Indelningsverket

Uppgifterna om Indelningsverket viktiga verksamhet har vi hämtat ur Ilsbo släktbok.

Avskriften har gjorts av Viveca Sundberg


Läs om karoliner och se kända bataljmålningar.


Förteckning över militära förband.


Militära stridsformeringar.


Militära minnesmärken i Gävleborgs län.


Har du en egen hemsida får du gärna länka till dellenportalen.se


Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det dokumentet du har framför dig.


Följ oss på Facebookoch dela gärna den här sidan med dina vänner


Om du gillar den här sidan och vill stödja vår verksamhet är en gåva mycket välkommen. Tack!


Om du har möjlighet, kontrollera de angivna källorna och använd dem istället!


Allt material här är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.
Det är okej att använda några av Dellenportalens uppgifter om ni anger dellenportalen.se som källa. Men det är inte okej att bara ta bilder och text och lägga ut det på andra sidor.


Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan

 

Indelningsverket

 

Utskrivning av soldater före 1682

Knektar till krigsmakten togs ut genom en procedur som kallas utskrivning. Enligt gammal hävd tillämpades regeln en på tio. Före Gustav II Adolfs tid hade bestämmelserna tolkats så, att man tog ut en man på tio gårdar. Dock inte lika för alla, ty de många adliga egendomarna behövde endast släppa till halvparten, och helt fritagna var dessutom bönderna inom “frihetsmilen” kring adelns sätesgårdar. Gustav II Adolf fick vid 1627 års riksdag adelsståndet att gå med på borttagandet av dessa privilegier så när som på själva sätesgårdarna. Tillämpningen skärptes även generellt. Utskrivningen ändrades till en på tio män istället för en man på tio gårdar.

Utskrivningen verkställdes på grundval av mantalslängder, upprättade sockenvis av prästerskapet. En mantalslängd för utskrivning upptager alla män mellan 15 och 60 års ålder och kallades roteringslängd. Denna roteringslängd var uppställd i rotar om tio män, och innehöll så många rotar som folkmängden i socknen medgav.

Undantagna från utskrivning utöver adeln och prästerskapet var socknarnas “ämbetsfolk” d.v.s. länsman, gästgivare, skräddare, skomakare, murmästare, klockare och färjkarlar. Ur roten på tio män togs alltså en knekt ut. Den som utvaldes var en person som saknade fast arbete, eller som bonden kunde avvara. Detta ifråga om ny utskrivning, de gamla knektarna var i praktiken självskrivna. Utskrivningarna skedde när armén måste förstärkas efter genomlupna förluster.

En förebild för det kommande knektehållet för indelningsverket var i Gästrikland och Hälsingland det fungerande båtsmanshållet. Är 1634 genomfördes att alla städer och kustsocknar skulle uppsätta båtsmän till flottans bemanning. I våra landskap innebar detta att städerna Gävle, Söderhamn och Hudiksvall samt socknarna Valbo, Hille, Hamrånge, Skog, Söderala, Norrala, Trönö, Enånger, Njutånger, Tuna, Idenor, Hög, Rogsta, Harmånger, Jättendal och Gnarp lades under båtsmanshållet. Dessa orter uppsatte ett permanent antal båtsmän. Fyra hemman bildade tillsammans en rote, som lämnade en båtsman. Från år 1640 bildades fem hemman en rote, men vid krig skedde en fördubbling av antalet båtsmän genom att varje rote lämnade en extra man.

Allmogen i våra landskap gjorde vid riksdagen 1652 en första framstöt om att få ett ständigt knektehåll som en motsvarighet till båtsmanshållet. Bönderna fick bifall av kungen men verkställigheten uteblev. De återkom i samma ärende vid riksdagen i Uppsala 1675. Karl XI ställde i utsikt att i form av ett kontrakt med allmogen bekräfta en sådan överenskommelse. Kontraktsskrivningen lät vänta på sig och vid riksdagen i Stockholm 1680 kom ånyo frågan upp. Riksrådet fann inte förslaget lämpligt utan avstyrkte. Det var adelns motstånd som förlängde införandet, på något vis ansåg adeln sina privilegier hotade om ett ständigt knektehåll infördes. Med stöd av kungens löfte från 1675 framhärdade bönderna i sin begäran. Efter många turer fram och tillbaka, enades man om det fasta knektehållet som etablerades 1682.

Uppgifterna är tagna ur Tore Larssons “Soldat i Hedesunda” med författarens tillstånd.

 

 

Indelningsverkets införande i Gävleborgs län


Bild från Wikipedia. Karl XI, skapare av det yngre indelningsverket.

I augusti 1682 skrevs kontrakt mellan konung Karl XI och allmogen om att soldater till Hälsinge regemente i fortsättningen skulle rekryteras genom att permanent knektehåll i Gästrikland och Hälsingland. Enligt kungens krav skulle regementet bestå av åtta kompanier om vardera 150 soldater, tillsammans 1200 man. Det hade varit mycket ackorderande om orättvisan mellan knekts- och båtmans socknarna. Bönderna ville att det skulle vara fem hemman om en knekt i likhet med båtmans socknarna. Detta skulle emellertid endast ge 400 man. Bönderna blev så småningom övertalade att gå med på en knekt på ett och ett halvt hemman, för att kunna uppfylla kravet på totalt 1200 man. Nu vidtog ett organisationsarbete för att uppnå en rättvis indelning av manskapet som varje socken i relation till sitt mantal skulle prestera.

Ett av de besvärligaste problemen gällde “huvudlegan“, dvs de värvningspengar som soldaten fick vid sin anställning. Man hade bittra erfarenheter av att knekten rymt sedan han fått pengarna, varefter roten fått bekymmer med att skaffa en ny karl. Bönderna ville avskaffa huvudlegan och att soldaten istället skulle få årslön. Men för att roten överhuvud taget skulle få en duglig soldat var man tvungen att bibehålla huvudlega i någon form. Efter några års förhandlingar bestämdes i nådig förordning av den 17 januari 1687 en huvudlega om högst 100 daler kopparmynt. Utöver detta engångsbelopp utgick 40 daler kopparmynt, att utbetalas med hälften vid midsommar och hälften vid mickelsmäss, kosthållet skulle utgå med två tunnor spannmål och två lispund goda matvaror per år. Vidare fick soldaten rock och byxor av vadmal samt strumpor och ett par skor, den s.k. släpmunderingen, som kunde användas i det dagliga arbetet. Rotebönderna skulle förvara knektens uniform, som bara skulle användas vid möten, mönstringar eller krigstjänst. Knekten var skyldig att arbeta hos rotebönderna mot föda och en skälig dagpenning.

Roten fick lämna mark till soldaten, vanligtvis två tunnland, att utnyttjas för den tid kontraktet gällde. Till den anvisade tomten körde rotebönderna fram virke till en stuga om 14 stockvarvs höjd, av virket fick soldaten själv bygga boningshus och uthus. Han fick också stängselvirke och ved samt rätt till mulbete på allmänningen. Hade soldaten tjänat i minst 20 år, fick han behålla stuga och jord under sin och hustruns livstid. I några socknar ägde även barnen samma rätt.

Från och med 1684 års ingång var de flesta problemen lösta. Den 9 jan mönstrade Karl XI sex kompanier ur regementet och den 10 jan de resterande två kompanierna. Den 11 jan exercerade han regementet. I stort syntes han nöjd med vad han sett. Indelningsverket av år 1682 och som började fungera år 1684 levde kvar till år 1901, då den mer än tvåhundraåriga institutionen avskaffades.

Soldatrekrytering efter 1682
Roten var således skyldig att hålla en soldat till krigsmakten. Om soldaten dog i krig eller bortföll av annat anledning måste roten skaffa en ersättare inom tre månader. Om den svenska armen behövde förstärkning utöver ordinarie manskap kunde statsmakterna begära uppsättning av extra-soldater, kallade,  vargerings-, tramännings-, fyrmännings- eller remmännings bataljoner. Detta innebär i tur och ordning en extra soldat på två tre, fyra resp. fem rotar. För Hälsinge regemente betydde det att en vargeringsbataljon nominellt bestod av 600 man, en tremänningsbataljon av 400 man, en fyrmänningsbataljon av 300 man och en femmänningsbataljon av 240 man.

Soldatnamnen kom till i sekelskiftet 1600/1700, då man även inom små förband lätt förväxlade soldater med lika namn. Under början av 1700-talet fixerades soldatnamnet med soldatnumret, vilket innebar att nyintagna soldater automatiskt erhöll det namn som vidlådde numret. Om en soldat skiftade mellan soldatnummer fick han byta namn efter det nummer han placerades vid. Ganska snart borttogs denna regel och soldaten kunde själv ge förslag till önskat namn samt bibehålla sitt namn vid byte av nummer. Om en soldat ej var nöjd med sitt namn kunde han få tillstånd till ändring.

Med vissa mellanrum skulle regementet mönstras. I regel förflöt ca fem år mellan dessa förrättningar men även betydligt längre uppehåll kunde förekomma. Vid mönstringarna granskades regementets personal och utrustning, rekryter antogs och gamla soldater fick avsked. Som mönsterherre kunde ett riksråd, en fältmarskalk, en general eller konungen själv tjänstgöra. Särskilt karl XI satte en ära i att själv mönstra alla sina indelta knektar. Till mönstringen hade särskilda rullor upprättats som upptog regementets personal med de förändringar, som skett sedan senare mönstringen. Uppgifter som antecknades i rullorna var ålder, tjänsteår, födelseplats, civil yrkeskunskap, civilstånd och från slutet av 1700-talet även längden på den mönstrade. Som regel tjänade föregående generalmönsterrulla som förebild vid upprättandet av den nya rullan, varför det händer att exempelvis felaktiga uppgifter om en knekt förs vidare från rulla till rulla. Vid sidan av generalmönstringarna förekom även något enklare besiktningsmönstringar, då mönsterherren skulle kontrollera att manskap, vapen och munderingspersedlar befann sig i bott skick samt att manskapet var väl exercerat. Vidare skulle de rekryter som anställts sedan senaste generalmönstring approberas (godkännas) eller kasseras. Vid mönstringarna kunde de enskilda korpralerna och soldaterna framföra sina önskemål. Det som där kommer till synes i mönsterrullornas anteckningar, är önskemål om att få avsked och eventuellt underhåll eller att få taga ett annat soldatnamn. Den soldat som fick avsked med underhåll kallades gratialist och noterades i rullan över gratialister.

Genom beslut av 1812 års riksdag infördes allmän värnplikt i Sverige. Beslutet fastslogs skyldigheten för de vapenföra männen i åldern 21-25 år att tillhöra hären samt underkasta sig 12 dagars övning. Är 1858 utökades övningstiden till 30 dagar fördelade på två år, år 1887 till 42 dagar. Är 1892 sattes övningstiden till 90 dagar och 1901 till 240 dagar. Fram till år 1872 kunde man leja annan i sitt ställe, därefter blev värnplikten fullt obligatorisk för de vapenföra i nämnda åldrar. Fr.o.m. år 1902 skulle hela indelningsverket avskaffas så fort ske kunde.

 

Antal kvarstående indelta soldater i Hälsinge regementet om 1920:

                             1902       1905       1910       1915       1920

Hedesunda              25           14           5             2             2

Livkompaniet           62           46           29           16           8

Fernebo kompani    60           36           15           10           9

Forsa kompani         69           42           20           10           10

Ovansjö kompani     57           35           16           8             5

Alfta kompani           51           34           21           7             7

Järvsö kompani        61           39           9             5             4

Arbrå kompani        72           51           29           12           10

Delsbo kompani      56           40           22            2             2

Totalt                     488          323          161          70           55

 

Hälsinge regemente 1684

Då indelningsverket började fungera 1684 var Hälsinge regemente ett fullt organiserat förband med åtta kompanier. Från början benämndes kompanierna efter cheferna:

  1. Överstens livkompani.
  2. Överstelöjtnantens kompani
  3. Majorens kompani
  4. Kapten Gustav Gyllentrosts kompani
  5. Kapten Baltzar Pilar von Pilchaus kompani
  6. Kapten Anders Kullons kompani
  7. Kapten Hindric Rotkirchs kompani
  8. Kapten Kristian Bruchners kompani

Från år 1692 kallades kompanierna:

  1. Livkompaniet
  2. Överstelöjtnantens kompani
  3. Majorens kompani
  4. Ovansjö kompani
  5. Alfta kompani
  6. Järvsö kompani
  7. Arbrå kompani
  8. Delsbo kompani

Regementsstaben omfattade överste, överstelöjtnant, major, regementskvartermästare, två präster, regementsskrivare, regementsbarberare (läkare) med tre gesäller samt regementsgevaldiger med tre profosser, översten, överstelöjtnanten och majoren var samtidigt även kompanichef för var sitt kompani.

Kompanistaben omfattade kapten (med undantag av tre kompanier), löjtnant, fänrik, fältväbel, sergeant, mönsterskrivare, förare, furir, rustmästare, två trumslagare och en pipare. Piparebefattningen drogs in 1721. Manskapet tillsammans 150 man, var indelade i sex korpralskap om en korpral och 24 man.

Korpralerna och soldaterna hade dels ett regementsnummer 1-1200 och dels ett kompaninummer 1-150. Hedesundasoldaterna hade sina platser i överstelöjtnantens kompani (som från slutet av 1700-talet kallades Fernebo kompani). Majorens kompani kallades senare Forsa kompani.

Knektehållet i Gävleborgs län 1684
Roteindelningen som fastställdes 1684 fick nedanstående fördelning mellan socknarna i Gästrikland-Hälsingland. Uppställningen visar ansvarig socken med tilldelade soldatnummer inom respektive kompani.

 

Hälsinge regementes livfana och en karolinsoldat.

  1. Livkompaniet
    Bollnäs (74) 1-24
    49-95
    145
    147-148

Hanebo (40.5)                        25-37
96-121
146
149

Järvsta (28.5)                         38-48
121
122-137
150

Mo (7)                                   138-144

  1. Fernebo kompani
    Hedesunda (59) 25-72
    103-108
    140
    142-143
    146-147

Torsåker (25)                         1-24
145

Årsunda (22)                          121-139
141
144
150

Österfernebo                          73-102
109-120
148-149

  1. Forsa kompani
    Bergsjö (37.5) 25-48
    91
    99-107
    121
    134
    146
    149

Bjuråker (18.5)                       115
117-120
122-132
136-137
150

Forsa (59)                              1-24
49-72
74-81
145
147-148

Hassela (9)                            97
109-114
116

Ilsbo (9.5)                             133-135
138-144

Norrbo (16.5)                         73
82-90
98
137

  1. Arbrå kompani
    Arbrå (49.5) 25-48
    49-71
    97
    147-148

Järvsö (41)                            86-96
98-120
122-126
149-150

Mo (20.5)                              49
73
121
127-144

Rengsjö (25)                          2-24
145-146

Undersvik (14)                        1
72
74-85

  1. Ovansjö kompani
    Ockelbo (51) 25-48
    88-96
    98-113
    146
    149

Ovansjö (66)                          1-24
49-87
145
147-148
97

Torsåker (33)                         114-144
150

  1. Alfta kompani
    Alfta (78) 1-25
    49-97
    121
    146-148

Bollnäs (29)                           116-120
122-144
150

Ovanåker (43)                        26-48
98-115
145
149

  1. Delsbo kompani
    Bjuråker (24) 30-35
    110-120
    122-126
    146
    150

Delsbo (93)                            1-29
49-109
121
145
147

Ljusdal (33)                           36-48
127-144
148-149

  1. Järvsö kompani
    Färila (41) 98-135
    138
    149-150

Horndal (8)                            136-137
139-144

Järvsö (55)                            1-24
49-77
145
147

Ljusdal (46)                           25-48
78-97
146
148

 

Sammanfattning

Socken                  Antal soldater

Alfta                       78

Arbrå                      49.5

Bergsjö                   37.5

Bjuråker                 42.5

Bollnäs                    103

Delsbo                     93

Forsa                       59

Färila                       41

Hanebo                  40.5

Hassela                   9

Hedesunda            59

Horndal                   8

Ilsbo                        9.5

Järrsta                   28.5

Järvsö                    96

Ljusdal                   79

Mo                         27.5

Norrbo                   16.5

Ockelbo                  51

Ovansjö                  66

Ovanåker               43

Rengsjö                  25

Torsåker                 58

Undersvik               14

Årsunda                  22

Österfernebo         44

Summa                  1200 soldater

 

 

Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt

Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Delsbo
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78

Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra

Tack för ditt besök!

Sammanställt av Åke Nätterö


Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel. 0653-60062

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *