Västansjö del 3

Dellenportalen har samlat uppgifter Västansjöfrån intervjuer, böcker, fastighetspapper och i olika arkiv.

Allt material i den här artikeln är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.

---

Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. Nu kan du söka vad du vill i sökrutan upp till höger eller ner till vänster, beroende på vilken dator du har.

---

Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan

 

Västansjö del 3

 

Väg 305 utgör gränsen mellan del 2 och del 3

 

[stextbox id=”info”]

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Tre hus uppe på höjden
15
17
19
Fortsättning på Sågvägen
223. f. d. Godtemplarhuset Anders Bergström
224. Göte Långström
226. Majvor Dahlberg.
232. Tomtens Malin Hansson o Andreas Tärnström
F d Ångsågen
238. Tvätteriet
242. f d Lars Göran Karlsson. Nu sonen Micael
Ljusdalsvägen
529. Frankens på Mon
527. f d Törs. Magnus och Sandra Sundell
525. Eva och Jorma Kykyri
521. f d Wallners Nu Bergsteinn Asbjörnsson
520. Addes
512. Olas, Sture Fredin
511. f d kommunhuset
507. Sune Lund
508. Nirsans. Gunnar o Agneta Berglöf
601. Gök-Olle
603. f d Järnhandeln
605. Nordlöfs
607. Per Johans. Östen Sundberg
606. Macken
615. Unas/ Dellenro. Pär o Sophie Nordin
621. Lilian Margareta Brun
Svågavägen
2. Bertil Olsson
4. Martin Tano
6. Ulla o Åke Nordin
8. Anna Bergström
5. Elvy Leek
10. Hemvärnsgården
Sandbölevägen
1. Elov Perssons åkeri, Gök – Olles skrot
3. Friggesunds Folkpark / Milsten

[/stextbox]

 

 

Tre hus uppe på höjden eller Oasen

Vem vill inte bo centralt och ändå helt avskilt? Här finns den oas som många söker. Knappt 100 meter från den brusande 305 an finns här tre charmiga södersolvända fastigheter med egen storskog strax bakom. Varför inte kalla området för oasen?
Det var Jonas Dahlström som sålde tomterna till de här tre husen.

 

Västansjö 15.

Fritidshus som ägs av Carina Olofsson i Stockholm. Det var hennes far Åke Westerberg från Bricka som 1969 flyttade hit ett hus från Sveaborg i Hedvigsfors.

 

Västansjö 17.
3:18
Bofasta är Åke Johansson född 20/1 1934 med hustru Karin född Hedman från Ängebo född 22/9 1941. De köpte tomten av Åke Hägg 1988.
Nya ägare till fastigheten våren 2012 är Elsa Ing-Britt Olsson och Bernt Olsson född 9/1 1941

Hösten 2023 blev Jan Harry Blomqvist ägare till fastigheten. Han bodde tidigare i Åkersberga

 

Västansjö 19, Sirisbo

Fritidshus, som ägs av Stig Göran Björkman från Järfälla
År 1967 fick paret Arne och Siri Björkman köpa tomt av Jonas Dahlström. I köpet ingick även en gammal bakstuga som fanns på en gård i Lia. Vid den här tiden ägde Dahlström hemmanet Svedars i Lia och där fanns både smedja och bakstuga. Smedjan finns vid gård 106. Därför är det troligt att även bakstugan kom därifrån. Stugan plockades ner och flyttades hit till Västansjö.
Arne Björkman var född i Uppsala 24/5 1923
Gift 21/4 1845 med Siri född i Stockholm 21/8 1925.
Två barn:
Stig Göran 8/12 1945 Bosatt i Järfälla Han svarar för huset idag och har hjälp mig med uppgifter.
Edvin Jörgen 13/2 1954

1980 köpte Björkmans ett timmerhus i Bricka som den nu bortgångne Elof Ström märkte ner och byggde upp och ihop med den äldre stugan som stod här.
Efterforskning bland äldre boende i området, framförallt byggnadssnickaren Erik Norin i Bricka född 1923, kunde berätta att det hus som blev flyttat från Bricka var byggt i timmer i en och halv våning med kallvind. Huset stod intill gamla landsvägen bakom gården Gummens i Bricka. Gammalt tillbaka kallades huset för Per-Ors och den siste som bodde där hette Erik Lindqvist. Ättlingar från Amerika har varit på platsen och letat efter huset, berättar Björn Olofsson som bor på gården Gummens sedan 1982. Funna köpehandlingar visar att alla antaganden varit riktiga.
På den tiden det fanns vandringslappar hade det besökt stugan och i ett obevakat ögonblick hade en liten lappojke ramlat ner i vattenkällan och drunknat. Troligen ville han bara spegla sig i vattnet och då lutat sig för långt fram så att han fallit över ända, berättade grannen i Bricka, Erik Norin.

Anm. Den källan, Lapp-källan kallad, ligger på Konsik vid Våtmor och inte vid Gummens.

 

 

Fortsättning längs Sågvägen 

Västansjö 223 f. d. Godtemplarhuset
8:9
Huset byggdes omkring 1914.

1903 bildades IOGT – logen 3137 Dellens Borg
Så här beskrivs godtemplarhuset i boken, Arkiv – och föreningsinventering i Bjuråker.
Huset var litet, byggt i liggande timmer och rymde i samma plan en sal samt en vaktmästarbostad på ett rum och kök. Ingången ledde in i salen och bestod av en dubbeldörr mitt på den sydvästra långsidan, husets nuvarande baksida. Salens innerväggar bestod av bara timret och huset är dragit. Lokalen användes bl. a som biograf – och konsertlokal och hyrdes av pingstvänner och Jehovas vittnen.
1937 nyinvigdes godtemplarhuset efter reparation.
Idag (1989) är huset klätt med stående träpanel och har plåttak. Entrén är flyttad till nordöstra långsidan och ryms i en liten utbyggnad. Ägare till huset Elof och Britt Silfvernagel
Slut citat.

I början av 1950 – talet såldes huset till Johan Persson.
41A31 Johan Persson född 17/7 1903 i Segrens i Tjärna 1, nuvarande Sundells. Han avled 21/11 1978. Gift 9/6 1940 med Ester Olsson född 1/1 1909 i Norrhavra, Bjuråker.
Barn:
Brita 6/2 1931 Silfernagel. Hon är nu bosatt i Stockholm
Per Mandor 22/2 1932 – 29/3 1932

Dottern Brita Persson född 6/2 1931 Gift 6/10 1956 med Elof Nilsson från Bergsjö född 5/6 1928. Bosatta i Högalid i Stockholm. Bakgrunden till namnbytet är inte känd, men när maken avlider 21/4 1997 bär han efternamnet Silfvernagel.
Två barn:
Peter Nilsson. Närmare uppgifter är inte kända.
Susanne Silfvernagel född i Stockholm 27/11 1960. Hon är bosatt i Hägersten

Ägare sedan 2009 är Anders Bergström född 2/9 1981, son till Ulf Bergström i Dalänge

Festplatsen
I skogen, ovanför huset låg festplatsen i Västansjö. Där gick det livligt till berättar Olle Wengelin

F d Dellens – Borg. Västansjö 223, våren 2015

 

 

Västansjö 224

8:12

Utbyggbara fritidshus för året-runt-bruk

Ny bostadsgiv vid Norrdellens strand
HT 10/11 1973 pH

 
Mellan de båda fritidshusen i Västansjö Bjuråker, som byggmästare Lennart Brolin kommer att visa även lördag och söndag ser man ut över norr-Dellen.

 
Vi har tittat in i vardagsrummet och längre bort ligger två sovrum. På drygt 50 kvm får man samsas så det är inga stora ytor, men det går bra att bygga till när ekonomin tillåter.
Första ägare av huset var Eskil och Gunvor Brun

43B10 Eskil Brun född 11/8 1934
Gift 1/2 1958 med 26A34 Gunvor Nilsson från Ängebo, född 22/4 1925.
Dotter:
Sara Magdalena född i Njutånger 15/7 1966
Eskil avled 17/4 1984 Gunvor avled 30/1 1999.

Våren 1999 köpte Mats Medin huset efter Gunvor Brun

Mats Medin född 23/4 1969 och uppväxt i Friggesund.
2009 sålde Mats Medin huset och flyttade till Delsbo. Köpare och ägare till huset är nu Göte Långström från Stockholm.

Västansjö 224, våren 2015

 

 

Västansjö 226
8:11

Byggår 1973
1973 lät byggmästare Lennart Brolin från Norrbo bygga hus 224 och 226. Enligt reportage från nov. 1973, när husen är nybyggda beskrivs de som utbyggbara fritidshus för året runt bruk.

Ca 1973 – 1987
Förste ägare till fastigheten var byggnadsarbetare Olle Ågren.
Enl. Telefonkatalogen 1975, har de tel. 204 41.
Olof Ågren född i Harmånger 15/4 1906. Död i Hudiksvall 20/6 1992 Gift 17/8 1946 med Emmy Elisabet född i Öresunda, Ångermanland 10/7 1911. Död i Hudiksvall 21/3 1989.

Ca 1987 – 2003
År 1987. Hitflyttade från hus 242. 19H22 Hans Matsson född i Delsbo 13/5 1919.
Gift 1951 med Anna Hall född 3/10 1922. två barn, Roland född 14/3 1952 och Märta Kristina född 28/9 1957. De bodde här till 2003 då de sålde till nuvarande ägare Leif och Majvor Dahlberg
Sedan 2003 har Dahlbergs bott här. Lennart Dahlström * 26/5 1946 † 21/9 2024
Leif Dahlberg född 6/7 1958, uppväxt i Hudiksvall och Friggesund. Majvor född Nilsson är född 14/12 1948 och uppväxt i Ängebo och Forsa.

Västansjö 226, våren 2015

 

 

Tomtens med sågen i bakgrunden. Personer på bilden är troligen Jonas Larsson med dottern Kjerstin f. 1892, sonen Lars – Erik f. 1898, sittande dottern Elin född 1905.

Västansjö 232, våren 2015

Västansjö 232 Tomtens

8:13

Ca 1869 – 1879
Per Olof Pehrsson – Fredlund, bonde här i Mon 1, efter laga skifte kallad Västansjö 8. Handlingar visar att Per Olof Pehrsson – Fredlund sålde den här fastigheten till (29G16) Lars Nilsson från Västansjö 5, men var från 1861 måg och bonde i Tjärna 1. År 1898 säljer Lars Nilsson fastigheten till sin son och sonhustru (29G18) Jonas Larsson och Gölin Ersdotter.

---

24D6 Per Olof Pehrsson – Fredlund född i Nipen den 20/4 1845
Gift 29/3 1869 med Inga Christina – Fridström från Aggtjärn född 7/8 1844. Död 22/11 1873 (lungsot)
Anna Erina Fjällman född 30/10 1849 i Skellefteå. Vb. Emigrerat till Nordamerika 1879
Fyra barn
Per Erik 15/8 1867 Emigrerat till Nordamerika 1879
Inga Matilda 12/11 1871 – 30/6 1872
Olof August Theodor 7/1 1876 Emigrerat till Nordamerika 1879
Anna Lena 14/7 1878 – 9/11 1878
Hela familjen emigrerade till Nord Amerika 1879

Efter att ha förvärvat den här fastigheten 1879 kom troligen äldste sonen Jonas Larsson att gradvis få ansvaret för den. År 1891 lär ägaren Lars Nilsson ha flyttad en av sina fastigheter hem till sig i Tjärna, där den nu är den fastighetens huvudbyggnad. Köpehandlingar visar att samma år som sonen gifter sig 1898 fick han och hustrun köpa hemmanet 1500 kronor

Ca 1879 – 1946
29G18 Jonas Larsson född 10/12 1862, son till Lars Nilsson i Tjärna. Bonde i Västansjö 8,3. Död 18/2 1946. Gift 17/10 1891 med (7E13) Gölin Ersdotter född 5/3 1871, dotter till torpare E. Eriksson i Holmberg. Död 19/11 1932.
Fem barn:
Kjerstin 11/2 1892 Gift med Joel Krantz bosatt i flygelbyggnaden 232 B
Julia 18/10 1895 Gift med Carl Edvard Krantz bosatt i Västansjö 211
Lars Erik 25/6 1898 Sadelmakare Gift 1934 med Hilda Karlsson Bosatt i Ede, Delsbo
Elin 13/5 1905 Gift 1929 m (36N22) Lantbrevbärare Johan Thorén i Norrberg, Delsbo
Ivar 20/6 1912 Han övertog Esso – macken i Västansjö efter Jonnie Dahlström. Bos. i gård 206.

Till vänster Hjalmar Sundberg och tomt-Lars Jonsson

Dottern Elin och hennes barn Tage
Elin och Johan Thoréns första barn Tage Thorén föddes här den 10/7 1924. Han växte upp i Delsbo men 1937 flyttade han tillbaka hit till morfar och mormor. Han fick arbete här på järnhandeln där han blev kvar till 1946, då han flyttade till Rudolphis järnhandel i Delsbo. När han gick i pension hade han arbetat hela 52 år hos Rudolphis Järnhandel.

Yngsta barnet Ivar
Ivar Jonsson, Tomt-Ivar kallad, född här den 20/6 1912.
Gift 24/3 1945 med Eina Svedberg-Lindström född 26/12 1907 i Rogsta. Hon var tidigare gift 1929 och skild 1943 i Harmånger. Eina avled 30/6 1979, hon var då bosatt i Tå 717, Bjuråker. Tomt – Ivar avled i Friggesund 20/10 1991.
Hennes barn:
Inga Eleonora född 25/2 1928
Arve Antoney 26/5 1930 Erkänt duktig målare, skulptör och skribent. Bosatt i Näsviken

Ca 1947- 1951
6C16. Emma Törnblom/Larsson född i Norrhavra 28/6 1910. (Syster till handlaren Alrik Törnblom).
Gift 23/2 1930 med elverksföreståndare Alf Gustav Larsson född 22/12 1904 i Bergsjö. Han avled 30/6 1946. Efter makens död flyttade hustru och barnen hit från Hedvigsfors 1947 och flyttade härifrån 1951, då de flyttade till en lägenhet i f d mejeriets hus 137. Där bodde de till 1958 då de flyttade till en nybyggd lägenhet i Friggesund.
Fyra barn:
Julia Gustafsson 20/4 1930 Utflyttad till Stockholm 1947
Eskil Gustafsson 12/6 1932 Han är bosatt i Timrå
Ulf Gustafsson 8/11 1939 Han är bosatt i Näsviken
Anita Gustafsson 2/5 1943 Hon är bosatt i Venedig

Ca 1947 – 1974
Erik Larsson
Närmast kom Erik Larsson hitflyttad från gård 232 som han byggt och ägt tillsammans med Erik Myrsten. 1944 flyttade Myrsten till Åkerby och 1945 såldes huset till sömmerskan Anna Sundberg. Erik Larsson flyttade hit och köpte det här huset utav slaktaren stampen Erik Jonsson. Stampen (gårdsnamn från Delsbo) bodde troligen inte här, men han renoverade huset, bl.a. bytte han ut två blyinfattade fönster som flankerade ingången och den gamla ytterdörren som han skänkte Hembygdsföreningen (hembygdsföreningen var bildad men hade då ingen fast lokal). När de for iväg med fönstren och dörren ramlade den stora nyckeln ur och den har sedan dess funnits hos upphittarens son, Göte Berg. Trots efterforskning på forngården har dörren ännu hittats. Nyckeln finns tills vidare hos undertecknad.
21H16 Erik Larsson född 16/9 1899 i Ramsjö, Bjuråker. Sågverksägare i Ramsjö sedan ägare till sågen här i Västansjö. Gift 5/12 1926 och frånskild 1947 med Anna Cecilia Andersson född 23/6 1898 i Berge, Bjuråker.
Två barn:
19H23 Erik Astor Larsson 20/10 1928 (fosterson) Utflyttad till Hög 1944
19H23 Maj – Britt Larsson 1/2 1937 (adoptivdotter) Till Hälsingtuna 1946. Gift 1956 med Knut Gillbert Scherman. De flyttade till Gävle. Deras son Bo kom att bo kvar här med farmor och morfar.
1949 års telefonkatalog
Erik Larsson Bjuråker 61 Västansjö Såg & Hyvleri.

1954 inledde sågverksägaren Erik Larsson ett samarbete med Gotthard Ruckman om tillverkning av Spånit-tegel som Ruckman hade rätt till att tillverka. Det gemensamma bolaget hette:
SPÅNIT- & TEGELINDUSTRI
Ruckman & Larsson
Tel. Bjuråker 61 och Hedvigsfors 30

Syrebehandling av sågspån och tillverkning av Spånit-tegel gjordes i uthuslängan intill Erik Larssons bostad. Sågspånet blåstes från sågen över Ramån så att sågspånshögen låg ganska nära uthuslängan där tillverkning av spånit-tegel skedde.

Erik Larsson gifte om sig 27/1 1961 med Astrid Scherman född 7/6 1911 i Nora, Ångermanland. Astrid var en kvinna som gillade att köpa och sälja fastigheter därför kom de att bo på flera platser. Astrids son Knut Gillberg föddes i Ångermanland 23/2 1936. Han gifte sig 1956 med Erik Larssons adoptivdotter Majbritt och flyttade till Gävle där Knut Gillbert avled 26/7 1980. Deras son Bo Gilbert Scherman föddes 25/1 1955. Han kom att växa upp här, och avled i Hudiksvall i juni 1985
Erik Larsson avled i Frisbo den 14/2 1983. Hustrun Astrid avled i Arvidsjaur 28/8 1992.

Ca 1962 – 1970
Den här familjen hyrde den varmbonade övervåningen. De flyttade härifrån till en nybyggd villa i Friggesund. Flygelbyggnaden ägdes av slaktaren Erik Jonsson men där bodde ingen under den här tiden, förutom Hans Degerman som hyrde där under sommaren, berättar Ingvar. Hans Degermans far Axel Degerman hade förestått/förestod charken i slakteriet.

47F10 Ingvar Sallander född i Aggtjärn 28/2 1936. Gift 24/2 1962 med Britt född i Hudiksvall. 30/1 1938. Hon avled 18/12 2002
Två barn:
Ove född här 19/3 1963 Gift och bosatt i Högmyra i Moviken
Marie född här 12/7 1969. Hon är bosatt i Gävle.

Ca 1970 –
Ingvar Sallander berättar att sedan de avflyttat hyrde Per Persson – Leek övervåningen, troligen blev det bara en en kortare tid.

Ca 1948 – 1956
5H53 Sigge – telearbetaren Sigvard Eriksson född 1/2 1916, son till Tjärmans Per Eriksson i Friggesund (Västansjö 6.3). Han omkom tragiskt vid bete i en telefonstolpe där strömmen inte blivit frånslagen den 18/6 1947. Gift 3/5 1942 med 27A21 Edit Jonsson född i Ljusdal 29/9 1922. Inflyttad 1942. De bodde hos Tjärmans i Friggesund till 1948 då de hyrde en lägenhet här på nedre botten utav Erik Larsson som bodde i den andra lägenheten på samma våningsplan. Upptill fanns bara en kallvind säger Edit. Efter Sigges tragiska bortgång kom Arne Glad att bli sambo med Edit. 11A15 Arne Glad född hos Jossens i Slättjärn den 31/7 1926. Han kom till Törs som fosterson 1936.
1956 flyttade de härifrån till vita huset, Västansjö 121, där de hyrde övervåningen utav Olle och Anna-Lisa Wengelin som bodde nertill.
Två barn:
Lennart 27/4 1943 Bosatt i Bollnäs
Lillemor 23/9 1947 Gift Westerberg, bosatt i Friggesund

Ca 1974 – 1979
Axel o Märta Jonsson köpte av Erik Larsson
1974 slutade de med jordbruket i Moviken och flyttade hit. Jordbruket hade de drivit sedan 1963. Dessförinnan drev de ett arrende jordbruk i Fönebo.
7A13 Axel Jonsson född i Frisbo 16/6 1915 gift 17/4 1940 med Märta Henriksson född 15/9 1918 i Järse i Skärås
Två barn som då var utflugna.
Gunhild 14/9 1936 Gift Eriksson
Lilly 9/11 1942 Gift och bosatt i Stockholm
Axel avled 23/3 1976 och Märta flyttade till Henry Sundbergs gård i Stånka, i Moviken
Märta Jonsson sålde fastigheten för 60.000 kr till Gottfrid och Valborg Bergström.

Ca 1979–2002
När Gottfrid och Valborg Bergström flyttade hit tog deras son Ulf Bergström med familj över arrendejordbruket vid kyrkbyn som de drivit i 28 år.
Valborg gillade att baka hällbröd, och här fick hon verkligen göra detta i sin egen riktiga bakstuga som de byggde 1983.

Det krävs många tag med kaveln, innan kakorna är så som Valborg vill ha dem.
– Nu har jag fått mitt drömjobb att få baka i egen bakstuga. Jag har så många gånger sprungit runt i socknen och lånat andras bakstugor. Nu kan jag gå till egen bakugn och grädda mitt speciella Bjuråkersbröd.

Det är kö efter kakorna hos Valborg Bergström i Bjuråker
Båda bilderna ur HT 22 juni 1984 pH.
36A25 Gottfrid Bergström född i Dalänge, gård 551, den 16/12 1909. Gottfrid avled 11/2 1996. Gift 13/7 1941 med Valborg Jonsson från Syls, gård 138. Född i Stråsjö den 1/5 1919.
Deras fyra barn nedan, var vid den här tiden redan utflugna.
Ulla 8/4 1938 Gift Ryberg bosatt i Uppsala
Ulf 1/5 1942 Han äger fastigheten i Dalänge 551, där hans far växte upp.
Elisabet 21/4 1943 Gift Sedenberg bosatt i Lidingö
Erik Torsten 23/2 1945 Bosatt i Håcksta utanför Hudiksvall

2002 sålde Valborg Bergström fastigheterna Västansjö 8:7 och 8:10, till Maria Öst och Ronny Landstedt född 20/7 1952. Han är bosatt i Delsbo

Sedan 2004 ägs båda fastigheterna av Andreas Tärnström född i Järfälla den 3/9 1972 och Malin Hansson född 10/1 1972. Hon är uppväxt i Delsbo. Malin avled den 22 nov. 2016.

 

 

Västansjö 230, våren 2015

Västansjö 230 Tomtens flygelbyggnad

8.10

Pehr Pehrsson, Nirsar – Pehr var med när den här delen av gården blev ombyggd till bostad. Troligen var gården tidigare en uthuslänga med pig- och drängkammare i anslutning till ladugården som var vanligt förr i tiden. Själva ladugården låg troligen på nedanför och var sammanbyggd med den här övre fastigheten. Strax bakom den här gården, längs med vägen låg troligen den gård som blev flyttad till Tjärna, enligt vad man kan se på laga skiftes karta från 1882.

Ca 1914 – 1937
43A23 Joel Krans född 5/12 1886, son till stenarbetare C. E. Krans i Svedjebo. Gift 26/4 1914. Måg och bonde här i flygelbyggnaden Västansjö 8. Utflyttad 1937 och nämns då som stenarbetare i Hammarsvall i Delsbo.
29G18 Hustrun Kjerstin Jonsdotter född här i huvudbyggnaden den 11/2 1892. Utflyttad till Delsbo 1937, död 9/8 1938.
Två barn:
Gunborg 12/6 1914 Gift 1941 med Erik Edvin Eriksson bonde i Långede i Delsbo
Hanna 27/6 1916 – 21/3 1924

Ca 1937 – 1947
36G60 Pehr Eriksson född 26/4 1879 i Gröndal, Bjuråker. Död 18/5 1949. Bosatt i Änga sen i Västansjö 8.3 Blom –Olles gård 306. Gift 30/12 1933 med Emma Jonson född i Ängesholm 20/7 1885.
Tre barn:
Olga 18/10 1906 styvdotter
Brita 28/3 1912 styvdotter
Karin 4/8 1916 Gift med Axel Norling. Bosatt i Västansjö 209

I mitten av 1940-talet var slaktaren Erik Jonsson, Stampen kallad (gårdsnamn från Delsbo) ägare till husen. I samband med renovering av det gamla bostadshuset gav han bort två blyinfattade fönster som flankerade husets ingång samt husets gamla ytterdörr. Mottagare var Lata, eller Nona Jonsson som samlade ihop gamla saker till Hembygdsföreningen. Nyckeln till dörren ramlade ur och blev kvarliggande på marken. Per och Hilma Berg tog reda på nyckeln som sedan dess har den funnits hos upphittarens son, Göte Berg. Trots efterforskning på forngården dörren ännu hittats och nyckeln finns tills vidare hos undertecknad.

Ca 1947 – 1961
De flyttade hit från gård 209 där de bott sedan omkring 1933 – 34 säger sonen Göte som föddes där. Fadern Per Berg tillhörde flottningen på sommaren och arbetade i skogen på vintern.
28G22 Per Berg född 29/8 1904 i kyrkbyn, Bjuråker. Död här 9/10 1950. Gift 14/6 1936 med Hilma Wik född i Gnarp 29/9 1892 .
Två barn:
Johan Erling 18/10 1919 Utflyttad till Njurunda 1942
Göte 19/8 1934 Gift och bosatt i Delsbo. Han började arbeta vid slakteriet i Västansjö 1952. Under många år körde han slaktarbilen runt om i byarna i Bjuråker. När han kom till Delsbo fortsatte han att arbeta hos slaktar Pettersson. Han kom också att bo med familjen i lägenheten som låg ovanför slakteriet. Totalt har jag jobbat inom den branschen i 30 – 35 år säger Göte.

Under tiden 1962 – 1970
Under sextitalet ägdes ännu flygelbyggnaden av slaktaren Erik Jonsson men det bodde ingen här under den här tiden, förutom arbetsförmedlaren Hans Degerman som hyrde här under somrarna, berättar Ingvar Sallander. Hans Degermans far Axel Degerman hade förestått/förestod charken i slakteriet.

Sedan 2004 ägs båda fastigheterna av Andreas Tärnström född i Järfälla den 3/9 1972 och Malin Hansson född 10/1 1972. Hon är uppväxt i Delsbo.

Västansjö 230, våren 2015

 

 

Ångsågen på 1920-talet

F d Ångsågen, våren 2015

Ångsågen

Det var Erik Olsson från Hästnäs, Hessan kallad, som byggde sågen. Han kom till Törs som måg och gifte sig där med Kjerstin Larsdotter 1896. Västansjös äldre såg låg i Rambäcken och finns inritad på 1882 års laga skiftes karta och kallas där för övre sågen. Den hade troligen tjänat ut när den här sågen blev byggd. Samma sak var det nog med det skäktverk som låg här och som Hessan lät riva för att ge plats åt sågen. Sågen drevs från början av ett stort vattenhjul för att sedan övergå till ångmaskindrift som var mer tillförlitlig.
Arve Antoney Lindström är född 26/5 1930 och uppväxt i Västansjö och bosatt i Näsviken. Han berättade att han arbetade här vid sågen 1946 som då ägdes av Erik Larsson. Då var det ett stort vattenhjul som drev sågen säger Arve.
Olyckan vid vattenhjulet
Medan det ännu var ett vattenhjul som drev sågen hände en tragisk olycka. Omkring 1910-11 lekte några barn vid vattenhjulet och Valfrid Backman som hade fått en ny blåblus råkade fastna med denna så att han följde med vattenhjulet upp och hans ben slog då emot en bjälke med sådan kraft att benet gick av. Valfrid Backman sedermera en färgstark folkskollärare fick gå med träben resten av sitt liv.
Ångsågen
I början av 1920-talet gick det att köpa andelar i Västansjö Ångsåg. Som bevis på delägarskap fick innehavaren ett numrerat vackert aktiebrev med antalet andelar angivet. Sågen blev en stor framgång som gav arbete åt många ortsbor.
Maskinist på ångsågen var Viktor Fredin.
Troligen var det i mitten av 1920-talet som Hessan sålde sågen till trävaruhandlare Elis Hägerstrand. Han byggde hus 511 på andra sidan åkern där han bosatte sig. Elis Hägerstrand avled 1935.

---

---

Omkring 1946 togs sågen över av sågverksägare Erik Larsson från Ramsjö. Han var bosatt i Tomtens, huset bredvid. Där kan du läsa mer om honom.

Tillverkning av Åsbergs stolar
Omkring 1970 när hälsan för Per Andersson i gård 242 börjar försämras gör Erik Larsson en egen uppsättning mallar för att hjälpa Per Andersson att tillverkar Åsbergsstolar när så behövs. När Per Andersson avlider i sept. 1976 har Erik Larsson redan tagit över all tillverkning av Åsbergsstolen och flyttat verksamheten till affärshuset i Strömbacka. Där bor Erik och Astrid på övervåningen medan stoltillverkningen sker i gamla butikslokalen i gatuplanet.

1977 börjar Eva Löfgren som lärling hos Erik Larsson i Strömbacka och 1978 blir hon erbjuden att köpa rörelsen vilket hon också gör och ännu framgångsrikt håller på med i Långmors gamla skola, i Bjuråker. Läs hela historien om Åsbergsstolen.

Olyckan vid sågen
En tragisk olycka inträffade 1952 när Eskil Krantz kapade av sig halva handen. Edit Eriksson berättar att när han skulle köras till doktorn sprang någon in och letade reda på den avsågade halvan och när jag såg den var jag nära att svimma säger Edit. Det var bara tummen som blev kvar av handen.

Sedan 1982 är det bara maskinhuset som minner om var sågen har legat.
Bilder och minnen berättar:
Mellan maskinhuset och Ramman låg sågen och hyvleriet. Sågbyggnaden var bredare än den fasta marken. Långsidan mot Ramman vilade därför på stolpar ett stycke ut i slänten. Den stora mängd sågspån som det alltid blir vid en såg, blåstes genom ledning över till andra sidan Rambäcken. Där i slänten på den södra sidan om ån låg sågspånshögen.
Från landsvägen gick en trappa upp till sågen. Längden på sågen var kanske 30 meter eller mer. Den sträckte sig ett stycke bortom maskinhuset där en bana med räls ledde ut till brädgården. Rälsen var uppskattningsvis 60 – 70 meter lång och gick i riktning mot hus 511, f d kommunhuset. Virket staplades för torkning i så kallade stabbar som var flera meter höga. Två man tog hand om det sågade virket. På vagnar sköt man virket fram till stabbarna, där det skulle det bäras upp och läggas korsvis så att stabbarna blev stabila. När stabben blivit tillräckligt hög, ca 5-6 meter blev den försedd med ett snedtak. Brädstabbarna låg på båda sidor om rälsen.

Timmeravlägg
Det timmer som skulle sågas lade man upp i vältor på båda sidor om Sågvägen, både framför och i backen ovanför sågen. Fram till sågen rullades stockarna på utlagda slanor. Ulf Bergström i Dalänge berättar att han som liten fick följa med sin pappa när han körde timmer från Ramsjö ner till sågen. Då var det timmeravlägg på täkten söder om Ramman. När virket skulle sågas vinschades timret fram under bron och upp till sågen berättar han. Bron var troligen högre då.
Arne Glad berättar att han arbetade på sågen på 60-talet. Vi var kanske 4-5 man som arbetade där. Två man var på brädgården, två man skötte cirkelsågen och en såg till att mata fram timret.

Sågen förstördes genom brand 1982

 

Foto: Ulla Fredin. Syllrester efter spåret till brädgården.

På åkern bakom sågen var brädgården. Bild från våren 2015

 

 

Verkstan, våren 2015

238 Såg o Hyvleri – Tvättinrättning – Verkstad

Det var Hilding Persson som 1950 byggd de här lokalerna. Här bedrev han sin såg och hyvleriverksamhet. Han tillverkade bl.a. bärlådor och skaft till barkjärn. 1957 köpte han Hök-Erskes gård i Ramsjö där han bedrev jordbruk med inriktning på fåravel. Jordbruket såldes 1973 då de köpte en villa i Friggesund. Samtidigt nystartade han sitt sågverk med hyvleri här i Västansjö som kom att heta Bjuråkers Trä, som han sedan sålde 1988 när han gick i pension.

Så här såg det ut när Hilding Persson och hans pappa Per svarvade träskaft till barkjärn. Barkjärnskaft svarvade Hilding i tusental och försäljningen gick i höjden när järnhandlare Helge Rudolphi tog hand om dem. Då spreds Hildings skaft över hela landet, På många av skaften satt Allan Nordlöws smidda barkjärn med ”gott bett”.
Det gick bar ända till barkmaskinen kom då tog det snabbt slut, berättar Hilding. Ett barkjärnsskaft var inte vilken träpinne som helst. Skaftet och konan skulle vara av kvistfri fura och med en knopp av björk. Allt för att hålla för påfrestningarna.

Miljoninvestering ger nytt byggvaruhus i Bjuråker

HT 21 oktober 1988 Jan Olsson

Hilding Persson i samtal med Dellen Träs platschef Bengt Malmén. Efter övertagandet har investeringar gjorts för en dryg miljon kr. Ett byggvaruhus i mindre skala.

Utställning av gamla stolar vid Hembygdsföreningen i Färila
Så löd rubriken i en tidningsartikel från den 23 juli 1966. Stolsnickaren Per Andersson från Västansjö i Bjuråker berättar att Åsbergsstolen tillverkats i tre generationer från 1831.
” En stol håller Er livstid ut ” lovar mäster Andersson.

Bakgrund
1962 håller Per Andersson på att ta isär en Åsbergsstol som han tänker rita av för att kunna börja tillverka den. Han vill ha något att göra nu när han blivit pensionär. I taxi kommer ”Tomtas Olle” – Olle Jonsson från Stråsjö. När han ser detta berättar han för Per att originalmallarna efter ”Åsbergan” finns hos Sjöses i Skärås. Detta har taxichauffören Sigvard Jonsson berättat.
Senare åker Per Andersson tillsammans med Albin Allse´n till Sjö-Jonke i Skärås där han får köpa alla mallar och verktyg efter ”Åsbergan”, Anders Åsberg
Omkring 1970 börjar Per Anderssons hälsa att försämras. Närmaste grannen sågverksägaren i Västansjö Erik Larsson gör en egen uppsättning mallar och hjälper Per med tillverkning när så behövs.
Efter många hårda prövningar avlider Per Andersson i sept. 1976.
Erik Larsson hade nu redan tagit över all tillverkning av Åsbergsstolen och flyttat verksamheten till affärshuset i Strömbacka. Där bor Erik och Astrid på övervåningen medan stoltillverkningen sker i gamla butikslokalen i gatuplanet.

1977 börjar Eva Löfgren som lärling hos Erik Larsson i Strömbacka och 1978 blir hon erbjuden att köpa rörelsen vilket hon också gör och ännu håller på med i gamla skolan i Långmor, i Bjuråker.

Originalmallar
Tyvärr har flera originalmallar försvunnit men ritsmått, hyvlar och en gammal blyinfattad klubba av älghorn liksom ett bryne av kåda har bevarats och skänkts till Bjuråkers Hembygdsförening av Elsa och Hilding Persson.

Sommaren 1988 sålde Hilding Persson sin såg och hyvleriverksamhet i Västansjö. Det nybildade företaget Dellenbygdens Trävaru AB i Västansjö, företrädda av familjen Friberg i Tyresö utanför Stockholm. I bolaget satt två unga bröder Lars – Ove Friberg född 1966 och Bengt – Sture född 1962. Bakom sig hade de fadern Lars – Erik Friberg vilken inte formellt var ägare till något av familjens sex företag. 1989 var ett turbulent år med anklagelser och motanklagelse med braskande tidningsrubriker. Bröderna Friberg kom att bo i det här i huset omkring ett år, men sedan var karusellen över och konkursen med sågen ett faktum.
1990 köpte Lars-Göran Karlsson gård 242 med tillhörande industrilokaler.

---

HT den 8 september 1990 Jan Olsson

Ny verksamhet i Dellenträs forna lokaler

Bosse Bergman och Sören Stenberg – de bildar Steber Gallringsteknik AB.
Läs om deras patent på Fyrhjulsdriven Skördare.
De har etablerat sin verksamhet i f.d. Dellenträs lokaler där de bygger om bandgående miniskotare och skördare till separat hjuldrift.
Dellenträs forna lokaler som nu ägs av Lars-Göran Karlsson, står nu under förvandling. De stora lokalerna är under ombyggnad för att ge plats för ett nybildat och ett företag som utvidgar efter flytt från Delsbo. Steber Gallringsteknik AB med Sören Stenberg och Bosse Bergman, är ett relativt nybildat företag som nu förlägger sin verksamhet till Västansjö. Där kommer de att vara sysselsatta med att utföra ombyggnad av bandgående miniskotare och skördare till separat hjuldrift.
Denna ”minimaskin” för skogen försågs från början med band. Driftstörningarna har dock visat sig mycket stora varför Bergman och Stenberg kom på den nya iden med hjuldrift på sammanlagt 8 hjul
Miniskotaren och skördaren väger enbart 4,5 ton och är 1,85 bred. Den är verkligen skogsvänlig och lämnar inga ”sår” efter sig i naturen. Dess kapacitet är också stor.
Steber i Västansjö sysselsätter i dag de två ägarna. Ombyggnadsdelen kombinerar de med att arbeta i skogen med egna maskiner. Efter tre år hade lokalerna blivit för små och tvingat företaget flytta till större lokaler i Delsbo.

Dellentvätten
Inom samma lokaler startade tre olika verksamheter samtidigt. Steber Gallringsteknik AB och Lars-Göran Karlssons måleri för sprutlackering av dörrluckor och Mats Nylander och Lena Sjöquist startade tillsammans ett tvätteri.
Det var 1990 som de startade företaget Dellentvätten i stor stil, sju år senare 1997 gick företaget i konkurs.

Mats Nylander och Lena Sjöquist
Lena Sjöquist och Mats Nylander startade 1990 och höll på till 1997 då de tvingades gå i konkurs. Större delen av tiden hade företaget sex heltidsanställda. De tvättade 5-600 kilo tvätt varje vecka åt mellan 42–46 företag. Mats hämtade och körde ut tvätt runt om i kommunen från Ljusdal, Hassela till Rogsta o s v. Även åt kyrkan tvättade de dukar, gardiner.
På övervåningen hade de försäljning av textilier, som dukar och lakan, butiks dekorationer som plastblommor och liknande. De lagade, sydde om uniformer och andra kläder.
När företag som anlitade Dellentvätten gick i konkurs innebar det att de inte fick betalt för det arbete som de hade utfört. Och det innebar hårda motgångar för tvätteriet. Spiken i kistan kom när Hassela Sport och fritid gick i konkurs med 85000 kronor i obetalda räkningar hos Dellentvätten. Mats kropp började också ta stryk av allt tungt och stressande arbete och alla kemikalier han fick i sig.
När företaget avvecklades såldes kundregistret till företaget Tvättman och tvättmaskinerna till Polen, berättade Mats Nylander.

 

 

Västansjö 240, våren 2015

Västansjö 242, våren 2915

Västansjö 242

9:5

Huset stod färdigt 1950
Huset byggdes av Michels Per, eller snickaren Per Andersson i slutet av 1940-talet. Nertill bodde Per och Anna och upptill bodde sonen Hilding med hustrun Elsa.

I det lilla huset Västansjö 240, på gården bodde dottern Anna och Hans Mattsson 19H22 Per Andersson född i Berge den 21/2 1894. Bonde i Ramsjö1, sen arrendator i Norrhavra 2,2. Död 15/9 1976. Gift 7/11 1926 med (44B46) Anna Hall född i Norrhavra den 10/4 1891. Död 16/11 1973.
Tre barn:
Anna 3/10 1922 Gift 1951 med Hans Mattsson, då bosatta i huset på gården
Hilding 17/5 1927 Gift 1950 med Elsa Svensson
Astrid Birgitta 30/9 1931 Fosterdotter hos P. O. Brink i Norrhavra 10,3 Gift Olsson i Norrhavra

Husets övervåning
På övervåningen bodde första tiden sonen Hilding, född i Norrhavra 17/5 1927 Död 28/9 2007 Gift 1950 med Elsa Svensson född i Tallbacken i Bjuråker den 16/11 1926. Död 6/12 2006
Tre barn:
Kjerstin 7/4 1952 Gift med Jan Andersson i Iggesund
Birgitta 17/3 1956 Gift med Leif Westh i Delsbo
Roger 24/11 1962
Huset på gården
Där bodde en tid dottern Anna Hall född 3/10 1922. Gift 1951 med Hans Matsson född i Delsbo 13/5 1919, två barn, Roland född 14/3 1952 och Märta Kristina född 28/9 1957.

Sedan Hilding och Elsa och barnen flyttat till Ramsjö 1957 kunde de flytta upp på övervåningen där de bodde till 1987 då de flyttade till ett nästan nybyggt hus på Sågvägen 226.

1950 byggde Hilding sitt hyvleri här i Västansjö, där han bl.a. tillverkade bärlådor och skaft till barkjärn. 1957 köpte de Hök-Erskes i Ramsjö där de bedrev jordbruk med inriktning på fåravel. Jordbruket såldes 1973 då de köpte en villa i Friggesund. Samtidigt nystartade de ett sågverk med hyvleri här i Västansjö som kom att heta Bjuråkers Trä, som de sålde 1988 när de gick i pension.

1990 köpte Lars-Göran Karlsson fastigheten med tillhörande industrilokaler. Med hustrun Inger och barnen Mats, Stefan och Mikael flyttade familjen hit från Svedjebo där de bott i Elis Karlssons fastighet.

Lars Göran Karlsson var född 21/6 1953 Han växte upp i Västansjö och Friggesund, som son till Ingegerd och Elis Karlsson. Lars-Göran avled efter en kortare tids sjukdom den 19 juni 2004.

 

Så minns vi Lars-Göran
Lars – Göran hade många intressen. Båtar och musik var två tidiga fritidsintressen. Utanför musikskolan medverkade han i rockbandet Don´t Dilly Dally Sally som Rock-Hoss, och det gav rubriker redan under tonåren.
Efter avslutad skolgång började Lars-Göran arbeta i fadern Elis Karlssons åkeri. Han gick också med i deltidsbrandkåren och jobbade även en period som ambulansförare. Han bildade familj och bosatte sig i Svedjebo.
Under början av 1990-talet inledde Lars-Göran en helt ny yrkeskarriär. Landsbygdsutveckling, social ekonomi och EU-projekt blev några nya viktig ledord. Han medverkade till ett stort antal projekt inom norra Hälsingland och södra Medelpad med EU som delfinansiär. Idé-gruvan och Företagsam attityd, är två av de mer kända projekten i Dellenbygden som han arbetade extra hårt för, och som i sin tur genererade många andra projekt.
Lars-Göran var känd för att ha en positiv inställning och underströk ofta att ”ingenting är omöjligt” och att ”allt går att genomföra”. Han försökte locka fram nya eldsjälar till intressanta projekt. Lars-Göran älskade sin hembygd och ställde därför ofta upp på olika aktiviteter om någon kallade.
Han var sedan lång tid medlem av kyrkokören och var solist både vid julkonserter och vid jordfästningar. Dessutom spelade han under många år teater med teatergänget Delsboligan. Han medverkade bland annat i På Landgrens tid och i pjäsen Hälsingar. Sista åren var han anställd av både Ljusdals och Hudiksvalls kommuner där han huvudsakligen arbetade med att hjälpa andra att finna nya yrkeskarriärer.
Sonen Mikael Karlsson född 28/8 1984 som bott i huset, har tillsammans med sina bröder nu sålt huset i början av 2011.

Nya ägare är Anders Robert Ek och Ida Lena Vallin.

 
År 1974. Bilden är från Arkiv Digital

 

 

Västansjö 529. Frankens på Mon

Här finns nu bara rester efter husgrund och jordkällare.
Läs om gårdens historik i Västansjö Del 1.

Stående till vänster (blind) Ante Larsson och Jönsar-Ragnar
Men vilka är de om sitter? Hjälp oss om du känner igen någon

 

Västansjö 527 Törs på mon

Mon 3

En bild på det stora Törshemmanet i början av 1900-talet

 
År 1974. Bilden är från Arkiv Digital

 

Törs-Olles bröllop 6-7/5 1929. Bröllopet varade i tre dagar

Törs, bröllop 3/8 1930 mellan Gustaf Richard Vigholm och Brita Eriksson
Under Bröllopsbilder från Västansjö, kan du läsa vilka som var med.

 
Västansjö 527, våren 2015

 

Enligt geomtriska jordeböcker omkring 1640, har två bönder i Västansjö, Anders Töresson och Jon Larsson, bodland i Västerlida (Norrlia). Båda hade huvuddelen av sin åker i bodlandet: Anders Töresson (12Ell Anders Tyrilsson 1629-1656) 4/½ tunnland mot endast 11/4 i hembyn, och motsvarande siffror för Jon Larsson var 2½ och ½ tunnland. I 1640-talets källor förekommer Anders Töresson endast i geometriska jordeböcker under Västansjö. Övriga längder upptar honom under Lida, (Lia, enl. släktboken) och redan 1637 års dombok skriver honom i Lida, då han får stå till svars för att hans häst bitit ihjäl en häst för Jon Larsson, som var hans granne i såväl hemby som bodland.
Källa:
Bodland i Norra Hälsingland sid. 306
Av Gunnar Bodvall
Gårdsnamnet Törs härstammar troligen från ovannämnda Anders Tyrilsson 1629 – 1656.

Från ca 1821
36C4 Hans Eriksson född 16/12 1788, son till soldat Flinta på Oxåsen. Död 2/11 1858 Husman i Mon 3.
Gift 25/11 1821 med 1H3 Brita Jonsdotter 29/8 1778, dotter till kyrkvakt. J. Hellbom i Västansjö. Tidigare gift och änka 2 ggr. Död 16/9 1852
Ca 1840 – 1879
12E10 Pehr Larsson född 19/1 1812 i Lia 14. Bonde i Moen 3.
Gift 4/10 1840 med Margta Eriksdotter född 1/3 1810 i Västansjö 6.
Två barn:
Carin 3/7 1845 Blev gift och bosatt här
Anna 11/1 1846 – 26/1 1867
Fadern Pehr avled i kallbrand i högra benet 7/6 1879. Modern avled 6/4 1904
Ca 1879 – 1896
1D8 Dottern Brita Pehrsdotter född här 1/11 1841. Gift 15/10 1865 med Lars Andersson född 31/8 1841 i Näppänge 3. Bonde i Näppänge 3 sen här i Moen 3, troligen sedan Britas far Pehr Larsson avlidit i kallbrand 1879.
Två barn:
Kjerstin 29/10 1867 Gift och bosatt här med Hessan från Hästnäs
Pehr 26/5 1873 – 25/1 1884
Fadern Lars avled 11/4 1923 Modern Brita avled 18/1 1924

Nybyggnation
Västansjö 9:2 Mangårdsbyggnaden uppfördes 1897 och flygelbyggnaden betydligt tidigare. Den är nu flyttad till Smedsbo i Delsbo. Stall, ladugård och loge byggdes 1907. Det var den driftige och handlingskraftige Erik Olsson, Hessan kallad, som gjorde att den här gården blomstrade på alla sätt. Hessan rev den gamla linskäkten och byggde Västansjö Ångsåg. Elektrifierade gården 1912. Han tillverkade konkaskar och likkistor och hade tork för bärränsning.

Ca 1896 – 1929
2F31 Erik Olsson född 25/9 1868 i Hästnäs. Död 30/6 1930
Gift 15/6 1896 med dottern i huset Kjerstin Larsdotter född 29/10 1867. Död 23/11 1936.
Tre barn:
Olof 8/9 1897 Han tog över gården efter föräldrarna
Lars 3/7 1800 – 15/1 1927
Brita 24/10 1903 Gift 3/8 1930 (se bröllopet) med Gustaf Richard Vikholm. Bonde i Berge 8:6

Från vänster, Törs-Lars Eriksson, Anders Bergstrom och hans bror Jonas Bergström

---

Ca 1929 – 1964
2F47 Olof Eriksson, Törs Olle, född här 8/9 1897. Törs Olle avled 27/4 1985
Gift 5/5 1929 (se bröllopet) med Karin Charlotta Bäck född 28/4 1904 i Ede i Delsbo. Död 11/11 1979.
Barn:
Erik Birger 11/5 1930 – 19/5 1930
11A15 Arne Glad 31/7 1926 Från Jossens i Slättjärn. Fosterson
13E25 Ivan Karlsson 15/6 1931. Son till Erika Viola Östlin i Ramsjö, Ljusdal. Fosterson.

År 1964 övertog Ivan Karlsson gården efter sin fosterfar Törs Olle.
Ivan Karlsson född 15/6 1931 i Ljusdal. Gift med Ingrid Engström född 22/4 1933 i Bjuråker.
Barn
Eva 5/111956 Gift med Jorma Kykyri Bosatt i granngården
Jan 15/5 1961 Han tog över gården tillsammans med Karin som omkom i branden. Nu är han bosatt i Borlänge
Leif 30/9 1971 Bosatt i Hudiksvall

Övervåningen brändes ut helt vid den explosionsartade branden, då en 32-årig kvinna och hennes tvåårige son omkom. Här har brandmännen dämpat flammorna något, och rökdykare gör sig beredda att gå in. De omkomna hittades vid ett duschrum.
Foto: Jan Olsson

I huset närmast kameran bor en sjubarnsfamilj, släktingar till den nu branddrabbande sexbarnsfamiljen. Foto: Jan Olsson

Man gjorde vad man kunde för att rädda lösöret i den brinnande byggnaden. Det mesta av sexbarnsfamiljens ägodelar blev dock förstörda. Foto: Jan Olsson

 

Branden hos ”Törs” tisdagen den 7 februari 1995 
HT den 8 februari 1995 Text och bilder Jan Olsson
En 32-årig kvinna och hennes tvåårige son omkom på tisdagen vid brand i Västansjö, Bjuråker. Kvinnan hade gått upp på övre våningen i sitt hem för att ta en dusch, och tvååringen följde med. På nedre våningen lekte två av familjens sammanlagt sex barn, en 8-årig flicka och en månadsgammal baby som kunde sätta sig i säkerhet, när de märkte rökutvecklingen i huset.
Kvinnan märkte inte att det brann, förrän det var för sent. När hon kom ut ur duschrummet, överraskades hon och sonen av flammorna och röken och hann inte sätta sig i säkerhet.
Tre av barnen var liksom familjefadern inte hemma, när branden utbröt. Larmet till räddningstjänsten kom strax efter klockan 13. Övervåningen var övertänd när brandmännen kom till platsen. Kvinnan och sonen hittades av rökdykare. Tvååringen visade då svaga livstecken, men han kunde inte räddas. Huset får anses som totalförstört. Övre våningen blev helt utbränd, medan bottenvåningen fick svåra skador av hetta, rök och brand.

Fastigheten ”Törs” i Västansjö

Karin Karlsson, född Eriksson, Bjuråker, innebrändes vid tisdagens brand i bostadshuset.

HT den 9 februari 1995 Text och Foto: Jan Olsson
Det var sexbarnsmamman Karin Karlsson och hennes 2-årige son Tommy som omkom vid branden. Branden i det stora bostadshuset tillhörde makarna Jan och Karin Karlsson, fick ett snabbt förlopp. Rökdykare har uppgett att de hört ett motorljud. Det härrörde troligen från en tvättmaskin eller en torktumlare. Karin född Eriksson sörjdes närmast av maken Jan och fem minderåriga syskon samt föräldrar och syskon.
Andra branden
Närmaste granngården bebos av en sjubarnsfamilj, släktingar till den nu drabbade familjen. De bevittnade hur branden härjade och deltog i arbetet med att rädda vad som räddas kunde i det brinnande huset.
Detta var den andra branden på kort tid i Västansjö. I augusti i fjol drabbades grannfamiljen, då deras hus brann ner till grunden vid en våldsam brand. Huset är nu återuppbyggt och inflyttning skedde för någon månad sedan.
Nuvarande ägare är Sandra och Magnus Sundell. Sandra är född 27/11 1980 och Magnus 15/11 1975.

 

 

Västansjö 1049, nu Västansjö 525

 

Västansjö 525. Eva och Jorma Kykyri
9:9

HT fredagen den 26 augusti 1994 – Roland Hamlin
Sjubarnsfamilj hemlös vid brand i Bjuråker
En sjubarnsfamilj förlorade allt de ägde vid en våldsam brand i Västansjö på torsdagskvällen. Då Eva och Jorma Kykyri kom hem vid halvsju tiden tillsammans med barnen, däribland en nästan nyfödd baby, möttes de av en fruktansvärd syn. Deras hus, en relativt nybyggd enplansvilla, stod i ljusan låga. Brandkåren hade kommit några minuter tidigare efter larm från en granne, men då var huset redan helt övertänt och det gick inte att rädda någonting av värde.
Ägarfamiljen chockades svårt vid åsynen av det brinnande huset. De togs om hand av grannarna och fick hjälp att ta sig till Evas föräldrar som bor i närheten.Några månader senare kunde familjen Kykyri återvänd till ett återuppbyggt hus.
Eva född Karlsson 6/11 1956 uppväxt i granngården och Jorma Kykyri född i Arjeplog 9/11 1960. Han bodde på 80-talet i gård 203.
Barn, Sandra Maria-Elena 27/11 1980, Jonas Erik Jorma 23/12 1982, Lars Jimmy Uljas 1/7 1986, Alexander född 11/9 1991, Simon 17/4 1993 och Caroline 13/7 1994.

Västansjö 525, våren 2015

 

 

 
Västansjö 521, våren 2015

Västansjö 521

7:7

Hällbrödsbageri
Gården byggdes av Erik Fredin som startade ett hällbrödsbageri här. Omkring 1943 flyttade Erik och Bricken till Bärlinge i Jättendal för att starta jordgubbsodling. Sedan kom de att driva hällbrödsbageri kyrkbyn i Bjuråker.Nya ägare till gården blev Per o Hanna Wallner.
7E26 Erik Fredin född 14/2 1902 i Olas, gård 512. Död 1/7 1989 Gift 11/7 1931 med Bricken Persson född 29/12 1902 i Bjart, Delsbo Död 7/4 1980
Fyra barn:
Karin Gunborg Helena 16/3 1928
Ella Birgit Erika 25/3 1931
Mats Erik 20/9 1932 Han är bosatt i Hudiksvall
Gudrun Margareta Terese 28/3 1943

Omk. 1943
Nya ägare till huset blev Per o Hanna Wallner. De var från Norra Älgered i Bergsjö, men kom nu närmast från prästgården i Norrbo.

(28E8 Hassela släktbok) Byggnadsarbetare Per Wallner född 30/11 1900 i Bergsjö. Gift ? med 15U15 Hanna Röjare född 10/4 1896 i N. Älgered
Hanna kom att driva hällbrödsbageriet och till sin hjälp hade hon bl. a. grannen Anna-Lisa Glad, gift Hansson.
Två barn:
Nils 16/10 1922
Per 5/7 1925

Husets övervåning
10U3 Axel Wiberg född 28/10 1911 och Svea Trygg född 13/7 1918. Gifta 15/10 1939. Axel var smed och hovslagare och arbetade hos Nordlöf i hans smeja, han var även med i Bjuråkers dragkampslag. 1942 flyttade de till Undersåker.
Medan Erik och Bricken Fredin bodde här, hyrde Eriks bror, Tycko Fredin med hustru och barn övervåningen. Omkring 1944 flyttade Tycko med familj hem till lägenheten ovanför lagården där Per och Brita Fredin med familj hade bott.
I mitten av 1940-talet efter Tycko Fredin bodde familjen Östergård här. Axel Östergård arbetade på Västansjösågen och omkring 1947 flyttade familjen till Dalänge.
8G20 Axel Östergård född i Borgsjö, V Norrland 26/3 1918. Död 11/2 1989 Gift 19/7 1942 med 23A10 Edit Kristina Persson född 19/11 1922, dotter till P. O. Persson i Ramsjö 3,2.
Barn:
Lennart 2/1 1943 Han är bosatt i Ljusdal

Ägare nr tre
Efter föräldrarna tog sonen Nils över huset.
Nils Vallner född 16/10 1922 i Bergsjö. Gift 3/11 1956 med (9B15) Tyra Kristina Persson född 9/9 1924 i Norrdala, Bjuråker
Nils Vallner avled 11/11 1996.
Barn:
Rune 2/12 1957 Bosatt i Brastad

2009 sålde Rune Wallner huset till Bergsteinn Asbjörnsson född i Hafnarfjördur på Island 2/12 1954.Den skicklige konstskulptören Bergsteinn Asbjörnsson bodde tidigare i Delsbo.

Sedan början av år 2017 ägs fastigheten av Birgitta Maria Wester

 

 

Bröllop 11/5 1930 mellan Karin Fredin och Adrian Glad
Fr v Brita Fredin, Viktor Fredin, Fridolf Glad, Ingrid Glad

Västansjö 520 Addes

Gården byggd 1934
Ca 1934 – 1990
10Å21 Adrian Glad född 21/7 1903. s. t. Lars Glad i Sandmyren ovanför Björsbo. Gift 21/7 1930 med Karin Fredin född i gård 512, den 31/1 1907. Bosatt hos Pellas i Avholm sedan byggde Adrian den här gården som stod färdig 1934. Kostnad 5000 kronor.
Sex barn:
Alf Mauritz 6/10 1930 – 4/5 1931
Mats 14/3 1932 Har varit bagare i Friggesund
Anna Lisa 21/5 1933 Gift ned Kurt Hansson De är bosatta i den här gården
Henry 24/11 1934 – 15/1 1937 Avled i brand som orsakats av barnens lek med tändstickor
Lilian 5/2 1939 Hon bor i Hudiksvall
Elsy 13/6 1945 Hon bor i Hudiksvall
Fadern Adrian avled här 20/5 1990 modern Karin avled här 15/5 1990.

1993 –
Ägare blev sedan dottern Anna Lisa född 21/5 1933 med make Kurt Hansson född 27/9 1933 i Valbo i Gästrikland. De flyttade hit sommaren 1993. Tidigare bodde de i Hudiksvall och dessförinnan i Söderala.
Efter Kurts död 31/1 2013 har Anna-Lisa flyttat till Friggesund.
Två barn:
Benny 4/4 1956 Han är gift och bosatt i Mora
Anna-Maria 26/9 1969 Hon är bosatt i Nykvarn

Ägare till fastigheten sedan 2014 är:
Alexander Kykyri född 9/11 1991 med sambo Ruth Sjödin född 8/11 1992

 

Västansjö 520, våren 2015

 

 

Västansjö 512 Olas

Västansjö 7:2

År 1974. Bilden är från Arkiv Digital

Bild från 1978 lånad från Arkiv Digital. Där kan man även köpa en förstoring av motivet

Ca 1882 – 1901
7E9 Erik Olsson –Fredin född 20/12 1822, son till bonden Olle Eriksson i Frisbo 2, vars farfar kom från Kus, i Lia 1. Gift 21/11 1855. Måg och bonde i Lia 10, sedan han omkring 1882 köpte gården av Iggesunds bruk. Död 6/5 1909.
13E10 Hustru Carin Ersdotter född 26/6 1837, d. t. bonden E Jonsson i Lia 10. Död 5/3 1908
Nio barn:
Brita 19/1 1856 – 19/1 1856
Erik Olof 30/10 1858 Gift 1886 med Brita Ersdotter från Ramsjö 3. Bonde i Tomsjö 2.
Mats 13/10 1860 – 1/4 1875 (scharlakansfeber)
Jonas 17/10 1862 – 14/7 1865 (drunknad)
Sigrid 24/3 1865 Gift 1895 med Olof Eriksson, Berg-Olle kallad. Torpare i gård 306.
Brita 14/10 1868 Gift 1888 med kolaren Mats Nilsson i Frisbo
Jonas 21/2 1871 – 27/8 1929
Pehr 8/6 1873 Gift 1945 med Brita Andersson. Jordbruksarb. i Västansjö 1:15
Mats 26/2 1879 Han var den som tog över efter föräldrarna
År 1890 bodde här även Sigrid Jonsdotter född 1815

---

Bak fr v, Reinhold, Olas-Erik Fredin, Skänk Jonas Jonsson Ramsjö
Fram On-Olle Olsson Ramsjö, Olas Mattis Fredin.

Ca 1901 – 1947
7E16 Sonen Mats Fredin född 26/2 1879. Gift 2/10 1901 med Karin Ersdotter född 20/4 1882, dotter till Erik Ersson i Avholm 4
Sju barn:
Erik 14/2 1902 Gift m Bricken Persson från Delsbo. Bosatta i gård 521
Ella 4/11 1903 Gift 1922 med Lars Fredin från Tomsjö 2. Bonde i Änga 2:2 , Bjuråker.
Viktor 9/2 1905 Utflyttad till Norrberg i Västmanland 1946
Karin 31/1 1907 Gift 1930 med Adrian Glad från Sandmyren, i Norrbo. Bosatta i gård 520.
Brita 24/6 1909 var bosatt i Västansjö
Ingrid 25/2 1914 – 5/3 1914
Tycko 2/5 1919 Han tog över gården efter föräldrarna
Fadern Mats avled 31/5 1965 och modern Karin avled 12/5 1961

Karin Fredin med sonen Thycko

Ca 1947- 1994
Sonen Thycko Fredin övertog gården 1947. Då hade han dessförinnan bott på övervåningen i gård 521 och från omkr. 1944 i lägenheten i fejsbyggnaden där Per och Brita Fredin och deras barn hade bott.

Efter en intressant tid med tillverkning av handmålade leksaker i trä övergick verksamheten 1956 till entreprenadrörelse med vägmaskiner och lastbilar. Efter tio år var ett tjugotal anställda i företaget.
7E27 Sonen Thycko Fredin 2/3 1919 – 9/8 1994 Gift 18/10 1942 med Anna Brita Jonsson född i Ljusdal den 30/4 1924. Skild och omgift 1/12 1973 med (6T120 Hassela släktbok) Helmy Nilsson född 17/2 1930 i Hassela
Barn:
Siv 29/6 1942 Gift Eilert och bosatt i Bergsjö
Sture 24/1 1952 Han är nu ägare till både maskinpark och fastighetskomplex.

1918 blev den gamla gården riven och delvis flyttad.
Huvudbyggnaden som står här idag är hitflyttad från Avholm berättar gårdens ägare, Sture Fredin. Väster om gården låg den gamla bostadslängan där bostad och ladugård var sammanbyggda. Den revs 1918 samtidigt som en ny lagård blev byggd på gårdens östra sida. Bostaden från den gamla gården blev nu överdelen på den nya lagårdslängan. Ett kulturhistorisk intressant sätt att bygga nytt och samtidigt bevara det gamla. I den bostaden ovanför ladugården bodde familjen Pehr Fredin.

Ca 1918 –
7E32 Pehr Fredin född i Lia 8/6 1873. Död 5/3 1947. Gift 11/2 1945 med (7F12) Brita Andersson 18/2 1895, dotter till torpare A. Andersson i Svaltorpet, Bjuråker
Fem barn:
Anna Linnea 22/2 1913 – 9/3 1913
Karin 10/11 1914 Gift 1942 med Chaufför Axel Högberg i Skålsvedja
Brita Kristina 28/11 1916 – 12/3 1918
Sven 10/2 1920 Handelsföreståndare. Gift 1943 i Delsbo med Gunhild Eriksson. 1946 återkom de till Järnhandeln i Västansjö.
Elsa Elvira »Larsson» 9/5 1938. Fosterdotter.

I slutet av 30 – eller i början av 40-talet flyttade Pehr och Brita Fredin till hus 210. Där bodde Nörjan, Erik Eriksson, som var en nära släkting från Avholm.
19H23 Elsa Larsson född 9/5 1938 blev deras fosterdotter. Två av Elsas syskon Erik Astor och Maj-Britt kom till sågverksägaren Erik Larsson i Tomtas, gård 232 i Västansjö. Elsa kom sedan att växa upp hos 66B4 Karin och Axel Högberg i Skålsvedja.

---

Tidningsnotis från Dec. 1946
När det skymmer åker vi åter för att i Delsbo erhålla anknytning till eftermiddagståget. Vi hinner dock med en avstickare till en ung småföretagare i Västansjö som slagit sig på fabrikation av leksaker, nämligen Thycko Fredin. Han står inne i sin verkstad och putsar ett par fanerstycken som har formen av svanar. Svanarna skall utgöra sidostycken till en gunga för små barn och hr Fredin har beställningar inne för flera affärer. Han assisteras av sin fru, som låter målarpenseln dansa över leksakerna. Samtidigt som de enkla men arbetsbesparande maskinerna sjunger …
Och vad sjunger de? Thycko Fredin som är anspråkslösheten själv tror kanske att de sjunger en avskedssång, en svanesång över ett ungdomligt experiment med vithalsade svanar som serieartikel från en enkel snickeriverkstad. För vår del tror vi att de sjunger framtidens melodi. En melodi om en företagaranda som griper chanser med ungdomlig ambition och skapar småföretag till tjänst för en socken där bolagsherraväldet tidigare varit enda arbetsgivare. Leksakerna i Västansjö visar en tendens till enskilt initiativ som bådar gott för Bjuråkers framtid.

Det är ingen hejd på framgångarna för familjen Fredin i Bjuråker. Pappa Tycko fick häromdagen företagarstipendium på 5000 kronor och Sture tog hem 100 000 i vinstsparandet.

Bild ur HT 27 april 1987

---

HT 28/12 1978
Bjuråkersbor presenterar underverk för lastbilar
En hydrauliskt driven läm kan bli den verkligt stora produkten för ett Bjuråkersföretag om de nu tillstyrks ett lokaliseringslån. Patent på de ovan angivna underverken för lastbilar har sökts i en rad länder.
Transportarbetareförbundet regionala skyddsombud, stationerat i Hudiksvall, Axel Collin, som varit en av de pådrivande krafterna, kan nu se framåt med glädje.
Tidigare har många förare skadat sig i samband med att de varit i färd med täcka lasten med presenningar. Nu behöver ingen riskera ramla ner från flis – och virkesbilar.
Bjuråkersfirman heter Thycko och Sture Fredin AB. För närvarande finns den i en liten verkstad vid gården i Västansjö. En vidareutveckling stoppas dock i Nuläget. Mark för en monteringshall finns i Friggesund. AMS har ännu inte tillstyrkt företagets begäran om hjälp.
Företaget drivs i dag av far och son, Thycko och Sture Fredin. Man har ett 60-tal anställda. Ytterligare ett 10 nya arbetstillfällen skulle kunna skapas om en monteringshall kunde komma till stånd. För närvarande är företaget trångbott. Det innebär att man inte kan arbeta i den takt som vore önskvärt. Beställningar finns inne, men man kan alltså inte färdigställa dem.
Vi måste först och främst förse våra egna lastbilar med de egna produkterna, berättar Sture och Thycko.

En hydraulisk flistäckare och en hydraulisk lem skall bli den stora produkten för Bjuråkers-företaget Tycko och Sture Fredin. Man väntar nu på ekonomisk hjälp från AMS.
Text och foto – Jan Olsson

Hur fungerar då de här Bjuråkersprodukterna?
– Den hydrauliska flistäckaren består av hydrauliskt driven cylinder som i sin tur driver en hävarm, som för rullen med presenningen åt sidan när bilen ska täckas av och samtidigt rullar upp presenningen. Då drivs rullen runt av ett band, som dras ut när rullen förs tillbaka, då presenningen täcker bilen. En hydrauliska lämmen är så konstruerad att den fälls upp och ner med samma anordning. Rullen fungerar på samma sätt och följer med då lämmen fälls upp och ner.
Tidigare var problemen många. Flisbilarna som tillhörde Tycko Fredin stoppades ideligen av polispatruller. Lasten var inte ordentligt täkt.
Presenningarna flaxade i högan sky och flisen yrde…
Det var efter många påstötningar vi började experimentera med de här produkterna. Det visade sig att lastbilsförarna kunde täcka ett lastbilsflak på några minuter. Tidsbesparingen var mycket stor. Tidigare kunde förarna få lägga ned arbete mellan 15 – 20 minuter för att täcka en lastbil.
Hydrauliken innebar en stor och viktig förändring.
Bjuråkersföretaget har nu provat i ett år. Allt till stor belåtenhet.
Med säkerhet kan man kalla de här produkterna för världssuccé.
De hydrauliska manövrerade anordningarna är dessutom mycket billigare i underhåll än vanliga presenningar.
Nu väntar Fredins i Västansjö på klartecken från AMS. Då hoppas man kunna igång med en byggnad, kostnadsberäknad till 4 miljoner kronor. Då är även rörelsekapital och maskiner inräknade i den summan.
Thycko Fredins huvudsakliga arbetsgivare är i dag Iggesunds Bruk. Ett 10-tal ekipage svarar för flistransporter. Fler lär det bli, bara vi hinner med svarar far och son Fredin

HT 5/4 1979
Det blir inte några nya jobb i Bjuråker
Hos Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) kunde inte garantera några bidrag.
Thycko och Sture ä starkt kritiska till hur de har behandlats. Det såg så ljust ut från början. Nu har alla planer på en utvidgning skrinlagts.

Vid besöket hos AMS i Stockholm fick de klart för sig att de egna kalkylerna var för svaga.
65 procent var uteslutet. Max 35 procent.
Sture Fredin
Ägare till både maskinpark och fastighetskomplex är skogsägaren, samlaren och sonen Sture Fredin född 24/1 1952. Gift med Anne-Mari Rubye född 26/3 1956.

Här saknas 30 år av gårdens och verksamhetens historia. Vem kan berätta om den? Berätta om den egna laxdammen, om den egna sågen och om platsens alla gårdar, som var och en på sitt sätt har en egen spännande historia att berätta.

Ett fullastat flisekipage, vilket föraren aldrig behöver klättra upp på, ens för att jämna av lasten.

Flistäckningen klarar obehindrat uppstickande toppar.

Ett hundraprocentigt täckt ekipage, klart för avfärd.
Tre bilder ur HT 7 april 1979

---

 

Så här fick man klättra upp på ett högt lass förr.

Nu trycker man bara på en knapp på instrumentpanelen.

På Industrifrakt i Bjuråker finns Sture och Tycko Fredin, två uppfinnar jockar, som de sista åren kommit med två patenterade uppfinningar för transportbranschen.

Läs här om patentet.

Tidningsbilder från ett reportage av Lars Edqvist den 1 augusti 1979.

---

 

 
AB Thycko Fredin i Västansjö, Bjuråker bygger ut för 700 000 kr för att kunna ta emot alla beställningar av täckningssystem för lastbilar. På bilden ses ett av patenten. Hydrauliken lyfter hela sidolämmen och halva taket samtidigt som taket följer med.
Bild ur HT 29 augusti 1980 – Jan Olsson

Västansjö 512, Olas, våren 2015

 

 

Västansjö 511 f d kommunhuset

7:6
Ca 1929 – 1944
42D17 Trävaruhandlare Elias Persson Hægerstrand född 17/4 1893 i Rengsjö. Inflyttad 1922. Gift 24/3 1923 med Märta Ingeborg Fridolfsson född i Hedvigsfors den 3/5 1898. Hägerstrand kom hit som en frisk fläkt. Han köpte sågen av Hessan och satte igång verksamheten i stor skala. Efter trävaruhandlare Hägerstrands död 26/5 1935 köpte kommunen huset och gjorde om det till kommunkontor.
Änkan gifte om sig 1943 med Skogvaktare Gunnar Berg i Hedvigsfors.
En son:
Harald Åke 28/3 1924.

Ca 1945 – 1962 eller 1965
Kommunkontor
Kommunkontoret flyttade hit från Strids, hus 129, där kommunen tidigare haft sin verksamhet. Kommunkontoret var på nedre våningen och bostad åt kamreren var på den övre.

Hans Persson från Frisbo var föreståndare och kamrer och Agda Eld från Väster Stråsjö, var sekreterare.

1962 flyttade kommunkontoret till Friggesund och vid årsskiftet 1970/71 upphörde kommunens sockenstyre. Enligt Friggesundsboken ska flytten ha gjorts 1965.
Sedan kommunkontoret avflyttat till Friggesund byggde kommunen om fastigheten till hyreshus för tre familjer.Kassavalvet finns fortfarande kvar i bottenvåningen.

Personer som har bott här
12 A 22 Inflyttade hösten 1967 gjorde Viktor Sundberg född i Bergsjö 26/9 1902, död 6/11 1977. Gift 15/6 1930 med Anna Maria Persson född i Ljusdal 13/6 1900. Hon avled i Sjöbo, Ljusdal 22/4 1966.
Tre barn:
Viktoria 23/4 1931. Hon växte upp på Brånan och Högmyra i Moviken där hon även gick i skolan.
Yngve 26/2 1940 Född i Högmyra, Moviken. Nu bosatt i Moviken
Rune född i Ljusdal 28/2 1945. Bosatt i Rogsta

De bor här till 1968 eller 69 då de flyttar till Västerås
25D17 Astrid Hök från Holmberg tidigare gift med Ivar Hansson från Norrhavra.
Omgift och bosatt här med Ingvar Andersson från Sala
Barn till Ivar Hansson:
Anne-Mari (kallas Mia) g. Rosvall, bosatt i Norrhavra (Gravans)
Ingvar o Astrids barn:
Birgitta
Lennart
Lars Göran
Karl-Anders Andersson

Under 1970 och 80 -talet är Anna Larsson med 4 barn och sambo bosatta här.1B33 Dessförinnan var Anna Larsson född Bergström från Norrberg, gift 7/12 1941 med Lars Birger Larsson från Tomsjö.
Fyra barn:
Bengt 28/8 1940 Bosatt i Sundborn
Elsy 12/2 1942 Larsson Bosatt i Gävle
Astrid Margareta 11/8 1943 – 19/1 1944
Anders Göran 28/3 1946 Bosatt i Delsbo

Anna Larsson 8/8 1920 – 30/3 1995 Sambo, Anders Yngve Skott 10/9 1931
Fyra barn:
Åke Larsson 29/10 1947 Bosatt i Friggesund
Roland Larsson 27/3 1952 Bosatt i Tomsjö 66
Barbro 20/7 1954 Brant Bosatt i Friggesund
Irma 26/2 1956 Standar Bosatt i Hudiksvall

Törs Göta, var känd av alla på sin tid. Hon var född i Forsa och kom till Törs som fosterflicka. 20W1 Forsa släktbok. Göta Löfling född 4/5 1920. Hon förblev ogift, och avled i Friggesund den 28/2 1999.
Två barn:
Lillemor Löfling 11/9 1945 Östberg, bosatt i Söderhamn.
Lillemor hade två barn: Susanne Margareta Löfling 4/9 1963 och Anne-Lie Löfling 20/8 1965 Dahlström Bosatt i Hudiksvall
Erik Anders 17/12 1948 – 3/9 1954
På 70- och i början av 80-talet bodde här Anders Yngve Skott född 10/9 1931 och Lars Jonny Skott född 4/3 1965.
Alf Björklund född 23/11 1961 med sambo Anette köpte fastigheten

2005 sålde Alf Björklund fastigheten till nuvarande ägare Jan Forslund från Sandviken född 6/11 1964. Hans sambo är Eva Sjöberg född 28/10 1969.

 

 

Västansjö 507

3:16

Ca 1946 – 1986
1946 byggde makarna Alcén den här gården.
8G22 Skogsförman Albin Alcén född i Tomsjö den 5/3 1910
Gift 3/11 1935 med skogvaktardottern Agnes Zetterberg från Överälve i Delsbo. Född 1/3 1912. Död 11/3 1986. Efter hustruns död flyttade Albin till Delsbo där han avled 16/9 1988
Barn:
Karl Erik 30/4 1936 Gift med Elsa Bosatt i Hudiksvall
Ingrid Birgitta 12/4 1944 – 21/3 1966

Ca 1986 – 2000
12A15 Familjen Borg bodde tidigare i Sandviken. Gunnar Borg född i Bjuråker 18/2 1923. Gift med (12D9) Anny född i Björsarv den 3/2 1934.
Barn:
Gunnar Erling 20/6 1951
Viola 16/10 1954 Gift Gröning i Sandviken
Anders 9/2 1961 Bosatt i Gävle
Sven-Olov 16/11 1964 Bosatt i Forsa.

49E11 Sedan år 2000 bor här Sune Lund från Lia född 14/6 1952. Han var gift med Gun-Britt född Johansson 11/10 1955. Hon är uppväxt i Delsbo. De bodde då i Friggesund
Barn:
Anette 11/7 1974 Gift Brink, bosatt i Strömbacka
Ingela Lund 17/8 1978 Bosatt i Solna

Västansjö 507, våren 2015

 

 

Karta från laga skiftet 1882.

 

Nirsans i början av 1920-talet.
Fotot ägs av Gunnar Berglöv

Västansjö 508 Nirsans
3:10

Pehr Pehrsson köpte gården 1889 av (3F13) Pehr Nilsson, klockar-Nisse kallad. Han var måg och bonde hos klockars i kyrkbyn. Född och uppväxt i gården Ollars som var det hemman som låg här tidigare. Ollas beskrivs av Wengelin 1893 som en parstuga med ”sex knutar”. Ett sådant hus hade ett stort rum på ömse sidor om mittpartiets förstuga, bakom vilken det låg en liten kammare. I senare tid plägade de förmögnare att bygga hus med åtta knutar och en övervåning, ehuru denna våning sällan inreddes skriver Wengelin.
Stora rummet, ” Vesterstugan” var helgdagsstuga eller herrstuga, som låg på övervåningen och användes endast vid högtidliga tillfällen. ”Österstugan” var gårdens kök och där vistades alla under den tid man bodde på gården. Nya ägaren Pehr Pehrsson rev det gamla huset och använde en del av timret när han 1904 byggde det hus som nu är Nirsans.
För att finansiera det nya bygget sålde Pehr Pehrsson vesterstugans vackra takmålningar, troligen till N. M. Åmell i Sundsvall. I vart fall var det han som sålde dem till Murbergets museum i Härnösand där de nu pryder taket i deras Herrgård.

Klicka här för att se målningen i Åvike herrgård, Murbergets museum
Kännaren av Reutermålningar, Kjell Ekelöf i Delsbo var den som kom med tipset. Han hade för många år sen besökt Murbergets museum och har sedan dess undrat hur Reuter målningar kunnat hamna där och framför allt, var kom dom ifrån.

Teckning av vesterstugan i Västansjö utförd av E. G. Wengelin före 1893.

Smedjan
Nirsargårdens gamla smedja är troligen identisk med den sockensmedja som fanns här i början av 1800-talet. Den gamla smedjan revs för ett trettiotal år sen, bara några knuttimrade bottenstockar återstår. På 1950-talet var de ännu intakt men då var överdelen byggd av lösvirke säger Gunnar Berglöf, gårdens ägare. Möjligen blev den räddad från förfall redan i början av 1900-talet, det räcker med att den haft ett dåligt tak, sen går förfallet fort.

Detta är vad som återstår av smedjan år 2015.

Gården som stod på Nirsargårdens gårdsplan
Nedanför Nirsans nästan på nuvarande gårdsplan låg gården Per Jöns. Stenen framför ingången lär finnas kvar på nuvarande gårdsplan. Troligen blev det överenskommit vid laga skifte att den gården skulle flyttas till en skogsbacke närmare sjön som vi idag kallar för Syls. Gårdens jordkällare finns fortfarande kvar under lidret som Nirsar Per byggde år 1900.

Sista boende i gården Per Jöns var mågen (8H31 – 8B9) Jonas Pehrsson med hustru Anna Jonsdotter. Mer om det hemmanet i Västansjö Del 1.

Det som återstod av hemmanet Västansjö 5, köpte torparen Per Persson

Köpebrev
Ifrån mitt ägande Kronoskattehemman af No 5, om Ett öresland 12 penningland, i Västansjö by och Bjuråkers socken, upplåter och försäljer jag Per Nilsson till Torparen Per Persson och hans hustru Margta Larsdotter, Ett öresland och Två penningland, att av dessa och deras efterkommande evärdligen ägas och besittas, emot en överenskommen och betingad köpesumma, stor Fyra tusen, 4000 kronor, samt i övrigt följande villkor och bestämmelser.

1. I detta köp, i hvilket endast ingår hemmets vid laga skiftet bekomna skattejord och sjöjord försäljes nu den åkerjord och övriga inägor som uti hemmets gårdsskifte äro belägna Norr om Landsvägen samt hela det så kallade hemmansskiftet med inägojorden vilket är beläget i sammanhang med nämnda gårdsskifte varmed det så kallade Sebbergs vallskogsskiftet med fäbodjorden därå jämte att inägojorden emellan landsvägen och sjön Dellen tillhör min återstående hemmansdel om Tio penningland.
2. För köpeskillingen, som får innestå emot fyra och en halv 4½ procents årlig ränta, förbehåller sig säljaren att taga laga inteckning i det nu ograverade hemmanet.
3. Att inredning i åbyggnaden tillfaller köparen ävensom pannmuren, fähuset, 100 stycken sädessnesar, häsjevirket i den tillfälliga röningen genom hemägorna samt 3 av de äldsta äppelträden, varimot ett skåp i västra stugan och spishällen med vindjärn förbehålles säljaren.
4. Åbyggnaden å hemmets utmål vid Rambäcken, bestående av skäktverk och kvarn förbehåller sig säljaren att från platsen sen bortflytta.
5. Säljaren åtaga sig att ansvara för alla å hemmanet belöpande likvider i jord och skog i följd af laga skifte i Bjuråkers socken, utom hvad som rör vägen till Djupdal.
6. Den inköpta delen av hemmanet får genast sådan densamma befunnits beträdas, och hafva vi undertecknade av detta köpebrev tagit var sitt exemplar till oss vardera, som skedde i Bjuråkers kyrkby den 15 Augusti 1889. Per Nilsson säljare, Per Persson köpare.
Bevittnas av Olof Persson Ede, Per Larsson i Näsbyn

Som upplästes; Och enär härvid var fogat ett av denna Härads Rätt den 8 April 1873 för Per Nilsson utfärdat fastebrev å ett öres – tolv penningland av hemmet Västansjö No 5, som han den 13 Maj 1871 köpt av sina föräldrar Nils Persson och Brita Larsdotter, vilket betygades av Härads Rätten.

Gården Ollas, vars finrum ”vesterstugan” som ingick i köpet ovan, -finns ingående beskriven och interiören avbildad i E. G. Wengelins bok, ” Gamla minnen från Delsbo och Bjuråker”, som utkom 1893.

Boken finns i nytryck på Bjuråkers Forngård.

Gården Ollas stod ett tjugotal meter ovanför Nirsargården. Stensättningen efter den finns ännu kvar. På ett foto från sekelskiftet 1900 kan man se den ståtliga byggnaden trots att fotot är taget på ganska långt avstånd
Gården blev elektrifierad 1920, med el från Svedjebo.

Ca 1889 – 1919
44B45 Pehr Pehrsson född 4/9 1856 i övre Dalänge. Gift 21/11 1886 med Anna Bergström född 26/12 1863 i Norrhavra
Två barn:
Pehr 11/1 1887 Gift 1911 med Signe Katarina Fredin fr. N. Långsbo.
Lars 16/10 1896 Tog över efter föräldrarna och sin äldre bror

Fadern avled 19/12 1943 och modern Marget avled 3/7 1930

Ca 1919 – 1944
44B49 Sonen Pehr Pehrsson född 11/1 1887 Gift 24/5 1911 med Signe Fredin född 15/2 1892 i Norra Långsbo i Delsbo. Död 21/1 1917
Omgift 4/5 1919 med Karolina Bergen född 23/4 1893 i V. Stråsjö
Flyttade till Strandäng 2, 1939.
Barn:
Per Olof 28/12 1910 – 3/9 1932
Johan född i Långsbo 12/4 1912 Gift 1940 flyttade hemifrån 1940. Död 20/8 2010
Märta Linnea 12/3 1914 – 8/3 1923
Barn i andra äktenskapet:
Erik 26/1 1918 Utflyttad till Hudiksvall 1943
Lars 24/9 1921 Utflyttad till Hudiksvall 1943
Märta 30/7 1926 Utflyttad till Hudiksvall 1943
Anders Tage tv 11/10 1033 Utflyttad till Hudiksvall 1943
Per Arne tv 11/10 1923 – 21/10 1933
Hela familjen utom Johan flyttade till Hudiksvall 1943

Nirsar-Lars, här avmålad av Arwe Lindström

Ca 1944 – 1974
44B50 Sonen Lars Persson född 16/10 1896. Bodde här till sin död 15/9 1979. Gift 25/6 1922 med Ingeborg Jonsson född 9/2 1900 i Rengsjö. Moster till fotografen Hilding Mickelsson.
Lars Persson, Nirsar-Lars kallad, förutom sitt jordbruk körde han kol till Movikens masugn under ett 25-tal år.
1944 övertog han hemmet och drev det till 1974 då han överlät det till äldsta dottern.
Fyra barn:
Anna 22/12 1922 Gift här 1945 med Lennart Berglöf från Forsa
Ingrid tv 25/11 1924 Gift med Roald Kirkeeng. Bosatt i gård 405 i Västansjö
Märta tv 25/11 1924 Gift med Einar Olsson i Norrbobyn
Karin 2/7 1927 Gift 1947 med chaufför Yngve Bergström bosatta i Norrhavra. Deras dotter Berit Bergström född 3/8 1945 växte upp här hos mormor och morfar. Berit som nu heter Hed i efternamn, äger nu gården efter Ingrid och Roald Kirkeeng, Västansjö 308.

Ingrid Kirkeeng berättar
Hästvandring
Inne i lidret fanns det en hästvandring, där vi barn fick leda hästen runt ett stort hjul som satt i taket. Platsen inne i lidret kallas ännu för vandringen, men i övrigt är allt borta förutom ett par trissor i trä som sitter inbyggda i väggen.

Bär renseri
Under flera år på 50-talet satt vi 7– 8 stycken varje sommar och rensade bär. Det var Per Erik Svensk som körde hit orensade bär som vi satt vid en maskin och rensade. Var och varannan dag kom han för att hämta rensade bär samtidigt som han fyllde på med nya lådor med bär som var orensade.

Det här är bara en liten del av den gedigna kollektionen trasmattor som fru Ingeborg Persson vävt inför julen

Bild ur HT 22/12 1962
Hemma hos Ingeborg Persson i Västansjö har vävstolarna hörts länge. Hon väver mattor nästan året om, och till julen sätter förstås den värsta ruschen in. Hur många meter som vävs där i år är svårt att säga. Det finns nämligen fem vävstolar i fru Perssons vävsalong, på vindsvåningen i den trevligt inredda gamla gården med praktfull entré – vackra dörrar som är flera hundra år gamla och hämtade från den s.k. Västerstugan.

44B49 Johan Persson Nirsar – Johan, född i Norra Långsbo 12/4 1912. Gift 9/6 1940 med Karin Persson född 30/12 1918 i Åmot i Gästrikland. Inflyttad 1938. 1940 flyttade de till Syl – Bertils, gård 406.
Tre barn:
Elsy 17/9 1939
Göran tv 30/12 1940
Gösta tv 30/12 1940
1944 flyttar hela familjen till Ockelbo

Bilden ägs av Berit Hed

Ca 1974 – 1994
44B55 Lennart Berglöf född i Forsa 15/11 1919. Han avled 2/9 1996. Måg och gift 21/10 1945 med dottern i huset Anna Larsson född 22/12 1922. Hon avled 6/10 1994.
Barn:
Gunnar född i Gnarp 16/3 1955 Han tog sedan över gården efter sina föräldrar.

Gunnar Berglöf är gift sedan 1994 med Agneta Olsson. Deras tre utflugna barn är, Susanne född 1976, Peter född 1984 och Fredrik född 1987.
Hustrun Agneta berättar att hon arbetar som massör och att hon är född i Ljusdal 16/9 1955 och uppväxt där och i Hybo. Hennes mor är uppväxt på Alsmyrvallen som ligger efter väg 727 mellan Holänna och Sjöbo och hennes far kommer från Björkberg i Los.

Sonen Fredrik Berglöf f. 1987 tog över det stora Nirsa hemmanet vid årsskiftet 2017- 2018, då föräldrarna Fredrik och Agneta samtidigt flyttade till grannfastigheten ”Per-Johans”.

Västansjö 508, Nirsans, våren 2015

 

 

Västansjö 601 Nordlöfs/Gök-Olle

Huset byggdes något tio-tal meter norr om den väg som sedan gammalt gick upp mot Nirsans och de tre hemman som tidigare låg där på höjden.
Strax väster om nämnda väg stod spruthuset, där byns brandspruta brukade förvaras. Nu är vägen till Nirsans borta och spruthuset flyttat lite högre upp utefter Ljusdalsvägen.

Tidningsbild. Allan Nordlöv i sin smedja (1897 – 1971)

Ca 1931 – 1946
Allan Nordlöw inflyttade från Sveg där han drivit sin rörelse sedan 1922. I Friggesund dit han först anlände (Det vitrappade huset intill bageriet. Huset sålde han omkr. 1931 till änkan Anna Dahlström från Dalänge) kom öppnade han i egen regi ett hovslageri och smedja. Samtidigt eller något senare byggde han den här moderna verkstadsbyggnaden i två våningar. Verksamheten omfattade huvudsakligen olika slag av eggjärn, yxor, och barkjärn, hovknivar, bandknivar, samt hyvelstolsknivar. Hans välkända produkter såldes över hela landet. Sin yrkesutbildning fick han av fadern som bedrev spik- och manufaktursmide i Tallåsen. Släkten har gamla anor inom smidesyrket. En av hans storsäljare blev den smäckra kolvedsyxan som Arne Glad var idégivare till. Den är än idag eftertraktad på auktioner. Allan Nordlöw hade också andra förtjänster. Han blev med åren en uppskattad underhållare och värd, duktig sångare som han var. Det kunde gälla både i uppsluppna som mer allvarliga sammanhang.
Allan Nordlöw var även tränare för Bjuråkers repdragarlag. På en plan utanför smedjan hade han gjort om en stubbrytare där repdragarlaget fick träna att bli samspelta och att lyfta vikter så mycket de bara orka

 

Arne Glad och Hilding Persson, två 79-åriga friggesundsbor med minnen från gamla tiders skogsbruk. Här besöker de utställningen med smeden Allan Nordlöws redskap.

Arne Glad med en kolvedsyxa i handen, gjord av smeden Allan Nordlöw efter Arnes egen beskrivning. Bilder ur HT 21 mars 2006 Text och Foto: Inge Gard

Allan Nordlöws lilla smedja, våren 2015

Allan Nordlöw i sin lilla smedja.

Detta är Allan Nordlöws gravsten på Bjuråkers kyrkogård. Städet är detsamma som på bilden ovan.
24C11 Mästeryxsmeden Allan Nordlöw född i Tallåsen 17/9 1897. Han avled 8/8 1971. Son till fabrikören Per Nordlöf i Tallåsen.
Gift 24/12 1922 med Kristina Svensson född 14/1 1891 i Holmberg. Hon avled 11/1 1980.
Tre barn:
Hanna 25/6 1925 Gift med Sune Ellström Bosatta i Tå 6
Per Erik Lambert 1/9 1927 Utflyttad till Gävle 1946, nu boende i Valbo
Sven Allan 19/2 1929 Utflyttad till Stockholm 1946
Allan Nordlöw sålde sin stora smedja 1946 till smeden Karl Erik Björk från Friggesund. Nordlöw byggde en mindre smedja invid sina svärföräldras hem som han övertagit efter deras död.

Ca 1946 – 1964
1964 sålde Karl Erik och Stina Björk verksamheten till Gök- Olle. Själva flyttade de till Ljusdal.

Tidningsbild från 1946. Smidesmästare K. Björk med medhjälpare utanför sin smedja.

Sedan 1964 bor här Ingegerd och Olle Jonsson, Gök-Olle kallad.
(34P21) Olov Jonsson född 5/12 1935 i Delsbo. Gift 7/11 1964 med Ingegerd född i Bjåsta i Bergsjö den 18/8 1940. Ingegärd Edvina avled den 23 november 2021.
Barn:
Gerd Birgitta 15/10 1962
Sven-Erik 12/7 1964
Per-Inge 13/9 1966

---

Saxat ur flera HT reportage
Gårdsnamnet
Gök-Olle är född i Bobygden i Östra Tolbo där föräldrarna drev ett litet lantbruk på fem tunnland. En anfader sägs ha ramlat ner i en brunn och ropat efter hjälp men ingen kom. På den tiden ansågs det allmänbildat att ha sett och hört göken så gubben i brunnen lät som en gök och då kom folk springandes för att rädda honom. Så förklarar Olle historien om sitt gårdsnamn.

Den helt igenom egenhändiga värmepannan är något i hästväg. Här laddar Gök-Olle den med tre meter långa björk-balkar.

Birgitta 19, har redan lärt en hel del om den tekniska verksamheten i pappas verkstad. Här byter hon backar i svarven.
Den här och bilden ovan från HP 5 februari 1982.

Gök-Olle vid sin press som han köpte av Bergsjöverken för 25 år sedan och som används flitigt. Här riktar han en detalj till en cementblandare.
Bilder ur LJP 26 mars 1992 Helena Palén-Olofsson

Gök-Olle. Bild ur Hälsinge Kuriren 29 juli 1994 Maria Larsdotter

Gök-Olle. Bild ur Hälsinge Kuriren 29 juli 1994 Maria Larsdotter

Delsbo. Visdiktare och levnadskonstnär fyller 80 år.
Flygplanstvätten som står utanför Gök-Olles verkstad är den enda i sitt slag. Dessvärre tvättar den inga flygplan då den inte är komplett.
HT lördag 5 december 2015 Text och foto Christina Bodén

---

Sök och Finn på Bjuråkers Forngård den 29 juni 2018,  med Gök Olle

---

Olle gör det omöjliga möjligt
I bygden är Gök-Olle känd för sin klurighet och sin skicklighet på att svetsa. Det finns ingenting som inte är omöjligt. Det omöjliga tar bara lite längre tid att utföra.

Humorist och historieberättare
Gök – Olle är som han är han. Oavsett om han står på verkstadsgolvet och svetsar eller om han står på stora scenen på något Folkets Hus. Att föreställa sig är att förlora sin identitet. Samtidigt som han på ytan är glättig och humoristisk är han på djupet allvarlig –och framför allt en tänkande människa med egna åsikter om det mesta.
Det här med att berätta historier började han med på 50-talet. Han var med i IOGT och det skulle anordnas en amatörteater. Olle ställde sig på scenen och berättade med alvarlig min om sina vardagsepisoder. Hemvävd själv och med hemvävda historier blev det en äkta produkt. Och sedan dess har karusellen rullat av sig själv.

Röriga rörelsen
Vid sidan av ”Röriga rörelsen”, som hans verkstad blivit kallad, har Gök-Olle varit politiskt engagerad i det frihetliga kommunfolket. Gök-Olle kan uppfattas lite som en filosof, även om han handlar med skrot, och kanske är levnadskonstnär, en som är nöjd med det lilla har han dock ett stort projekt som han skulle vilja slutföra. Hans uppfinningen är en stabiliseringsanordning för alla fordon som har rörliga axlar. Med denna anordning kan man köra fort över diken och ojämn terräng utan att maskinen välter. Hans skogstraktor som har ett så gott som tippsäkert styrsystem tog han patent på 80-talet. Det som återstår är att bygga själva.

Fullsatt när Gök-Olle ställdes inför rätta TV

Från vänster. Gök-Olles, järnhandelsmagasinet, järnhandeln, Nordlövs och Dellenro längs bort

 

 

Västansjö 603. F d Järnhandeln

Västansjö 3:12

Två glada grabbar utanför järnhandeln, men vilka är dom?

 F d Järnhandeln. Västansjö 603, våren 2015

Ca 1922 – 1924
Huset byggdes av virke från Wengelins garveri, berättar Olle Wengelin. Det stod färdigt 1922. Till huset hör en länga med garage, matkällare och vedbod/förråd. Troligen är denna byggd samtida med huset.
[stextbox id=”alert”]

HT 9/10 1924
Handlanden Erik Fride Eriksson i Västansjö i Bjuråker, tog i går morse vid 8 – 9 – tiden sig av daga genom att skjuta sig ett skott i hjärtat med mausergevär.
Han hade sista tiden ofta sagt, att han ämnade taga livet av sig, och när därför i går morse några arbetare i närheten av hans affär, hörde ett skott därifrån, voro de genast på det klara med att Eriksson skjutit sig. De eftersände polisman Lie, som bor strax intill, och gingo sedan ner till Erikssons, där det funno alla dörrar stängda och gardinerna nerdragna. Eriksson bodde ensam i huset. En stege restes mot ett vindsfönster, detta bröts upp och genom vindstrappan gick man ner i förstugan. Här syntes i timmerväggen mellan sängkammardörren och förstugudörren hålet efter ett skott. När man gläntade på sängkammardörren, såg man Eriksson liggande framstupa med huvudet mot dörren badande i sitt eget blod.

Dörren stängdes därpå igen, tills att landsfiskalen och läkaren kommo till platsen. Det framgick då vid undersökningen, att Eriksson gått mycket kallblodigt till väga vid förberedelserna till självmordet.
Han hade lagt mausergeväret på ett bord mellan sänggaveln och en stol, som stod på vänster sida om dörren. Under pipan hade han lagt tidskrifter så att den då Eriksson satt på stolen kom i jämnhöjd med hans hjärta. Med en metersticka hade han petat till avtryckaren så att ett skott gott av. Detta hade träffat hjärtat, och döden var ögonblicklig.
Motivet till den sorgliga handlingen är att söka i misslyckade affärer, ekonomiska svårigheter och ett oregelbundet levnadssätt. Han hade sista tiden haft ett flertal växelprotester. Innan han för två år sedan öppnade egen affär, (herrekipering) var han under många år butiksbiträde i handlanden J. H. Iwarssons affär i Västansjö, under vilken tid han gjort sig känd som en skötsam och ordentlig man. Eriksson, som var bördig från Järvsö, var i 35-årsålden och ogift.

[/stextbox]

 

Fredin café
På 1930-talet drev Erik och Bricken Fredin café här på övre planet, medan Rudolphis drev sin järnhandelsfilial i bottenvåningen av huset.
7E29 Erik Fredin född i Ramsjö 13/9 1911. Gift 29/6 1940 med (31N19) Bricken Bodin född i Sjömyra 16/8 1911. Utflyttade 1942 till Ede 1,20 Delsbo. Åkeriägare

Järnhandel 1929 – 1965

1929 köpte (32S14) Helge Rudolphi fastigheten och öppnade en järnhandelsfilial. Strax intill byggde han en förrådsbyggnad där järnhandeln hade sitt varulager. Verksamheten upphörde sommaren 1965 berättar Lennart Rudolphi som arbetade här sista veckan det var öppet. Därefter blev hela fastigheten ombyggd till bostad av Gösta och Gunbritt Jonsson. Dessförinnan bodde de på övervåningen i hus 135 som ägdes av Tage och Margoth Jonsson.

Familjen Sven Fredin. Fr v. Mor Gunhild, Hans-Erik, Gilbert, pappa Sven och Anita

Fredins bodde här mellan 1946 och 1965
Familjen Fredin flyttade hit 1946 och flyttade till Svågavägen 4, 1965.
Tidigare bodde de i en lägenhet ovanpå Pettersons slakteri på kalvstigen i Delsbo.
7E33 Sven Fredin född 10/2 1920 i Västansjö 1:15
Gift 14/6 1943 med Gunhild Eriksson född 4/11 1920 i Sveg.
Tre barn:
Anita född i Delsbo 15/9 1943 Gift Flöjt. Hon är bosatt i Hudiksvall
Gilbert född här 18/5 1947 Han bor sedan 1987 på Svågavägen 4
Hans-Erik född här 29/8 1948 Han är bosatt i Hudiksvall1967 – 1982
1T12 Slakteriarbetare Gösta Jonsson 10/1 1937 – 21/4 2002. Gift med Gunbritt född 20/11 1937. Frånskilda 1979.
Ett barn:
Christer Jonsson – 5/11 1956 – 22/5 1982. Sambo med Åsa Hedqvist 3/8 1955 Född i Ljusdal. bosatt i kyrkbyn i Bjuråker.
Åsas dotter:
Marina Hedqvist 12/2 1973 Född i Ljusdal bosatt i Delsbo
Två gemensamma barn:
Jennie Hedqvist 27/2 1977 Bosatt i Myra i Delsbo
Helena Hedqvist 28/2 1980 Bosatt i Hudiksvall

 

HT 25 januari 1985
Sven Fredin berättar inför pensioneringen att han arbetat åt Rudolphis Järnhandel i 52 år. Sven var endast 13 år gammal (1933) då han började som springschas i Västansjö. Helge Rudolphi var butikschef. Under krigsåren stängdes butiken och Sven fick så smått börja i Delsbo. Efter 18 månaders rekryt återvände han till Västansjö och blev föreståndare för butiken i ett 20 -tal år. När verksamheten lades ned 1965 var det självklart att Sven flyttade med till Delsbobutiken. Och där blev han alltså i ytterligare 20 år.

En parhäst till Sven Fredin var Tage Thorèn. Tage född i hus 232, Tomten den 10/7 1924. Han växte upp hos sina morföräldrar tills han var sju år, då han flyttade till Bobygden för skolgång, eftersom hans mor bildat familj där. Efter avslutad skolgång, vid 13 års ålder, flyttade han tillbaka till Västansjö där han träffade Helge Rudolphi och blev tillfrågad om att jobba en vecka. I slutat av 1940-talet flyttade han till järnhandeln i Delsbo där han träffade sin livskamrat Svea som han gifte sig med 1951. Det kom att bli 52 års anställning vid Rudolphis järn. Tage avled vid 83 års ålder den 9 december 2007.
Sedan 1982 ägs huset av Ingegerd Jonsson

 

Västansjö 605 Nordlöws

Ca 1939 -1946
Huset byggdes 1938 -39 av Allan Nordlöfs svärföräldrar.
34C7 Per Erik Svensson – Dahl född 22/10 1862 i Källsjöbygget, Bjuråker.
Gift 18/10 1891 med Johanna Jönsdotter – Finne född 16/2 1866 i Furuberg. De var tidigare torpare i Holmberg och ville nu komma närmare sin dotter och måg.
Två barn:
Olof Georg 10/10 1887 – 11/12 1887
Kristina 14/1 1891 Gift 1922 med Allan Nordlöf
Fadern Per Erik avled 31/3 1945.

---

Allan Nordlöw, mästersmed, bosatt i Västansjö
Medlem i Bjuråkers skytteförening sedan 1933. Tidigare medlem i Ljusdals skyttegille 1913-1922
Bild ur SVENSKA SKYTTAR, 1943, sidan 651.

---

Ca 1946 – 1980
24C11 Mästeryxsmeden Allan Nordlöw född i Tallåsen 17/9 1897.  Son till fabrikören Per Nordlöf i Tallåsen. Han avled 8/8 1971.
Gift 24/12 1922 med Kristina Svensson född 14/1 1891 i Holmberg. Hon avled 11/1 1980.

Detta är troligen Nordlöfs smedja i Västansjö. Personen till vänster är okänd, den andra är Allan Nordlöf.

Bjuråkers kyrkogård. Här vilar mästeryxsmeden Allan Nordlöf
Hans gravsten är hans smidesstäd och smideshammare

Allan Nordlöf

Allan Nordlöf

---

Kristina Nordlöf, f. Svensson

Västansjö 605.
Hösten 2019 fick huset en ny ägare. Ingrid Olsson född 9 oktober 1959.

 

 

Västansjö 607 Per Johans

Västansjö 4:1

År 1884 sålde Karin Nilsdotter sin gård till Per Olof Sundberg. Köpet avsåg troligen gammelgården och den lilla byggnad som tidigare låg strax nedanför den. Gammelgårdens jordkällare är helt byggd av slaggsten vilket tyder på att den är uppförd under slutet av 1800-talet. Köpet var behäftat med särskilda villkor vilket var brukligt på den tiden. (7H7) Karin Nilsdotter 20/7 1839 – 7/4 1911 från Ollas i Västansjö 5.
Nedan en avskrift av köpeavtal.

 

Köpeavtal
För min framtida bergning och utkomst undantages, stugubyggnaden och boden, del i källaren, svalen efter vägen innehållande 750 qvartfamnar, halva Kålsjöängen åt västra sidan, rättighet till vedbrand af hemskogen, men efter min död utefallen alla dessa af mig gjorda förbehåll till köparna, att flyttningar af gamla gården som tillhören nu omhandlade hemman värkställes av köparna. På dessa villkor och betalning afhänder vi oss ovanskrivne hemman Wästansjö No 5, om 12 penningland skatt med undantag af afverkningsrätt som förut bortsålt till Iggesunds Bolag på 25 år i utskgen, och tillägnas detsamma Per Olof Sundberg och hustrun Anna Backman att för sig, barn och efterkommande lagfara och Häradsrättens Lagfartsbevis söka, sålunda öferenskommit att under Delsbo Häradsrätts godkännande.
Sålunda överenskommit som skedde i Bjuråker och Västansjö den 23 April 1884
Karin Nilsdotter med förmyndare Jon Persson säljare
Per Olof Sundberg och hustrun Anna Backman köpare

Ca 1870 – 1905
Det bostadshus som står här idag är även det ditflyttat och låg tidigare troligen bara ett stenkast västerut.

12A10 Skomakare Pehr Olof Danielsson – Sundberg född 9/4 1839 s. t. Torparen Daniel Abrahamsson I Vintermyra ovanför Anderbo. Först bosatt i Anderbo sedan bonde här i Västansjö s 5.
Gift 1/12 1870 med (34B2) Anna Backman 13/9 1847, d. t. Regementstrumslagare nr 124 i Forsa kompani, Carl Johan Backman i Avholm.
En son:
Per Johan född 27/8 1873 Han tog över efter föräldrarna och gav platsen dess namn.
Fadern Per Olof avled 25/1 1915 och modern Anna avled 20/4 1918.

Fr. v. bak: Anna-Greta Sundberg, Marta och Jonas Hellström, Per Johan Sundberg.
Fram: Karin Kjellman, Elin, Östens mor med Sören Hellström och Ernst Kjellman ägare av Dellenro.

Ca 1905 – 1944
12A14 Sonen Per Johan Sundberg 27/8 1873. Han var en duktig fiolspelman som ofta var anlitad på bröllop. Död två månader efter sin hustru den 27/6 1959
Gift 1/6 1905 med 41B5, Anna – Greta Burgman dotter till stenarbetare Vilhelm Burgman i gård 306 i Västansjö. Död 25/4 1959
En son:
Herman 20/3 1918 Han tog över gården efter föräldrarna

Per Johan och Anna-Greta Sundberg vid kurorten Sätra Brunn.

Ca 1944 – 1968
12A19 Sonen Herman Sundberg född här 20/3 1918. Herman avled i Delsbo 30/3 1993.
Gift 28/5 1944 med Elin Hellström född 1/3 1922 i Sandvik i Ljusdal. Dotter till Marta och Jonas Hellström. Frånskilda 1968.
En son:
Östen född 5/9 1946. Han tog över fastigheten efter föräldrarna. † 2/11 2024

Sedan omkring 1970 är det sonen fartygselektriker Östen Sundberg som äger fastigheten. Tillsammans med sambon Siv Pettersson född 9/5 1950, har de två utflugna barn:
Peter född 27/3 1970 bor i Forsa
Ulrika född 11/1 1973 är bosatt i Hudiksvall.

Sommaren 2017 var här stor gårdsauktion och därefter såldes även fastigheten.

Den stora gården köptes av närmaste grannen Gunnar och Agneta Berglöf, sedan årsskiftet 2017-2018 är de bosatta i fastigheten.

Storhässjan, med Dellenro i bakgrunden

Kornhässjan
Den stora kornhässjan som nu finns på forngården, kommer från den här gården. Den lada som storhässjan stod intill, ligger mellan Per Johans och Dellenro. Närmare Dellenro. Norr om gården, i skogsbrynet på andra sidan åkern, står gårdens gamla bakstuga. Den har även tidvis används som bostad och skomakeri, berättar Östen

Västansjö 607, Per-Johans. Våren 2015

 

 

Macken i Västansjö

Macken i Västansjö

När 305:an gick till vänster om macken

Västansjö 606. Macken

Fastigheten byggdes av Helge Eklund åren 1947 – 48. Under byggtiden bodde familjen Eklund i Hudiksvall. Men innan den var helt färdigbyggd fanns här en bensinpump av märke Gulf och en barackliknande byggnad där lastbilscentralen höll till.

HT Dec. 1946
Enligt en tidningsnotis beräknas verkstaden bli klar för drift hösten 1947. Intill verkstaden ligger också en bensinstation som förestås av Per Erik Svensk. Herr Svensk omtalar att man i dagarna hoppas på en bilstation i Bjuråker och att det finns goda utsikter att denna station skall förläggas just hit. Det blir fem eller sex yrkeschaufförer, som då får en centralförmedling av bilskjutsar inom kommunen.
(26C33) Per Erik Svensk hade börjat med taxirörelse redan 1919, men gick sedan över till lastbilsåkeri. 1947 flyttade familjen Svensk till ”Skänks”, gård 209. På grund av dålig hälsa måste han avveckla sin åkeriverksamhet. Han sålde åkeriet till Pelle Mattsson i Skålsvedja, som sålde det till Kask-Erik Eriksson i Avholm, som sålde till Lars Erik Bergsman i Ramsjö som sedan sålde tillståndet till Elis Karlsson. År 1950 förvärvade Elis Karlsson eget åkeri av Jonnie Dahlström
Per Erik Svensk hade en barackliknande byggnad där han satt och bokade körningar och tog betalt för bensin. Ossian Walter minns, att Pelle Mattsson, Henning Eldh, och Eskil Leek var anslutna. Baracken stod ungefär där dieseltanken står idag.
Ingrid Kirkeeng berättar att hon började arbeta här när lastbilscentralen var ganska nyöppnad. Då var det, Verner Eriksson, Tjärmans – Verner, som behövde en person som kunde svara i telefon och bokade körningar.

Omkring ett år, åren 49 – 50 var Torsten Höjer föreståndare för LBC. Under den här tiden bodde han hos Östergårds i Dalänge.

Omkring 1956 – 57 flyttade bokningscentralen till Friggesund. Byggnaden där bokningscentralen var inhyst stod i början av Spåmansvägen.
Baracken som stod här vid macken, köpte bussägare Helmer Nyström. Han hade tagit över busstrafiken efter August Högberg. Baracken kom att bli hans sommarstuga i Skålsvedja.

Lennart Eklund, Helges son, berättar:
När jag var 1-2 år bodde vi Delsbo. Därifrån flyttade vi till Hudiksvall där vi bodde till det att macken blev färdigbyggd så att vi kunde flytta in i lägenheten ovanpå. Det var troligen 1948. Det fanns två smörjgropar, en i bilverkstan upptill och en i verkstan nertill. Dessutom fanns en utvändig smörjbrygga på den sydvästra gaveln. Det gick en väg runt huset så att man kunde köra runt om man ville. På baksidan fanns även en mindre förrådsbyggnad.

Lennart nämner några som jobbade i verkstan. Bror Erik Lie från Näppänge, Alf Norin från Skålsvedja, Svensson från Strömbacka, han bodde i lägenheten ovanpå affären, bagar Gösta från Västansjö och Rune från Johannesberg.
1957 flyttade vi härifrån till mormor (gård 135) där vi bodde ett par år innan vi flyttade till Delsbo. Något år senare flyttade vi till Gävle.

1950 års telefonkatalog
Biltjänst, Helge Eklund Västansjö Tel. 80

1948 – 1957
12V27 Bilreparatör Helge Eklund född 24/5 1915 i Ede, Delsbo.
Gift 1/11 1942 med Ruth Sundberg född 23/9 1919. Dotter till Anna Sundberg i gård 135
Två barn:
Lennart 5/8 1944 Bosatt i Valbo
Annika 28/1 1954 Bosatt i Gävle. Har sommarstuga på Sjöviksberget tillsammans med brodern.

1957 -1960
Jonas Larsson tog över efter Helge Eklund
Efter övertagandet gick man över från GULF till Mobil Oil.
Jonas Larsson från Norrhavra hade ett lastbilsåkeri som körde timmer och massa ner till Dellen. Sonen Yngve Larsson berättar: Vintertid körde vi ut virket på isen och på sommaren tippade vi virket vid fällstolen nere vid Svågan säger Yngve som var med på sin fars lastbil. Ibland körde vi direkt till Iggesund och sedan flottningen upphört 1965 kördes allt virke ner till Iggesund. Far brukade utföra service på bilarna på macken i Västansjö och hade även en del affärer med Helge Eklund som slutade med att han tog över både fastighet och rörelse.
Jonas Larsson blev änkling 1986 och avled år 2000.
46A38 Jonas Larsson, Skärås Jonke kallad, född i Karmansbo i Skärås 16/10 1903. Gift 1929 med Sigrid Hill född i Frisbo 13/5 1908. Familjen flyttade från Skärås till hans fars gård i Norrhavra 5,2 sedan fadern avlidit 1944. Familjen bestod av 14 barn
Äldsta dottern Iris född 26/8 1928 och hennes man 8H45 Syl – Arne Olsson född i Sördala 1928, förestod macken. De var gifta sedan 1954 och fick dottern Ann-Katrin 1952. De bodde i våningen ovanpå macken. Iris blev änka 1983 och hon avled 18/10 2005.

1960 gick bilverkstan i konkurs. Familjen Olsson flyttade då till Friggesund. Iris fortsatte med att arbeta på caféet som hon gjort sen en tid tillbaka och Arne köpte en lastbil som han körde grus med. Troligen var det vid den här tidpunkten som fastigheten var till salu för 12.000 kronor.

1960 sålde Jonas Larsson bensinstationen till Sven Forslund. Sin åkerirörelse sålde han senare till Åkessons Åkeri. Han avled den 20/5 1989.

1960 – 1967
Annons, 14 september 1960
Välkommen till MOBILSTATIONEN, Västansjö
AB Näsholms Bilaffär
Forslund, tel. Bjuråker 80

Sven Forslund sålde bilar och drev stationen till 1967 då familjen separerade.
Sven och Ragna Forslund kom hitflyttande från Gnarp. De hade två pojkar, Hans och Dan. Ragna arbetade på Hudiksvalls Sjukhus vilket hon fortsatte med sedan de separerat. Sven lär ha flyttat norröver.
Medarbetare till Sven Forslund var Folke Forsell. De bodde grannen i Gnarp. Folke var född 10/11 1934 i Gnarp. Han gifte sig 1963 med Marianne Holmqvist från Lennsjö. Folke avled den 6/9 1997.

Det är många ungdomar som har börjat här som lärlingar och som sedan resten av livet kommit att arbeta med bilar och motorer. En som fått sitt grundläggande motorintresse här är Tommy Ärlemar. Han arbetade här åren 1966 -1969. Då var det Sune Andersson och Yngve Olofsson som drev verksamheten säger han.
Macken uthyrd
Sedan Forslunds lämnat Västansjö blev macken uthyrd till Sune Andersson och Yngve Olofsson. Sune tog hand om verkstan och Yngve hade hand om bensinförsäljningen. Sune Andersson med familj bodde i lägenheten ovanpå macken medan Yngve bodde i Forsa.

Cykelverkstad i källarvåningen.
1960 -1967
Västansjö Cykel & Motor
1960 startade Per Backström, Back-Pelle kallad, en cykel och motorverkstad i källarvåningen. Medarbetare var Gunnar Elfving som hade hand om firmans försäljning av Puch mopeder. Sonen Olle arbetade också här till och från, samtidigt som han gick på verkstadsutbildning. Detsamma gjorde hans skolkompis Lennart Westerberg från Svedjebo.
1967 började Back-Pelle att arbeta hos Gök-Olle och tidvis även hos Tycko Fredin.
6F59 Per Backström var född i Norrlia 22/12 1918.
Gift 16/4 1944 med Sally Margareta Norman född i Helgum 4/12 1913. Bosatta i Sörlia. Per Backström blev änkling 1979 och avled 24/11 1989.
Barn:
Britt Ingegerd 23/6 1937
Tore 6/8 1944. Han är bosatt i Ängebo

1969 – 1990
1969 blev Elis och Ingegerd Karlsson ägare till Mobilstationen. Elis drev ett lastbilsåkeri och hade dessförinnan haft taxibil. Här kunde han nu i egen verkstad serva sina egna bilar. Elis som var en kreativ affärsman insåg att stationen behövde en modern kiosk.

Ingegerd Karlsson berättar:
Sedan jag svarat ja på Elis fråga om jag hade lust att stå i en kiosk stod det inte länge på förrän kiosken var på plats. Jag tror att det var Delsbo Timmerhus som byggde den. Den blev utrustad med en högmodern grill och elektronugn. Vi serverade korv, hamburgare och grillspett och folk kom på studiebesök för att få se hur praktiskt och fint allt var.
1966 blev nya länsväg 305 klar. Den gamla Mobil Oil pumpen som stod intill den tidigare huvudvägen, strax utanför kontoret på husets norra sida, togs bort och en ny pump blev placerad på den nordöstra gaveln. Stationen blev nu automatiserad så att man vid kassan i kiosken kunde läsa av hur mycket bensin kunden hade tankat, berättar Ingegerd. De pumpar som står vid macken idag blev utflyttade när huset byggdes ut.
Minnesgoda kan berätta att flera bolag har levererat bensin, bl. a Uno-x, Fina, därefter SP, Svenska Petroleum AB, som 1986 blev OK.
24C6 Elis Karlsson var född i Svedjebo den 26/12 1926.
Gift 31/12 1952 med 54J16 Ingegerd Leek född i Friggesund 10/7 1933. De bodde i lägenheten ovanpå macken.
Elis Karlsson avled den 10 november 1986.
Två barn:
Lars-Göran 21/6 1953 En person som gick bort alldeles för tidigt. Mer under gård 242
Torbjörn 20/4 1959 Busschaufför, bosatt i Friggesund
När Elis fyllde 50 år 1976 stod följande i tidningen:
Åkeriägaren Elis Karlsson Västansjö, Bjuråker fyller 50 år annandag jul. Han är född i Svedjebo och har hela tiden varit sin hembyggd trogen. Han började i unga år att köra lastbil och hade sin första anställning hos Stillmark i Brännås. År 1950 förvärvade han eget åkeri av Jonnie Dahlström. Under flera perioder varit med i styrelsen för Dellenbygdens lastbilscentral där han också blev den siste ordföranden innan föreningen gick upp i Hudiksvallsortens LBC.

År 1969 förvärvade han Mobilstationen i Västansjö och driver där en kiosk- och bensinrörelse. Sin fritid tillbringar han helst vid sitt torp vid Källsjöbygget. Jubilaren är känd som en gladlynt person, som säkerligen kommer att få se många vänner på sin högtidsdag.

Ann-Britt och Britt-Inger Lindström vid Västansjö kiosken i Bjuråker tar farväl efter 12 år. Korvkiosken är ett minne blott. Nu byggs anläggningen till av de nya ägarna med  nya pumpar och en butik innehållande livsmedel.
Bild ur HT den 8 september 1990 – Jan Olsson

1978 -1990
1978 arrenderades rörelsen ut till Ann-Britt Lindström. Hon och dottern Britt-Inger Lindström drev den till 1990 då Per Olov Persson och Jan Forsvik köpte både rörelse och fastighet.
Under den här tiden bytte macken bensinmärke till Fina och SP som därefter togs över av OK .

HT 8/9 1989
OK-macken vid väg länsväg 305 kommer att få uppleva förändringens tid. Där har ägarbyte skett och ett samarbete mellan OK och Texaco innebär utvidgning med nya pumpar och en butik innehållande livsmedel. Korvkiosken ser ut att bli ett minne blott. I 12 år har Ann-Britt Lindström med dotter Britt-Inger arrenderat Västansjö Kiosk. Då de nu slutar kommer hela rörelsen att säljas till Per Olov Persson och Jan Forsvik som driver Texaco i Friggesund. De kommer att överflytta all verksamhet till Västansjö. Där byggs pumpar för såväl OK som Texaco med skärmtak. Korvkioskens tid är över. I den befintliga huvudbyggnaden renoveras verkstadsdelen. En utbyggnad sker för butik med bl. a. innehållande livsmedel. Totalt rör det sig om investeringar från såväl oljebolag som privatpersoner på drygt 3 miljoner kr.

De satsar stort på ny mack i Västansjö

Per-Olov Persson och Jan Olov Forsvik lämnar snart Texaco-macken i Friggesund för att flytta in i en helt ny OK/Texacomack i en tillbyggnad till huset på OK i Västansjö
HT 25/4 1991
Nu är det snart klart för byggstart för en ny bensinmack i Västansjö. Jan-Olof Forsvik och Per-Olov Persson som idag driver Texaco i Friggesund, köpte i vintras den fastighet där OK i Västansjö ligger. Sedan dess har där bara funnits en sedelautomat, medan OK-kortkunder fått sedvanlig service vid Texaco.
Den nuvarande Texaco-macken i Friggesund kommer att rivas och marken att saneras så snart macken i Västansjö öppnat. Jan-Olov och Per-Olov var resemontörer åt Iggesunds bruk innan de 1989 tog över Texaco i Friggesund. Ett av skälen var att få bättre arbetsmiljö för fordonsreparationerna, och den saken blir ännu bättre i den nya stationen med bland annat en modern billyft. Eventuellt bygger man också en helt ny tvätthall.

Butik och mack ger fem jobb i Västansjö

Texaco/OK i Västansjö – en anläggning som är helt ny, har öppnat. Ägarna, Per-Olov Persson och Jan-Olov Forsvik, har investerat drygt fyra miljoner på mack, verkstad och ett minilivs.  
HT 31/1 1992 – Jan Olsson
Butik och Mack ger fem jobb i Västansjö. Macken har öppnat
En s.k. samstation med OK och Texaco har öppnat sina portar till den nya anläggningen, Det är Jan-Olof Forsvik och Per-Olov Persson som investerat drygt fyra miljoner i en anläggning som förutom mack inrymmer verkstad och en livsmedelsbutik och har öppet sju dagar i veckan. Nu längtar man till sommaren så att planen vid macken kan asfalteras. Den pampiga invigningen av anläggningen kommer att ske under påskhelgen.

Sedan 1996 ingår macken i Preem-kedjan. 2001 blev macken och de båda ägarna Jan-Olof Forsvik 19550415 och Per-Olov Persson 19560422, ackrediterade – de blev godkända av den statliga myndigheten SWEDAC . De har gått utbildning i Lund. En kurs omfattande tre tvådagarsutbildningar med därefter avlagt prov. Sedan har en tillsyningsman godkänt verkstaden. Därmed har de befogenheter att göra ingrepp i bilars klimatanläggningar.

Lägenheten ovanpå macken
I lägenheten bor sen en tid tillbaka en duktig musiker som heter Åke Jonsson.
Har inte för avsikt att räkna upp alla som har arbetat här på macken sedan den blev utbyggd 1992, men en måste ändå framhållas. Bengt Jonsson från Älve, han är en verklig trotjänare som varit anställd sedan den 20/12 1991. Han började medan de ännu var kvar i Friggesund, och han är lika trevlig och alert nu som han alltid har varit.

Miljonvinst till Bjuråker

Siv Ahlberg vid macken i Västansjö, Bjuråker. Det var här som vinstlotten såldes. Vid Penninglotteriets torsdagsdragning utföll en miljon kronor på lott nummer 212 992. Grattis! Den nyblivne miljonären har ännu inte klivit fram i offentlighetens ljus.
Bild ur HT Fredagen den 11 augusti 1995 Text och Foto: Jan Olsson.

Stänger en dag i protest

Jan Olof Forsvik vid Bjuråkers Service/preem i Västansjö höll i måndags bilverkstan stängd i protest mot de höga bensinpriserna. HT 21/2 2000 Text och Foto: Jan Olsson

 

Den senaste prishöjningar kan vi inte stilla tigande acceptera. Det måste till protester, förklarar övertygande Bjuråkerskillar vid Bjuråkers-Service/Preem, Per-Olof Persson och Jan-Olof Forsvik

Bjuråkers-Service/Preem i Västansjö, Bjuråker och Per-Olof Persson är en av sammanlagt 350 bilverkstäder i Sverige, anslutna till Bosch, som måndagen den 20 mars håller stängt i protest mot bensinprishöjningarna.

Två bilder ur HT tisdagen den 14 mars 2000. Lennart Ersson, Foto: Jan Olsson

Killarna som har en mack ihop

Jan-Olov Forsvik och Per-Olov Persson vid sin väl använda jobbarkompis: provutrustningen av märket Bosch som de undersöker bilarna med. Utrustningen går att använda på bilar som tillverkats under 90-talet
År 2002. Text och Foto Helena Palén Olofsson.

Februari 2011
Den 1 februari 2011 började ett nytt kapitel i mackens historia.
Åsa Ekelöf och Mona Hedman tog över butiken, samtidigt blev pumparna separerade och automatiserade. Det går alltså inte att köpa bensin kontant eller att betala den i butiken, utan nu gäller enbart köp med kort vid pumpen.

December 2017

Bild ur HT den 7/12 2017
Den 1 december 2017 slog Emma Riggo upp dörrarna för första gången. Den 23 november blev hon officiellt ny ägare till macken i Västansjö. Emma Riggo är född i Örnsköldsvik den 5 juni 1990. Nu bor hon i Hålsjö, Norrbo med sin sambo.
Vi önskar Emma och hennes mor Sara Andersson, ett stort lycka till!

 

Macken i Västansjö 2015

 

 

 

Unas – Dellenro

Västansjö 615. Unas – Dellenro

5:22

Ca 1805 – 1840-tal
10G36 Johan Eriksson född i Tjärna 5/7 1766. Torpare i Fagersved, Unas, Bjuråker. Gift 27/10 1805 med 12B3 Ingrid Frantsdotter född i Brännbo, Bjuråker 11/10 1776.
Tre barn:
Christina 28/11 1806 Gift 182. med Pehr Johansson i Norrdala
Erik Johansson 29/1 1808 Torpare i Fagersved Död 24/10 1850
Frantz 16/9 1815 Gift 1847 med Margta Johansdotter. Bonde i Svala, Delsbo
Fadern Johan Eriksson död 20/10 1844. Hustrun Ingrid död i lungsot 29/1 1843

Ca 1801 -1832
30G4 Erik Jonsson född 16/7 1776 i Tjärna 5. Fjärdingsman och bonde i Tjärna 5, sedan bosatt här i Unas i Västansjö. Död i lungsot 15/8 1831.
Gift 4/10 1801 med Margta Jonsdotter född 6/10 1773 i Svedjebo 4. Död 14/3 1858.
Två barn:
Kjerstin 30/5 1813 Hon och maken tog sedan över den här gården
Anna 4/10 1808 – 3/2 1809 (håll o stygn)

Ca 1832 -1885
10B7 Dottern Kjerstin Ersdotter född 30/5 1813. Blind på äldre dar. Död 4/4 1886.
Gift 28/10 1832 med (10B7) Mats Nilsson född 19/9 1807 s. t. bonden Nils Eriksson i Frisbo 3. Död 7/5 1885
En dotter:
Karin 28/12 1834 Gift 1863 med bonden (8B13) Pehr Pehrsson i Västansjö 4, Ivans. Han avled 31/12 1898. Troligen var det Karin med make Pehr Pehrsson som drev gården och kanske var maken sjuklig eftersom hon sålde fastigheten till sin släkting Jonas Nilsson. År 1900 är hon skriven här. Hon avled här 19/3 1919

Unas. Fam Nilsson- Rask
Bak fr v. Anna Kristina, Brita, far Jonas Nilsson – Rask
mitten, Karin, mor Anna
fram, Elin, Johanna, Sigrid

 

Ca 1898 –1917
Nuvarande gård uppfördes omkring 1895, flygeln ungefär samtidigt. Ekonomibyggnaderna är av äldre datum men blev renoverade 1905.
10B15 Nämndeman Jonas Nilsson född 25/6 1853 s. t. bonden Nils Jonsson – Frid i Frisbo 5. Han lär ha förvärvad fastigheten 1898 som hans farbrors dotter och måg drivit. Gift 27/11 1888 med Anna Jonsdotter 7/7 1864, d. t. landbonden Jonas Andersson – Knif i Norrhavra 4.
1898 sålde Jonas Nilsson sitt fädernehem i Frisbo och flyttade till Unas i Västansjö. Jonas Nilsson var nämndeman och kyrkvärd. År 1914 deltog han i den stora demonstration i Stockholm som kallades för Bondetåget. Han avled året därpå. År 1918 flyttade hustrun och barnen till Delsbo där hon köpt gården Dammbacken i Ede. 1921 sålde hon den gården och köpte en annan gård i Ede nära Stömneån. Även de hemmet kom att kallas för Unas.
År 1900 bodde här utöver den egna familjen, en piga, Sofia Kristina Kling född 1877.
Nio barn:
Brita 27/11 1889 Gift 1909 med Erik Ersson-Hedin. Snickarmästare i Bjusnäs i Delsbo.
Anna–Kristina 17/8 1891 – 6/4 1908
Karin 9/12 1892 Hon tog över gården. Gift 1911 m Johan Jonsson.
Elin 12/6 1894 Gift 1902 med Nämndeman o häradsdomare Henric Palm i Avholm
Sigrid 26/2 1896 – 15/4 1897
Sigrid 12/9 1897 Utflyttad till Hanebo 1945
Johanna 22710 1898 Gift 1920 med Jonas Olsson bonde i Fjärdsäter 4:5
Nils Urnefeldt 22/3 1903 Gift 1948 med Rut Margareta Törnqvist f r Hässjö i V.-norrl.
Bror Nilsson 9/8 1906 Diktare och skribent. Alias, Brodde Nisting. Död 14/12 1952
Fadern avled 28/11 1915. Modern Anna, Unas-mor, avled 30/6 1946
Sonen, diktaren och skribenten Bror Nilsson född 9/8 1906, mera känd under namnet

Brodde Nisting. Gift 3/8 1948 med Elisabet Park från Borg i Finland, född 24/3 1921. Bror och brodern Nils bytte namn 1947 till Urnefeldt. Bror avled den 14/12 1952. Han är begravd i familjegraven Bjuråker. På gravstenen står enbart faderns titel och initialer, Nämndeman J N S Västansjö 1916.
Läs mer här om Brodde Nisting, eller i boken Hälsingerunor 1999.
Två barn:
Siv 28/1 1946 i Finland. Död 18/8 1995
Tanja 23/12 1950

Bjuråkers kyrkogård. Här i familjegraven vilar Brodde Nisting

 

---

 

Unas Bröllop 25/11 1903 mellan (8H40) Per Larsson och Anna Molin

Unas Bröllop 3/3 1929 mellan (9Ä73) Herbert Nordin Ängebo och Karin Dahlström från Dalänge

Bröllopskorten finns beskrivna under den här klickbara rubriken Bröllop i Västansjö

Västansjö gästgiveri 1921- 1933 Pensionat Dellenro 1934 -1948
Dottern Karin Jonsson blev ägare till hemmanet 1917. Till 1921 bedrevs endast jordbruk därefter gästgiveri som sedan måste läggas ner på grund av att rättigheterna upphörde. 1933 blev det skilsmässa mellan Karin och Kraft –Johan. Efter den auktion som följde ropades fastigheten in av Karin och 1934 öppnade hon pensionat Dellenro.

Ca 1911 – 1933
41A19 Johan Jonsson 14/8 1885 från kraftgården i Tå. Måg bonde och gästgivare. Först gästgivare här sedan gästgivare i kyrkbyn. Gift 6/7 1911 med dottern i huset Karin Jonsdotter född 9/12 1892. Frånskilda 1933.
Adoptivson:
Nils Johan Jonsson 27/3 1918 Utflyttad till Överluleå 1943

---

HUDIKSVALLSPOSTEN 24 JANUARI 1933

Bjuråker gästgiveri flyttar till Tå
Hemmansägaren Olov Jonsson i Tå, Bjuråker, har sålt sitt hemman Tå n:r 1 till gästgivaren N. J. Jonsson i Västansjö. Priset är obekant. Köparen tillträder hemmanet den 25 februari, då han även flyttar gästgiverirörelsen till den nya fastigheten.

Affären har förmedlats av Jonas Erikssons egendomsagentur i Delsbo

---

Ca 1933 – 1949
10B24 Karin Jonsson 9/12 1892. Skild 1933, omgift 24/8 1937 med (3Z1) Ernst Källman 11/12 1898 – 16/9 1980. Son till cementfabrikör K. J. Källman i Vedmyra/Norrboån, Norrbo.
Sedan hustrun Karin avlidit 22/4 1948, sålde Ernst Källman fastigheterna 1949 till kommunen som byggde om husen till hyreslägenheter. Fyra mindre lägenheter i det röda huset och tre något större lägenheter i det gula, Västansjö 617 D. 

I januari 1955 hyrde polisassistent Stig Zakrisson med familj en lägenhet här. Lägenheten hade även tidigare brukats av en polisman, senast en ungkarl, som vikarierat på tjänsten som polisassistent innan jag tillträdde densamma skriver Stig.

Stig Zakrisson född 22/3 1921 i Los. Gift 24/3 1945 med Hedda född Jansson den 12/2 1924 i Gudmundrå, Ångermanland. Stig Zakrisson avled den 4/7 2010 då bosatt i Iggesund
Två barn: Hedvig Margareta 24/7 1948, och Bo Arne 25/5 1952.

Även Björn Lunden hade kontor och bokföringsbyrå i det gula huset 

År 1986 hade kommunen tröttnat som hyresvärd och sålde fastigheterna till mattläggare Tage Wästberg. Tage var en mångsysslare som gillade att hålla på med hästar, köpa upp bär och var allmänt orädd att ge sig på nya saker. När hälsan började svikta gick det ganska snabbt utför. Tage avled den 16/10 2007.
Fastigheten salubjöds 2005 och köpare blev Per Åke Lust. Per Åke föddes 1960 och avled 2008. Han växte upp i Bjuråker men var bosatt i Delsbo. När brand utbröt i hans villa blev han så illa bränd, att han senare avled.

Ägare sedan 2009 är Pär o Sophie Nordin. Pär Nordin född 2/12 1975. Han har sina rötter i Bobygden i Delsbo. Per Åke Lust var Sophies farbror. Hon är född 22/1 1979.

 

Unas, våren 2015.

---

Vandringslappar
Tidningsnotis den 16 december 1926.

Renarna komma tidigt i år. Lappen Torkel Nilsson från Hotagen i Jämtland, känd sedan föregående år, är nu på väg nedåt Hälsingland med sin renhjord och väntas anlända till Bjuråker dagarna före jul. Nu liksom tidigare år torde Nilsson stanna en längre tid i Västansjö då renarna i Västansjöberget och trakten däromkring torde ha tillgång på lämplig föda.
Under en följd av år på 1920 – talet passerade vandringslappar Västansjö. På vårvintern när de var på väg ner mot kusten brukade samerna slå läger här med sin renhjord. Sin kåta brukade lapparna bygga ovanför gästgiveriet medan renarna gick och betade på åkrarna. Det här väckte alltid uppståndelse hos ortsbefolkningen som kom för att titta och knäppa kort. Det hände också att barn fick prova på att åka pulka efter ren.
Skolkök
Under den tid när Unas var pensionat kunde ungdomar gå här på skolkökskurs som var en fortsättningsskola efter avslutad grundskola.

Vandringslappar vid Dellenro i Västansjö 1926

 

 

Västansjö 621, våren 2015

Västansjö 621 Blomstergården

Ca 1949 – 1980
Enligt deklarationshandlingar är den här fastigheten byggd 1909 vilket är det årtal som myndigheten använder när man inte med säkerhet vet när fastigheten är byggd. Från början var huset en bakstuga, det är man säker på. Bakstugor och smedjor låg alltid på behörigt avstånd från bostaden. Ernst Källman rustade upp huset och flyttade hit sedan han sålt fastigheten Dellenro till kommunen 1949.3Z1 Ernst Källman 11/12 1898 – 16/9 1980 var ägare till pensionat Dellenro som han sålde till kommunen sedan han blivit änkeman. 7E32 Brita Fredin född 1895 från gård 210, som blivit änka 1947, flyttade hit och kom nu att leva här tillsammans Ernst Källman. Hon avled 4/6 1978.

När huset enbart var en bakstuga, och även senare, gick vägen från Dellenro och hit mellan husen på Dellenro och genom det som är nu en igenvuxen björkskog. Det är oklart om det var Källman eller kommunen som gjorde att huset fick en egen väg. Källman och kommun hade överenskommit att huset skulle tillfalla kommun efter hans död 1980.

---

HT den 14 november 1969

---

Håkan Eriksson 1981 – 2004
1981 köpte Håkan Eriksson fastigheten av kommunen. Håkan Eriksson född 3/5 1955 tillbringade första åren av sitt liv i gården Västansjö 130. Son till Therese och Olle Eriksson vid ICA i Friggesund. 1944 började Olle arbeta åt Per Johan Andersson eller Kam-Per som han brukade kallas. Kam-Per hade startat affären 1923 och 1949 tog sonen Ivar Andersson över. Ivar drev affären till 1958 då Olle Eriksson tog över både fastighet och rörelse. Olle känner vi som en glad och positiv person som ännu åker omkring med sin gitarr och underhåller gamla som är bosatta på servicehus. På 50-talet spelade Olle i orkester bl. a. i Tåparken.
Efter den här utvikningen ska vi återvända till sonen Håkan som nu driver ICA affären, bilverkstad och som har bygdens enda bilhandel, Erikssons bilar i Friggesund. En bra tillgång för bygden där ingenting är omöjligt, framförallt om man är i omedelbart behov av en bil.

Håkan Eriksson bodde här till 2004 då han sålde fastigheten till nuvarande ägare, Anders Brandt född 17/3 1959 och Lilian Brun född 13/7 1957.
Att Lilians stora hobby är att odla blommor kan inte undgå någon. Ett sommarbesök här är en stor upplevelse och njutning för alla sinnen.

Här kan vi se, inte bara Lilian Brun själv, utan också en liten del av hennes vackra blomsterarrangemang. Våren 2015

 

 

Svågavägens fyra hus, med hus nummer 2 närmast till höger.

 

Svågavägen 2, våren 2015
5:15

Radioaffär, Taxi och Damfrisering
Tomter till Svågavägen 2, 4 och 6 blev avstyckade 1945. Säljare var Olle och Anna Wengelin.
Tidigare stod det en lada på den här platsen. Huset byggdes i slutet av 1940-talet
Förste ägare var Henning Eldh

Annons 1950
Bjuråkersbor!
Vid behov av bil- och ambulansskjutsar
ring Bjuråker 9
Henning Eldh
45E18 Henning Eldh född i V. Stråsjö den 12/4 1916. Son till fotograf Jonas Eldh i V Stråsjö. Gift 27/8 1944 med 37A11 Ines Söderström född i Björsarv 25/4 1917. Dotter till handlaren K. L. Söderström i Björsarv.
Radioaffär och Damfrisering
Huset byggdes som ett affärshus, med skyltfönster mot vägen och kundingång i den norra husgaveln. I affären sålde Henning radioapparater och på övervåningen hade hustrun Iris sin damfrisering.
En dotter:
Christina född 8/7 1949.
1963 sålde de huset och flyttade till Hudiksvall

Ca 1963 – 1967
Åke och Ulla Nordin med dottern Karin köpte fastigheten 1963 och bodde här till 1967 då de flyttade till Delsbo. Ett år senare blev huset bredvid till salu och då slog de till och flyttade tillbaka för de hade trivts så bra här.Som nygifta bodde de i Ängebo.

9Å73 Åke Nordin född 9/8 1929 i Ängebo. Son till Handlare Herbert Nordin och hans hustru Karin Dahlström. Gift 20/ 1959  med 7V13 Ulrika Danielsson, Ulla kallad, född i Backmo den 8/1 1934 som dotter till Erik Danielsson och hans hustru Johanna Bergfält.
Dottern Karin född 1/8 1963, är gift med Tord Jonsson i Delsbo. Tre barn
1967 sålde de huset till Jenny och Tjärmans – Edvard

Ca 1967 – 1980
8H43 Edvard Eriksson född 3/6 1906. Död 23/3 1980 Gift 19/4 1959 med Jenny född i Ljusdal 1/1 1904.
Efter Edvards bortgång sålde Jenny och flyttade till Ljusdal där hon avled 7/5 1996

Ca 1980 – 1986
Snickare Torsten Persson född i Los 21/9 1917. Gift 15/10 1944 med Brita Linnea Åsbrink född i Veckebo Färila 23/2 1921. Syster med förre Riksbankschefen Pehr Vahlfrid Åsbrink.

1986 – 2022
Sedan 1986 har Bertil Olsson bott här. Han köpte huset av Torsten Persson från Los.
Bertil berättar att hans far 10H8 Per Olsson var född här i Västansjö där Sture Fredin bor den  6/1 1871. 1882 flyttade familjen till Ölsjön i Hassela. 1905 flyttade Bertils far till Hälsingtuna där han bildade familj. Bertil föddes i Hudiksvall 27/1 1922. Han bosatte sig i Norrhoga, Forsa varifrån han flyttade när han kom hit. Hans sambo var Maggie Eklund från Veckebo i Färila.
Talade med honom veckan före jul 2021. Bertil avled den 25 januari 2022, två dagar före sin hundraårsdag.

Sensommaren 2022 köptes huset av det kreativa paret Barbro och Edgar Lycksell. De har länge känt en stark dragning till Dellenbygden, så vi hälsar dom välkommna och hoppas de ska trivas i sitt nya hem. Se edgars.se

 

 

 

Svågavägen 4.
5:16
Tomter till Svågavägen 2, 4 och 6 avstyckades 1945. Säljare var Olle och Anna Wengelin.
Huset byggdes omkring 1950 av byggmästare Hilding Blom.

Första ägare var Erik Olsson, Brick – Erik kallad.
11C21 Erik Olsson född i Norrhavra den 2/3 1910. Död i Hudiksvall 25/9 1988
Gift 30/3 1941 med Anna Skoglund född i Holmberg den 22/3 1916.
1972 byggde de ett sommarhus i Västansjö. Hus 205. Nu är det Eriks systerson Svenne Persson i Hudiksvall som äger det huset.
Brick – Erik och Anna Berglund som bodde i huset bredvid, var syskon.

Familjen Fredin
1965 köpte Sven Fredin huset av Erik o Anna Olsson. Fredins hade tidigare bott i lägenheten ovanpå järnhandeln i Västansjö och dessförinnan i Delsbo.
7E33 Sven Fredin född i gård 512 den 10/2 1920.
Gift 14/6 1943 med Gunhild Eriksson född i Sveg den 4/11 1920.
Tre barn:
Anita född i Delsbo 15/9 1943. Gift Flöjt, bosatt i Hudiksvall
Gilbert 18/5 1947 Han är nu ägare och bosatt i huset.
Hans-Erik 29/8 1948

År 1987 köpte Gilbert Fredin huset. Han är gift med Evy Nordlöf född 28/4 1948.
I dec. 2014 bytte de fastighet med Martin Tano som nu bor här och Gilbert och Evy bor på Skänkvägen 23 i Friggesund

Martin Tano född 11/8 1977 gift med Malin född 21/2 1977.

 

 

Svågavägen 6.

5:17
Tomter till Svågavägen 2, 4 och 6 avstyckades 1945. Säljare var Olle och Anna Wengelin.
Huset byggdes 1948
Första ägare var Anna och Valter Berglund. Valter drev en rörledningsfirma som enligt en annons från 1946 hette ” Larsson & Berglunds Rörledningsfirma” Utför värme och sanitära anläggningar. Telefon Bjuråker 55
Firman fanns i Jonnie Dahlströms hus, gård 129. De hade försäljning i garaget mot vägen och lager i uthuslängan på gården. Kompanjon Larssons son hyrde en lägenhet där i huset.24A41 Valter Berglund född i Österbo, Bjuråker den 8/7 1911. Han var tidigare trävaruhandlare, gift och bosatt i Västansjö 406. Han blev änkeman 1938 och omgift 1940 med 11C11 Anna Olsson från Norrhavra född 25/3 1914. Efter skilsmässan med Anna flyttade hon till Hudiksvall och han till Jämtland där han gifte om sig 1964 och avled 1969.
I Huset bredvid bodde Annas bror Brick – Erik Olsson.

Husägare nummer två
Därefter såldes huset till Ester och Jonas Höglund. Ester Höglund var född i Säbrå, Ångermanland den 6/6 1911. Gift med Jonas Höglund född i Rogsta den 16/12 1904. Hon var en omtyckt hemsyster som hade mottagning i en mindre byggnad bakom huset. Maken hade en verkstad i Avholm. De flyttade härifrån till Idenor och den fastighet som köparna Joel och Gerda Christensen hade. De bytte helt enkelt fastighet med varandra. Sedan flyttade de till Näsviken 2398, där Jonas avled 8/3 1974. Ester avled i Hålsjö 8479, den 27/3 1990.
Tre barn:
Rut Elisabeth 9/6 1949
Inger Margareta 14/6 1951
Jan Erik Anders 23/12 1953

Tredje ägare blev Joel och Gerda Christensen
Joel född i Danmark 21/12 1920. Gift med Gerda född i Arbrå 23/1 1932
Tre barn:
Hans Joel 15/2 1955
Karin Christina 26/4 1953
Eva Marie 23/6 1963

1968 flyttade de till Sveg och sålde huset till nuvarande ägare Ulla och Åke Nordin
Ägare sedan 15/10 1968 är Åke och Ulla Nordin
Åke och Ulla Nordin som tidigare bott på Svågavägen 2 och 1967 flyttat till Delsbo, såg nu sin chans att kunna flytta tillbaka när det här huset blev ledigt till försäljning. Här trivdes vi så bra vilket vi inte gjorde i Delsbo, säger Ulla. De bor fortfarande kvar och tänker inte flytta
9Å73 Åke Nordin född 9/8 1929 i Ängebo. Son till Handlare Herbert Nordin och hans hustru Karin Dahlström. Gift 20/6 1959 med 7V13 Ulrika Danielsson, Ulla kallad, född i Backmo den 8/1 1934 som dotter till Erik Danielsson och hans hustru Johanna Bergfält.
Deras dotter:
Karin född 1/8 1963, driver nu pappans bokföringsbyrå i Delsbo. Hon är gift med Tord Jonsson i Delsbo och de har tre barn.

Ny ägare sedan våren 2015
Karl-Arne Zeider född 29/12 1949 i Nyhem Jämtland. Lärare i Friggesund 2001-2010.
Gift 16/12 1978 med Anne Lena Woxberg född 21/10 1952, i Härnösand, d. t. Arne Woxberg Fem barn: Kjell-Arne Håkan 31/3 1975, Anne Ingrid Marie 11/7 1980, Björn Mikael Arne 12/4 1982, Sven Arne Stefan 1/7 1984, och Lars Tomas Arne 30/4 1987.

 

Svågavägen 8.
5:18

Den här fastigheten byggdes 1959 – 60 av Olle Bergström. Husets timmerstomme kommer från Jämtland som Olle köpte av Edvard Jonsson för tio tusen kronor. Edvard Jonsson mera känd som Lassas Edvard från gården Lassas i Skärås.
Edvard och Anna Jonsson

46A31 Edvard Jonsson var född i Skärås den 13/2 1892. Affärsman, hästkarl och initiativtagare till bildandet av Hagmyrens travbana. Gift 12/1 1936 med Lärarinnan i Skärås skola, Anna Fyhr. Hon var född i Ljusdal den 12/4 1891. 1940 när skolan i Skärås lades ner fick de flytta till Långmors skola i Björsarv. I mitten av 1960-talet hyde Anna och Edvard husets övervåning innan de flyttade till Centralcaféet i Delsbo. Edvard avled några månader senare den 14/12 1961 och hustrun Anna avled i Delsbo 12/1 1971.

Anna o Olle Bergström med barnen Erik o Irene.

Olle och Anna Bergström
36A32 Olle Bergström född i Ytterhavra 4.1, den 20/4 1920.
Gift 3/2 1946 med Anna Nordin född i Njurunda 25/8 1927. Hon kom till Skärås och flyttade därifrån till Långmor, tillsammans med ovannämnda lärarinna Anna Fyhr och Edvard Jonsson. Maken Olle avled 10/10 2001, men Anna är pigg och orädd och hon åker moped på sommaren.
Barn:
Irene född 28/8 1945 Hon är bosatt i Sundsvall
Erik 4/6 1949 – 10/6 2000

 

 

Svågavägen 5, Sandböle

 

Svågavägen 5

Huset byggt 1934-35
Namnet Böle återfinns på ett 20-tal platser i Hälsingland och på ca 180 platser i landet. Namnet antas betyda nybygge, nyodling och Böle-byar tillhör en namngrupp som vittnar om en medeltida bebyggelseetablering, enl. boken, Ortnamn i Hälsingland.
Det var Gunnar och Anna Leek som lät bygga det här huset. 1935 var det klart för inflyttning. Färdigbyggd var också en liten ladugård, vedbod och andra nödiga utrymmen. Vatten till sig själva och djuren fick de hämta i en källa som fanns i närheten av den plats där Hemvärnsgården blev byggd. Det var långt att bära eller att köra på stakkälke på vintern, men det gick det också säger Ingegerd Karlsson. Så var det för många på den tiden. 1943 grävde de en egen brunn på gården. 1933, när dottern Ingegerd blev född bodde de i bakstugan hos Bjams i Friggesund. (se Friggesundsboken). Därifrån flyttade de till den lilla vinkelbyggnaden väster om caféet i Friggesund, där de bodde till det att det här huset blev färdigbyggt. Väster om bostaden står en gammal lada som är hitflyttad från Kaskan, i Furuberg.
Som helt ung kom Gunnar Leek att börja arbeta vid apoteket i Delsbo. 1922 flyttade han till Friggesund tillsammans med sina föräldrar. Därefter tog han värvning och kom då att bli stationerad i Boden i två år. 1928 fick han arbete vid Dellarnas flottningsförening. Den tjänsten att arbeta med flottning på Dellarna höll på med det i sammanlagt 30 år. På vintern högg han torrakar som användes till timmerlänsar. Rakar som var särskilt grova användes till bottenstockar på flottarkojor. Innan pensioneringen arbetade han åt Bjuråkers kommun.
1968 upphörde de med jordbruket och sålde då sin häst och 4-5 kor
54J16 Gunnar Leek född i Åkre, Delsbo 26/3 1906. Son till skräddarmästare Jonas Leek och dennes maka Katarina Wallberg.
Gift 27/3 1938 med 43C7 Anna Forslin född i Friggesund 19/4 1915.
Två barn:
Ingegerd 10/7 1933 Gift 1952 med Elis Karlsson från Svedjebo. Elis avled tragiskt den 10 november 1986.
Elvy 7/5 1940 Gift 29/12 1989 med 10G31 Byggmästare Sven Magnusson född 29/7 1932 uppväxt i Brännås Bjuråker. Sven avled den 30 juni 2020.
Gunnar Leek avled den 1 mars 1978 och hustrun Anna avled den 29 Juli 1997
Nu har den här vackra platsen blivit ett fritidsnöje för Elvy och Sven och deras tre barn och barnbarn som gärna återvänder hit så snart tiden medger. Elvy och Sven är bosatta i Uppsala.

Svågavägen 5, våren 2015

 

 

Svågavägen 10 Hemvärnsgården
Västansjö 5:18
SVT Pejl Hemvärnsgården

År 1951 rev Iggesunds bruk, flygelbyggnaden till Björkhammars herrgård i Våtmor i Bjuråker. Av den byggnaden byggde hemvärnet sedan sin hemvärnsgård. Område hade Bjuråkers hemvärn innehaft sedan 1940. Byggnadsarbetet utfördes av frivillig arbetskraft samtidigt som stiftelsen Bjuråkers Hemvärnsgård bildades 1951-1952. Hemvärnsgården byggdes med en stor och en liten sal och ett pentry. Över lilla salen byggdes en liten vaktmästarbostad på ett rum och kök som blev första vaktmästarfamiljen Per och Elsa Skelanders bostad mellan 1953 och 1957. Per var en av förgrundsfigurerna när skjutbanan byggdes och han var en av de bästa skyttarna inom Bjuråkers hemvärnsgrupp som när bland annat blev förbundsmästare i fältskytte 1959.
Omkring 1962 utökades stora salen och köket genom en påbyggnad på västra gaveln. I mitten av 1980-talet gjordes en omfattande utbyggnad på baksidans västra del. På den västra gaveln byggdes en ny och handikappvänlig entrédel. Under hela hemvärnsgården finns källarvåning som rymmer hobbyrum, bastu, förråd m.m. och en hall för pistolskytte.
Delsbo Bjuråkers skytteföreing

Bjuråkers hemvärn vann igen

Mästarna från Bjuråker, fr. v. Rune Andersson, Johan Jonsson, Per Ljus, Per Skelander, Sven Persson, Erik Eriksson, Olle Persson, Alfred Olsson och Knut Larm. Dessutom ingick Hilding Hedman som dock inte är med på bilden.
Bild ur HT den 6 september 1965.

Tre SM har det blivit för Bjuråkers hemvärn

Så här såg 1946 års svenska hemvärnsmästare ut. Erik Lie, Alfred Olsson, Lars Kristian Lie, ( bror med Erik Lie), Erik Rickard Eriksson, Bertil Sundberg, P. V. Berg, Oskar Ellström och Oskar Hedman. Alla från Bjuråker.

I Hemvärnsgården finns massor med fina pokaler och priser. Olle Persson visar här upp den fina buckla som Bjuråkers vinnande lag 1946 fick med sig hem.
Bilder ur HT 2 september 1977. Text Urban Åkerström Foto: Ulf Borin

Ny framgång för Bjuråkers hemvärnsgubbar

Rune Andersson, chef för de framgångsrika hemvärnsgubbarna i Bjuråker. I lördags blev hans lag femma i rikshemvärnstävlingen i Falun.
Bild ur HT 21 augusti 1983.

Nu är Rune glad – Hemvärnsgården rustad

Makeup för en miljon kronor

Rune Andersson, ordförande och kassör i stiftelsen Bjuråkers hemvärnsgård, kan nöjd konstatera att utbyggnaden för 1 miljon kronor gått bra. En gård som fyller alla tidens krav. Uthyrningsverksamheten ökar – tack vare ett blomstrande näringsliv.
Bild ur HT 29 mars 1985 – Jan Olsson

Tack till Rune för trettio år

Åke Larsson överlämnar en vacker blomsteruppsats till avgående hemvärnschefen i Bjuråker, Rune Andersson (th) och framför hemvärnsmännens och lottornas tack för 30 års framgångsrikt ledarskap. Foto: Bengt Söderberg
Bild ur HT 2 juni 1986 – Bo Westlund

Tre decennier som chef för framgångsrikaste hemvärnet

Så här är vi vana att se Rune Andersson, hemvärnschef i Bjuråker i 31 år; i kretsen av sina mannar. Den här gruppen deltog i rikshemvärnstävlingen 1979. Rune Andersson sitter ner till vänster. I övrigt består gruppen av stående från vänster: Roger Larm, Gustav Sjödin, gruppchefen Sven Persson, Per Sjölander och Hilding Hedman.
Sittande från vänster Rune Andersson, Olle Persson, Knut Larm och Hilding Hedman (den yngre). Rune Andersson var visserligen hemvärnschef, men enligt bestämmelserna fick en hemvärnschef inte leda tävlingsgruppen i rikshemvärnstävlingen. Däremot fick han ingå som gruppmedlem. Foto ur HT den 21 maj 1990 – Bo Westlund.

En fullträff bland skyttevallar

Skjuthallen vid hemvärnsgården i Bjuråker är en av länets bättre. Här finns 10 banor, vilket gör att väntetiden inte blir lång. Varje onsdag samlas här ett 50-tal ungdomar.

Susanne Karlsson och Margareta Persson, båda från Delsbo, är två skjutglada tjejer i Delsbo-Bjuråkers skytteförening, som haft många framgångar. Såväl inom klubben som distriktet och i övrigt.

Bilder ur HT Onsdagen den 18 december 1991 – Jan Olsson

Bjuråkers hemvärnsgård centrum för föreningslivet

Karl-Erik Persson och Kjell Johansson vid stiftelsen Bjuråkers Hemvärnsgård har båda varit med och utvecklat det samverkansprojekt som nu finns för föreningslivet i Dellenbygden.

Bild ur HT den 12 januari 2000 Text och Foto: Jan Olsson

”De ensammas promenad”

 
Ove Juhlin från Hudiksvall fick motionsdansa efter många om och men. Här tillsammans med Ingegerd Karlsson Friggesund.

 
Nina Olovsson satt i inträdet och hoppades på god tillslutning av motionsdansare då det i onsdags kväll var premiär för motionsdans.

 
Per Bergström från Ytterhavra hade hoppats på mycket folk vid motionsdansen i hemvärnsgården. – Jag föreslår en annan veckodag.

Populär spelkväll – Fullsatt på Hemvärnsgården

Bilder ur HT Fredag 25 april 2014 – Alexandra Sievers.

 
De som såg till att fixa allt denna kväll var ”Kaffegubben” Birger Järnkrok, Ingegerd Jonsson, Eivor Henriksson, Siv Petterson, Gun Persson, Thea Walter och Elsy Järnkrok.

 
Det var, som vanligt, fullsatt på Hemvärnsgården när spelkvällen arrangerades på onsdagen.

 
I ett annat rum på Hemvärnsgården underhöll durspelarna lyssnarna.

2008-02-18 text och bild ur HT

Musik älskar hon och Wally Mattsson fick lyssna på ett antal låtar av husbandet innan hon själv tog vid berättandet. Olle Eriksson och Birger Henriksson svarade för musikunderhållningen.

Ett liv med musiken

 

---

Vaktmästare 1962 – 1972
Knut och Gurli Larm flyttade hit 1962 från gård 132 och bodde här till 1972 då de flyttade till Lia skola där de bodde till 1974 då de flyttade till Iggesund och därefter till egen fastighet i Friggesund.

6B17 Busschaufför Knut Larm född 2/9 1928 i Björsarv. Död 30/10 2000.
Gift 20/4 1957 med Gurli född i Järvsö 12/3 1936. Hon är bosatt i Friggesund
Fyra barn:
Rose-Marie Larm 20/2 1956 Bosatt i Friggesund
Roger 24/8 1957 Bosatt i Delsbo
Anders 15/12 1962 Bosatt i Sala
Peter 18/5 1969 Bosatt i Norrala
Vaktmästarparet Larssons
1980 är de skrivna här men när de kom hit eller avflyttade är inte känt

Lars Jonas Åke Larsson född i Delsbo 14/12 1934 och Ingrid Margareta Larsson född i Delsbo 31/1 1941

---

Skjutbanan vid Hemvärnsgården
På 50-talet flyttade skytteföreningens verksamhet från Sjöviksberget till Hemvärnsgården. På Sjöviksberget hade en skjutbana byggts på makarna Lies marker 1918 – 1919. Den innehöll först 4 tavelställ. År 1921 utökades den med ytterligare ett ställ. Fram till 20-årsjubileet 1939 hade banan fått 7 tavelställ. Skjutvallar fanns på 100, 200, och 300 meter. Efter 1955 har skjutbanan i Sjövik inte använts och nu syns endast rester av skjutvallar och ”blindering”, dvs. markörgrav med skyddsvall. Tavelställen och förrådsboden är i ruiner och överväxta av sly och stora träd, skriver Harry Person i boken, ”Kyrkbyn och Tå”.

 

 

Sandbölevägen 1
Elof Perssons åkeri AB

Verksamheten startade här omkring 1978 och år 2010 har företaget vuxit ut till ett tiotal heltidsanställda.

7N12 Elov Persson var född 7/5 1926, och uppväxt i Sjulars i Norrväna Delsbo. Gårdsnamnet Sjulars syftar troligen på att gården i äldre tid varit en så kallad, skjutsgård. Långväga brådskande transporter kunde vid skjutsgården få en utvilad häst för att genast kunna köra vidare.
Elof börjad som ung med att arbeta i skogen och köra virke med häst, sen i början av 1950-talet arrenderade han ett jordbruk i Edsäng i Delsbo som han drev i fem år. Därefter blev han jordbruksarrendator (landbon) i Strömbacka, samtidigt som han körde i skogen med traktor vilket han var en av de första med att använda.
1962 startade Elov Persson åkeri i kompanjonskap med Elis Karlsson. 1968 blev han egen företagare med verksamhet inom virkestransport och entreprenad. I samband med bygget av den här stora lastbilsverkstan kom sönerna Tage och Hans in i verksamheten som de sedan tog över helt 1994.
Elof Persson gifte sig i början av 50-talet med Lilly Jonsson med vilken han fick sönerna Tage och Hans. Efter skilsmässan med Lilly fick han döttrarna Lisa och Karin med Gerd Munter. De sista 30 åren i levde han med sambon Ann-Britt Lindström. Han tyckte mycket om att vara ute i naturen och han byggde själv en stuga i Syltaviken i Norrbobyn i slutet av 1960-talet. Sylta betyder sankmark.
Elof Persson avled 5 jan 2009.

Gök-Olles skrot
Ovanför Elof Perssons åkeri ligger Gök-Olles skrotupplag från den tid då han hade sin verksamhet i Västansjö. Idag har Gök-Olle sitt stora skrotupplag och sin verksamhet i Delsbo.

 

Friggesunds Folkpark / Milsten

MILSTOLPAR
I båda ändar av Västansjö by finns det milstenar eller milstolpar. Vid rastplatsen vid Sjövikskroken finns en fjärdingstolpe och här på gränsen till Friggesund finns en halvmilsstolpe.

Det fanns mer än 350 milstolpar i Gävleborgs län

Med början 1649 organiserades ett skjutsväsende i Sverige. Följden av detta blev att landshövdingarna i länen fick en kunglig befallning att mäta längden på vägarna och sätta upp stolpar som angav 1/4, 1/2 eller 1 mil, så att rätt skjutsavgift kunde räknas ut.

Innan metersystemet infördes 1878 motsvarade en kvarts mil 2 672 meter. Det blev således avståndet mellan stolparna. Därför kallar en del stolparna för fjärdingstolpar.
Stolparna var från början av trä men ersattes 1785 av milstolpar i gjutjärn.

Majoriteten av de cirka 200 milstenar som finns i Hälsingland sattes upp av Fredrik Adolf Ulrik Cronstedt som var landshövding i Gävleborg mellan 1781 och 1812.

Milstenarna restes var fjärde gammal svensk mil som var 6000 famnar eller 10 688 meter.

Milstolparna bär, förutom Cronstedts namn, Gustav III:s namnskiffer och anger enbart förhållandet till närmaste fulla mil. De användes bland annat för att beräkna taxorna inom den tidens skjutsväsende.

Alla milstolpar i Hälsingland efter 1780 är tillverkade i Hällbo masugn, som tillhörde järnbruket i Kilafors i Hälsingland.

Många milstolpar finns utefter väg 741, som slingrar sig genom Delsbo och Bjuråker och är en av länets äldsta, ålderdomligaste och mest välbevarade vägar, skriver vägverket.

 

Friggesunds Folkpark
Bakom milstolpen fanns på 1930-talet Friggesunds Folkpark.

---

Stor annons i tidningen 1939

 

 

Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt

Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva, eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78

Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra!

Tack för ditt besök och välkommen åter!

Sammanställt av Åke Nätterö

---

Västansjö del 1 –Till toppen – Västansjö del 2 – Dalänge.

Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62