Här får vi ta del av Kjell Ekelöfs forskning som visar att före 1730 fanns det inga vägar i Bjuråker som var framkomliga med hjulfordon.
Vägar i Bjuråker under 1900-talet har vi hämtat ur material efter vägmästare Jon Olof Eriksson i Friggesund. Han var född 24/7 1904 i Gnarp, och avled 7/12 1994.
Läs om Automobilar vid Dellen 1912.
Läs om P. O. Ståhl från Bjuråker, som fotvandrade fram och åter till Stockholm varje år, under 7 år.
Läs om Cronstedts milstenar.
Gävleborgs läns vägars historia.
Länsstyrelsen och våra vägar.
Pilgrimsleder, enl wikipedia
Lista över länsvägar i Gävleborgs län.
Följ pilgrimsleden till Stråsjö kapell och vidare
Läs om Gästgivargårdarna i Bjuråker.
Medeltida vägar i Dalarna
Högertrafik 1967
Klockan 05.00 söndagen den 3 september 1967 infördes högertrafik i landet.
Brevlådor och mjölkbryggor (om sådana var i bruk) fick flyttas över till höger sida.
Se trafikomläggningen på Youtube.
Post – och husnummer
1968 infördes postnumret i landet för att underlätta all postsortering.
2006 kom nästa förändring. Postnumret ersattes med ett fastighetsnummer som ingår i ett officiellt register för att underlätta för räddningstjänst, polis, taxi, hemtjänst, posten m. fl. att snabbt hitta rätt.
Besök sidan om Bil- och väghumor.
Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det dokumentet du har framför dig.
Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan.
FORNA TIDERS VÄGAR I BJURÅKER
En sammanställning gjord av hembygdsforskaren och historiken Kjell Ekelöf i Delsbo
Bjuråker december 2002. K. Ekelöf.
1791 skickar landshövdingeämbetet i Gävleborgs län ut ett cirkulär med ett antal frågor om Hälsinglands kommunikationsleder m.m. Befallningsman Sven Falk som undertecknat svaret från Bjuråkers socken lämnar ett rätt innehållsrikt och personligt svar, till skillnad från andra som svarat mycket knapphändigt. Genom att Falks svarsskrift ganska tydligt visar vilka frågor som ställts har dessa utelämnas för att minska mängden text. Till aller ödmjukaste åtlydnad af Högwälborne Herr Grefwen, Landshöfdingen och Commendeuren Cronstedts utfärdade befallning, genom Circularie under den 30 nästlidne September, får jag i största ödmjukhet på de ther uti utsatte frågor lämna följande swar och upplysningar om Bjuråkers Sochns wägars och broars med mera, beskaffenhet.
Swar på 1:sta Frågan. Inga gamla handlingar finnas, som gifwa wid handen när wägarne i älsta tider blifwit uppbrutne och anlagde; men af de ålderstegna berättelse har ei farbar Kjärrwäg blifwit uppbruten till Norrbo och Delsbo sochnar, förr än början af 1730 tahlet i Lands Höfdingen Högwälborne Herr Grefwe Bjelkes tid, men wägen från Biuråker till Bergsjö blef ej uppbruten förrän året 1767 och wägarne till Hedwigzforss och Strömbacka bruk på 1750 och 1760 talet, men sluteligen uti fullkomligt stånd satte 1767; och fölljande åren, som war början af min tjenstetid och då till alla wägars utbrytning allmogen blef samfäldt och med samnad hand antydd att det året gripa till med med utbrytning af 6 alnars bredd utom diken, och giordes den sommaren 1523 karl gångleds dagar, då wägen denne gång först fick sin Lagliga bredd. Samma år rättades alla större och mindre krokar, som förut woro ganska otjenlige och hindersamma, ibland dem wore circa 1/3 fjerdingz wäg från Kyrkan österut till Norrbo en stor bugt eller krok wägen stäld omkring en stor sten och skogzbacke, jag med mine arbetare, någre öfwer 100:de man raska och unga, säger till dem såsom uppmuntran, om i willja alfwarsamt gripa till och gjöra wägen rätt, twert genom denne stenbacke, så skolom wi giöra slut i dag efter det är midsommars afton, detta gjorde dem så hågade att ifrån kl. 12 till ungfärligen half 8:ta om aftonen alla stenar woro borta, af hwilka stor del ej af desse 100:de Man kunnat ther ifrån tagas med mindre sluttningen till Norra Dellen warit härtill behjelpelig, wägen blef rät, jemn och farbar, wid slutet ropade alle på detta wägstycke ställe det namn, Midsommars backen, få i alla tider behålla.
Midsommarbacken, ett vackert vägparti när landskapet var öppet
2: Lika så okunnig om de gamlas ridwägar är man; men före 1730 war ej annat än ridwäg till Norrbo och Delsbo, där landswägen blef anlagd sedermera, och wägen till Bergsjö brukades som ridwäg till 1778, då den sattes i farbart stånd, ridwägar har af äldre tider warit från Hewigzforss Bruk förbi fäbodewallarne Nywalln och Sebberwalln och finntorpen Furuberg till Hassella Sochn, hwilken ännu brukas, dock sällan.
3: Inga gamla wägar äro igen lagde, de byar som ligga wid Landswägarne samt Brukswägarne nyttja them till Kyrkwägar, men de hemmans och finntorps åboer, som bo aflegne från och med 1½ mihl till och med 3½ från kyrkan betjena sig af ridwägar tills de träffa antingen bruks eller landswägen, dock hafwa i sednare tider en del upparbetadt sine ridwägar att de med möda kunna färdas med kjärra.
4: Wägen till Bergzsiö kallas Gimskogz wägen förmodeligen fått det namn af 2:ne siöar som ligga midt på skogen, wid Gimma bodeland och kallas lilla och stora Gimsiöarne.
5: De Äldre Broars namn är först öfwer utloppet emellan Norra och södra Dellarne inom Norrbo rå och kallas Norrbo bron, denne bro som under hålles af Norrbo och Bjuåkers Socknar hälften hwarthera längden är 110 alnar och bredden 7 alnar med tillsatte ledstänger på sidorne, samt i underbyggand försedd med brokistor fyllde med sten, samt 5 tums tjocka planckor till tak. Den andre på wägen Norrut Ram Bron kallad 19 alnar lång 7 alnar bred med underbygnad, 2:ne träkistor med fyllde med sten, tak och ledstänger lika med Norrbo bro, den tredje äfwen norrut Swågbron kallad, hwilken går öfwer swåga Elf 46 alnar lång 7 alnar bred i öfrigt lika som de förre. På wästra wägen el. till Hedwigzfors, Ytteråsbron kallad, 64 alnar lång äfwen lika med föregående; wid Strömbacka 2:ne st. af 25 alnars längd och 7 alnars bredd med tak af 5 tums tjocka plankor och underbyggnaden af Murade stendammar och gå öfwer Rågjerdeboån, den öfre Hammars bron kallad och nedre Qwarn bron. Dess utom ligger till särskilte bywägar 7 Broar öfwer swåga Elf, hwilka kallas, den första Lia bron, 50 alnar lång, den 2:dra Suback bron, 47½ alnar lång, den tredje Dahla bron, 60 ¾ alnar lång, den 4:de Stråsjö bron, 48½ alnar lång, den 5:te Ängebo bron, 52 alnar lång, 6:te och 7:de Östra och wästra Björsarfs broar, båda 37 ½ alnar långa. Inga färgor brukas i denne Sochn.
6:te Ej många Monumenter och antiqwiteter finnes här, men ¼ mihl öster ut åt Norrbo wägen, på den så kallade blomyran, som är belägen emellan södra och norra Dellarne skall i urminnes tider stådt ett blodit fältslag, emellan Swenskar och Danskar, och på norra sidan af denne myra och landswägen synes lemningar efter wallar och förswarswerk, sådane finnas och på östra sidan af Norrbo bro, wid Blomyran har uti sednare tider af ännu lefwande menniskor blifwit funnit en liten hop musqwet flintor och messingzringar efter ett betsell der jernet aldeles utrostadt, det synes som denne myra theraf fått sitt namn. Wid Stråsjö by 2:ne mihl från Kyrkan finnes ännu lemningar efter murar där ett capell i forntiden stådt. 1750 nedrefs den gamla trä Kyrkan och en ny af sten samma år upp muardes, och den nya byggnaden blef förledtit år, eller 1790 målad, samt Altar taflan förgyldt.
7: Som wägarne till Norrbo, Delsbo och Bergzsiö blifwit stolpade 1688, så hafwa de wäl samma tid blifwit uppmätte. 1743 mättes och stolpades efter stora landswägen, men igenom Norrbo och Delsbo 1747, och på förenämnde wägar, samt wägen öfwer Gimskogen till Bergzsiö stolpades med de andre wägarne 1785 med de nya tackjerns hällarne. Inga trän äro wid wägarne här planterade utom gatan wid Strömbacka Bruk.
8:de Inga märkwärdiga händelser äro skjedde wid wägarne; allenast förledne Sommar timade en händelse att en Soldat wid namn Anders Palm fants död liggande på wägen utan att någodt wanck eller åkomma fants på hans kropp. Likaledes år 1787 sidste Store Böndagen gick en gammal, 70 åra, afskiedad Soldat wid namn Olof Ekqvist bredewid Landswägen och wallade sine 2:ne kor, desse kokreatur kom hem men mannen kunde ei fås till rätta ehuru jag och hela Sochnen brukade all efterforskning i 3:ne dagar, men fants ei minsta tecken efter hans kropp, ej eller till denne dag funits.
9:de Ingen båtfart äro öppnad, men sedan jern Bruken Hedvigzforss och Strömbacka samt Österbo masugn blefwo anlagde transporteras på haxar från wästra och norra ändan af Norra Dellen, till yttersta och östra ändan af den samma ett uplagz ställe kalladt Hallbo som utgiör circa 7 fjärdingar eller 1 ¾ mihl hwarifrån ny wäg till Hög Sochn är anlagd, warest sedan allmänna landswägen träffas.
Bjuråker den 18 Nowember 1791. Sven Falck.
KUNGAVÄGEN
Från kusten och norrstigen gick en utlöpare till Dellenbygden. Den kallades för Kungavägen, passerande Tuna och Hög och gick sedan över Norrbonäset. Enligt en folklig tradition i Bjuråker skulle den ha fortsatt över Stråsjö och vidare längs Hennans dalgång mot Norge.
Det kan tänkas att det varit en pilgrimsled till helgedomen i Nidaros, nuvarande Trondheim, där kung Olav Haraldssons kvarlevor förvarades. Denne kung, som stupade vid Sticklastad 1030, blev efter sin död betraktad som ett helgon och gav upphov till en kult av enorma dimensioner – Sankt Olofskulten. Mängder av dyrkande människor vallfärdade under medeltiden till hans grav. Flera leder till Nidaros gick genom vårt land.
Det finns vissa tecken på att Kungavägen verkligen varit en sådan pilgrimsled. Landsvägen utefter Sördellen på Norrbonäset kallas Rosten, i folkmun Rôsta.
Rosten= Rast. Skolans mest efterlängtade ord som betecknar en stunds paus. Den betydelsen har inte ordet haft från början. Rast var i fornsvenskan ett längdmått och motsvarade en halv mil. På långa vandringar behövde man vila två gånger per mil. Samma innebörd har ordet rost i Norge och Island och äldre danskan där det heter rast lika som det gör här. Källa: Östgötalagen.
Vid kusten fanns på medeltiden S:t Olofs hamn vid Drakön. Tunas och Norrbos kyrkor var invigda till S:t Olof liksom troligen även Bjuråkers gamla kyrka. Det fanns också uppgifter om att det funnits en kyrkobyggnad i Stråsjö, kanske ett S:t Olofskapell vid pilgrimsleden.
Pilgrimsfärder förbjöds slutligen av Gustaf Vasa 1544.
Källa:
Forntidens vägar och transporter av Anders Holmstedt
Klockare Allsén gick 12.720 mil, jorden runt flera gånger.
Tidningen: Kalmar 13/5 1889, sid.2:
Jorden rundt flera gånger har förre klockaren Allsén i Bjuråker under sin tjenstetid tillrygalagt, skrifwes det till Hudikswallsposten. Från sitt hem i Mowiken har han under en tjenstetid af 44 år hwarje sön- och helgdag gått den 1¼ mil långa wägen till kyrkan fram och åter, alltså 2½ mil.
Om man beräknar sön- och helgdagarne till i rundt tal 60 årligen blir det sålunda en wäglängd af 150 mil årligen och på 44 år 6,600 mil.
Under nästan hela denna tid tjenstgjorde han ock såsom skollärare dels wid Hedvigsfors och dels wid Strömbacka bruk, en tid af 4 månader på hwardera stället årligen. De tider skolan hölls på Hedvigsfors plägade han gå dit måndagsmorgnarne och återwända lördgasqwällarne – en wäg af 1½ mil fram och åter eller tre mil i weckan 4 månader af året eller tillsammans 51 mil årligen.
Då skolan hölls på Strömbacka, gick han den en half mil långa wägen mellan Mowiken och Strömbacka fram och åter dagligen, 6 mil i weckan under 4 månader eller 102 mil årligen. Dessa skolfärder, fortsatta under en tidsrymd af 40 år, utgöra en sammanlagd wäglängd af 6,120 mil, och tillsammans med de söndagliga färderna till kyrkan 12,720 mil. Den gamle, som de senare åren warit ett slags kommissionär wid Mowiken för ångaren Bjuråker är ännu wid jämförelsewis goda kroppskrafter, ehuru åren tryckt sin stämpel på honom.
– 48 A 5 – Johan Gustaf Alsén född den 2/1 1806 i Gärde i kyrkbyn i Bjuråker (vid Gästis). Alsén var klockare och hade tillsammans med prästen ansvar för kyrkans undervisningen att lära konfirmander att läsa och skriva. Hans hustru Ella avled 1837, endast ett år efter deras giftermål.
I Moviken hade skolan startat 1836 på initiativ av bruksägaren Baron Tamm. Han ansåg att alla barn skulle lära sig räkna, skriva och läsa. Tamm upplät skollokal bekostade läroböcker och lärare. Men var skulle han få tag på lärare då det ännu inte fanns några skolor? Det är troligt att Alsén blev tillfrågad om han vill ta hand om brukets skolundervisning.
1840 inflyttar till Moviken hans nya fru Christina Charlotta Odendahl född 15/11 1821 i Söderala. Hon avled 30/6 1865 och maken 28/1 1892
Barn:
Anna Brita 19/12 1840 – 31/8 1893
Christina Charlotta Helena 24/12 1842- 6/4 1843
Anders Johan August 13/1 1844
Christina Charlotta 10/5 1847 -30/10 1847
Charlotta 10/8 1848 – 10/8 1848
Minnessten mellan Moviken och Strömbacka som minner om att nämnda vägsträckning byggdes 1847
Vägar i Bjuråker
En väg, som ännu i huvudsak har kvar sin ursprungliga sträckning, är vägen från Ljusdal via Delsbo över Strömbacka och Norrgimma till Bergsjö.Den anlades redan på 1600-talet och är ännu idag tydlig – särskilt sträckan Strömbacka- Bergsjö hur den planlöst utvecklades från gång- och ridväg till sitt nuvarande skick. Vägen har av Riksantikvarieämbetet förklarats ha stort bevarandeintresse särskilt sträckan Strömbacka fram till Bergsjögränsen. Här får man den unika möjligheten att färdas på en väg där inga kurvor är uträtade, och inga backar blivit utjämnade -allt finns bevarad i det skick som vägen såg ut på 16 – 1700-talet.
Oluf Tresk karta ritad 1641-42, visar att vägen genom Moviken gick samma väg då som den gjort fram till våra dagar
Tidningsklipp från 14/10 1904
Vägar i Bjuråker
Av vägmästare Jon Olof Eriksson i Friggesund
Före 1930-talet hände inte så mycket på vägområdet inom Bjuråker. Alla vägar var grusvägar och vägmästardistriktet i Delsbo skötte de löpande göromålen, som mindre justeringar, vissa grusningar och plogning.
Efter 30-talet ökade antalet bilar på vägarna, arbetslösheten var stor och delvis på grund härav påbörjades en stor omläggning av sträckan Änga-Kyrkbyn-Friggesund-Avholm.
Under 1940-talet infördes ny vägmästarindelning, men Delsbo blev kvar som vägstation och vägbyggandet fortsatte med stor livlighet.
Bro byggdes över Svågan vid Dala och på sträckan Ängebo-Brännås-Brändbo vidtogs under årens lopp flera förbättringsarbeten. Från Hedvigsfors och över Furuberg till Hassela drogs en ny genomfartsled.
Ett omfattande förbättringsarbete har utförts på sträckan Ängebo-Holmberg-Svedjebo. Senaste genomförda avsnittet är den under 1990 av vägverket byggda bron över Svågan vid Svedjebo. Alla vägar har nu någon form av beläggning.
Ännu icke förverkligade önskemål är en omläggning av vägen Ängebo-Bricka och sträckan Västansjö-Överälve-Ljusdal.
Bjuråker har sina utbyar, de ligger där de ligger och de hade fram till mitten av 1940-talet endast gångvägar och enklare utfartsvägar.
Brännås är näst sista byn i nordvästra Bjuråker. Om man därifrån följer Svågan söderut över Klovan, Knallen, Tallbacken och Dragsved till Norrberg blir sträckan ca 10 km. Den första delen av körvägen från gården var igenbuskad.
Byn Lennsjö ligger på östra och norra sidan av Lennsjösjön. Körväg fanns till den sydost liggande byn Frisbo och därifrån till Strömbacka 4,5 km. Körvägen var framkomlig för biltrafik. Mot byn Skärås, som ligger söder om Lennsjö fanns endast gångväg. Skäråsbyn, som ligger väster om Skäråssjön, var rätt stor med flera gårdar och skola. Utfartsvägen därifrån gick ned till Skålsvedja vid norra Dellen var densamma som idag. Till Nipen, några gårdar ca 3 km öster om Frisbo gick en dålig kärrväg.
År 1940 satte Norrbo sockens bönder igång med brytning av vägen Gammelsträng-Fönebo (Norrdellsvägen). Denna vägs byggnad gjorde att andra skogsägare började inse fördelarna av att medelst vägar komma in i tidigare väglösa skogsområden.
Iggesunds Bruk, nu MODO, som hade andelar i Norrdellsvägen och ägde betydande arealer skogsmark inom Bjuråkers socken, startade omgående en stor satsning för byggande av vägar. Den drivande kraften var skogschef Rolf Åhlund, Iggesund.
Bjuråker har sina utbyar, de ligger där de ligger, gångvägar och enklare utfartsvägar har inte förändrats under årtionden. Brännås är näst sista byn i nordvästra Bjuråker.
Om man därifrån följer Svågan söderut över Klovan, Knallen, Tallbacken, Dragsved mot Västerstråsjövägen, sträckan blir då ca 7 km. På denna sträcka finnes många gårdar med besvärliga framkomstmöjligheter.
Byn Alsjö ligger på norra och nordvästra sidan av Alsjösjön.
Framkomlig körväg över Njuparna med kraftiga backar mot Hedvigsfors. Till Björsarv, som ligger 5 km rakt västerut från Alsjösjön, en krokig stig, vilken slingrade sig fram efter myrkanter och över stenknallar. Stigar fanns och de utnyttjades när det gällde att komma fram till de österut liggande byarna Lennsjö och Furuberg.
Moräng, en ensam gård i storskogen, gården hade många djur.
Avståndet till Lennsjösjön var ca 10 km. Den första delen av körvägen från gården var igenbuskad. Vägen gick mot Lennsjö.
Byn Lennsjö ligger på östra och norra sidan av Lennsjösjön.
Körväg finnes till sydost liggande byn Frisbo. Därifrån till Strömbacka 4,5 km. Körvägen framkomlig.
Mot byn Skärås, som ligger söder om Lennsjö, endast gångväg.
Skäråsbyn var rätt stor med flera gårdar och skola. Den ligger väster om Skäråssjön.
Utfartsvägen gick ned till Skålsvedja vid norra Dellen.
Nipen, några gårdar ca 3 km öster byn Frisbo.
Varje väg som stakades skulle längdmätas, kurvor utsättas efter tabell, utmärkas med nedslagna pålar, avvägas och kostnadsberäknas. Även för kortare sträckor samma system.
På norra sidan Svågan kom en vägsträckning att gå fram i etapper från Alsjö-Paskotjärn-Älgesjön-St. Hundsjön-Siksjön mot Naggen inom Torps socken.
Utlöpare mot Harungarna-Geasjön-Skån och Valsjön.
Skån och Valsjön ligga inom Ljusdals socken.
När så vägen Alsjö-Njuparna-Hedvigsfors byggdes år 1951, kan man säga att en ny stamväg öppnats genom milsvida skogrika trakter.
På samma sätt kopplades vägbitar ihop på leden Björsarv-Alsjö-Nyvallen-Lennsjö-Frisbo. Nyvallen en fäbodvall.
Till stamvägar går det att ange sträckorna Lennsjö-Moräng-Furuberg och Strömbacka-Fönebo, norra Dellen.
Vidare sträckan Fönebovägen-Blästen. Vägen ansluter väg som går in i Ilsbo sockens västliga skogsområden.
Fönebo-Blästenvägen byggdes år 1957.
Vägen Strömbacka-Frisbo byggdes år 1958
Från Västerstråsjövägen drogs en ny väg fram över Dragsved-Tallbacken-Klovan-Brännås. Anslutning väg i Brännås.
Denna vägsträckning låg på västra sidan Svågan.
Utöver nämnda vägar stakades ett flertal andra. Tvärforsen-Paskotjärn med bro över Svågan, området söder Österstråsjö.
Skärås-Gråsjön-Moviken, ansluter befintlig landsväg Friggesund-Strömbacka.
De första vägarna fick brytas för hand, det vill säga med korp, spade och spett. Tippkärran hade järnhjul. Plank lades ut för kärrning av schaktmassorna. Varje lag tilldelades en stubbrytare för att klara stenar och större stubbar. Sprängämne nitrolit.
Förtjänsten 6-8 kr om dagen.
Det var skogsarbetare som hade litet att göra som fick rycka in och bli vägarbetare.
1947 inhyrdes en bandtraktor från Sundsvall. Sträckan Skån-Geholm blev försöksplats.
Maskinen som sådan verkade otrolig, några stötar på en tvåhundraårig tallstubbe och vips låg stubben i vägkanten.
Många personer cyklade långa vägar för att se vidundret.
Resultatet av traktorns arbete blev så pass bra att Iggesunds Bruk bestämde sig för att anskaffa egna bandtraktorer. Två stycken inköptes. I fortsättningen kom även grävmaskiner till användning för mycket stora skärningar och fyllningar.
Men trots bandtraktorer och grävmaskiner fortsatte dikningarna för hand flera år framåt.
Skogsarbetarna skulle gynnas med dikningsarbete sommartid.
Traktorerna drog med sig all utrustning på en i skogen tillverkad kälke, bestående av två grova timmertallar varpå slanor spikats fast som tvärslåar. Längd 5-6 meter. Två man på varje traktor, skiftvis. Utrustningen bestod av flera fat bränsle, smörjfett, reservdelar m.m. En raststuga 1,3×1,85 ställdes längst bak. Raststugan hade plåtkamin.
Bandtraktorerna hade nackdelar, det ville bli en sträng av sten, jord och bråte vid vägkanten. Ibland var det nödvändigt att göra öppningar för att eventuellt virke skulle kunna forslas fram till vägen.
Där de nya vägarna drogs fram stod som regel skogen orörd, vissa sträckor som mellan St. Hundsjön och Naggen verkade skogen uråldrig med ovanligt grova tallar och mastiga torrtallar, torrakar.
En del granar hade ett egendomligt utseende, där de stod med en meters trävita toppar, grenverket växande neråt som en smygande grön matta runt stammen.
Tjäder och orre en daglig syn åren 1945-1946.
Den första tiden i byarna verkade trivseln och glädjen över att de äntligen fått väg med möjlighet att nå ut från brostenarna.
Men med vägen följde även en känsla av oro, den låg liksom i luften och dallrade. De dagliga sysslorna fick en annan innebörd.
Det var inte som förr.
Idag är Alsjö avfolkat, sommarstugefolket har tagit över.
Lennsjö som by är borta, alla åkrarna är igensådda med granskog.
Skogen har redan tagit massavedsform.
Gården i Moräng riven. Innevånarna i Nipen försvunna. En gård kvar.
Byn Skärås avfolkad, en och annan sommarstugeägare har tagit över.
De första vägarna var egentligen tänkta för att forsla fram virket med häst. Vägen skulle ligga lågt, då var det lättare att få fram virket till vägen. Stigningar undvikas.
Det blev bandtraktorer och grävmaskiner som avhyste vägarbetarna från sina jobb, på samma sätt kom skogsmaskinparken att knuffa undan både skogsarbetarna, häst och körare.
Nya idéer och nya vindar hade blåst fram över de milsvida skogsområdena.
Maskiner som kunde fälla träd och aptera togs i bruk.
Synliga tecken, ändlösa kalhyggen som går fram kilometervis.
Marken har fått sår som knappast kan läkas under överskådlig tid.
Den skog som där växte går inte att återskapa.
Varje väg som stakades skulle längdmätas, kurvor utsättas efter tabell, utmärkas med nedslagna pålar, avvägas och kostnadsberäknas. Även för kortare sträckor samma system.
På norra sidan Svågan kom en vägsträckning att gå fram i etapper från Alsjö-Paskotjärn-Älgesjön-St. Hundsjön-Siksjön till Naggen inom Torps socken, i folkmun kallad inlandsvägen.
Utlöpare byggdes mot Harungarna-Geasjön-Skån från Längsjökorset förbi Tigers till Valsjön.
Skån och Valsjön ligger numera inom Ljusdals socken.
När så vägen Alsjö-Njuparna-Hedvigsfors byggdes 1951, kan man säga att en ny stamväg öppnats genom milsvida skogsrika trakter.
På samma sätt kopplades vägbitar ihop på leden Björsarv-Alsjö-Nyvallen-Lennsjö-Frisbo. Från mitten av 1980-talet är underhållet av vägen statsbidragsberättigat.
Som stamvägar kan anses vara även sträckorna Lennsjö-Moräng-Furuberg och Strömbacka, Brännåsen-Fönebo liksom vägen Brännåsen-Blästen.
den sistnämnda vägen ansluter till väg, som genom Ilsbo sockens västliga skogsområden går fram till Ilsbo.
Fönebo-Blästenvägen byggdes år 1955 och nya vägen Strömbacka-Frisbo år 1958.
Från Västerstråsjövägen vid Norrberg drogs en ny väg år 1943 fram över Tallbacken-Klovan-Brännås- och anslöts till väg i Brännås. Denna vägsträckning låg på västra sidan Svågan.
Utöver nämnda vägar stakades ett flertal andra, bl.a. Tvärforsen-Paskotjärn med bro över Svågan vid området söder Österstråsjö, samt vägen Skärås-Gråsjön-Moviken, som ansluter till befintlig landsväg Friggesund-Strömbacka.
Samtliga vägar som stakades inom Bjuråkers socken under åren 1945-1946 blevo och byggda.
Av Iggesunds Bruk under åren 1943-1963 stakade och kostnadsberäknade vägsträckningar inom Bjuråkers socken.
Vägen Valsjön – Naggen byggdes 1921-22
Vägarnas namn, deras längd, och vilket år de byggts
| Byar | Meter | År |
| Dragsved-Knallen-Brännås | 10 100 | 1943 |
| Björsarv-Alsjö | 5 200 | 1944 |
| Skån-Geholm | 4 600 | 1946 |
| Alsjö-Storåsen | 9 120 | 1947 |
| Björsarv-Digerön | 6 500 | 1947 |
| Digerön-Storlomma | 8 050 | 1949 |
| Byväg till Njuparna | 550 | 1949 |
| Hedvigsfors-Alsjö | 6 920 | 1949 |
| Rödkullsvägen-Moräng | 8 500 | 1950 |
| Frisbo-Nipen | 2 560 | 1951 |
| Byväg Frisbo | 880 | 1951 |
| Strömbacka-Brännåsen-Fönebo | 12 760 | 1952 |
| Rödkullsvägen-Lännsjö | 3 060 | 1952 |
| Geadammen-Elgebo | 2 270 | 1954 |
| Moräng-Furuberg | 7 040 | 1954 |
| Långtjärn-Gäddtjärn | 12 400 | 1954 |
| Sörgimma-Norrgimma, stickväg | 2 100 | 1954 |
| Fönebovägen-Blästen | 11 800 | 1955 |
| Strömbacka-Frisbo | 4 450 | 1956 |
| Storåsen-Stendalen | 2 500 | 1956 |
| Långtjärn-Olkaott | 6 000 | 1956 |
| Storåsvägen-Paskotjärn | 8 000 | 1956 |
| Nyåker-Öratjärn | 4 220 | 1956 |
| Frida Sjöbergs gård, förb. Arbeten | 500 | 1957 |
| Stråsjö-Öratjärn | 4 490 | 1957 |
| Stråsjö-Öratjärn Ansl.väg | 2 650 | 1957 |
| Skärven-Valsjön | 8 910 | 1957 |
| Skärås-Gråsjön-Moviken | 8 100 | 1958 |
| Källsjöbygget-Skärås | 4 500 | 1958 |
| Brännås-Brändbo Först. Arbeten | 3 300 | 1958 |
| Televägen, Frisbo | 1 170 | 1959 |
| Korstallen-Rönnmyran | 1 330 | 1959 |
| Källsjöbygget-Hedvigsfors | 2 700 | 1959 |
| Sträckås-Lockjärv | 4 100 | 1959 |
| Trollbergstjärn-Hävlungen | 2 740 | 1959 |
| Brånviken-Alsjödammen | 4 235 | 1959 |
| Nipen-Gammelbodarna | 5 300 | 1959 |
| Norrberg-Brännås, förb. arbeten | 1 400 | 1959 |
| Nipen-Rödkullen | 2 480 | 1959 |
| Lusseåsvägen | 2 300 | 1960 |
| Pappelås-Furuberg | 3 140 | 1960 |
| Elpavägen | 2 470 | 1960 |
| Vassa-Rävkullarna | 2 930 | 1960 |
| Storåsen-Hötjärn | 5 530 | 1960 |
| Gråsjön-Sylån | 5 160 | 1960 |
| Järsö-Karmansbo-Frisbo | 4 500 | 1961 |
| Fagerfallsvägen förb.arbeten | 1 400 | 1961 |
| Björsarvsvägen-Torråsen | 2 700 | 1961 |
| Mälingstjärnsvägen | 4 900 | 1961 |
| Bergeskogen | 3 820 | 1962 |
| Avholmsberget | 1 075 | 1962 |
| Örvallsvägen | 8 800 | 1962 |
| Dragmyrvägen | 5 100 | 1963 |
Avskrift:
Viveca Sundberg
Väghållningssten
Väghållningsstenar är markeringar av varierande utformning som förr stod uppställda utmed allmänna vägar och visade den vägsträcka som markägaren var skyldig att hålla i farbart skick. Redan på medeltiden hade bönderna och jordägare olika väglotter att sköta.
År 1628 fick det nyinrättade Lantmäteriet uppgiften att göra längder för så kallade väglottsdelningar. I dessa delningslängder förtecknades den aktuella vägsträckan, som skulle underhållas av markägaren. Vägavsnitten markerades med väghållningsstenar. Vägmarkeringarna (som oftast var av trä) utformades efter markägarens smak. Vanligen förekom gårdsnamn eller ägareinitialer, uppgift om gårdens storlek i mantal samt en pil som markerar åt vilket håll underhållet sträcker sig. Att jordägaren skötte sin plikt kontrollerades årligen genom vägsyner, bönder som inte gjorde ett fullgott arbete fick protokollförda anmärkningar.
År 1891 fick Sverige sin första väglag som trädde i kraft 1895, där stadgades för första gången om väghållningsstenar. Enligt den nya lagen blev de nyinrättade väghållningsdistrikten ansvariga för väghållningen. I 30 § heter det angående väghållningsstenar: ”Vid ändpunkterna af hvarje till underhåll indeladt vägstycke skola väghållaren anbringa tydliga märken, angifvande den fastighet, som har vägstyckets underhåll sig ålagdt.”
Plogklubba från Tås-gården i Tå
Skyldigheten att underhålla vägarna låg på bönderna som brukade jorden. För att hålla reda på turordningen använde man sig av s k plogklubbor. Man ”ägde” klubban under den vecka man hade ansvaret. Några använde plogklubban som en stafettpinne som överlämnades till nästa gård efter fullgjord plogtur, berättar Harry Persson.
Före 1730 fans det inga vägar för hjulfordon i Bjuråker. Så långt det var möjligt hade man sedan urminnes tider strävat efter att lägga vägarna där marken var torr och fast. Med fördel drogs de utmed rullstensåsar eller andra höjdsträckningar.
I 1734 års gästgivarförordning talas det om att landsväg skall läggas där den behövs och att den skall dras fram på jämnaste och genaste sätt.
År 1790 kom en förordning om vintervägsunderhåll som sade att varje socken skulle bilda ploglag bland dem som bodde närmast den stora landsvägen. De som ingick i ploglaget fick ersättning av socknens övriga invånare.
Ploglag sammankallades med särskilda budkavlar; plogklubbor. På kavlarna fanns medlemmarnas initialer. Ansvarig för ploglaget var snöfogden och han var i sin tur ansvarig inför länsman.
Snöplogar började inte komma i allmänt bruk förrän vid 1700-talets mitt.
Den 7 juni 1934 kom förordningen om vägdistrikt, som övertog underhållet och byggandet av vägar och broar m.m. Detta blev en stor lättnad för bönderna som blev fri en tung belastning.
Väghållnings stenar är liksom milstolpar en fornlämning som skyddas enligt lag.
Vägbygge mellan Hästnäs och Avholm 1930 -31.
Fr v, en lagbas, Åsberg, Per Storm, Erik Östberg med spett, Ivan Nyström, Henrik Prins.
Vägbygget mellan Hästnäs och Avholm, 1931
Från vänster, Per Storm, Åsberg, vägbas okänt namn, Ivan Nyström, Fritz Trygg och Erik Östberg
Vägbygget mellan Hästnäs och Avholm, 1931.
Avholm, med Djärfs i bakgrunden. Flickan som har ägt bilden sitter på vagnen, Alice (Elisabet) Olsson från Hästnäs. Hon var 103 år då hon avled 2018. Den andra flickan är okänd.
Bron över Svågan byggdes 1965-66
Källa:
Boken Friggesund, sidor 41-42
Vägar och stigar omkring kyrkbyn i Bjuråker
På 1800-talet gick vägarna genom bykärnan. Exempel:
Vägen till Näppänge slingrade sig förbi gårdarna i Byn (nuv Lies).
Vidare fanns en väg upptagen ner till sjön i Näppönge.
I Kyrkbyn gick vägen genom bykärnan och sen vidare mot Norrbo.
Midsommarbacken fick sitt namn redan i slutet av 1700-talet, när vägen till Norrbo bättrades och man blev klar just till midsommar.
I Tå gick vägen mellan gårdarna och bort mot Bjassbäcken
Den första stora förändringen av vägarna skedde vid laga skiftet. Vägarna genom byarna försvann och de drogs i stället mellan byarna.
Nästa stora förändring skedde 1966 då nya vägen, länsväg 305, mellan Friggesund och Delsbo öppnades. Då bildades en stor korsning vid kyrkan. Gamla vägen förbi skolan blev byväg. Norrbovägen från Hagströms ersattes av en rak väg från stora korsningen mot ALAC. Vägen mot Norrbo var huvudväg, eftersom busstrafiken till Hudiksvall gick över Norrbo. Detta har under årens lopp varit orsak till många olyckor i nämnda korsning. Numer är 305-an mot Delsbo mer trafikerad, men Norrbovägen är fortfarande huvudväg.
Med den nya 305-an försvann flera kurvor, ex. vid Sjövik. Tjärnavägen, Kyrkan, prästgården m. fl. Kraftbackarna försvann liksom Sjöviksbacken, Skolbacken och Ängabacken.
Nya skolbilvägen till Hästmyra runt täkterna bröts 1966 i samband med nya 305-an. Då slapp man den besvärliga genomfarten vid Hjältens
Vägen mellan Klockamora och ”Spôrs” i Tjärna var tidigare kärrväg och cykelväg. Postbäraren använde den. Numera är det enbart en stig.
Genom Tåparken fanns på 1800-talet en körväg ner till linsänkeplatsen nere vid sjön.
Likaså fanns det körvägar ner till Bjassbäcken, med dess samfälligheter för Tå och Kyrkbyn. Efter bäcken fanns förr i tiden skvaltkvarnar.
På 1800-talskartor finns en vinterväg upptagen mellan Dellen och Tjärnatjärn. Den gick strax öster om Bjassbäcken.
Kyrkstigen mellan Kyrkan och ”Kus” var förut flitigt använd, av skolbarn, postbärare och kyrkobesökare. Används numera mest vid Bjuråkersstämman.
I centrala Kyrkbyn har en mängd småvägar tillkommit i och med villabebyggelsen. Vägarna där namnsattes på 70-talet. Byborna fick lämna förslag och namnen hänvisade till kända personer som Söderblom, Hagström eller kända ställen som Klockar-, Skol-, Hag-, namn.
Källa:
I KYRKBYN OCH TÅ, sidan 12
Ängakroken
Två av barnen dödades. Elvy 8/3 1938 – 15/2 1948 och Erik Olov 3/10 1942 – 15/2 1948
Kyrkbyn med kyrkan i mitten och Tås gård till vänster
Tåparken högs upp till vänster, kraftbackarna mitt i bild och Tås gård till höger
Här har man påbörjat bygget av den nya vägen för att få bort de besvärliga kurvorna i Sjövik
Friggesund med vägskälet mot Hedvigsfors. Till höger om kurvan ligger en hockeyrink.
Vilka var dom som byggde våra vägar? Några har vi hittat i släktboken:
—11H35—
26 JONAS WALENTIN WIKSTRÖM, * 24/7 1895, s. t. bonden K. H. Wikström i Vålås, Delsbo. G. 9/7 1922. Arr. i Ängebo 22, Bjuråker.
4E19 BRITA EUGENIA ANDERSSON, * 25/2 1899, d. t. bonden A. Olsson i Ängebo 11.
DAGNY BIRGITTA * 8/8 1921. † 7/5 1938
ANDERS HENRIK * 20/12 1922. Vägarb. i Bjuråker
KERSTIN EVELINA * 13/4 1929
ANNA VALBORG * 16/9 1931
ELSA MARIANNE * 2/4 1933
ERIK YNGVE * 8/9 1936
INGRID MARGARETA * 2/4 1941
—33H5—
1 FRANS GOTTFRID KARLSSON, * 18/11 1905 i Ljusdal, Gävleb. G. 18/5 1942. Vägarb. Bos. i Berge, Bjuråker, sen. i Ede, Delsbo.
(Y54) JULIA EVELINA ANDERSSON, * 26/2 1900, d. t. Joh. Fredr. Andersson o. h. h. Aug. Maria Johansson i Torp, V.-norrl.
—4A31—
(X6)50J3 OLOF HELGE BERGLÖF, * 15/8 1902 i Delsbo. G. 10/12 1933. Infl. 1932. Skogsarb., sen. vägarb. Bos. i Kyrkbyn 22, Bjuråker.
28 BRITA MARIA DJERF, * 4/5 1906, d. t. arr. P. J. Djerf i Vedmyra 31, Bjuråker.
ELSA BIRGITTA * 31/7 1927. Utfl. t. Hudiksvall 1947.
—12A26—
16 VERNER HARALD SUNDBERG, * 7/6 1920, s. t. kol. J. E. Sundberg i Strömbacka 12, Bjuråker. G. 2/12 1945. Vägarb. Bos. i Brännås, Länsjö, Bjuråker. † 1961
8G19 JENNY MARIA LINDBERG, * 28/3 1923, d. t. jordbr.-arb. P. Lindberg i Brännås, Bjuråker
—26A25—
14 NILS JONSSON, * 16/4 1869, s. t. bonden J. Nilsson i Ängebo 10, Bjuråker. G. 28/4 1895. Bonde i Ängebo 10. † 16/11 1928.
4G11 KJERSTIN JONSDOTTER, * 8/8 1870, d. t. bonden J. Pehrsson i Spångmyra 4, Bjuråker. † 11/5 1921.
KRISTINA CECILIA * 28/5 1895 19B34
SALLY OTTILIA * 14/5 1897 34
JONAS VALFRID * 12/4 1899. † 14/4 1920
NILS GOTTFRID * 23/5 1902 35
PER EDVIN * 10/12 1903 36
ANNA ASTRID * 28/4 1906. Utfl. t. Bergsjö sn 1932
ELLEN LYDIA * 3/12 1907. Utfl. t. Hudiksvall 1933
AUGUST SIGVARD * 16/2 1910. Vägarb. Bos. i Bjuråker
MÄRTA ELISABET * 15/5 1913 37
SVEA GUNBORG * 24/4 1915. Utfl. t. Ljusdal 1935. † 18/12 1964
—36A20—
11 OLOF BERGSTRÖM, * 18/2 1890, s. t. bonden A. Bergström i Ramsjö 2, Bjuråker. G. 7/7 1912. Vägarb. Bos. i V. Stråsjö, Bjuråker.
6F25 KARIN BLOM, * 20/11 1885, d. t. bonden J. Blom i Gårdsmyra, Bjuråker.
KARIN HILLEVI * 5/1 1911. Förest.
JONAS EDVIN * 20/7 1913 30
ANDERS BROR * 25/12 1916. Utfl. t. Södertälje 1941
OLA EINAR * 4/8 1919. Utfl. t. Järfälla 1942
GÖTA KRISTINA * 24/11 1920. Utfl. t. Uppsala 1947
PER FRITZ * 20/4 1922
ANNA EMILIA * 22/5 1923
ERIK INGVAR, tv., * 2/5 1929
JOHAN IVAR, tv., * 2/5 1929
—39A30—
27 JOHAN IMBERG, * 9/11 1902, s. t. arb. L. O. Imberg i Våtmor, Bjuråker. G. 17/6 1940. Vägare. Bos. i Bricka, Bjuråker.
14B13 HILDA MARGRETA INGEBORG HEDBERG, * 17/1 1905, d. t. målare P. G. Hedberg i Österbo, Bjuråker.
INGRID JOHANNA * 22/10 1925 43E8
GUNBORG MARGRETA * 22/10 1928. Utfl. t. Bergsjö 1946
—46A36—
(X3) JONAS EDVIN ÖSTLIN, * 18/12 1899 i Bergsjö sn, Gävleb. Infl. 1925. G. 19/7 1925. Jordbr.-arb. i Avholm, sen. vägarb. bos. i Norrhavra, Bjuråker.
21 KATRINA ELISABET JONSSON, * 23/9 1896, d. t. kol. J. Larsson i Skärås, Bjuråker.
ANNA MARGRETA INGEGÄRD * 16/4 1927
BERNT EDVIN ERLING * 18/9 1932
ERIK BIRGER HARRY * 24/10 1942
—19B35—
25 EMIL EDVARD PERSSON, * 11/3 1901, s. t. arb. P. Larsson i Moviken, Bjuråker. G. 27/11 1938. Skogsarb., sen. vägarb. Bos. i Skålsvedja,avholm 72, Bjuråker.
(X8) ANNA OTTILIA LYBECK, * 7/3 1908 i Forsa, Gävleb. Infl. 1938
GERTRUD ANNIE * 21/11 1930
—43B5—
4 PEHR ERIK HAMMARSTRÖM, * 16/3 1892, s. t. kol. E. O. Hammarström i Blixbo, Bjuråker. G. 28/7 1918. Kol. o. arr. i Blixbo 12.
11C8 KRISTINA ERIKSDOTTER, * 30/11 1897, d. t. arb. E. Andersson i Ahlsjö, Bjuråker.
PER GUNNAR * 12/11 1916. Skogsarb. i Blixbo
ERIK BIRGER * 1/12 1917. Skogsarb. i Blixbo
ANNA MARGRETA * 17/11 1919 (X33)9Y24
EDIT ELISABET * 6/12 1920. Bos. i Blixbo
KARL VIKTOR * 6/1 1922. Skogsarb. i Blixbo
JOHAN HARALD * 18/2 1923. Vägarb. i Bjuråker
KARIN, tv., * 14/9 1926. Utfl. t. Forsa 1946
IVAR, tv., * 14/9 1926. Utfl. t. Norrbo 1946
ELSA * 21/2 1934
ERNST TAGE * 18/8 1938
—54B18—
8 ERIK AXEL ERIKSSON * 13/6 1902, s. t. bonden E. Pehrsson i Björsarv 13, Bjuråker. G. 30/9 1935. Vägarb. Bos. i Ängebo 8, Bjuråker
15H11 KLARA KATRINA OLSSON, * 16/2 1900, d. t. bonden O. Eriksson i Norrberg s2, Bjuråker.
OLOF GUNNAR * 22/7 1936. † 14/9 1939
SVEN ERIK * 28/9 1940
ELIN MARGARETA * 17/1 1944
—24C9—
6 HJALMAR GOTTFRID KARLSSON, * 29/7 1900, s. t. kol. E. Karlsson i Furuberg, Bjuråker. G. 1/9 1939. Vägvakt. Bos. i Svedjebo, Bjuråker.
(X27) FRIDA PERSSON, * 20/2 1900, d. t. förest. Joh. Persson o. h. h. Anna Qvist i Ljusdal.
JOHAN ELOF * 8/6 1921. † 22/7 1931
EMIL ESKIL * 20/9 1922 12
EILERY GOTTFRID * 26/1 1924. † 7/7 1924
SVEN ERIK * 5/6 1925. Jordbr.-arb,
ELIS HJALMAR * 26/12 1926. Utfl. t. Avesta, Kopp., 1947
ANNA KRISTINA * 6/5 1928
RUT VALBORG * 17/5 1930
KARIN BIRGITTA * 30/9 1940
—24C12—
9 EMIL ESKIL KARLSSON, * 20/9 1922, s. t. vägvakt H. G. Karlsson i Svedjebo, Bjuråker. G. 29/9 1946. Vägsrb. Bos. i Strömbacka, Bjuråker.
23D6 SVEA JOHANSSON, * 23/7 1926 i Bjuråker.
—55C6—
2 AXEL GUSTAF HILDING PERSSON, * 22/12 1915, s. t. skogsarb. P. A. Nilsson i Brännbo 32, Bjuråker. G. 10/9 1944. Vägarb. Bos. i Brännås.
42G2 NELLY MARGRETA LINDBERG, * 14/4 1924, d. t. bonden K. A. Lindberg i Klovan 33, Bjuråker.
PER SUNE * 9/11 1942
ANNA IRENE * 23/9 1945
—8H47—
33 ERIK JOHAN STRAND, * 20/7 1892 i Bjuråker. G. 21/4 1940. Småbruk. i Dragsved 16, sen. vägarb. i Bjuråker. (Frånsk. 1946.)
47A26 EDIT FRIDEBORG SÖDER, * 2/1 1918, d. t. skogsarb. F. Söder i V. Stråsjö, Bjuråker. (Frånsk. 1946.) Utfl. t. Frustuna 1946
ERIK ALVAR * 2/8 1939
PER YNGVE * 14/1 1942. Utfl. t. Frustuna 1946
HELMER RUNE * 9/11 1945. Utfl. t. Blacksta 1946
Stenarbetare byggde vägtrummor och broar
—43A23—
16 ANDERS JOEL KRANS, * 5/12 1886, s. t. stenarb. C. E. Krans i Svedjebo, Bjuråker. G. 26/4 1914. Måg o. bonde i Västansjö 8, Bjuråker. Utfl. 1937 o. nämnes som stenarb. i Hammarsvall, Delsbo.
29G18 KERSTIN JONSDOTTER, * 11/2 1892, d. t. bonden J. Larsson i Västansjö 8. Utfl. t. Delsbo 1937. † 9/8 1938.
GUNBORG * 12/6 1914 (X6)14M46
HANNA * 27/6 1916. † 21/3 1924
—43A24—
16 CARL EDVARD KRANS, * 25/12 1891, s. t. stenarb. C. E. Krans i Svedjebo, Bjuråker. G. 10/8 1919. Stenarb. i Västansjö 19, Bjuråker. † 27/2 1982
29G18 JULIA JONSDOTTER, * 18/10 1895, d. t. bonden J. Larsson i Västansjö 8, Bjuråker.
TEKLA LINNEA * 23/9 1918 12E16
KARL TORE * 20/12 1919. Utfl. t. Njutånger 1944
KARIN GUNHILD * 4/7 1921. † 17/8 1921
STIG ASTOR * 30/10 1925. Utfl. t. Sofia, Sth., 1944
—41B5—
1 PEHR VILHELM BURGMAN, * 30/12 1853, s. t. kopparslag. J. Burgman i Näset, Bjuråker. G. 30/12 1873. Stenarb. i Västansjö. † 4/10 1934.
19H10 ANNA ANDERSDOTTER, * 2/11 1854 i Ahlsjö, Bjuråker. † 7/4 1926.
ANNA-GRETA * 6/8 1877 12A14
ANDERS ADOLF * 23/6 1886 8
—6—
(T24) FREDRIK PETTERSSON-BURGMAN, * 6/11 1852 i Hjulsjö, Ör. Infl. fr. Sth. 1884. G. 6/1 1885. Stenarb. Bos. i Näset, Bjuråker. Utfl. t. Ås, Delsbo, 1898 o. t. Forsa sn 1919.
1 MARIA MAGDALENA BURGMAN, * 26/3 1856, d. t. kopparslag. J. Burgman i Näset, Bjuråker. Utfl. t. Delsbo 1898
HEDDA * 30/1 1878. G. o. utfl. t. Forsa sn 7/1 1895
VIKTOR LEONARD * 24/7 1885. Utfl. t. Hudiksvall 1906
KLARA MATILDA MARGRETA * 3/3 1898. Utfl. t. Delsbo 1898, sen. t. Vij, 214, Hälsingtuna
—7—
3 ERIK EMIL BURGMAN, * 25/1 1891, s. t. bonden E. O. Burgman i Berge 4, Bjuråker. G. 8/12 1929. Gårdsäg., grundläggare o. fabrikör. Bos. i Spångmyra 63, Bjuråker. † 12/12 1983
(Y35) KRISTINA UNANDER, * 23/11 1882 i Nordingrå, V.-norrl. (Tid. g. m. Mickelsson, samt änka 1913.) † 14/1 1943.
SONJA ANNA KRISTINA MICKELSSON * 8/7 1913. (Styvd.) 12B18
—8—
5 ANDERS ADOLF BURGMAN, * 23/6 1886, s. t. arb. P. V. Burgman i Västansjö, Bjuråker. G. 13/10 1907. Änkl. o. omg. 19/7 1914. Stenarb. i Västansjö. Utfl. t. Harmånger 1920.
47A16 HULDA TERESIA SÖDERLUND, * 28/10 1887, d. t. skomak. J. F. Söderlund i Sörgimma, Bjuråker. † 12/12 1910
(X33)29U2 JOHANNA KRISTINA LUNDQVIST, * 14/7 1893, d. t. kol. K. J. Lundqvist i Fönebo, Norrbo. Infl. fr. Bergsjö 1914. Utfl. t. Harmånger 1920
HUGO HOLGER * 19/3 1907
ARTUR ADOLF * 17/11 1914. Utfl. t. Harmånger 1920. G. 24/12 1935
ALFRED VILHELM * 15/1 1917. Utfl. t. Harmånger 1920. G. 25/8 1945
AXEL ARVID * 22/2 1918. Utfl. t. Harmånger 1920
—37C6—
(Finland) KARL JOHAN KARLSSON–JÄPPE, * 11/1 1856 i Nerpes sn, Finland. G. 10/4 1897. Bos. i Norrbo sn, sen. stenarb. i Bricka, Bjuråker. † 28/2 1926.
4 MARIA LÖFSTRÖM, * 28/7 1871, d. t. kol. J. Löfström i Lensjö, Bjuråker.
ANDERS JOEL * 21/4 1893. Snick. i Bjuråker
KARL JOHAN * 9/7 1896 10
ANNA ELISABETH * 3/10 1899 11
HILDA MARIA * 18/1 1906. Utfl. t. Sth. 1933
—5D16—
10 PÅHL ANDERSSON–BJURLING, * 5/12 1811, s. t. torp. A. Andersson i Bricka. G. 1834. Änkl. o. omg. 19/12 1875. Bonde i Änga 8. Sen. stenarb. i Friggesund, Bjuråker. † 15/5 1894 (lunginflammation).
26B2 HEDVIG BRITA NORLINGER, * 31/1 1807, d. t. inspektor P. Norlinger i Friggesund. † 10/11 1865 (kräfta).
4B15 SIGRID JÖNSDOTTER, * 24/9 (24/7) 1842, d. t. torp. J. Larsson i Brättingberg, Bjuråker. † 25/7 1892 (kräfta).
PEHR OLOF * 19/3 1835 44B56
ANDERS MICHAEL * 22/8 1844 28
—8D6—
3 HANS ERIK HOLM, * 6/10 1859, s. t. sold. E. Holm i Tå, Bjuråker. G. 3/8 1884. Bonde i Berge 5, sen. stenarb. Bos. i Tå. † 1/4 1948
41B1 EVA AMALIA BURGMAN, * 4/4 1862, d. t. kopparslag. J. Burgman i Näset, Bjuråker. † 28/8 1930.
JONAS OLOF * 26/5 1885 10
ALFRED AXEL * 23/5 1886 11
HULDA MARGRETA * 6/9 1887 (X6)56J6
PEHR JOHAN * 21/11 1891 12
EDLA KRISTINA * 7/1 1896 (X33)9Å60
FRIDA AUGUSTA * 20/8 1902 40H2
—39H2—
(X45) ANDERS MÅRTENSSON–BERG, * 9/7 1854 i Trönö, Gävleb. Infl. fr. Hudiksvall 1884. G. 13/4 1884. Stenarb. Bos. i Friggesund, Bjuråker. Utfl. t. Idenor 1887. Sen. bonde i S. Sannäs 4, Delsbo.
1 ANNA MARIA JONSDOTTER, * (9/9) 19/9 1852, d. t. J. Jonsson i Friggesund.
SARA MARIA * 5/8 1884. Emigr. t. Brasilien 1889
JONAS OLOF MARTIN * 24/12 1888. Emigr. t. N. Amerika 1891
—39H2—
1 SVEN NESTOR OLSSON, * 16/1 1902, s. t. slaktare S. Olsson i Tå. G. 15/5 1927. Jordbr.-arb. Bos. i Spångmyra, sen. stenarb. i Västansjö 220 o. kyrkvakt, bos. i Kyrkbyn 412, Bjuråker.
8D6 FRIDA AUGUSTA HOLM, * 20/8 1902, d. t. bonden H. E. Holm i Berge 5, Bjuråker.
MARY ELISABET VALTER * 28/8 1932 i Los, Gävleb. Fosterd.
—43A16—
8 CARL ERIK ANDERSSON-KRANS, * 9/10 1854, s. t. husman A. Krans i Söderdala, Bjuråker. G. 22/6 1885. Stenarb. Bos. i Svedjebo, Bjuråker. † 5/12 1920.
15A15 CHRISTINA CATHARINA WÅRD, * 15/6 1860, d. t. mästersven D. Wård i Hedvigsfors, Bjuråker. † 16/6 1940.
JOHANNA KRISTINA * 1/11 1885 6G22
ANDERS JOEL * 5/12 1886 23
DANIEL EDVARD * 12/2 1889. † 10/8 1891 (difteri)
CARL EDVARD * 25/12 1891 24
ERIK SEVERIN * 5/11 1895. Fiskhandl. i Bjuråker. vägbyggare, diktare, auktionist † 4/2 1979
FRIDA KATRINA * 9/3 1898 25
EDLA ELISABET tv. * 12/6 1901. † 27/7 1901
AXEL tv. * 12/6 1901 26
Vägbyggarvisan
Längs Svågaälvens dalgång, en väg skall byggas ny,
det länge härom talats, nu verklighet skall bli.
Mång hundra man vägmästarn har lovat att få knog,
men hälften utav gubbarna han säkert då bedrog.
Här har det stakats länge och många gånger om,
ty ingenjörn vill ha pengar innan jobbet sätts igång.
Så har vi ock bolagen, som inget vägjobb tål.
Nej, res det måste huggas, ty verken skall ha kol.
Så går det veckor, månader, och hastigt sommarn flyr,
och spörjande vi går här, vi undrar vem som styr.
Postverket tjänar pengar, ty papper skickas jämt.
Är styrelsen från vettet, eller tas det blott som skämt?
Men så ljuder genom bygden en vacker symfoni:
nu allt har blivit klarat, nu skall bli harmoni.
Det klingar utav släggor och skotten knalla tätt
och ekot sakta rullar, utöver berg och slätt.
I linje och i kurvor går nya vägen fram,
men slutar tvärt vid gamla bron, det tycker jag är skam,
när pengar finns i riket, det sägs till överflöd,
trafiken kräver broar och folket vill ha bröd.
Så sätt i gång med nya bron, så lyder min paroll,
låt sunda hjärnor tala så blir det inget joll.
Lastbilar, omnibussar, sin trad var dag då går,
produkter bonden säljer, sin glanstid bygden får.
En bro skall också byggas, över Lia bäckens brus
av prima gråsten, tycker jag, ej utav cement och grus.
Men nya kapten Adler, han tycker ej om sten,
cement, så är hans lösen, stengubbarna till men.
Semester är ett okänt ord ja så jag säkert tror
ty bland kärror, sten och kranar nästan rallarn bor.
Hela livet är en campingfärd, vi är fågelfri men nöjd
vi längtar blott till lörda kväll, ty då skall det bli fröjd
Ty nu jäser det i backarna, alltid finns en liten bäck
som skymmes av ett videsnår, polisen tror det är en häck
Här förädlas svenska sockret till Champagne å sjuttiosju
nittio procent försäkrar jag, å starkare tål ej du
På räls nu vagnar rulla, i schaktet är det kläm
med korpar, spett och spadar, från klockan sju till fem.
Det finnes folk som tycker, vår arbetsdag är kort,
men ställ sig blott i schaktet – den tanken blåser bort.
Under årens lopp har spunnits ett vägnät i vårt land,
som sträcker sig från Norges gräns, till södra havets strand.
Det är en fläkt, från svunnen tid, från vår stolta rallarkår,
som så snart nu skall försvinna, blott inom några år.
Våra namn skall aldrig stråla i ära eller glans,
ty med ärligt jobb i världen, man kommer aldrig någonstans.
Men varje skärning, bro och trumma, kostar svett och hårda tag,
det skall du själv erfara, om du kommer i ett rallarlag.
Till bygdens unga flickor, ett varningsord jag ger,
jag känner att det är min plikt, vad kan jag göra mer.
Akten er för dessa pojkar, som efter linjen jobba här,
de lova sig och allt till flickorna, men inför domaren dom svär.
Som alltid när det sätter en anläggning i gång
försöker alla komma med, men ack det blir ej mång,
ty inom vägdistrikten en lag om fyrk dom har:
en viss procent från var kommun, och resten bliver kvar.
En fråga vill jag göra, ett svar jag ber att få:
Låt folket tjäna pengar, det välstånd blir ju då.
Varför skall lönen prejas, för oss som sliter mest,
men höjas åt de herrar, som varje dag har fäst.
Visan den har skrivits av en Hälsingepojke glad,
som gråsten jämt har tuktat, bland friska rallarlag.
Kanske själen blir vemodig, kanske ögat det blir skumt,
när sista stenen lägges in, har cementen fått sin triumf.
Erik Severin Krantz
år 1933
Läs mer om Severin Krantz.
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall.
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra
Tack för ditt besök och välkommen åter!
Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62