Klimatet

Enade forskare säger att världen står på tröskeln till en miljökatastrof. För några är detta redan en realitet. Ska vi bara fortsätta som om ingenting hänt – eller ska vi göra vad vi kan för att rädda det som våra barn och barnbarn ska ta över?


Det saknas mod hos våra politiker. Mod att fatta obekväma beslut. En politiker som går emot sina väljares vinstintressen riskerar sitt jobb. Pengar och vinstintressen går före det som är bäst för landet, människor och för miljön. Så länge den inställningen är rådande kommer vi fortsätta att mot en katastrof.

Vi som vuxit upp med vedspis och utedass, där vatten- och slaskhinkar fick bäras in och ut, ser att vi fastnat i ett ekorrhjul där allting går runt, runt, fortare och forftare utan eftertanke och konsekvent tänk.

Nu när vi fått det så bra, borde vi väl vara nöjda?  Nej, vi vill ha högre avkastning, bättre bilar, senaste telefonmodellen, smartare vitvaror, modernare kök, mysigare badrum, större båtar, nyaste modet, mera prylar etc, etc. Sunt förnuft säger att detta kan inte fortgå i det oändliga. Jordens resurser är ändliga, samtidigt som den ska räcka till en altmer ökande befolkning.

Naturfolken har i alla tider värnat om miljön. De visste att det som händer nu kunde hända.

Finns det ingen gräns där vi kan känna oss nöjda? Varför måste allting gå fortare och fortare? Varför måste haven damsugas på fisk? Varför måste skogarna skövlas? Varför skjuter vi de vilda djuren för vårt höga nöjes skull?

En sann djurvän var Per Erik Storm i Slättjärn Bjuråker som räddade övergivna älgkalvar

Hur kan det vara tillåtet att få skövla skogen med stora kalhyggen som följd, där varken djur eller mäniskor kan vistas. Vart har alla skogvaktare tagit vägen. De som berättade hur skogen skulle skötas och vilka frötallar som skulle bevaras för ett hållbart skogsbruk.

Vad kan vi göra för att förhindra en mijökatastrof?

Kalhyggen – skövling av skogen påskyndar en miljökatastrof

Läs hur stolta vi var när vi fick visa upp vår skog vid skogsexkursionen 1931.

Läs vad skogsstyrelsen säger nu, eller Wärldsnaturfoneden WWF.

Det saknas ett konsekventtänk i besluten. Varför frågar inte reportrar efter konsekventanalyser när de intervjuar beslutsfattare?

Vilka ska vi lyssna på!  Våra politiker eller oberoende forskare?

Det är klart att vi går mot en förränderlig tid, men någon undergång är det inte fråga om

Var finns alla artister som står upp för miljön?
En var i alla fall Evert Taube med Änglamark.


Så skör är vår demokrati.


Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan

Två kritiska tänkare är Stefan Sauk. och Björn Gillberg.


Lyssna Stefan Sauknär han efterlyser mer konsekventtänk eller
när han filisoferar över skjutningar och gängkriminalitet.


Lyssna på Stefan Sauk om vindkraftpark


Om politiker av Stefan Sauk.


Om valet av Stefan Sauk. fortsättning … .


Om lögnen kring kärnkraften, av Stefan Sauk.


Det finns många inlägg av Björn Gillberg, lyssna på det här, eller på det här om miljötrams.


Björn Gillberg – krisen är här


Björn Gillberg, om elslukande storföretag.


Elbilar är en miljö- och klimatbluff, Björn Gillberg


Greta Tunberg hon säger att vi måste lyssna på forskarna.


Jordens undergång. Utbildning/kurs Uppsala Universitet


Timbro, tankesmedja skriver, För vems skull räddar vi planeten?


Golfströmmen enl. Wikipedia


Amasonas regnskog, enl Wikipedia


Se filmer:

Rädda regnskogen. Här finns många filmer


Golfströmmen.


Se smältande isar.


Mer smältande isar.


Mer om smältande isar.


Vad händer under Antarktis isar?


Klimatförändringarna vid Antarktis.


Står vi inför en klimatkollaps?


Om bomullstillverkningen, Naturvårdsverket


Om plastens inverkan på miljön.


Hur påverkar plast klimatet.


Nackdelar med elbil.


Vindkraftens miljöpåverkan.


Göra egen el med vindkraft.


Ogrön vindkraft.


Vindkraft räddning eller fördärv?


Forskare: All kalhuggning måste stoppas.


Tipping Points:


Tipping Points:

FN-rapport visar att den globala uppvärmningen är akut

De närmaste åren är helt avgörande för att undvika katastrofala klimateffekter. Det visar FN:s klimatpanel IPCC i sin specialrapport från 2018. Rapporten gör det akuta läget ännu tydligare än vad som tidigare varit känt: redan vid 1,5 graders uppvärmning kommer följderna bli allvarliga, och ju större uppvärmningen blir desto värre blir konsekvenserna. Än så länge kan det gå att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader, men det krävs att utsläppen minskar – radikalt. 

Världens länder har lovat att begränsa uppvärmningen till väl under 2 grader, med siktet inställt på att inte överstiga 1,5 grader. Den här överenskommelsen regleras sedan 2015 av Parisavtalet. Mellan åren 2015 och 2018 arbetade FN:s klimatpanel IPCC, på uppdrag av länderna bakom Parisavtalet, med att ta fram en rapport som visar hur stora skillnader världen står inför vid en uppvärmning på 2 respektive 1,5 grader. Rapporten presenterades i oktober 2018, och nu har vi en tydlig bild av de förändringar som behöver göras för att klara respektive mål.

 Sammanfattningen av IPCC:s specialrapport från 2018 hittar du här.


2 graders uppvärmning är inte ett säkert mål

Rapporten visar att en global uppvärmning på 2 grader inte kan anses vara en acceptabel gräns eftersom följderna är ännu allvarligare än forskarna tidigare trott. Redan vid 1,5 graders uppvärmning är följderna enorma, men 2 graders uppvärmning innebär dramatiska konsekvenser för ekosystem, människor och andra arter. Varje tiondels grad spelar roll.

Vad händer vid 2 graders uppvärmning?

Vid 2 grader riskerar många fler att bli utan mat på grund av minskade skördar, mer än 99 procent av världens korallrev kommer sannolikt att dö och i Sverige drabbas bland annat skogen mycket hårt.

Om vi däremot lyckas med en begränsning till 1,5 grader innebär det dramatiskt minskade risker för majoriteten av världens växt- och djurarter än vid 2 graders uppvärmning. Det skulle också betyda en 10 centimeter lägre havsnivåhöjning än vid 2 graders uppvärmning, vilket kan vara direkt livsavgörande för miljontals människor som lever längs kuster eller på lågliggande öar. Dessutom minskar risken för så kallade tröskeleffekter då jorden själv sätter igång processer som förvärrar uppvärmningen ännu mer.

2 grader är alltså inte en säker nivå, och vi måste göra allt vi kan för att klara det skarpare målet om 1,5 grader.

 En omställning som aldrig tidigare skådats

Rapporten visar att det fortfarande finns en liten möjlighet att kunna begränsa uppvärmningen till 1,5 grader – men bara om vi minskar våra utsläpp radikalt i alla samhällssektorer inom de närmaste tio åren och satsar på att skydda våra ekosystem som kan ta upp och lagra koldioxid.

I rapporten trycker IPCC på att målet endast kan nås om det sker en helomställning av alla sektorer. Och det måste gå i en takt som aldrig tidigare har skådats. För att lyckas med det räcker det inte med att satsa på ny teknik, stora livsstilsförändringar krävs där såväl matproduktion och konsumtion som hur vi reser och förflyttar oss ställs om.

Klimatpanelen menar också att det finns en fara i att sätta sin tilltro till tekniker som handlar om att fånga in koldioxid från atmosfären, och understryker vikten av att satsa på att skydda och återställa naturliga ekosystem som skogar.

Hög tid att politikerna håller vad de lovat 

Just nu finns det ett katastrofalt stort gap mellan vad världens regeringar planerar att göra och vad som behöver göras för att löftet om att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader ska infrias. De bidrag som presenterades vid Parisförhandlingarna, inklusive EU:s åtagande att minska utsläppen med minst 40 procent år 2030, skulle i bästa fall bara begränsa uppvärmningen till omkring 3 grader – det vill säga en global katastrof.

Världens länder måste använda rapportens slutsatser för att stärka sina klimatmål. Sverige har hittills varit pådrivande för att EU ska höja sitt klimatmål och minska utsläppen, och måste fortsätta vara det.

Förbud mot fossila bränslen

I Sverige behöver utsläppen nå noll senast 2030. För att det ska lyckas måste ansvariga politiker snarast besluta om ett förbud mot att använda fossila bränslen efter 2030, och fasa ut de fossila subventionerna.

Om vi ska klara klimatutmaningen och undvika en akut klimatkris krävs modiga politiska beslut som prioriterar klimatet – på riktigt.


Forskning om framtiden, Vetenskapsrådet


Förenta Nationerna, och deras miljömål.


NaturvårdsverketOm miljömålen 


Om kalhyggen, Naturskyddsföreningen


Klimatet i framtiden, Naturvårdsverket


Om skogen, Artdatabanken


Klimatförändringarnas konsekvenser. Världsnaturfonden  WWF


Greenpeace ger 5 tips på vad du kan göra för klimatet


Arktis-isarna smälter Greenpeace


Hoten mot Arktis-Naturskyddsföreningen


SMHI Bland annat om Chemtrails

Klimatforskning och experterna, Chalmers


Naturvårdsverket om vindkraft


Batteritillverkning, skogen, miljön, elbilar, mängder av artiklar


Alternativa drivmedel, Transportstyrelsen


Grön omställning – Tillväxtverket

Filosofiska frågor

Mer om Djupa staten


Katastroffilmer, Wikipedia


Världens undergång, enligt Jehovas vittnen. De har haft flera sådna förutsägelser tidigare


Yttersta tiden, enligt religionerna, Wikipedia


Yttersta domen enl. Wikipedia


Religionskunskap, vad säger världsreligionerna?


Jordens undergång, har förutspåtts många gånger men aldrig inträffat


Profetior om framtiden


Tjärnobylolyckan En profetia ur Bibeln som slog in 



Folk skall resa sig mot folk och rike mot rike. Luk 21:1-28 Bibeln.se


Matteus 24. Om Jerusalems förstörelse och Jesu återkomst. Rundeberg


Uppenbarelseboken, Wikipedia

 

Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt

Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78

Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra

Tack för ditt besök och välkommen åter!

Sammanställt av Åke Nätterö


Till toppen .

Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *