Malmgruvorna i Bjuråker

Här har vi samlat uppgifter om den järnmalmsbrytning som förekommit i Bjuråker


Följ oss på Facebook,och dela gärna den här sidan med dina vänner


Gillar du sidan ber vi dig vänligen klicka på Gilla-knappen. Tack!


Har du en egen hemsida får du gärna länka till dellenportalen.se Tack för ditt stöd!


Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan.


Läs om vanadinfyndigheten – Brickagruvan.


Läs om Gruvor i Hälsingland.


Läs om Ängebo och Blom-Olles gruvor.

 

GRUVHISTORIK

 

I Bjuråkers socken har förekommit flera malmfyndigheter som bearbetats gång efter annan utan större framgång. Av de mera kända är Middagsbergets gruvor vid Sumås och Gåcktjärs gruva i närheten av den 1861 nerlagda Öserbo masugn. Enligt ett protokoll från år 1730, skall Gåcktjärgruvan börja bearbetas av länsmannen * Lars Lindell, bonden * Jon Ersson i Duvnäs (känd som mästare av Delsbo klockstapel) samt sergeanten Jonas Norberg, och Lars Persson Ruth vilka i maj månad året före funnit malmstreck på nämnda platser. I samma skrivelse meddelas att de till medintressenter tagit fänrik Anders Brask och kapten Henric Lilljebielke, sedan markägarna vägrat att delta i brytning av gruvor.

Dessa fem bildade tillsammans omkring 1731 ett gruvbolag, som skulle inleda en ny epok i bygdens historia. Malmen undersöktes av bergskollegiet och befanns innehålla 39 till 40 % järn. Men gruvdriften var dyrbar och bolaget överlät 1734 hälften av gruvan till auskultanten Daniel Ahlbom. 1735 fick Ahlbom även han ett eget malmstreck inmutat och samma år ingav han ansökan om att få anlägga järnbruk i Bjuråker vilket beviljades, och 1741 påbörjades byggandet av Österbo masugn vid Hedviksfors (Ahldersfors ). Några år senare efter upprepade protester från omkringboende bönder började även Strömbacka bruk (Rågärdsån) att byggas.

Hur länge brytningen vid gruvan pågick är inte känt, men man vet att bruksägaren och hans kompanjon Strömbäck använde sig uteslutande av Bjuråkersmalm. Ingen malm från annan ort smältes vid Österbo masugn förrän efter 1756 då Strömbacka bruk blev halvpart i masugnen, genom baron A.P, Örnsköld, vilken hade andelar i Utö och Herrängs gruvor. Trots svåra transportförhållanden fraktades malmer från dessa gruvor till masugnen i Österbo.

Uppgifter ur Delsbo släktbok:

—22 U 3—

* Lars Lindell *168.. Härst. okänd. Länsman. Bos. i Tomta, Delsbo.
1 Margreta Brask *6/8 1689, d. t. serg. A. Brask i Åkre, Delsbo.
Anna Margreta *7/2 1722                                 (X4)18H4


—19 J 2—

* 1 Jonas Erichsson, * 1/7 1704, s. t. bonden E. Eliasson i Duvnäs 2, Delsbo. Enl. 1729—1749 års ML bonde i Duvnäs 2.Stapelbyggare. † 8/7 1749.
1K6 Margta Erichsdotter, * 24/7 1701, d. t. bonden E. Pehrsson i Ede 1, Delsbo. † 18/3 1762.
Brita * 22/3 1731                                              37S2
Gertrud * 23/8 1739                                          4
Eric * 1/5 1741, † 30/4 1768
Anna * 31/3 1744                                             5P4


—22 U 1—

* (X10) Anders Pehrsson-Brask *166.. Infl. fr. Gnarps sn, Hälsingland. Serg. vid Häls. reg. samt bonde i Norrbobyn, Norrbo. Sen. bos. i Åkre, Delsbo.
(X10) Sara Matsdotter *166.. Infl. fr. Gnarp.
Pehr *12/2 1688                                             2
Margreta *6/8 1689                                         3
Sara *26/10 1690                                            (X4)15G3
Brita *27/4 1693, † 24/5 1693
Anna *1/5 1694                                              14Å1
Annika *6/12 1895                                          (X6)54R1
Brita *9/6 1697                                               13Å1
Andreas *12/8 1698                                        4


 

gib-013-hedvigsfors
Gåcktjärsgruvan på Masugnsberget i Hedvigsfors

gib-014-hedvigsfors
Gåcktjärsgruvan ovan med skärvhög på berget ovanför Hedvigsfors


Brytning vid Gåcktjärsgruvan tycks ha legat nere några år, men man finner att brukspatron Smareus år 1784 anmält sig för att återupptaga driften. År 1823 gjordes ett nytt försök att bearbeta denna gruva. Den 30 november samma år beslöt brukspatron Shaerström och baron Wrede – dåvarande ägare till järnbruken i Bjuråker – att gemensamt återuppta malmbrytning vid Gåcktjärn. Någon gruvdrift av betydelse lär emellertid inte kommit i gång under nämnda herrars tid vid bruken. Först under 1860-talets senare del upphörde brytningen helt och hållet. Orsaken säges vara att malmen lämnat ett rödbräkt järn.

Att mycket arbete nerlagts på gruvfyndigheter vittnar olika urkunder, Bland annat söker en ägare till Strömbacka bruk förlängning av frihetsår (skattefrihet) för Österbo masugn av den orsaken att han förlorat 8,000 daler på gruvförsök, skriver Magni Krantz.

Malmfyndigheterna vid Middagsberget, nuvarande Gruvberget, upptäcktes av förman Lars Ruth 1729. I närheten av Sumås fäbod finns två gruvor där betydande arbeten nerlagts. År 1790 gjordes ett första försök att blåsa tackjärn av Sumåsmalmen. Enligt beskrivning över experimentet skall malmen ha varit lättare i gången (smältningsprocessen) än malm från Utö gruvor, men vid rostning givit en obetydlig svavellukt. Den största gruvan är 12 meter lång och 6 meter djup. Den andra är något mindre. De lär ha bearbetats så sent som i slutet av 1870-talet Malmen i Bjuråkersgruvorna är svartmalm vilken innehåller mineralet magnetit. Båda gruvhålen är inhägnade


gib-022-aggtjarnsgruvberget
Viveca Sundberg kollar djupet på ett av gruvhålen på Gråsjöberget.

Aggtjärnsgruvberget eller Gråsjöberget, ca 3 km öster om Gruvberget, finns fem öppna gruvhål. Fyra av hålen finns utsatta på kartan, medan det femte hålet kommer med på nästa kartutgåva.

gib-034-kartaRiksantikvarieämbetes karta visar gruvhål och skrotstensvarpar på Gråsjöberget

1796 finns platsen omnämnd men ingen brytning påbörjad. Den kom igång några år senare. Då visste man inte att malmen innehöll vanadin. Vanadin finns inte i fasta kroppar utan är insprängd i malmkroppen. Vanadin har högre smältpunkt än järnmalm och kunde inte utvinnas vid dåtidens masugnar. Detta torde vara en förklaring till varför Bjuråkersmalmen ansågs som olämplig förutom att den innehöll för mycket svavel. Att malmen vid Österbo masugn innehöll mycket svavel vittnar den stora mängd gröna slaggstenar som finns på platsen efter masugnen.


gib-026-kartaRiksantikvarieämbetet visar gruvbrytningar på Gruvberget, vid Sumås. R-märket längst ut till höger beskriver ingen gruvbrytning utan en kolbotten.

1. Det gula R-märket till vänster beskriver Riksantikvarieämbetet så här:
Gruvområde 45X25 m stort (NNv-SSÖ), bestående av 1 gruvhål och minst 5 skrotstensvarpar. Gruvhål 8X7 m st (NV-SÖ) och 0,8-1,4 djupt till vatten.
Skrotstensvarpen är mellan 2,5 och 7 m i diam och 0,8 m h.


2. 2:a R-märket beskriver en kolbotten och rester efter en kolarkoja


3. R-märke nr 3 beskriver ett Gruvområde 45X25 m st, bestående av 1 gruvhål och 1 skrotstensvarp. Gruvhål/dagbrott, det är inget regelrätt gruvhåll utan i bergskanten har malmen brutits. Det är svårt att avgöra hur stort dagbrottet är p.g.a. sly. Dagbrottet är minst 5 m l och 1,3 m djupt. Skrotstensvarpen ligger längs med bergkanten och är minst 30 m l och 15 m br.


4. R-märke nr 4 beskriver ett gruvområde 10X10 m st, bestående av 1 gruvhål och 1 skrotstensvarp. Gruvhål 3 m i diam och 1,3 djupt. Direkt S om gruvhålet är skrotstensvarpen, varpen är 3 m i diam och 1 m h.


5. Inhägnat gruvhål.

gib-029-gruvb-vest
Västra inhägnade gruvhålet, sept 2018

gib-028gruvb-vest
Västra gruvhålet vattenfyllt 10 X 5 meter,  sept. 2018

gib-030-gruvb-vest-sten
Västra gruvhålets skrotsten, 32 X 25 meter, sept. 2018


6:e R-märket. Östra gruvhålet. Inhägnat.

gib-032-gruvb-ostra-inh
6. Östra inhägnade gruvhålet sept 2018

gib-031-gruvb-ostra-
6. Östra gruvhålet, 12 X 7 meter vattenfyllt, sept 2018

gib-033-gruvb-ostra-sten
6. Östra gruvhålets skrotstensvarp, 30 X 17 meter,  sept 2018. Tidigare såg man Sumåssjön från den här platsen. Se bild nedan.

gib-002-skarvhog
Skärvstenshög på Gruvberget. Sumåssjön i bakgrunden.

 

 

Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt

Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva, eller donation senare,  mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Delsbo eller Swisha till 073-600 42 78
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra

Tack för ditt besök!

Sammanställt 2008 av Åke Nätterö


Tillbaka till toppen

Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62

Leave a Reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *