môrskre | mörkret | s | |
môscht | mörkt | a | |
mô’se | mossa | s | |
motti | hårdkokt gröt | s | |
motto | mjölmat | s | |
mul.bete | föda för kreaturen i skogen | s | |
murpanna | vedeldad panna i lagården för varmvatten | s | |
måhä’ | jaså | s | |
mål.mella | mellan måltiderna | ||
måvetta | må ni tro | ||
mä | med | konj | |
mäa | under tiden, medan | adv | |
mäett | alltid | adv | |
mäg | mig | pron | |
mäkta | förmå | v | |
mämme, mämmä | med mig | ||
män | varje | adv | |
mängta, -e, –, — | knåda | v | |
männ | min | pron | |
männ gång | alltid | adv | |
mäscha, -te, -t | märka | v | |
mäsche, -, -a, -an | märke | s | |
mässe | med sig | ||
mässlag | i mesta laget” alltför mycket | ||
mätjesga’r | märkesgarn | s | |
mättja | lapa (om katter) | v | |
möas | ha det besvärligt | v | |
möl.ja | bröd kokat i mjölk | s | |
na´telig | liten och mager | a | |
naggane liten | liten men god och duktig | a | |
naggl.a | fingra på | v | |
naggl.an | naglarna | s | |
na’ra | borra (i stockar) | v | |
na’ra, -e | träplugg, -ar | s | |
nasstuga, -e | drängkammare | s | |
na’tele | litet, lätt, värdelöst | a | |
na’telen | liten, vek | a | |
nda’r | den där | pron | |
ne | nöd | s | |
neafôr | nedanför | adv | |
nebe’en | nödbjuden, svår att övertala | a | |
neen | nödig | a | |
nerre | nertill | adv | |
nibôren ko | nykalvad ko | s | |
nickl.a, nickl.an | nycklar, -na | s | |
nifedd | nyfödd | ||
nile | nyligen | adv | |
niligen | nyligen | adv | |
nipa, nep, neppe | nypa, nöp, nupit (nypt) | v | |
nischa | nytta | v | |
niss | nyss | adv | |
nit | på flit, avsiktligt | a | |
nitja, -e, -a, -a | nyttja, använda | v | |
nitjel, -n, nickla, -n | nyckel | s | |
nittja | nyttja | v | |
nivälle | färskt hö, uppväxt efter slåttern | s | |
nô. ska´dô. völ.a ba´ra | nu ska du lyda bara | ||
nôa | nita fast | v | |
nôbb | småspik, nubb | s | |
nôksen | orkeslös, slö | a | |
nôrnäva | vänsterhänt | v | |
nôrôm | norr om | s | |
Nôrspågårn | gården mot norr | s | |
nôssin | någonsin | adv | |
nun | nu | adv | |
nun helle… | nu tror jag väl att… | ||
nun lell | men nu | ||
nyvälle | nytt gräs efter slåttern | s | |
nåchtans | någonstans | adv | |
någelônna | någorlunda | adv | |
någelônnes | någorlunda | adv | |
nåppa, nôppa | småplocka | v | |
nåre enka | några enstaka | ||
nåssånär | någotsånär | ||
nämma | närma eller nära | adv | |
nämmare | närmare | a | |
nännas, -des, -ts | vara snål, ha råd | v | |
nännele | fint, rart | a | |
näverskomil | så långt som en näversko räcker. Ca 6 km | s | |
nöa’l.ing | odugling | s | |
nöen | nödig | a | |
obelônsam | ha dåligt tålamod | ||
obo’tele | obotlig | adv | |
ôcke jô. jär | vilket jag än gör | ||
ôcken | vilken, vem | v | |
ôcken vät | vem vet | ||
ôcken äre? | vem är det | ||
oem | oöm, nånting som tål att handskas hårdhänt med | a | |
oferbôrsam | oförbehållsam, framfusig | a | |
ofrå | sömnig, omornad, nyvaken | a | |
ofäl.ig | halt, Va ofäl.ig han ä = Vad halt han är | v | |
ogôlle | olämplig, oäven | a | |
ohappa | oförmodat, ofrivilligt | adv | |
ojocht | ogjort | v | |
oknitt eller oknytt | besök av spöken | ||
ol.shlajjen | fyndig med svar på tal | a | |
olaga | vara opasslig, illamående | v | |
olämpa | för mycket, ofantligt | adv | |
ôm Gu vill, å boen hôlle | om Gud vill och boningarna håller | ||
ôm hä hittas på | om det blev så av en tillfällighet | ||
ôm sänner | då och då, pö om pö | ||
omaaga | lättäcklad | adj | |
omaaga | vara glupsk och omättlig | v | |
omische | ovanligt | adv | |
ômjens | ovillkorligen | adv | |
omängna | känna äckel | s | |
omängnas | må illa | v | |
ônna | undan | adv | |
ônnajocht | undangjort | v | |
ônner | under | prep | |
ônnerifrån | underifrån | prep | |
ont i höjjen | ont i hågen, ängslig | a | |
ont i ron | ont i höften | ||
ontöjjen | ängslig | a | |
onåssam | otålig | v | |
onö’a | onödigt, Jära nå i onö’a = Göra nåt i onödan | v | |
ôppat | upptill | adv | |
ôppe på bena | vara uppe i farten | ||
ôpphôllsvär | uppehållsväder | s | |
ôppi lutn | uppe i sluttningen | ||
ôppjust | uppenbart för alla | ||
ôpplega | snö på träden, speciellt på yngre bestånd | s | |
ôppôm | ovanför | prep | |
ôppstena´t | trotsig | a | |
ôppstôp | vatten på isen | s | |
ôppå | ovanpå | prep | |
ôrm | orm | s | |
ôrmas | göra nåt med besvär och förargelse | v | |
ôrmas mä | ha besvär med något | v | |
ôrmjälla | skogsödla | s | |
ôrre | orre | s | |
ôrska | orka | v | |
ôss, vôss | oss | pron | |
ovôl.en | ovarsam | a | |
pacha’s | rolig historia | s | |
packetôllare | pakethållare | s | |
pank | en sorts mjölkmat (ostliknande) | s | |
pashlt | palt | s | |
pashltmel.ja | kokad palt | s | |
pela ur | nånting har gått snett | v | |
pellra | skrynkla ihop sig | v | |
pellra hop | skrynkla ihop | v | |
pellra se | skrynkla till sig | v | |
persig | kittslig | a | |
pick, -en, -a, -an | nagg, för att nagga bröd vid bakning | ||
pien | pinnen | s | |
pingelurska | tygmössa till hembygdsdräkt | a | |
pinka | pingla, som man hade på hästen eller skakeln | s | |
pinslen | spinkig | a | |
pissma’r | skrämd märr | s | |
pissmira | stackmyra | s | |
pjask | blaskväder eller blött | s | |
pjaska | stänka | v | |
pjersig | pjoskig | a | |
pjål. | gnäll | s | |
pjål.a | gnälla | v | |
pjål.ig | gnällig | a | |
pl.eja, -de, -t | plöja, plöjde, plöjt | v | |
pl.ekta | plikta, få ersätta något | v | |
pl.esa, -te, -t | kasta | v | |
pl.ôckjära | en syssla som tar tid | s | |
pl.ôckti’g | dåligt ylletyg | s | |
pl.ösa, -te, -t | kasta | v | |
plägning | förplägnad | s | |
pôcha | pölsa | s | |
pocht, -en, -a, -an | port | s | |
pômp, -en, -a, -an | pump | s | |
pôra | arbeta långsamt, elden brinner dåligt | v | |
pôra, -e, -a, -a | vara småfärdig | v | |
pôrig | småfärdig, ta god tid på sig | a | |
pôrsk | skräp (oftast litet) | s | |
pôse, -n, -a, -an | påse | s | |
pôta | peta | v | |
pôttra | vara småputtrig, vara stingslig | v | |
prestgål., -n, -a, -an | prästgård | s | |
preva | pröva | v | |
professorisk | provisorisk | a | |
prômt | prompt | adv | |
prôpp, -en, -a, -an | propp | s | |
präddikstol., -en | predikstol | s | |
pulsånger | polisonger | s | |
pulu´ka | klå någon (ofta lekfullt) | v | |
pursken | purken, vresig | a | |
pust, -en | blåsbälg | s | |
putäll, -en, -a, -an | butelj | s | |
pynta, -e, -a, -a | göra fint | v | |
på emse sian | på bägge sidorna | ||
på en hôft | ungefär, på en höft | adv | |
på natta | på natten | ||
på nit | på flit | ||
på nånner | någotsånär (mest om hälsan) | adv | |
påhittelen | påhittig | a | |
pålôdda | påklädd mer än vanligt | v | |
påppen | pärluggla | s | |
påsse | på sig | ||
päle, -a, -e, -an | potatis | s | |
pälegre’t | potatisgröt | s | |
päletjitte, -n, -a, -an | potatisbinge | s | |
pälskrika | nötskrika | s | |
ra, -a, -e, -an | rad | s | |
ra´men | rackars, ett svagt svärord | a | |
ra´men | lätt svordom | s | |
rabba, -e, -a, -a | slå med lie | v | |
racka | löpa (om hundar) | v | |
raft | sparre på taket | s | |
raga´sa | väsnas | v | |
raga’sa | väsnas | v | |
raggel. | något ostadigt | s | |
rall | skvaller | s | |
ralla | skvallra | v | |
rallbytta | skvallerkärring | s | |
rallgås | skvallerlön till någon, som sprungit med skvaller | s | |
ra’me, -n | en elak en | s | |
rammel. | skräp, onödiga saker | s | |
rannt | rann | v | |
rat | skräp | s | |
ratet | skräpigt | a | |
raväg | genast | adv | |
re, rea, ree | röd, röda, röda | a | |
re´vinbär | rödvinbär | s | |
rebba | ribba, list | s | |
reding | röding | s | |
regndaska | häftig regnskur | s | |
rek | rök | v | |
reka | bryta hit och dit | v | |
reka sônt | bryta sönder | v | |
rekan´t sônt stol´n! | sitt inte och rucka på stolen | v | |
rekig | ostadig, mest om möbler | a | |
rekteg | riktig | a | |
rektigan chettolle | en riktig ynkrygg | s | |
reletta | rödfärga | v | |
relätt | rödblommig | a | |
rennt | rent | a | |
rensna | rensa | v | |
rera | röra | s | |
res, -e, -, -a | travad ved (8-10 st, i kryss) | s | |
resma | reva | s | |
resmas | tyg som rispar upp sig | v | |
resäft | recept | s | |
revva | spricka | s | |
rika | röka | v | |
rimpa, -, -e, -an | remsa, smalt stycke | s | |
rinbär | rönnbär | s | |
ripa, -, -e, -an | liten reva eller spricka | s | |
rissa | bestiga (brunstbeteende hos kor) | v | |
rissa å ragasa | leva om och klänga | v | |
ritanne bl.et | rit blöt, genomblöt | a | |
ritbl.et | alldeles blöt | ||
ritjen | röken | s | |
roa | hässjestång | s | |
rôck, -en, -a, -an | spinnrock | s | |
rôcka | bli rött på himlen | v | |
rôckhuvve | spinnrockshuvud | s | |
rôckstuga | samling för att handarbeta (förr med spinnrock) | s | |
rôg, -en | råg | s | |
rôggål | gärdsgård | s | |
rôgmjel., -e | rågmjöl | s | |
rol.e | roligt | a | |
rol.igest | roligast | a | |
rol.igesta | roligaste | a | |
rômdri’g | vara för stor | a | |
rômm | glapp | a | |
rômmsam | rymlig | a | |
rômste´ra, -e, -a, -a | föra oväsen | v | |
ron | höften | s | |
rôn | brunstig | a | |
rônning | skogsområde | s | |
rônnt | runt | a | |
rota, rote, -a, -a | råma (om kor) | v | |
rôten | rutten | a | |
rotstampa | rotmos | s | |
rôtta, -, -a, -an | råtta | s | |
rôv –a | ända –n, bak, -en | s | |
rul. | knöl, bylte | s | |
råka ti | råka ut för sjukdom | v | |
räcka, rackte, rackt | räcka | v | |
rädd på hejda | rädd på höjden | ||
rädda | skrämma | v | |
räfsa ätte | räfsa extra noga vid hässjan | v | |
räjsa | retas | v | |
räkkna | räkna | v | |
rämja | gråta häftigt, skrika högt | v | |
rämja, -e, -a, -a | skrika | v | |
ränna, -de, -t | springa | v | |
rännchuk | magont | a | |
rännchuka | diarre | s | |
rännmjôl.k | skummjölk | s | |
ränntäckl.a | rännyxa för urtäljning i stockar | s | |
rävrômpa | åkerfräken | s | |
rölätt | rödkindad | a | |
sa hull dam på | så höll dom på | ||
sa ska´re va´ra | så ska det vara | ||
sa’ vôl.en | så skapt, så intresserad | a | |
sa´mallra | jämnåriga | a | |
sa´rja | kälta, envisas | v | |
sakran | sakerna | s | |
sa’ktelen | sensam | a | |
sakte’rlig | sensam | a | |
sallde | sållde | v | |
salle | skräphö | s | |
sanna menne ol. | sanna mina ord | ||
sashlt | salt | s | |
schôlva stäle | själva stället, just det stället | ||
schäggel.tänt | med ojämna tänder | v | |
schättja lin | skäkta lin | v | |
seckel. | dräggel | s | |
seckl.a | dräggla | v | |
seffre | siffror | s | |
Seggre | Sigrid | ||
seltje | silke | s | |
selver | silver | s | |
sema | sy | v | |
senn, senne, sett | sin, sina, sitt | pron | |
sennas, sens | synas | v | |
senning | messmör | s | |
Sergårn, Serstugo | gården eller stugan mot söder | s | |
sersa | dröja, vara långsam | v | |
sersig | långsam | a | |
sesselschit | gulsparv | s | |
seså´n eller seså´ne | så där, på det viset | ||
shla´sa | hasa, gå långsamt | v | |
shla´sig | långsam, slarvigt beteende | a | |
shlabberdas | en otrevlig en | s | |
shladdrig | sladdrig | a | |
shlagda | styrslanor (efter körväg i skogen) | s | |
shlak | slak, känna sig vissen | v | |
shla’msig | vårdslös, glömsk | a | |
shlanka | slå dank | v | |
shlarvtänne | trasiga tänder | s | |
shla’sa | dra benen efter sig | v | |
shla’sig | ovårdad | a | |
shleg | kvicktänkt, fyndig | a | |
shlette | slitet | a | |
shletten | sliten | a | |
shlike ene | sådana | ||
shlink | halt | a | |
shlinka, -e, -a, -a | halta | v | |
shlô da´l.ka´rra | slå blå dunster, småljuga | v | |
shlô, -og, -ôje | slå. Han hade slôje täkta = Han hade slagit åkern | v | |
shluddra | sluddra | v | |
shluring | mjölmat | s | |
shlusk | slusk | s | |
shluta, -e, -a, -a | sluta | v | |
shlå | slå | s | |
shlång | skymt | s | |
shlåtter | slåtter | s | |
shläe, -n, -a, -an | släde | s | |
shlänga, shlång | slänga, slängde | v | |
shläppa | slippa | v | |
shlätak | släde, (mest i form av leksakssläde) | s | |
shlätje | godis till korna | s | |
si´ben | revben | s | |
sia, -, -e, -an | sida | s | |
sia ve´ | vid sidan om | ||
siamä´ | på sidan om | adv | |
side’ra, -e, -a, -a | mista | v | |
silunner | styrslanor (efter skogsväg) | s | |
sinka | dröja, göra så något fördröjs | v | |
sinksam | långsam | a | |
sinnig | arg, ”jô vacht sa sinnig” | adj | |
sir | senare | adv | |
sire | rishop på sjöbottenför fiskar | s | |
sishlta | sylta | s | |
siskan | syskon (flertal) | s | |
sista nicken | på slutet, i sista momangen | adv | |
sita, -, – | ha ett barn på knä | v | |
ska´kunga | linavfall vid skäktning | s | |
ska´le | värdefull, dyrbar | a | |
ska´lig | någonting som är värdefullt | a | |
ska’ke, -n –a, -an | linskäkt | s | |
skakel., -n, -l.a, -l.an | skakel | s | |
skakel.benn hest | skakelrädd häst | s | |
skakel.kl.ôcka | skakelklocka (användes vid timmerkörning) | s | |
skakel.trä | en träkrok att fästa skakeln med | s | |
skakungar | avfall av lin, används för drevning | s | |
skarspbre´ | hårt bröd | s | |
skita | skarva | v | |
skita, -tte, -tt (skôkt) | sköta på, öka på | v | |
skobot | skojärn | s | |
skoel.n | skolan | s | |
skôfta | skofta, arbeta över | v | |
skog, skojjen | skog –en | s | |
skôja | skoja | v |
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra
Tack för ditt besök och välkommen åter!
Sammanställt av Åke Nätterö
Till Bjuråkersmålet HA-MÖ – Tillbaka till toppen – till Bjuråkersmålet SK-Ö
Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62