Bjuråkersmålet del 2. Materialet på den är sidan är skriven av Harry Persson, Tås.
Allt material i den här artikeln är skyddat enligt lagen om upphovsrätt och får inte mångfaldigas utan medgivande.
Ordbok över Hälsinge-dialekter 1841.
Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det här dokumentet.
Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan
BJURÅKERSMÅLET
Ha – Mö
| hannles | handlös, vårdslös | a |
| harml.et, harmele | tråkigt, harmligt | a |
| harrejestanes | ”kraftuttryck” Herre Jesus | int |
| harse, harsk | härsken | a |
| harska | kolkratta | s |
| harska på | klara av nånting (trots mycket besvär) | v |
| harva, –, -e, -an | räfsa spec. höräfsa | s |
| harvpinne | pinne i räfsan, av trä | s |
| harvträ | kammen på räfsan | s |
| hashlt | halt | a |
| hashlta, -e, -a, -a | halta | v |
| hasse hunnan | fy då, usch | int |
| he, -e | hö –et | s |
| he, hea | sandhed | s |
| hebôtten, –, -na, -nan | höskulle | s |
| heg | hög | a |
| heggd | höjd | s |
| hegressta eller högressta | hög i rösten | a |
| hek | hök | s |
| hekare, hekarn | handlare, handlarn, handelsman | s |
| hekônt, -n –a, -an | hökunt | s |
| hektele | högtidligt | a |
| hele beckan | hela böckerna | |
| helskränning, halvskr. | hel resp. halvskrädning = mjöl med fibrer | s |
| hena, -, -e, -an | höna | s |
| hens, -a | hönor, -na | s |
| her å vel | hör och lyd | v |
| hera, herde, hecht | höra | v |
| hesalle, -n | höskräp | s |
| heskrinn, -a, -e, -an | höskrinda | s |
| hest, -n, -a, -an | häst, -en –ar –arna | s |
| hest, -n | höst | s |
| hestall, -n, -a, -an | höstall | s |
| hestsia | på höstkanten | s |
| hestsko, -n | hästsko | s |
| hevvel, -n, -la, -lan | hyvel | s |
| hevvla eller hevvl.a | hyvla | v |
| hia | lämna härbärge | v |
| hia, -e, -a, -a | flåsa, flämta | v |
| hila | rimfrost | s |
| hila, -, – | falla rimfrost | v |
| hipa, -, – | dra efter andan | v |
| hippen | förskräckt | a |
| hista | kasta | v |
| hitamä | hitanför | adv |
| hittan | hit, hitåt | s |
| ho, -ra | hon, henne, Jô. mette’ra = Jag mötte henne | pron |
| ho, -a | hon, henne, Jô. såg’a niss = Jag såg henne nyss | pron |
| ho feste hop ba´ra | hon samlade ihop barnen | |
| ho stäshlte tä | hon ställde till | |
| ho åblikan’t nå | hon låtsades inte om nånting | |
| hôcksa | gilla. Ho hôcksa’n = Hon gillade honom | v |
| hôckster | hygge | s |
| hôckstra | härja med hästar | v |
| hofta tä | ta med ögonmått | v |
| hofta tä på en heft | ta till på ett ungefär | |
| hôg | håg | s |
| hôga | hågad, villig | a |
| hôga på | tycka om. Han var hôga på mat | v |
| hôgas | inte vara mörkrädd | v |
| hôgga, hegg, hôgge | hugga, högg, huggit | v |
| hôgga, hôgg, hôjje | hugga, högg, huggit | v |
| hôggkôbb, -en, -a, -an | huggkubb | s |
| hôl., -e, -, -a | hål | s |
| hôl.ja | lugnare och vidare vatten i en bäck | s |
| hôlla, -e, -de, shlt | hålla | v |
| hôlla, -e, hôll, hôlle | hålla | v |
| hôml.a, -, -e, -an | humla | s |
| hôns, hanses | hans | pron |
| hôppa, -e, -a, -a | hoppa | v |
| hôrsa, -, – | storskratta, vara bråkig | a |
| hôs | brådskande | a |
| hôs | brådskande ärende eller onödigt bråttom | s |
| hôsa, -e, -a, -a | ha bråttom | v |
| hôsig | ha bråttom. Va hôsig dô. ä = Vad bråttom du har | a |
| hôxa | tycka om | v |
| huckle | huvudduk | s |
| hue | huvudet | s |
| hugge eller huvve | huvud | s |
| huja, -e, -a, -a eller hôja | ropa, hojta | v |
| hujjen | förskräckt | a |
| hume’r | humör | s |
| humm | aning | s |
| hunnbär | odon | s |
| hus, -e, –, -a | avträde, oftast inne på logen över gödselstacken | s |
| huvill | yr | a |
| hvit, -a, -e | vit | a |
| hvitmjel., | vitmjöl = vetemjöl | s |
| hål.bre’ | hårt bröd | s |
| hårtjäst | hårtest | s |
| hä | det | pron |
| hä ä inga ne´ | det är ingen nöd | |
| hä gove | det drar varmt | |
| hä gå sir | det går göra senare | |
| hä gån´t jära sa e | det går inte göra så | |
| hä går inge ne´på´n | det går ingen nöd på honom | |
| hä hittes på | det blir så av en slump | |
| hä ile i tännan | det rister i tänderna | |
| hä jeck sônt | det gick sönder | |
| hä jeckn`t | det gick inte | |
| hä jetta dô. fôll jära? | det måste du väl göra? | |
| hä jillsn´t | det gills inte | |
| hä jåck inte de da´r e | det gick inte det där | |
| hä nitjan´t tä nå | det nyttjade inte till nånting | |
| hä nå pôrsk i ega | det är nåt skräp i ögat | |
| hä ôrmas fö meg | det var väldigt besvärligt för mig | |
| hä pellra se | det skrynklade ihop sig | |
| hä rackte länje | det räckte länge | |
| hä rôcke | det blir rött på himlen | v |
| hä sennasn´t | det syntes inte | |
| hä sige fram | det kommer fram lite vatten | v |
| hä ska che raväg | det ska ske med detsamma | |
| hä skricka lite | det flytta på sig lite grannv | |
| hä skvällde hekt | det ekade högt | |
| hä stånt på | det står inte på, det dröjer inte | |
| hä va hemst grist | det var väldigt otätt | |
| hä va huggarn | det var som tusan | |
| hä va leck se | det var lik sig, det var som väntat | |
| hä va ska´le | det var onödigt, eftersom det var så värdefullt | |
| hä vacht assent åv´e | det blev ingenting av det | |
| hä vachtn´t nå | det blev ingenting | |
| hä van´t sa e | det var inte så | |
| hä van´t sa häft | det var inte så vidare bra | |
| hä än´tnå bräcken nu e | det är inget som är omöjligt numera | |
| häbber, -re, -ra, -ran | härbre | s |
| hächele | bra. Hä van’t sa hächele = Det var inte så bra | a |
| hächelig | fin, präktig | a |
| häckel., -n | för linberedning, taggar av spik på en bräda | s |
| häckl.a | arbeta med en häckel | v |
| häckta | kunna | v |
| häckte dôn´t jära hä e? | orkar du inte göra det? | |
| häft | någorlunda | adv |
| häjja | härifrån | adv |
| häjjanå | hädanefter | adv |
| häjjanätte | hädanefter | adv |
| häkta, -e, -a, -a | kunna, förmå | v |
| häl.a | inte frysa | v |
| häl.j, -a | helg, -en | s |
| hälle | eller | adv |
| häller | bättre | a |
| häller | eller | adv |
| häller | hellre | adv |
| hän äre | här är det | |
| hän´t nåra voon | det är inte nåt hopp | |
| hänna | hända | v |
| hännä | här | adv |
| hä’nt gôlle | det är inte så lätt | |
| häpja ätte | apa efter, härma | v |
| hära | ängshö som är svårt att slå | a |
| häs, -a, -e, -an | hässja | s |
| häsa, -e, -a, -a | hässja | v |
| häshlte | hällde | v |
| häv | duktig, bra. Han van’t sa häv = Han var inte så bra | a |
| häv häjja dä | maka på dig | |
| häva, hov, häve | hälla, hällde, hällt (tömma, lasta) | v |
| hävvl.e, -an | två stänger att bära hö på | s |
| höfta eller hôfta | ta på måfå | v |
| i full kut | i fullt språng | |
| i går ôm môran | i går morse | |
| i jånst | för en stund sedan, nyss | adv |
| i kvällninga | i skymningen | |
| i kvällst | i går kväll | adv |
| i lag | tillsammans | adv |
| i môra | i morgon | adv |
| i môrabette | i morgonbitti | |
| i môranst | i morse | |
| i môrest | i morse | |
| i stäle | i stället för | adv |
| i veckohan | i den här veckan | |
| i väl.makta | i sin krafts dagar | |
| ias | idas, gitta | v |
| ickt | hemskt, spökligt | a |
| iga, -de, -t | äga | v |
| igde | ägde | v |
| ihôl.ig | ihålig | a |
| ihätjen | ihärdig | a |
| iksa tä | göra något med yxan | v |
| iksa, –, -e, -an | yxa | s |
| il.ing | vindil | s |
| ila, -e, -a, -a | rista | v |
| illave’ | tvungen | |
| illfänas | störa, väsnas | adv |
| illhugga | oroa, luras | v |
| illva´r | misstänksam | a |
| illvôlen | illasinnad | adj |
| imot | emot | adv |
| inat | inåt | prep |
| inga lämpa | vara vårdslös | a |
| innabônnen | inbunden, tystlåten | adj |
| innade´me | saker inne eller inuti nånting | s |
| innahôl. | ihålig | a |
| innamä´ | inom | p |
| innatä´ | innantill | adv |
| innave’, innavesse | invändig, -t, inom sig | a |
| innave´ | inne | adv |
| innave´ | veden inne i en stock | s |
| inte e skapanne dugg | inte ett enda dugg | |
| inte ha mathover | äta hur mycket som helst | |
| inte hä vettja | det kan man inte tro | |
| inte nännas | vara snål, inte ha råd | a |
| inte vächt | inte värt. Hän’te vächt = Det är inte värt | v |
| intjelig | ynklig | a |
| invächtes | invärtes | s |
| ippa, -e, -a, -a | yppa | v |
| irstol.an | öronen | s |
| ista | ysta | v |
| istat | österut | |
| istave´ | på östra sidan | |
| istavä´r | östlig vind | adv |
| istickel. | istapp | s |
| istpågårn | gården mot öster | s |
| istäle | i stället för | |
| itjen | närig, girig | a |
| ja´rgrita | järngryta | s |
| Jachtre | Gertrud | |
| jal.ma | jama | v |
| jalla | småprata, jollra | v |
| jammt | jämt | adv |
| jamn | jämn | a |
| jamnan | jämnan | adv |
| jamnan drar | jämnheten är bäst | |
| jamsa | vara villrådig, tveka | a |
| janka | flytta på sig | v |
| jarseluva | stormhatt (blomma) | s |
| jarskonningstrilla | fyrhjulig kärra med järnhjul | s |
| jarspe | järpe | s |
| ja’rspett, -e, –, -a | järnspett | s |
| jarva | idissla | v |
| je se i shl.ang mä | ge sig i samspråk med, ge sig i sällskap med | |
| jeck | gick. imperfekt av gå | v |
| jeck at | dog | v |
| jek | gök | s |
| jema, -e, -de, -t | gömma | v |
| je’ren | girig | a |
| jestaligen | oj, vilken olycka | |
| jesvint | snabbt | adv |
| jett, -a, -e, -an | get | s |
| jetta hôckt | att nedlåta sig till nånting | v |
| jetta, -e, -, – | måste | v |
| jetting | geting | s |
| jil | innanmätet på fisk | s |
| jills | gäller, hä jills´int = det gäller inte | v |
| jills’nt | gillas inte | v |
| jisset, jissen | otätt (om träkar) (om båtar) | a |
| jissna | svälla (om trä) | v |
| jissna, –, — | torka ur. Hä jissne focht i år = Det torkar ur fort i år | v |
| jô. | jag | pron |
| jô. gl.ime allere | jag glömmer aldrig | |
| jô. hektan´t mä´ | jag orkade inte med | |
| jô. jol.ere på nit | jag gjorde det på flit | |
| jô. kôm n´t at | jag kom inte åt | |
| jô. mette´n da´re kva´ra | jag mötte honom vid kvarnen | |
| jô. såg´a i jonst | jag såg henne nyss | |
| jô. såg´n niss | jag såg honom nyss | |
| jô. tol.as inte jära hä | jag vågade inte göra det | |
| jô. tror katta ska inja | jag tror katten ska få ungar | |
| jô. tvika mä tä gå | jag ämnade gå | |
| jô. vacht sa tajjen | jag blev så tagen (tröttkörd) | |
| jô. vôrsken´t ve´å hera | jag orkar med att höra | |
| jôchtaligen | hjärtans | int |
| jôchtanes | hjärtanes | int |
| jôchte | hjälpte | v |
| jol.a, -s | begrava, -s | v |
| jol.bär | smultron | s |
| jol.gôbba | jordgubbar | s |
| jôl.pa, jôchte, jôcht | hjälpa | v |
| Jonke | Jonas | |
| jôrspaligen | uttryck av överraskning | |
| jôrspanes | hjärtanes | int |
| jussôm | liksom | adv |
| justment | alldeles precis, just | adv |
| jåck | gick | v |
| jålla | prata larvigt, larva sig | v |
| jålla | göra något som inte är nödvändigt | a |
| jåller | en lite dum person | s |
| jållfarste | löjlig person | s |
| jållig | dum, fjollig | a |
| jåns, jånst | för en stund sedan eller nyss | v |
| jäbba | bjäbba | v |
| jäbba mä | lägga sig i andras tal | v |
| jäga, -, – | envist begära | a |
| jänka | ändra lite grann | v |
| jänta, -, -e, -an | flicka | v |
| jära ônna | göra färdigt något | |
| jära visst | göra visit, förlova sig | v |
| jära å mässe | begå självmord | v |
| jära, jorde, jocht | göra | v |
| jäsingen | svag svordom | s |
| jätjänta | fäbodjänta | s |
| jäven | djävlar, enklare svärord | |
| jö. feck nå pôrsk i ega | jag fick nåt i ögat | |
| jö. vacht sa huvill | jag blev så yr i huvudet | |
| jönnom | genom | adv |
| jöstanes | kraftuttryck (Jesus bevare mig) | adv |
| ka´r, -n, -ra, -ran | karl | s |
| ka´ra´n | karlarna | s |
| ka´rig | mallig, stursk, överlägsen | a |
| kal.vdans, kal.vskômp | mjölkmat på råmjölk | s |
| kal.vtjitte, -n, -a, -an | kalvkätte | s |
| kala | karda (o mull) | v |
| kall´n | kylan | s |
| kampa | kasta (boll, sten etc) | s |
| kampa boll | kasta boll I luften eller mot vägg | v |
| kams | kams (en sorts blodpalt) | s |
| kan dôn´t jära sa e? | kan du inte göra så? | |
| Kare | Karin | |
| ka’rjo’l | typ av gigg för en person | s |
| karran | karlarna | s |
| karsk | hurtig, munter | a |
| karsp | karp | s |
| kasta smörgås (pims) | kasta flata stenar längs vattenytan | v |
| kavvel., -n, -l.a, -l.an | kavel | s |
| kavvl.a, -e, –, — | kavla | v |
| kl.ackja’r | klackjärn | s |
| kl.amm | bom på vävstol | s |
| kl.apphingst | kastrerad häst | s |
| kl.appstol | bänk att banka vatten ur tvätten på | s |
| kl.appträ, -e, -n, -na | klappkäpp för att banka ur vatten ur tvätten | s |
| kl.a’ve, -n | att tjudra korna med, gjord av trä | s |
| kl.ema | ta på. Kleman’t på maten e = Ta inte på maten | v |
| kl.ema bocht | skämma bort (om barn) | v |
| kl.evja | klövja | v |
| kl.evjeväg | klövjeväg | s |
| kl.ift | redskap för linberedning | s |
| kl.impvälling | mjölkvälling med klimp | s |
| kl.itvit | kritvit | a |
| kl.ôcksta´pl, -n, -a, -an | klockstapel | s |
| kl.ofisk | vattenödla | s |
| kl.ômsen | stel i fingrarna av kyla | a |
| kl.ônn, -en, -a, -an | kluns | a |
| kl.yssa | klänga, mest om barn som vill vara i knät | v |
| kl.äjja | kläder | s |
| knacht | något litet | s |
| knachtig | knattig, smått | a |
| knafft | knappt | adv |
| knalla i väg | ge sig i väg | v |
| knapest | knappt | adv |
| knellerhår | lockigt hår | s |
| knellra | locka håret | v |
| knocht | knott | s |
| knôffa, -e, -a, -a | knuffa | v |
| knôpa, -, -e, -an | öppning mellan två husknutar | s |
| knôppnål | knappnål | s |
| knôven | lite dålig | a |
| knuta | besöka ett bröllop objuden och utklädd | v |
| knutare | utklädda objudna bröllopsgäster | s |
| knäfte | knäppte | v |
| ko -n, krak -a | ko –n, kor –na | s |
| ko, -n, -r, -na | ko | s |
| ko´rjôschel | kornblixt | s |
| kocht, -e, -, -a | kort, spelkort | s |
| kochälla, –, -e, -an | koskälla | s |
| kôfsa | besvärligt fruntimmer, ohyfsad kvinna | s |
| kôfta, -a, -e, -an | kofta | s |
| kôja, –, -e, -an | koja | s |
| kokning | present till nybliven mamma | s |
| koknôpe | kåda (att tugga) | s |
| koksta’, -n | där man eldade i lagård eller bryggstuga | s |
| kôl.bulle | kolbulle | s |
| kôl.svacht | kolsvart | a |
| komma fösöffs | komma bort | v |
| kômma på skre | gå galet, komma i olag | v |
| kômma raväg | komma genast | |
| kômma tjuttanne | komma farande, komma sättande | v |
| kômma, kôm, kômme | komma, kom, kommit | v |
| kômmas | rymmas | v |
| kômme för sôfs | kommit bort | |
| kôna | ohyfsad kvinna | s |
| kor, -e | korn, sädesslaget | s |
| kormjel., -e | kornmjöl | s |
| kornmjel.skl.ôbba | en sorts palt av kornmjöl | s |
| kôrsp | korp | s |
| kôrsten, –, -a, -an | skorsten | s |
| koru’ka, –, -e, -an | hög av spillning efter kor | s |
| kôstne | kostnad | s |
| kôta, -e, -a, -a | tälja | v |
| krak, -a | används för korna i grupp, plur. form | s |
| krank | långbent spindel | s |
| krel | litet kryp | s |
| krela, -e, -a, -a | krypa, mest om ormar och insekter | v |
| kridda, –, -e, -an | krydda | s |
| kringt | hastigt, snabbt | s |
| krôbba, –, -e, -an | krubba | s |
| kräsmaga | vara kräsen i maten, ha lätt för att kräkas | a |
| kuckerälla | sädesärla | s |
| kuckl.a | bruka trolldom | adv |
| kul.tännan | kultändaren | s |
| kullra | ramla, rulla | v |
| kullu´a | sjunga i falsett på korna | v |
| kurka | inte orka | v |
| kursk, -en, -a, -an | kork | s |
| kuse, -n, -a, -an | skalbagge | s |
| kuvasch | kuvert | s |
| kvachter | kvarter, 6 tum | s |
| kva’r, -a, -e, -an | kvarn | s |
| kvartum | kvarts tum | s |
| kvecke, kveckan | del av hästfoten | s |
| kvega, –, -e, an | kviga | s |
| kveke | kvickrot | s |
| kvesa | kvissla, blemma | s |
| kvesig | ärrig | a |
| kvôcht | kvart | s |
| kvôr | kvar | adv |
| kväcke | imma på fönsterrutan | s |
| kväckig | immig | a |
| kåm | blek, osaltad | a |
| kånka | bära | v |
| kåsere’ | rolighet, rolig händelse | s |
| kåsig | tokig, smårolig | a |
| la’, –, -n, -na | avbalkning mellan korna, av trä | s |
| la’, -dde, -tt | köra in hö och säd | v |
| la´dô´r | laddörr | s |
| lagale’s | sur, vrång | a |
| lagrann | grannlaga (mest om mat) | a |
| la’ke | lake | s |
| laksering | laxöring | s |
| lamä’ | tillsammans med | adv |
| lannarva | ensam rik flicka, nånting att ärva | s |
| lannle´s, -t | öppet vatten efter stranden | a |
| lannrek | solrök | s |
| la’pocht, -en, -a, -an | ladport | s |
| la’shläe, -n, -a, -an | släde för höbärgning | s |
| latvôl.en | lat | a |
| la’ve, -n, -a, -an | lave | s |
| lavtjofsa | lavskrika | s |
| le | öppning på en gärdsgård | s |
| le´sare te´ma | lösare tyglar | |
| leale’s | utan kraft | a |
| leg | ljög, imperfekt av ljuga | v |
| lega | siklöja | s |
| lekt, -a, -e, -an | lykta | s |
| lell | likväl | adv |
| lemna åv | lämna av | v |
| len, -a | lön | v |
| lepa | löpa, ysta sig | v |
| lepvälling | ostvälling | s |
| ler, -e, –, -a | lider | s |
| les | lös | a |
| lesaga | lättagad | a |
| lesbett | vara lätt att tälja eller slå (lie) med | |
| less | löss | s |
| lestång | stång i en öppning i en gärdsgård | s |
| lev | löv | s |
| levchäre, -o, -e, -an | lövskära | s |
| levvanes | levande | a |
| lia på tin | tiden lider | |
| lifta, -e, -a, -a | lyfta, lyfter, lyfte, lyft | v |
| ligga ôppat | ligga innerst mot väggen | |
| ligga skafetters | ligga med fötterna åt varsitt håll | |
| likatôcke | likadant | adv |
| likshl.äe, -n, -a, -an | liksläde | s |
| likvi’s | vara ovetande | |
| limbär (linbär) | lingon | s |
| limmel | lymmel | s |
| linkoor | linfrö | s |
| linna, -e, -a, -a | linda, lindar, lindade, lindat | v |
| linsänke | ställe där lin rotas | s |
| liôrv, -e, –, -a | orv | s |
| lisa | lysa | v |
| lischa eller littja | mindre åker | s |
| lise | lyse | s |
| lishlfingre | lillfingret | s |
| lishlgret | mjölkgröt (vetemjölsgröt) | s |
| lishlmônn | kyssmun hos barn | s |
| lista at | försöka, ämna | v |
| lita | liten (om en flicka) | a |
| lita smôl.e | lite grann | |
| lite vettas (vättas) | lite grann | |
| litevettanes | veta lite | v |
| lôa, -o, -er, -an | lada | s |
| lochtbôll | kricka | s |
| lochtig | smutsig | a |
| lôdd | ullig yta | s |
| lôdôr | ladugårdsdörr | s |
| lôe, -o, –, -en | lada | s |
| lôft, -e, –, -a | loft | s |
| lôfta, -, – | lukta | s |
| lôge, -n, -ar, -an | loge | s |
| lôggtjäl | laggkärl | s |
| lôjje, -n | loge | s |
| lok, -a, -e, -an | liten vatten – (urin-) samling på golv | s |
| lôk, -e, –, -a | lock | s |
| lomherd | lomhörd | a |
| lôn | luden | a |
| lôna, -e, -a, -a | lyssna, lyssnar, lyssnade, lyssnat | v |
| lônnbänk | plats för timmer, upplag för virke | s |
| lônpôcha | pälsmössa | s |
| lospett | ett tungt järnspett | s |
| lotjärr, -a, -e, -an | tvåhjulig kärra att köra in hö och säd med | s |
| lôtta, -e, -a, -a | lotta | v |
| lura in | rulla in. Jô. lura in pakete i papper | v |
| lurv | en opålitlig person | s |
| lus, -a, less, -e –an | häftstift | s |
| luv, -en, -a, -an | luggning | s |
| luva, -, – | lugga | v |
| lyscha | snara, lycka | s |
| låe, -n | vår. I låen = I våras | s |
| låen han | den här våren | |
| lågressta | låg i rösten, lågmäld | a |
| långglåma | raksträcka | s |
| långle’as | ha långsamt | adv |
| långlätt | vara långsmal i ansiktet | a |
| långtågål.e | långt borta | |
| låppl.i | låt bli | v |
| lägda | svacka i naturen | s |
| lägga å sie | lägga åt sidan | v |
| länger | längre | a |
| längna | surna, bli härsken (om mjölk) | v |
| längta | bli längre | v |
| länje | länge | adv |
| lännja | göra något längre | s |
| lär | läder | s |
| läran | läraren | s |
| lärinna | lärarinna | s |
| lärschka | lärka | s |
| läsa ôpp | låsa upp | v |
| läsa ut | läsa böner vid en avlidens avsked från hemmet | v |
| läsa, -te, -t | låsa | v |
| lätale’s | fjantig | a |
| lätta, lätte | låta, lät | |
| lättsam | glad, munter | s |
| lättåka | åka med lite lass | v |
| lösa (lesa) kraka | släppa ut korna på bete (speciellt på våren) | v |
| maghov | matvett, inge maghove = inte vett att äta normalt | s |
| magna | magra | v |
| majsa | retas | v |
| ma’l.a, ma’rde, ma’l.e | mala, malde, malt | v |
| malla (mullöga) | runt kopparfat med platt botten | s |
| mangna, -, – | magra | v |
| mannmôn | skillnad. Jära mannmôn = Göra skillnad | s |
| ma’r, -a, -e, -an | märr, -en, -ar, -arna | s |
| marschen, -nan | marknaden | s |
| mathover | vara omättlig | |
| Mattes | Mattias | |
| me, menn | min, min | pron |
| mea | möda | s |
| meas | krångla | v |
| mejja | midja | s |
| mella-ann | emellan, en bit ifrån varandra | |
| menfe’r | invalidiserad | a |
| menle’s | dålig, värdelös | a |
| menne | mina | pron |
| mer | mör | a |
| mese | ostvassla | s |
| messa, -, -e, -an | mössa | s |
| messhappa | av misstag | s |
| messjära se | ta fel, göra galet | v |
| mett | mitt | pron |
| milla, mella | mellan | adv |
| minka, -e, -, – | minska, minskar, minskade, minskat | v |
| minner | mindre | adv |
| mir, -a, -e, -an | myr | s |
| mira | myrjord | v |
| mische | mycket | adv |
| mita | möta | v |
| mjel., -e | mjöl | s |
| mjel.lå, -a/-n/, -e, -an | mjöllåda | s |
| mjel.nare | mjölnare | s |
| mjôl.k, -a | mjölk –en | s |
| mjôl.ka, -e, -a, -a | mjölka | v |
| mjôl.ka ha ista se | mjölken har skurit sig | |
| mjôl.kstave, -o, -e, -an | mjölkstäva | s |
| mjukvôl.en | lite mjuk | a |
| mjäl. | lös och fin jordblandad sand | v |
| mjäl.e, -n, -a, -an | mjärde | s |
| mô | skräp, sörja | s |
| môcht | mört | s |
| môcka, -e, -a, -a | mocka, föra ut gödsel | v |
| mol.a | äta sovel | v |
| môna fôr | måna om | v |
| mô’nii | mån om | |
| mor –a | tät skog, spec. med granar | s |
| mora´s | oländig terräng | s |
| môrabette | i morgonbittida | adv |
| môrbe | morbror | s |
| môrskare, môrskast | mörkare, mörkast | a |
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra
Tack för ditt besök och välkommen åter!
Sammanställt av Åke Nätterö
Bjuråkersmålet A-HA – Tillbaka till toppen – Bjuråkersmålet MÖ-SK
Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62