Den här sidan handlar om Ängebo gruva som drevs av intressenter från Forsa, och Olof Blom som letade efter den eftertraktade metallen Molybden.
Här kan du göra en intressant historisk resa genom att klicka på Dellenriket.
Läs om vanadinfyndigheten – Brickagruvan.
Läs om Malmgruvor i Bjuråker.
Läs om Gruvor i Hälsingland.
Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det dokumentet du har framför dig.
Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan.
GEFLEPOSTEN DEN 28/11 1889
”I berget växer järn”.
I ett berg strax intill Ängebo by i Bjuråker har påträffats en malmfyndighet, som anses innehålla järn. Malmstrecket förekommer i en brant hälla, som består af kvarts och någon rödaktig bergart, och visar sig ända upp i dagen, gående i vertikal riktning. Fyndigheten är inmutad af en snickare Zindén, men egentligen har arbetet bedrifvits af ett slags konsortium af personer, som äro intresserade härför. Utgången af det nu gjorda försöket står ännu i vida fältet, men ryktesvis har sagts att malmen skulle vara jämförelsevis rik. Man lär emellertid först nu kort tid sedan sändt prof för att på allvar få den undersökt, med hvad resultat är ännu ej kändt. Det är kanske att befara att den malm som finnes icke är tillräckligt fri från andra beståndsdelar, hvilka kanske lägga hinder i vägen för tillgodogörandet deraf, utom det att malmbergets mäktighet, så vidt ännu kunnat utrönas, är allt för liten för att det skulle löna sig att bearbeta fyndigheten, skrifver en korrespondent till Hudiksvallsposten.
Källa: Kungliga Biblioteket
Avskrift: Viveca Sundberg
—44B28— Uppgifter ur släktboken
(W19) ANDERS PERSSON ZINGDÉN, * 1/1 1853 i Leksand, Kopp. Infl. fr. Idenor 1891. G. 28/9 1895. Snick. Bos. i Lia, sen. i Kyrkbyn, Bjuråker. † 10/8 1938.
21 KJERSTIN LJUNG, * 20/12 1843, d. t. torp. N. Ljung i Klovan, Bjuråker. † 17/3 1927.
Det var Forsa Gruvintressenter som startade guldletningen i Bjuråker
På 1920-talet letade man guld och andra ädla metaller i Hälsingland. I Forsa hade guldruschens glada dagar startat sedan föreningen “Forsa Gruvintressenter U P A” bildats 1926. Alla var besjälade av tanken att det skulle finnas guld. En diamantborrmaskin inköptes från Norge och en borrmästare från Gnarp, som bl.a. arbetat åt Svenska Diamantbolaget i Ryssland anställdes av föreningen.
Förflyttning av borrmaskinen gjordes omväxlande med häst och med bil. Borrmaskinen drevs av en gammal bilmotor. Jobbet var slitsamt. Det var mycket klättrande i berg och släpande på tunga rör, borrar och annat material. Men det var spännande. För varje borrhål hägrade de stora förmögenheterna.
Det var hemlighetsfullt också. Vad de säkert kunde konstatera var att de hittade järnmalm, men analyserna visade att det inte var tillräckligt mycket för en lönsam brytning. Ibland fann de något som glimmade som guld och då blev det ohyggligt spännande. Prover skickades in för analys, med texten i analyssvaret var svårbegripligt, så slutsatsen blev att det verkligen var guld, men ytterst lite, bara stänk som knappast gick att utvinna. Eller kanske var det något annat sattyg och inte guld, berättar Konrad Forsberg i Forsa för HT den 12 maj 1977.
Pumphuset, stående Jonas Nilsson, sittande Jonas Fors. Fotograf Einar Stenmark
Pumphuset fr v Jonas Nilsson och Jonas Fors. Fotograf Einar Stenmark
Sedan man gjort inmutningar vid Nyvallen, Blaxås och Fuskåsbergen i Forsa vändes blickarna mot Bjuråker.
1928 beger sig Jonas Nilsson, Jonas Fors, och Bjuråkersbon Einar Stenmark iväg till Trollberg i Stråsjö och till Ängebo för att pröva lyckan.
Att valet föll på Ängebo var den att Nilsson och Stenmark var från trakten. Einar Stenmark född 1902, kom från Brättingberg där hans far varit skogvaktare och nu tillhörde gruvföreningens styrelse. Jonas Nilssons tvillingbror Hans Nilsson var föreningens gruvfogde.
Jonas Nilsson var född 1886 och uppväxt på Salro i Stråsjö. Under de två år gruvborrningarna pågick fick de hålla till hos Jons Kerste i Ängebo
En analys rapport av Ängebo Järnmalmsfält från 19/12 1928 visar att rågodset innehåller 35,2 % järn och 0,0015% fosfor och 0,00 % koppar. Rapporten är imponerad av den sällsynt låga fosforhalten och förordar en fördjupad undersökning av fyndigheten.
Efter 2 år med sprängningar och borrningar på sex dokumenterade platser gav man upp. Problemen var alltför många och det stora fyndet dök aldrig upp. Listan på utgifter från 1930 är lång. Många resor. Flera till Gnarp för att utbyta diamantborrar. Till Bjuråkers kyrka för kungörelse av mutsedel. Troligtvis var det för inmutningen av Stråsjögruvan som kostat 9 kr.
Vid Benberget i Stråsjö lär gruvbrytning av kopparmalm ha gjorts enligt Sefströms skrift från 1815. På Trollsberget i Stråsjö har provborrning utförts och inmutning gjorts 1929.
Undertecknad som gjort enträgna eftersök både på Trollsberget i Stråsjö och i Ängebo för att finna spår efter borrhål och liknande har inte givit något resultat. Naturen har effektivt sopat igen alla spår. Det som minner om den här verksamheten är en låda med borrkärnor, ett fotografi, och bevarade dokument och tidningsartiklar. Från dessa ting får vi själva bilda oss en uppfattning om guldruschens glada dagar och vedermödor.
Borrkärnor förvarade hos gården Jons i Ängebo
Ängebo järngruva
År 1895 kan man i A. Blombergs bok “Praktiska geologiska undersökningar i Gävleborgs Län”, läsa att Ängebo järngruva är belägen Öster om Ängebo by, är upptagen på inströdda kristaller af järnmalm uti en pegmatitgång. 1967 – års utgåva av Sveriges geologiska undersökning har gruvans läge preciserats. Norr intill mitten av Ängebo by, 1,200 m öster om vägskälet. Ingen i Ängebo har någonsin sett denna gruva.
I sept. 2007 kunde statsgeolog Nils Gunnar Wik från SGU visa och avslöja läget för Ängebo gruva. Omkring 150 – 200 m. NV om Styvs hus finns en brant bergvägg med magnetit (magnetförande malm) som aldrig blivit bearbetad men vid inmutning blivit kallad Ängebo gruva. Det finns alltså inte något gruvhål i Ängebo förutom det lilla försök till gruva efter Olof Blom.
Rester efter Blom-Olles gruvförsök intill gården Styvs, Ängebo 42.
Blistra gruvor
Vid Blistra som ligger NÖ om Bricka finns två äldre gruvhål och ett mindre med invändig trästämpling efter Blom-Olle Blom Olles gruvhålet är försedd med en brunnsring och används som vattentäkt.
Två bilder från gruvhålet i Blistra. Elsy med maken Gösta Karlsson visar att vattendjupet i hålet är ca tre och en halv meter.
Gruvhålen ligger något hundratal meter ovanför gården Våtmor 68
Gruvhålen mot bergväggen är av äldre datum och kommer med på nästa kartutgåva. Det hål som ligger närmast bosättningen Blistra kunde Gösta och Elsy Karlsson visa. Gösta är uppväxt vid Blistra och han gick som en spårhund direkt på det gamla gruvhålet. Vi uppskattade gruvhålets vattendjup till ca 3,5 meter. Gruvhålet är inte inhägnat. Till det andra gruvhålet blev Nils Gunnar Wik från SGU och undertecknad lotsad av Lars Arwe´n som bor vid Hedbergs i Våtmor Ett rejält hål som inte är vattenfyllt eller inhägnat.
BLOM OLLES GRUVBRYTNING
Vid samma tid började Olof Blom att aktiv leta efter mineraler i Bjuråker. Troligtvis blev han inspirerad av verksamheten i Ängebo.
Olof Blom var född 1879 i Svedjebo. Han växte upp i Gårdsmyra och 1902 gifte han sig med den 17- åriga Anna Johansson från Brättingberg i Bjuråker. 1912 köpte de ett eget torpställe vid Subbak och 1921 byggde Olle en egen gård i Friggesund där de samma år öppnade kaffé rörelse. 1947 eller 1948 flyttade de till Västansjö där de köpte gården efter arbetskamraten Olov Eriksson (Berg – Olle) som hängt sig 28/7 1946.
Blom Olles medarbetare, Olof Eriksson kunde med slagruta ta ut var någonstans det kunna finnas brytvärda mineraler, därför blev han kallad Berg Olle.
Det vattenfyllda gruvhålet i Sörlia där gruvhålets invändiga stämpling ännu sticker upp.
Foto i dec. 2001
Den första kända inmutningen fick Blom Olle, 26 juli 1929. Gruvan kallad Middagsgruvan och är belägen (enl. mutsedeln) på August Nilssons hemskogsskifte N:r 2 i Sörlia by. Mineralfyndighet innehållande koppar – och silvermalm.
Gruvhålet och är ganska stort, tidvis vattenfyllt med en stor intilliggande skärvhög. Ej inhägnad.
I närheten av Styvs i Ängebo finns rester efter en mindre gruvbrytning kvarvarande invändigt pålning som lär vara efter Blom Olle. Kanske var det här han började. Se bildovan.
Vid Våtmor finns en gruvlämning med kvarvarande invändig pålning. Hålet är försett med en brunnsring och används som vattentäkt.
Bilden ovan. Utefter Östra Sjusjöns utlopp ca 300 meter finns en gruvlämning med kvarvarande invändigt pålverk och intilliggande skärvstenshög. Vattenfyllt, ej inhägnat.
Kartan visar två av gruvhålen
1935 tror sig Blom Olle ha hittat molybdenglans vilket framgår av ett brevsvar där han uppmanas till brytning om nämnda ytterst ovanliga och dyra mineral är påträffad.
Västra Sjusjön. Pumphuset till vänster, Personerna okända.
Utanför pumphuset vid Sjusjön. Blom-Olle bjuder Jonas på snus. I mitten sitter Olles hustru Anna
Vid pumphuset i Sjusjön, men vilka är personerna?
Utanför Blom-Olles koja
Från vänster, Karl Bjurling, Severin Krans, Anders Liv, Elsa Dahlström, g. Elfing och Klang-Erik Eriksson
Gruvan vid Sjusjön. Fr v Ragnvald Lustig, Kalle Bjurling, okänd.
Rastkojan vid Sjusjön. Fr v Ragnvald Lustig, Kalle Bjurling, okänd.
Oskar Johansson blir bjuden på snus av Blom-Olle
Blom Olles rastkoja. Efter en skidtur var det skönt med en kopp kaffe på spisen i kojan. Vid dörren Margareta Forslund, Fagerfall.
Blom-Olles koja 2001. Genom den öppna dörren skymtar en säng
Det här är vad som återstår av Blom Olles rastkoja. Maj månad 2019
Inifrån pumphuset vid Sjusjön. Framför de okända grabbarna hänger en bytta med skärvsten
Samma gruvhål som ovan, 16 maj 2019
1937 ansöker Blom Olle om inmutning och brytning på Lars Larssons sterbhus hemskog, samt inom ett på Iggesunds bruk beläget område vid Västra Sjusjön, Gruvan kallad Glansgruvan. Här byggde han sig en enklare koja där han själv och manskapet kunde laga mat och övernatta. Ett av gruvhålen lär vara riktigt djupt, men trots all möda blev resultat ringa eller kanske till och med förlust.
Detta är den inhägnade Glansgruvan vid västra Sjusjön.
Inom området finns 3 inhägnade gruvhål och rester efter ett påbörjat försök till brytning.
Mineraljakten pågick till början av 1940 –talet. Då hade Blom Olle gjort minst sju gruvbrytningar. Han avled 27 feb. 1959
Hur kan två sjöar som är åtskilda med en lång myrmark kallas för Sjusjöarna? Enligt ortnamnsarkivet torde sjöarna varit sju till antalet en gång i tiden. Sven Olsson i Hästnäs säger att när han var ung fanns där tre blankvatten, så antalet sju stämmer nog.
Blom-Olles bostad i Västansjö. Fr v Göta Bergström, Olof och Anna Blom
6F40 Olof Blom född 2/7 1879 i Gårdsmyra. Död 27/2 1959 Kaféägare och gruvfogde i Bjuråker. Gift 2/11 1902 med Anna Johansson född 7/10 1885 i Brättingberg i Bjuråker. Hon avled 26/11 1959.
Tre barn:
Jonas Herbert 2/7 1903 – 27/11 1944
Anna 17/2 1907 Gift 1931 med bagare Vilhelm Dahlström från Ede i Delsbo. En son,
Erling den 22/3 1926. Gift med Maj-Britt. Nu är det deras barn, Lena och Kjell Dahlström i Gävle som äger huset i Västansjö.
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva, eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78
Tack för ditt bidrag – tillsammans kan vi glädja andra
Glöm inte ange dellenportalen.se som källa för eventuella uppgifter du hämtar.
Tack för ditt besök och välkommen åter!
Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62