Östanå pappersbruk var Norrlands första pappersbruk. Man fick sina privilegier 1665 och var i drift i nära etthundraåttio år till april månad 1842 då pappersbruket förstördes genom en förödande brand. Vilka var lumpsamlarna? Svaret få du nedan

---

Läs om Martin Brunnerus. Han var en av Sveriges lärdaste män på 1600-talet

---

Läs om Henrik Curio på Wikipedia

---

Läs om Holmens historia.

---

Läs om Papprets historia – Wikipedia

---

Läs om Lump.

---

Läs om Pappersmassa.

---

En modern Pappers maskin.

---

Läs om Kalendarium över järnbruksepoken

---

Läs om Iggesunds bruk, som startade 30 år senare 1685

---

Läs om Industrijärnvägen i Iggesund.

---

Läs om Långvind- och Boda bruk.

---

Läs om Nianfors bruk.

---

Läs om Tjänstemän vid Iggesunds bruk.

---

Se bilder Iggesund/sockenbilder.

---

Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. Nu kan du söka vad du vill i sökrutan upp till höger eller ner till vänster, beroende på vilken dator du har.

---

Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan

Östanå pappersbruk

Östanå Pappersbruk. Foto av modell, utförd som en rekonstruktion på basis av ett detaljerat besiktningsprotokoll från är 1771 och andra källor.

---

 

ÖSTANÅ PAPPERSBRUK I HÄLSINGLAND

Tanken på ett pappersbruk i Hälsingland föddes under diskussioner i Uppsala om universitetets försörjning av papper

I en skrivelse från senare delen av 1664 eller början av 1665 hade Henric Curio föreslagit en anläggning i Uppsala. Ungefär samtidigt – i december 1664 – förvärvade Martin Brunnerus dispositionsrätten till sågkvarnstället vid Östanå i uttryckligen angivet syfte att där anlägga en papperskvarn. De båda projekten sammanfaller i tiden, och i den begränsande krets som i Uppsala diskuterade olika praktiska angelägenheter har sannolikt de båda förslagen mött varandra som alternativa utvägar att åstadkomma den för tryckeriet så nödvändiga försörjningen av inhemskt papper. Orsaken till att valet föll på Östanå kan ha varit flera. Tillverkningen vid akademifallet i Uppsala hade redan tidigare visat sig besvärlig, beroende på brist på vatten, kanske också på föroreningar i fabrikationsvattnet. Brunnerus torde också ha haft de bästa ekonomiska resurserna och kunde påräkna stöd av anförvanter i Hälsingland. Överläggningarna ledde alltnog till en överenskommelse mellan Brunnerus och Curio om samarbete för att gemensamt förverkliga Östanåprojektet.

---

Martin Brunnerus

Martin Brunnerus. 1627—1679. Professor i Uppsala. Östanå pappersbruks grundläggare. — Efter porträtt i Uppsala universitetsbibliotek.

---

Henric Curio

 

I ett tjugotal av de verk som Curio tryckte återfinns hans boktrycksmärke Symbolerna i märket – Guds allseende öga, de till bön knäppta händerna och spaden med ormen – anknyter till bandslingans latinska text: ”Med hjälp av dessa ska jag söka fullfölja det jag börjat”. Runt märket står de allvarliga orden: ”Genom böner och arbete, gudsfruktan, rättskaffenhet och klokhet”.
 Som märke i sina böcker använde Curio ibland initialerna i sitt namn sammanförda till ett monogram.
 En skrifts tryckort angav Curio med  en latinsk formulering på titelbladet – ”I Uppsala utförde Henric Curio, Kungl. Maj:ts och akademins i Uppsala bokhandlare”. Med stöd av sin kungliga fullmakt som bokhandlare använde han hellre denna titel – bibliopola – än typograpbus, boktryckare.

Henric Curio var av tysk börd och hade varit knuten till den rörelse som bedrevs i Amsterdam av boktryckaren och bokhandlaren Johannes Janssonius d. ä. Han hade kommit till Sverige i samband med att Janssonius fått tillstånd att upprätta boktryckeri i Stockholm och att driva bokhandel i Stockholm och Uppsala och hade under några år varit föreståndare för filialen i Stockholm. Genom Olof Rudbecks aktiva insats knöts Curio till universitetet i Uppsala som akademisk boktryckare och bokhandlare. Målsättningen var, att tryckeriet skulle erhålla personella och tekniska resurser för att fylla sin betydelsefulla uppgift vid universitetet. Dess bestånd av tryckstil utökades, och Curio fick efter hand betydande anslag från akademien. Tryckeriet skulle sörja för universitetets officiella tryck och även stå professorerna till tjänst vid utgivningen av olika vetenskapliga arbeten. Men planerna sträckte sig längre än så. De politiska framgångarna och den utveckling i landet som följde i deras spår hade väckt en stark strömning av patriotism och ett livligt intresse för gammal svensk historia.

Till tryckeriets uppgifter skulle också höra att utge gamla handskrifter och andra urkunder ur fosterlandets hävder. Olika vetenskapsmän engagerades i detta arbete, som skulle vara knutet till universitetet. Sin organisatoriska utformning fick dessa strävanden ej långt därefter i antikvitetskollegiet, vars tillkomst dateras till 1666.

En skrivelse från Curio till universitetskanslern Magnus Gabriel De la Gardie, odaterad men sannolikt hänförlig till slutet av 1664 eller början av 1665, ger en klar bild av tankegångarna. Ett aktivt understöd från det allmännas sida var enligt Curios mening ett livsvillkor för tryckerirörelsen. Marknaden för tryckta böcker inom landet var mycket liten. Papperet för tryckeriet måste anskaffas från utlandet, och arbetslönerna var höga. Det var svårt att få rörelsen att gå ihop, och det nödvändiga underhållet av stilbeståndet blev lidande. Curio angav därför en rad önskemål, som borde uppfyllas för att tryckerirörelsens fortsatta utveckling skulle kunna säkras.

---

Det nya pappersbruket i Hälsingland skulle sålunda framförallt byggas för att förse det akademiska boktryckeriet med tryckpapper. Detta sades uttryckligen i den sedan ingivna ansökan om privilegium för pappersbruket vid Östanå.

Brunnerus och Curio framhåller bristen på papper, ”som mestadels ifrån utrikes orter ej utan äventyr, tidsspillan och andra olägenheter hit in beställas måste, synnerligen när något helt verk av trycket utgå skall”.

Men privilegieansökningen ger också ett annat och vidare perspektiv. Curio hade i februari 1665 efter egen ansökan fått det årliga anslaget till tryckeriet höjt från 20 till 100 tunnor spannmål och att detta i det kungliga brevet motiverats därmed att tryckeriet borde få möjlighet att utge olika arbeten tillhörande ”aktiviteterna”. Ansökningen om privilegium för pappersbruket vid Östanå visar ett tydligt samband med dessa planer.

Iggesund var en plats där borgarna i Hudiksvall hade intressen. I de nedre Iggesundsfallen, på den tiden en sammanhängande forssträcka, låg Iggesunds gamla kronosåg från Johan III:s tid, ett par sågkvarnar tillhöriga bönder i orten och ett äldre kronofiske. Strömmen hade 1650 av drottning Kristina donerats till Hudiksvalls stad mot årlig rekognitionsavgift. Borgarna i Hudiksvall hade diskuterat anläggning av masugn i strömmen, och ungefär vid den nu aktuella tidpunkten förelåg en bergmästarundersökning om anläggning av en hytta och en hammare i ån, gjord för hudiksvallborgmästaren Joen Qwarts och stockholmsrådmannen Hans Kahlmeters räkning.

Ett strömfall, där anläggning av ett järnbruk planerades, lämpade sig ej för ett pappersbruk. En viktig förutsättning var att vattnet för papprets tillverkning skulle vara rent, och ett pappersbruk borde därför disponera sitt vattenfall utan intrång av annan industri. Men med den aktualitet Iggesundsströmmen fått i orten låg det nära till hands att tänka på det översta Iggesundsfallet, Östanå. I detta, som av en liten holme delades i två grenar, fanns i norra ”stråkan” en förfallen såg, strax nedanför en mjölkvarn tillhörig bönder från Forsa socken. Där borde ett pappersbruk kunna byggas. Det gällde att förvärva fallet och Brunnerus gick till verket.

  Strax före jul 1664 kom rektorn vid Hudiksvalls trivialskola Carl Gestrinius till Iggesund som ombud för Brunnerus. Gestrinius, som säkerligen väl kände Brunnerus sedan gemensamma studieår i Uppsala, träffade för hans räkning ett avtal med bönderna Erich Staffansson och Lars Erichsson i närvaro av kronobefallningsmannen Nils Larsson Warg, myndig hudiksvallsbo, som vittne. Det är tydligt att sändebud med stor auktoritet anlitades för att övervinna böndernas tveksamhet, och ordalagen i avtalet bär tydliga spår av den förda diskussionen. En kvarn för tillverkning av papper var en märklig nyhet i dessa trakter. Hur skulle man veta vilka följder som kunde uppkomma av ett sådant företag? Brunnerus hade skriftligen försäkrat att ingen skada skulle uppkomma och han fick nu tillstånd att bygga papperskvarn och erfoderliga hus men detta medgavs endast tills vidare. En definitiv upplåtelse genom köp eller arrende gjordes beroende av att upplåtarna fann att anläggningen ej vållade skada. Först i detta fall och när Brunnerus kommit så långt med anläggningen att han kunde ”förnimma om honom nyttigt är därmed uthärda”, skulle slutligt avtal träffas, och för att lugna Gestrinius farhågor att Brunnerus i en sådan situation skulle kunna pressas till hårda villkor försäkrade upplåtarna ej skulle leda till stegrat pris utan att Brunnerus härav ”hellre lindring skall hava att förmoda”.

Plats för nyanläggningen fanns alltså disponibel, om än på osäkra villkor.

Brukets första privilegium utfärdades den 10 juni 1665 av Karl XI:s förmyndarregering, drottning Hedvig Elonora med rikets råd.

I sin skrivelse till Kungl Maj:t 1672 meddelade Brunnerus att han nu ”bragt verket till gång, ehuru väl ej utan tämlig möda och med mycken olägenhet av medlen”.

Som konstruktion av en papperskvarn vid denna tid säkerligen av den traditionella typ utbildats allt sedan medeltiden. Man kan därför våga antaga bestämda slutsatser om vad som ingått i Östanåbruket.

Anläggningen bör ha omfattat utrymmen för lumpens mottagande och lagring, rensning och sönderhackande. Vidare har funnits ett stampverk, en verkstad med eldstad, åtminstone en kyp och en press, torkutrymmen på vindar och loft, limkammare, möjligen ingående i verkstaden, samt något rum för sortering, lagring och packning av färdigt papper. Härtill kom bostad för pappersmästaren och andra hus för personalen och för ett på naturabas uppbyggt självhushåll.

Bruksplatsen var liten och låg mellan två sjöar vid en kort fallsträcka med ca 9 m fallhöjd. Strömmen delades av en holme i två grenar, och i den norra grenen byggdes den damm som skulle förse pappersbruket med kraft. Stampverket drevs av ett vattenhjul dit vattnet leddes i en ränna från dammen i fallets norra fåra.

Byggnaderna vid pappersbruket år 1771 så som deras läge rekonstruerats med ledning av handlingar i Iggesunds Bruks arkiv samt mätningar på platsen. Viksjön
1. stampverk 2. Valsverk med Holländare 3. Verkstad där formningen av pappret skedde 4. Mjölkvarn 5. Sågkvarn 6. Bruksägarens bostad 7. Ekonomibyggnad 8. Torkhus för papper 9. Gammal verkstad 10. Bostad för bruksfolket 12. Lumpmagasin. Utöver detta fanns även ladugårdar, stall och andra byggnader.

 Oljemålning på väv troligen målad omkring 1790. Målningen har varit placerad i den år 1724 uppförda herrgården, numera brukshotell vid Iggesunds Bruk.

---

Som den förste ledaren av driften av bruket nämnes 1673 en pappersmakare Bartel.

Brunnerus torde väl inte av sin blygsamma professorsslön ha kunnat lösgöra erforderliga penningar för anläggningsarbetena. Han hade förmodligen hjälp med finansieringen. Man kommer att tänka på den poppelmanska familjen i Gävle där han 1660 hämtade sin hustru Elsa. Brunnerus hade troligen redan tidigare fått hjälp därifrån med penningar för sin långa utlandsresa. Sebastian Poppelman hade redan 1662 avlidit. Man kan förmoda att Elsa Poppelman fått vissa tillgångar i arv efter sin far och att Brunnerus på så sätt, kanhända också genom insatser från anförvanterna i Gävle, fått hjälp med startkapitalet för Östanå.

Tanken går också till svågern i Hudiksvall, handelsmannen Zachris Larsson, som möjligen kan ha bistått Brunnerus med penningar. Säkert är i varje fall, att Larsson under många år och långt efter Brunnerus död 1679 tjänstgjorde som pappersbrukets styresman, småningom biträdd av mågen Engelbrekt Hanning i Hudiksvall som pappersmästare. Brunnerus inköpte i anslutning till pappersbrukets grundande hemmanet Långsbo i Forsa socken och strax därefter även hemmanet Rödmyra i samma socken. De båda hemmanen var belägna vid samma vattendrag som pappersbruket, resp. 2 och 6 km båtledes därifrån. Larsson som ägde gård i Hudiksvall, bodde periodiskt på Rödmyra under många år sedan hemmanet efter Brunnerus död överlåtits på honom av dödsbodelägarna. I 1706 års bänkläggningsinstrument för Njutångers kyrka – bruksägarnas sockenkyrka – återfinns han tillsammans med mågen Engelbrekt Hanning på bänken bakom ägarna till Östanå och Iggesund och han framträder under 1670-talet i olika sammanhang som Brunnerus ombud i ärenden rörande pappersbruket.

Koret i Njutångers kyrka, Hälsingland. Släkten Brunnerus starka band till bygden avspeglas i att denna ljuskrona år 1683 skänktes till sockenkyrkan. Som författare till psalmen 455 lever Martin Brunnerus ännu i den svenska psalmboken.
Lyssna till Brunnerus psalm på psalmodikon.
Lyssna till dagens psalm 455.

---

De allt tydligare tecken i början av 1670-talet på dålig skötsel och oordning vid tryckeriet måste i motsvarande mån ha blivit en belastning för samarbetet om Östanå. Förutsättningar för en fortsatt samverkan saknades och i början av juni 1672 träffades en överenskommelse om att Curio skulle träda tillbaka från företaget. Brunnerus återbetalade till professor P. Aurivillius som ombud för Curio det belopp av 600 daler kopparmynt som denne satsat i företaget. Genom ett nytt privilegiebrev fick Brunnerus ensam rätten till pappersbruket, och han nedlade under de följande åren ett energiskt arbete på dess utveckling.

Insamling av linnelumpen innebar ett svårt administrativt problem. Det bedömdes som alltför dyrbart att bygga upp en organisation av kringresande lumpsamlare. I stället anlitades kronans tjänstemän för detta ändamål. Som insamlingsområde reserverades för Östanå hela det nuvarande Norrland intill Västerbottens norra gräns – där det distrikt som förbehållits det på 1650-alet anlagda pappersbruket i Åbo. I söder drogs gränsen så att Östanå ej fick inkräkta på Uppsala papperskvarns inköpsområde.

Inom det område som sålunda tilldelades Östanå skulle landshövdingarna på lämpligt sätt förmå allmogen att medföra sina lumpor vid resorna till köpstäderna. Där skulle lumporna alltså samlas, och man får antaga att det sedan ankom på bruket att ordna med hämtning och transport till Östanå. Brunnerus framhöll särskilt att det var viktigt att lumporna var rena och torra. Självfallet underlättade detta produktionen, eftersom hanteringen av den begagnade linnelumpen i och för sig var en ohygienisk uppgift, men det var nödvändigt också för att lumporna skulle vägas. Givetvis var papper av god kvalitet den vita linnelumpen värdefullast, men bland material som man önskade erhålla nämnde Brunnerus särskilt not, ryssjor och annat fisketyg – från fisket som var en så betydelsefull binäring för den norrländska bondebefolkningen på denna tid borde en betydande råvarutillförsel vara möjlig.

Insamling av linnelump hade formen av en skatt som åvilade de enskilda hushållen. För att finansiera landets många krig hade föreskrivits allmogen ett årligt kvantum av en mark (torde motsvara ett skålpund eller 425 gram) för varje hushåll.

Formar och filt måste köpas till pappersbruket. Alun köptes också för limningsproceduren, medan erforderligt slaktavfall för limtillverkningen säkert kunde anskaffas i orten.

Personalen bestod av en pappersmakare som ledde tillverkningen, gesäller för formning och guskning samt lärlingar och annat arbetsfolk för hantering av råvaran och det färdiga pappret.

Bland pappersbrukets produkter nämnes i privilegiebrevet papper, kardus, och skräns, ”det är grått eller plånepapper”. Med papper avsågs tydligen skriv- eller tryckpapper. Kardus var ett omslagspapper och skräns närmast makulatur- eller avfallspapper – i Tyskland används än i dag orden Schränz för att beteckna utskottspapper.

På olika sätt lyckades alltså Brunnerus under 1672 att åt sitt pappersbruk skapa en tryggad ställning. Från kommerskollegiet föreligger en skrivelse från 1673 varigenom Brunnerus befriades från erläggande av tull vid leverans av papper till Stockholm.

Företagets framtid bör ha förefallit hoppingivande. Genom Brunnerus snabba bortgång 1679 förändrades dock läget. Andra krafter måste träda till.

Fyra generationer

Vid Martin Brunnerus bortgång övergick pappersbruket till hans maka Elsa Poppelman och barnen. Bruket förblev i deras ägo i mer än 50 år. Vid frånfället stod hans maka, då trettiosju år gammal, ensam med fyra barn. Äldst i syskonskaran var sonen Sebastian, Jesper Svedbergs lärjunge under dennes år som informator i familjen. Sebastian Brunnerus gick i krigstjänst, följde 1685 greve Nils Bielke i den kejserliga österrikiska arméns krig mot turkarna, befordrades 1697 på Karl XII:s order till ryttmästare, adlades 1703 under namnet von Brunner och slutade sin militära bana som överste.

Elsa Poppelman överlevde sin man i 59 år. Hon bodde på äldre dagar hos barnbarn utanför Göteborg, där hon som nittiosexårig avled 1738.

Östanå pappersbruk medhemmanen i Långsbo och Rödmyra, den enhet Martin Brunnerus skapa, förblev under lång tid i arvingarnas ägo, med undantag för Rödmyra-hemmanet vilket som tidigare nämnts övergick till Zacharias Larsson, Brunnerus svåger och hans hjälpare i frågor rörande pappersbruket. Tillsammans med sin hustru Anna, Brunnerus syster, hade han en dotter, Margareta, som gifte sig med handlanden i Hudiksvall Engelbrekt Hanning, vilken blev pappersmästare vid Östanå. Makarna Hanning hade i sin tur en dotter, Christina gift i sitt andra äktenskap med handlanden Jonas Lenaesius i Gävle, senare i Hudiksvall, vilken 1716 tillträdde Östanå som arrendator.

Efter Lenaesius död 1721 gifte Christina Hanning om sig med kaptenen Abraham Svanström som övertog arrendet av Östanå. Makarna Svanström förvärvade 1732 pappersbruket genom köp (9.000 daler kopparmynt) från Brunnerus änka och barn. Från Svanströms övergick bruket till deras dotter Anna-Christina och hennes make, pappersmästaren Jonas Stakel, vilken 1735 som ung pappersman knöts till Östanå. Ungefär samtidigt sålde Svanströms Rödmyra-hemmanet till ägarna av Iggesunds bruk, Abraham och Carlos Grill, för 3.000 daler.

De fyra generationerna med Anna Brunner som den första i raden representerar alltså en sammanhängande linje i Brunnerus släkt, fyra kvinnor, mor och dotter efter varandra, som var aktivt knutna till Östanå, personligen och genom sina män som brukets ledare.

Troligen betydde det stora nordiska kriget att verksamheten under 1700-talets två första decennier kämpade med stora svårigheter liksom all civil verksamhet gjorde under krigsårens påfrestningar. Under de ryska kusthärjningarna 1721 synes dock bruket ha undgått förstörelse.

Vid 1726 – 1727 års riksstad kom pappersfrågan av speciella skäl att aktualiseras. Inom bondeståndet anfördes nämligen bekymmer över det dyra priset för religiös litteratur och kungl. Maj:ts uppdrog åt kommerskollegium att söka få till stånd flera papperskvarnar i landet så att man med hjälp av inhemsk tillverkning skulle kunna få papper och därmed även böcker till lägre pris. Händelsen har ett speciellt intresse i en skildring av Östanå. Det var ju Brunnerus som redan 1672 vid sin ansökan om privilegium lämnat en särskild utfästelse att som vederlag för lump tillhandahålla ABC-böcker och katekeser till billigt pris. Pappersbrukets förpliktelser härutinnan underströks också i 1720 års arrendekontrakt. Den blygsamma svenska bokproduktionen vid denna tid hade troligen svårt att tillgodose efterfrågan på uppbyggelselitteratur på landsbygden till överenskomligt pris.

Pappersförsörjnigen var framför allt beroende av tillgången på linnelump. Riksdagsdiskussionerna under 1730-talet kom att i hög grad kretsa kring detta problem, och på grundval av en utredning, där bl. a. landshövdingarnas åsikter inhämtades, utfärdades 1738 en förordning om lumpors samlande för pappersverken.

Förordningen, vars bestämmelser innebar en utveckling av de regler som tidigare givits i olika privilegiebrev, ålade varje hushåll att tillse att lump av linne och ylle samt använt papper samlades i ett särskilt rum där ”ingen fuktighet är”. En tjänstepiga i huset skulle särskilt utses att sköta om detta och skulle erhålla betalning för lumpen. Uppfyllde hon inte sitt åliggande skulle hon erlägga böter som husbonden skulle innehålla av hennes lön. Bötesstraff drabbade också husbondfolk som ej utsett någon bland tjänstefolket att insamla lumpen och ej heller själva fullgjort motsvarande åliggande.

Den rätt att insamla lump som redan tillerkänts vissa pappersbruk skulle bestå men inom sådana delar av landet som ej disponerats på detta sätt fick lump fritt insamlats. En pappersbruksägare som ej drev sitt verk i en utsträckning som motsvarade verkets kapacitet och tillgången på lump förlorade sina privilegier.

Insamling av lump i det vidsträckta och till stora delar väglösa norrländska området innebar dock säkerligen stora svårigheter och medförde betydande utgifter. Den dittillsvarande organisationen fungerade enligt Svanström på så sätt att länsmännen i socknarna tog emot lumporna som därefter av bönderna forslades till köpstäderna där bruket hämtade dem.

Den ”lumpskatt” Östanå var berättigad till var dock svår att få ut och lumpens kvalitet var dålig.

Råvaruanskaffningen vållade uppenbarligen stora svårigheter. Andra faktorer, främst brist på kapital, gjorde att brukets läge var bekymmersamt.

Vid denna tid hade redan den unge pappersmästaren Jonas Stakel knutits till Östanå. Hans historia börjar med skuldsättning och slutar med ruin och är berättelsen om en man som under trycket av stora svårigheter till sist tvingas kapitulera men som ändock fortsätter som pappersman och Östanås tjänare.

---

Papper av sågspån

Under trycket av svårigheterna med råvaruanskaffningen började Stakel försök att framställa papper ur annat material än linnelump. Det är inte klart vilka olika nya råvaror han härvid försökte bearbeta, men man vet att experimenten bl. a. inriktades på tillverkning av papper med sågspån och löv som utgångsmaterial. De tekniska metoderna för bearbetningen av råvaran torde väl ha varit desamma som för lumpen. Materialet finfördelades antagligen i brukets stampverk och formningen torde ha skett på traditionellt sätt. Sågspån fick Stakel från brukets sågkvarn och före formningen torde han genom tillsats av limämnen, möjligen också andra kemikalier, ha sökt att ge massan en lämplig konsistens.

---

Vetenskapsakademiens dagbok 1751 meddelar, att Stakel dit insänt prov på sitt nya papper. För juli—september 1751 finns följande notis:

H(err) Stakel Factor vid Östanå pappersbruk i Helsingland, har uppvisat prov på en art gråpapper, som han gjort allenast av lövblad, med limvatten och några andra tillsatser, som han själv förbehållit sig att upptäcka, utan att det ringaste av lumpor däri finnes. Sammaledes ett annat slags papper, som till färg och stadighet tyckes komma nog nära till Cardus papper, gjort på samma sätt som det förra, med den åtskillnad allenast, att däruti brukas sågspån i stället för lövblad. Academien finner, att dessa papper kunna, sådane som de nu äro, med fördel brukas nästan till alla behov, vartill det vanlige grå- och Carduspapperet plägar användas; och av de förbättringar, som, sedan första provet förledit år uppvistes, äro redan därå gjorde, tyckes Academien hava anledning att förmoda, det samma papper torde ännu kunna bliva bättre. Hon fägnar sig därföre över ett påfund, att förädla till så nyttiga bruk de ämnen, som här tills alldeles varit vårdslösade: helst uti ett land, varest så mycken brist rönes på lumpor, till pappers-brukens förnödenhet.

Vetenskapsakademiens bedömning visar att Stakels experiment väckte betydande intresse. Bristen på lump och de svårigheter den vållade för pappersförsörjningen gjorde tanken på framställning av papper ur annat material mycket lockande. Det är också tydligt att Stakels experiment ansågs så lovande att möjligheter därigenom öppnades att utveckla bruket. I Iggesund låg ett järnbruk, grundat 1685, och sedan början av 1720-talet tillhörigt handelshuset Grill. Järnbruksförvaltningen hade redan i början av 1740-talet lämnat Svanström vissa krediter, som Stakel senare övertagit. Ungefär samtidigt som Stakel kunde uppvisa prov på sin nya tillverkning utökades hans kredit hos järnverket betydligt. Ledare för det grillska handelshuset var vid denna tid Claes Grill, en man som var intresserad av nya tekniska framsteg. Vid Iggesund byggde 1748 den senare så kände bergsvetenskapsmannen Sven Rinman ett vattendrivet vals- och skärverk, konstruerat på grundval av Rinmans praktiska rön vid hans långa utländska studieresa 1746—1747. Förmodligen var det Claes Grills intresse för teknisk utveckling som föranledde järnbruket i Iggesund att också ställa betydande medel till Stakels förfogande för utvecklingen vid Östanå.

---

Stampverk från det tyska pappersbruket i Haynsburg, som grundades år 1700 och var i drift till 1909. Kraftöverförföringen av trä drev en med dubbar försedd axel. Dubbarna lyfte stamparna som föll ned i serie efter varandra och mosade den med vatten blandade lumpen.
Foto: Deutsches Museum, München.

---

Modell av valshuset på Ösjöfors pappersbruk vid Stångån i Kalmar län. Kraften från vattenhjulet överfördes med en träkonstruktion (1) till holländarvalsen (2). Mellan dess knivar och fasta knivar i holländartråget (3) maldes lumpen (4) så att fibrerna frigjordes. Med en enkel anordning (5) kunde avståndet mellan vals och bottenknivar regleras. Den uppslammade fibern tömdes genom en ränna (6). Under drift skyddades holländarvalsen av en kåpa. (7).  En autentisk bild av valshuset visas på nästa bild nedan. Foto: Tekniska museet.

---

Valsverket på Ösjöfors pappersbruk. Bruket, som numera ägs av Tekniska museet visar troget hur ett mindre handpappersbruk tedde sig under sent 1700-tal.
Foto: Tekniska museet

---

I en skrivelse 1757 till landshövdingen har Stakel givit en bild av pappersbrukets utveckling under 1750-talet. Skrivelsens syfte var att med landshövdingens hjälp hos kommerskollegium utverka stöd för pappersbrukets strävanden att behålla sin gamla monopolställning inom det norrländska råvaruområdet. Vid denna tidpunkt hade statsmakterna — sedan försöken att genom statliga åtgärder förbättra lumpförsörjningen misslyckats — beslutat sig för att helt frigiva lumphandeln, Östanås gamla privilegier gällde inte längre, och konkurrerande pappersbruk trängde sig in i den norrländska lumphandeln, Östanå var i ett beträngt läge och Stakel sökte — självfallet förgäves — hävda pappersbrukets rätt på grund av dess gamla numera upphävda privilegier.

I skrivelsen meddelade Stakel, att stampverket hade förnyats, och att ett valsverk hade byggts vid Östanå. Därigenom hade han uppnått ”långt större tillverkning” än tidigare. De samtida kyrkliga längderna visar också från omkring 1752 en markerad ökning av personalen.

På samma sätt som tillämpades vid en del andra pappersbruk synes Stakel ha kombinerat stampverk och holländeri på så sätt att lumpen stampades till halvtyg och därefter i valsverket bearbetades till heltyg.

Enligt ett senare inventeringsprotokoll från 1771 var stampverket utrustat med två hjulstockar, tio hoar och fyrtio stampar. I holländeriet drevs en vals med 24 järnknivar mot 11 bottenknivar. I verkstaden skedde formningen vid en kyp av trä, uppvärmd från en kopparpanna.

Tillverkningen omfattade skriv-, koncept- och tryckpapper samt av lägre kvaliteter tobaks-, kardus- och makulaturpapper. Papperet försåldes inom länet och i Stockholm.

Till skrivelsen fogade Stakel pappersprover från Östanå, vilka ännu finns bevarade i kommerskollegiets arkiv. Bland proverna lägger man särskilt märke till ett ”sommarpapper”, på vilket Stakel antecknat: ”därför är det brunt”. Som bekant erhöll man det bästa skrivpapperet på vintern — papperet fick då frysa och blev därvid vitare samtidigt som krympningen blev mindre. Bland proverna finner man också ett färgat blågrått kuvertpapper.

Det framgår också av skrivelsen att Stakel fortfarande var sysselsatt med experiment i syfte att tillverka papper av annat material än lump. En tid av sex år hade nu förflutit sedan de första proverna sändes till vetenskapsakademien. Redan då hade det visat sig möjligt att av sågspån eller löv tillverka ett slags omslagspapper, närmast jämförligt med kardus. Papper av denna sämre kvalitet erhöll man dock vid de olika pappersbruken i så stor omfattning, att man hade svårt att finna avsättning för det. Det var i stället det vita skrivpapperet som det rådde brist på, och säkerligen var Stakels mångåriga experiment inriktade på att få fram ett vitt kvalitetspapper ur de nya materialierna. Här mötte hans arbete oöverstigliga svårigheter. Lång tid skulle förgå, innan modern träkemi lyckades lösa uppgiften att av cellulosafiber framställa vitt beständigt papper av sådan kvalitet att det kunde mäta sig med lumppapperet.

Vattenmärken från Östanå enligt K. Haegermarck. De tre märkena med Martin Brunnerus initialer återfinns på handlingar från respektive 1690, 1696 och 1709. Märket med bockar under en krona men utan initialer är senast från 1730 och märket med Abraham Svanströms initialer  senast från 1735. Märket med släkten Gills vapen – en trana med gräshoppa i näbben – finns på handling från 1800.

---

Östanå i svårigheter

1760-talet kom med en djupgående depression, influerad av internationell konjunkturförsämring och ytterligare förstärkt genom ändringar i den svenska statsledningens ekonomiska politik. 1760-talet blev därför för Östanå en nedgångsperiod, och Stakel tvingades efter ytterligare ett decenniums ansträngningar att lämna ifrån sig bruket som betalning för gälden till Iggesund. Han stod kvar som pappersmästare och ”syssloman under inspektörens disposition” till dess han 1783 sjuttioårig lämnade sin tjänst. Den utförliga minnesrunan i Njutångers församlings begravningsbok visar oförtydbart, att han i bygden betraktades som en märklig man — en bruksman och uppfinnare, ännu efter sina misslyckanden och på sin ålderdom omgiven av aktning och vördnad. Det var år 1771 som Stakel avträdde bruket och de båda företagen vid Iggesund, järnbruket och pappersbruket, förenades på en hand.

I själva verket blev Stakel kvar som faktor vid bruket till 1783. Han drabbades av blindhet som blev total då han var i sjuttioårsåldern.

Om hans avgång från sin tjänst berättar en av Sven Qvist författad promemoria, upprättad i anslutning till ett av Johan Abraham Grills besök vid Iggesund:

”Muntlige Orders av Högädle Herr Direktören och Riddaren
Johan Abraham Grill d. 7 aug. 1783.

Faktorn Stakel vid pappersbruket, kommer från Michaelis tiden detta år, då han flyttar därifrån, i årlig pension åtnjuta D 600-koppar-mt i sin övriga livstid, vilket kommer att kvartals vis utlämnas; och om dess son klockaren * Jonas Stakel, påtager sig att sköta sin fader på ålderdomen, tilläggas som koföda täckten på Lillika-berget och täppan öster ut från trädgården vid pappersbruket som han kommer för sin faders räkning avbärga medan gubben lever.
Ut supra
Sven Qvist”

Sågfallet med klockargården i bakgrunden Foto 1897. Bild ur Iggesund almanacka 2021.

Bruksvägen, samma plats som ovan med klockargården längst bort. Aug. 2024

---

Så tog alltså Stakel avsked från sin tid som aktiv pappersman med en hedersam pension. Han synes ha flyttat till sin son, klockaren Jonas Stakel i Iggesund, som bodde i en gård, som ännu kallas ”klockars”, invid det mellersta Iggesundsfallet. Där slutade han sina dagar i augusti 1788.

—13S3— Njutångers släktbok
2 JONAS STAKEL, * 14/3 1746, s. t. faktor Jon. Stakel i Östanå bruk, Njutånger. G. 13/10 1771. Informator o. klockare i Njutånger. † 10/2 1829.
10J7 ANNA COLLING, * 7/1 1749, d. t. valsmäst. Bengt Colling i Iggesund. † 15/6 1832.
CHRISTINA, * 3/4 1773                                         21M5
BENGT, * 14/7 1777. † 24/6 1784 (koppor)
JONAS, * 21/8 1780                                             4

---

På 1760-talets svårigheter följde en period, då driften vid de båda bruken var starkt inskränkt, och inga ansatser gjordes för anläggningarnas förnyelse. Först i mitten av 1780-talet kom en ny tid av utveckling. För pappersbruket innebar den en genomgripande omgestaltning. Med omfattande insatser av penningmedel från handelshuset Grill omskapades nu Östanå till ett efter dåtida mått modernt handpappersbruk med utnyttjande av nya tekniska resurser. Det gamla stampverket försvann och lumpberedningen koncentrerades till ett holländeri med en halvvals och två finvalsar. Verkstaden hade två kypar, värmda med bläster, pressar och annan utrustning. För lumpberedningen fanns magasin, skäreri med lårar, skärstolar och rissel. Papperets färdiggörning ägde rum i en packkammare med en finare och en grövre papperspress samt två pappmanglar. Anläggningen utvecklades även under 1790-talet med nya maskininstallationer. Tillverkningen omfattade ca 3 000 ris, varav ungefär hälften skriv-, koncept- och tryckpapper.

Johan Abraham Grills bortgång 1799 innebar ett slut på denna utvecklingsperiod. De båda bruken, Iggesund och Östanå, övergick i nya händer. Tillverkningen vid Östanå inriktades efter hand alltmera på tryckpapper. Lump samlades genom kommissionärer och deras ombud inom hela det stora området från Österbotten i norr till Gästrikland i söder. Vid bruket arbetade utom pappersmästaren i allmänhet ungefär ett halvt dussin gesäller till vilka sedan kom lärlingar och andra arbetare.

Brukspatronen och direktören i Ostindiska Kompaniet Johan Abraham Grill 1719 – 1799,
var från år 1776 ledare av det grillska handelshuset som 1771 förvärvade Östanå.
Efter målning av G. Lundberg, Svenska Porträttarkivet.

---

De sista decennierna

De sysslomän som förvaltade Johan Abraham Grills stärbhus och tillgångarna i handelshuset med det gamla firmanamnet Carlos & Claes Grill försålde år 1800 Iggesund och Östanå till brukspatronen och kommersrådet Jürgen Christoffer Müller. Denne var bosatt i Voxna bruk och för att få en fackman som ledare i Iggesund överlät han en tredjedel av bruken till bergmästaren Nils Uhr som i samband därmed flyttade till Iggesund. Samarbetet synes ej ha blivit bestående längre än till 1803 då Uhr sålde sin del tillbaka till Müller.

Som företrädare för Iggesund och Östanå framträdde småningom Müllers svärson, hovmarskalken Gustaf Ridderstolpe. Han erhöll 1812 dispositionsrätten till bruken och blev därmed den som representerade ägarintresset. Äganderätten till bruken förvärvade han först 1825.

I samband med Uhrs ankomst till Iggesund synes Ehrengren ha lämnat bruket. Bland inspektorerna under de följande decennierna må särskilt nämnas Johan Ferner som tillträdde tjänsten 1812 och kvarstod till 1846.

Kontinuiteten i pappersbrukets ledning synes framför allt ha representerats av Petter Westberg som vid hallrättens ovannämnda sammanträde fick sitt mästarbrev. Han stannade vid Östanå till dess han 1831 vid 63 års ålder lämnade tjänsten

Pappersbrukets historia från 1800 fram till 1842, då en eldsvåda förstörde bruket, är sålunda helt knuten till den müller-ridderstolpeska brukstiden. Det arkivmaterial som bevarats från denna period är mycket knapphändigt.

Bruksägaren Jürgen Christoffer Müller, 1748 – 1831, var under åren
1800 – 1825 ägare av Iggesunds bruk och pappersbruket Östanå.
Efter målning av C. G. von Breda. Svenska Porträttarkivet.

---

Greve Gustaf Ridderstolpe, 1785 – 1843, förvärvade år 1825
Iggesunds bruk med Östanå pappersbruk.
Efter målning av J. G. Sandberg. Svenska Porträttarkivet

---

Aftonbladet 13 augusti 1834

---

Östanå pappersbruk nedbrunnet

STOCKHOLMS DAGBLAD DEN 6/5 1842

Enånger den 29 April. Natten emellan den 27 och 28 dennes nedbrann Östanå pappersbruk i Njutångers socken, jemte största delen af det papper, som under bruksåret blifwit tillwerkadt, och en del af lumpförrådet. Omkring kl. 12 upptäcktes elden, då en höbod och en gammal stallbyggnad redan stodo i låga, hwarifrån de större byggnaderna och werkstaden antändes. Släckning försöktes wäl med den spruta, som fanns på stället; men under dåwarande blåst lät sådant icke göra sig, utan inom 2½ timma war alltsammans nedbrunnet, med undantag af en byggning.

Källa: Kungliga Biblioteket
Avskrift: Viveca Sundberg

---

Den eldsvåda som en vårnatt 1842 ödelade Östanå innebar slutet på dess historia. Olyckan drabbade ett företag, vars viktigaste rörelsegren, järnverket, av allt att döma var hårt pressad av dåliga konjunkturer och brist på kapital. Tryckpapperstillverkningen hade fått konkurrens från bruk, där de nya pappersmaskinerna installerades, såsom Klippan, Holmen och Grycksbo. De små handpappersbruken tvingades allt mera över på tillverkning av specialpapper eller sämre papperskvaliteter. I detta läge torde en återuppbyggnad av Östanå ha bedömts som alltför kapitalkrävande och dessutom som en investering med oviss räntabilitet.

Den papperstillverkning som under nära två århundranden vidmakthölls vid Östanå har i modern tid fått en efterföljare i AB Iggesunds Bruks nya kartongfabrik, färdig 1963. Minneshögtiden över det gamla sextonhundratalsbruket, firad bl.a. genom avtäckning av en relief av anläggningen vid Östanåfallet, fick en ny och levande accent därigenom att med den nya anläggningen en anknytning skapats till ortens gamla papperstraditioner.

---

Statistiska uppgifter om personal och tillverkning

Källa: Östanå Pappersbruk i Hälsingland, av Hans Westberg. Sundsvall 1965 (173 s.)

---

Landshövding Jarl Hjalmarsson invigningstalade tisdagen den 14 september 1965 vid avtäckning av minnesstenen över det gamla bruket, hedersvakterna Helge Sundman och Edor Pihlström redo vid minnesstenen.

---

Detta är minnestavlan som finns på platsen där pappersbruket låg

Riksantikvarietets karta visar var Östanå pappersbruk låg.

---

Arbetare vid Östanå pappersbruk enligt Njutångers släktregister

---

—32P1—

(X31) NILS ANDERSSON APELGREN, * 1712, härst. okänd. Pappersmäst. vid Östanå pappersbruk, Njutånger.
(X31) MARGRETA CHRISTINA INGMAN, * ./. 1721, härst. okänd.
MARIA ELISABET, * ./. 1754
ULRICA, * ./. 1757
ANDREAS, * ./. 1759
NICOLAUS, * ./. 1761
FREDRIK, * ./. 1763

 

—28L3—

1 PEHR GUSTAF BERG, * 13/6 1816, s. t. smeden Lars Berg i Iggesund, Njutånger. G. 14/6 1840. Pappers­gesäll i Östanå. Utfl. t. Njurunda 1842.
10N2 CHRISTINA PEHRSDOTTER, * 10/11 1811, d. t. båtsman Pehr Brottom i N. Iggesund.
MARGARETA CHRISTINA, * 17/11 1841. Utfl. t. Njurunda 1842

---

—33P1—

(W7) HANS BERGLIND, * 11/7 1738, s. t. klockare Hans Ericsson o. h. h. Brita Fahlcrantz i Falun, Kopp. G. 15/7 1783. Pappersmäst. vid Östanå bruk, Njutånger. Utfl. 1790.
(A—) BRITA CHRISTINA GYLLSTRÖM, * 1746, d. t. byggmäst. Nils Gyllström o. h. h. Anna Cathrina Brandt i Stockholm.
ULRIKA, * ./. 1777
ERIC, * 12/7 1780. † 24/4 1785 (koppor)
CARL FREDRIC, * ./. 1781
FREDRIC, * ./. 1784
AXEL GUSTAF, * 23/3 1786. † 17/8 1786 (hetsig feber)
ADOLF, * 9/1 1787. † 2/2 1788

 

—139A2— Forsa -Hög släktbok

1 JONAS OLSSON DAHLSTRÖM, * 3/7 1739, s. t. soldat Olof Dahlström i Lumnäs. Lumpsamlare i Ölsund.
ANNA ELISABET,

 

—34P1—

(D19) ANDERS EKEROTH, * 21/11 1736, s. t. trumslag. And. Ekerot o. h. h. Cathrina Persdotter i Tångtorp, Gryts sn, Söd. Infl. fr. Hargs pappersbruk 1784. G. 1763. Pappersmästare vid Östanå bruk, Njutånger. † 2/4 1790 (drunknat i Vikfjärden).
(B32) CHRISTINA ERSDOTTER, * ./. 1733. Infl. fr. Hargs bruk, Sth.
ANDERS, * ./. 1764                                              2

—34P2—

1 ANDERS EKROTH, * ./. 1764, s. t. pappersmäst And. Ekroth i Östanå, Njutånger. Pappersgesäll vid Östanå bruk
(X8) CHRISTINA ANDERSDOTTER, * ./. 1763. Infl. fr. Forsa sn, Häls.
MARIA CHRISTINA, * 1787

---

---

—21N2—

1 JONAS ERICSSON, * ./. 1662, s. t. Eric Pålsson o. h. h. Malin Larsdot. i Hälsingtuna. G. 168.. Pappersmak. vid Östanå Bruk, Njutånger. Bos. i Skarplycka. † 25/12 1730.
3J1 KARIN LARSDOTTER, * 1657, d. t. bonden Lars Erichsson i Iggesund 3, Njutånger. † 7/2 1748.
MALIN, * ./. 1686                                                 1S2
MARGTA, * ./8 1692                                             3
LARS, * ./. 1695

—3M14—

4L1 ERIC FORS, * 18/11 1775, s. t. båtsman Eric Fors i N. Iggesund, Njutånger. G. 1800. Pappersmak-gesäll vid Östanå bruk, Njutånger. Utfl. t. Söderala 1800.
6 CHERSTIN ERIKSDOTTER, * 14/9 1777, d. t. bonden Eric Nilsson i Mörtsjö s1, Njutånger. Utfl. t. Söderala.

---

—4L2—

1 MÅNS FORS, * 25/6 1770, s. t. båtsman Eric Fors i Iggesund, Njutånger. Pappersmak.-gesäll vid Östanå, Iggesund. Utfl. t. Söderala 1813.
(X8) MARGARETA WESTER, * ./. 1766. Infl. fr. Forsa.
ERIC, * 15/11 1797                                              6
MARGARETA CHRISTINA, * 30/11 1800. Utfl. t. Söderala 1813.

---

—4L3—

1 PEHR FORS, * 14/2 1773, s. t. båtsman Eric Fors i Iggesund, Njutånger. G. 31/8 1800. Pappersmak.-gesäll vid Östanå, Iggesund. † 10/2 1828 (lungsot).
3J6 KJERSTIN ERSDOTTER, * 30/11 1771, d. t. Eric Larsson Fors i Östanå, Iggesund. † 1/11 1857.
HELENA, * 26/11 1800                                          7
CHRISTINA, * 11/12 1803. † 13/2 1875
BRITA, * 15/5 1806
ANNA, * 11/3 1816. G. 1840 m. And. Berglund i Borka 1,
Enånger.                                                             (X7)5B7

---

—4L6—

2 ERIC FORS, * 15/11 1797, s. t. Måns Fors i Östanå, Iggesund. Pappersgesäll, bos. i Östanå. † 11/1 1840 (maginflammation).
(X8) DOROTHEA OLSDOTTER, * ./. 1793. Infl. fr. Forsa sn, Häls. † 13/4 1864.
ERIC, * 17/6 1823 (fosters.)
ANNA CHRISTINA. * ./. 1828 (fosterd.)
OLOF, * 10/8 1835 (fosters.). † 25/4 1836

---

—1M16—

10 OLOF ERSSON–FLYGT, * 9/1 1822, s. t. sold. Erik Flinta i Kvavtjärn, Njutånger. Lumphandl. O. Husman, bos. i Fegärde. † 29/12 1858.
6J5 MARGARETA CHRISTINA ERLING, * 11/1 1819 i N. Iggesund 6, Njutånger. † 1/12 1888.
CATHRINA, * 26/2 1844. Utfl. t. Hudiksvall 1865
ERIK, * 18/2 1845. Utfl. t. Hudiksvall 1862
OLOF, * 17/8 1846. Utfl. t. Hudiksvall 1867

---

—6V3—

(X8) ANDERS JONSSON FORSBERG, * 2/2 1762, s. t. sold. Jonas Örn i Björkmora, Forsa. G. 6/1 1786. Pappersmakargesäll vid Östanå bruk, Njutånger. Utfl. Bos. i Borka, Enånger. † 22/8 1822 (vattusot).
2 ANNA PERSDOTTER, * 22/2 1760, d. t. torp. Per Persson Tross i Boda, Njutånger. Utfl. t. Söderala.
MARIA, * 18/2 1787. G. m. båtsman Anders Falk i Långvind, Enånger  (X7)14E2
ANNA, * 11/2 1789. G. m. båtsman Jon. Flinta i Borka, Enånger (X7)14E3
JONAS, * 21/2 1791. Utfl. t. Söderala
PETTER, * 21/1 1793. Utfl. t. Söderala
CHRISTINA, * 12/5 1796. Utfl. t. Söderala
JOHAN ISAC, * 11/6 1802. Utfl. t. Bergvik, Söderala
SARA BRITA, * 12/1 1805. G. m. Olof Olsson i Tosäter 1, Enånger (X7)1T6

 

—7K9—

(D74) NILS HELLGREN, * 1766, s. t. bonden Nils Nilsson o. h. h. Kristin Nilsdotter, Sättersta by, Tystberga sn, Söd. Pappersmakargesäll vid Östanå bruk, Iggesund, Njutånger. G. 11/9 1791. † 9/10 1819.
6 ANNA NILSDOTTER, * 25/1 1770, d. t. Nils Thomsson i Östanå, Njutånger.
ANNA CHRISTINA, * 15/9 1794. Utfl. t. Hudiksvall 1815
MARGRETA ELISABET, * 30/4 1797. Utfl. t. Hudiksvall 1811
NILS JOHAN, * 30/10 1800
CARL PETTER, * 26/1 1804. Utfl. t. Åker, Söd.
JONAS FREDRIK, * 30/9 1809                                12
JOHANNA, * 8/9 1812                                           13

---

—7K12—

9 JONAS FREDRIC HELLGREN, * 30/9 1809, s. t. Nils Hellgren i Östanå, Njutånger. G. ·/. 1829. Lumpsamlare. Bos. i N. Iggesund. † 27/6 1846. (Död av gift).
17J8 ANNA CHRISTINA IGGENSTRÖM, * 30/5 1810, d. t. båtsman Carl Springare i Iggesund. † 22/7 1855. (Död o. begr. i Stockholm.)
ANNA, * 7/11 1829
CARL, * 27/1 1831. (Krympling.) † 13/9 1858
CHRISTINA, * 1/4 1833                                         10N4
JONAS, * 14/9 1834
JOHANNA, * 1/9 1837
NILS, * 10/7 1839. Utfl. t. Hanebo, Häls. 1862
JOHAN ERIC, * 15/4 1842
FREDRIC, * 6/1 1844

---

—32R1—

(W7) JOHAN HEDÉN, * 8/3 1793. Infl. fr. Falun, Kopp. 1831. Pappersmäst. vid Östanå bruk, Njutånger. Utfl. t. Falun 1838.
(W7) CHRISTINA SUNDIN, * 4/11 1793. Infl. fr. Falun, Kopp. Utfl. t. Falun 1838.
JOHAN ERIK, * 17/2 1818. Utfl. t. Falun 1938
CARL GUSTAF, * 14/10 1820. Utfl. t. Falun 1838
ARVID FREDRIK, * 26/8 1823. Utfl. t. Falun 1838
ANTON VILHELM, * 3/7 1826. Utfl. t. Falun 1838
CHRISTINA JOHANNA, * 2/2 1831. Utfl. t. Falun 1938
CLAES AUGUST, * 16/3 1834. Utfl. t. Falun 1838

---

—44F5—

3 ERIC HOLMBERG, * 10/11 1763, s. t. mjöln. Nils Holmberg i Deleå kvarn, Njutånger. Lumpsamlare, bos. vid Deleå kvarn.
(X18) ANNA MARGRETA ÅBOM, * 1765. Infl. fr. Hudiksvall.
NILS, * 4/1 1802. † 24/1 1802
ANDERS, * 21/6 1803. † 29/8 1803
GUSTAF, * 25/7 1808. † 1/8 1808

—3J12—

9 ERIC IGGBOM, * 7/7 1792, s. t. smeden Olof Iggbom i Iggesund, Njutånger. G. 27/11 1825. Lumpsamlare, bos. i Iggesund. † 15/5 1830.
18F1 CATHRINA LÖGDSTRÖM, * 12/4 1792, d. t. torp. Per Lögdström i Iggesund. † 22/8 1855.
HANS, * 6/2 1818                                                14
MARGRETA, * 12/11 1821                                      2S12
CATHRINA, * 18/9 1826                                        15
PER OLOF, * 27/3 1829. † 13/7 1830

 

—1V2—

1 LARS JOHANSSON, * 1/1 1644, s. t. bonden Joh. Jonsson i Vik 1, Njutånger. G. 1778. Bonde i Vik 1, ”Buränget”. † 9/1 1719. (Omkom av köld o. utmattning und. yrväder på hemfärd från Östanå pappersbruk.)
3J1 MARGRETA LARSDOTTER, * 1654, d. t. bonden Lars Erichsson i Iggesund 3. † 25/6 1731.
JOHAN, * 1680                                                    4
MARGRETA, * 1690, tjän:a hos länsman Eric Iggberg. † 21/4 1733

 

—15R2—

1 PEHR LARSSON, * 15/12 1755, s. t. hyttarb. Lars Pehrsson i Iggesund, Njutånger. G. 2 ggr. Arb. vid Östanå pappersbruk.
5T44 CARIN LARSDOTTER, * 20/11 1748, d. t. båtsman Lars Trofast i Nordmyra, Njutånger. G. 28/11 1784. † 30/9 1801. (Bröstböld.)
3R5 CARIN PEHRSDOTTER, * 13/12 1763, d. t. bonden Pehr Jonsson i Rådsla 3. G. 28/4 1802. † 12/3 1823.
CATHRINA, * 22/4 1785. Utfl. t. Hudiksvall.
LARS, * 3/10 1790. Utfl. t. Bergvik
ANNA, * 28/12 1804

---

—17P3—

(D49) GUSTAF LILLMAN, * ./. 1771. Infl. fr. Nyköping. Pappersmakaregesäll vid Östanå bruk, Njutånger. Utfl. t. Nyköping 1813.
2 JOHANNA STRÖM, * ./. 1785, d. t. Rickard Ström i Iggesund, Njutånger. † 11/12 1812.
ERIC, * ./. 1809. Utfl. t. Nyköping 1813

 

 

—24B3—

1 SVEN THORESSON NORLING, * 19/5 1800, s. t. Thore Thorsson i Östanå, Njutånger. Pappersgesäll vid Östanå bruk. † ./. 18..
1V17 HELENA CHRISTINA HAMMARBÄCK, * 19/3 1795, d. t. mjöln. Jacob Hammarbäck i Deleå kvarn, Njutånger. Utfl. t. Idenor 1843.

 

—3J5—

(X31) OLOF OLOFSSON, * ./. 1737. Infl. fr. annan ort. (Är ej upptagen i dopboken.) Pappersarbetare vid Östanå bruk, Njutånger.
3 KJERSTIN LARSDOTTER, * 22/8 1736, d. t. bonden Lars Svensson i Iggesund 3, Njutånger.
LARS, * 16/9 1773
OLOF, * 17/10 1775
KARIN, * 28/1 1778

---

—23B3—

2 OLOF OLOFSSON, * 26/2 1733, s. t. Olof Nilsson i Iggesund. G. 15/10 1758. Räckardräng vid Iggesunds bruk. Sen. lumpsamlare.
(X7) BRITA OLSDOTTER, * ./. 1736, d. t. Olof Larsson o. h. h. Anna Andersdotter i Enångers sn.
ANNA, * 5/8 1759                                                1P4
MAGDALENA, * 7/3 1762. G. 1784 m. Olof Olsson i Attmar, V.norrl.
CHRISTINA, * 23/2 1765                                       5
OLOF, * 22/4 1768                                               3J9
BRITA, * 11/6 1771
CATHRINA, * 13/8 1775

 

—1P5—

2 NILS PIHLSTRÖM, * 31/8 1754, s. t. Jon. Pihlström i Östanå, Njutånger. G. 30/10 1791. Pappersgesäll vid Östanå bruk. † 2/5 1828.
1H6 CATHRINA HÜBBINETH, * 25/3 1762, d. t. smeden Hindrik Hübbinette i Iggesund, Njutånger.
JOHANNA, * 14/6 1791. † 20/10 1809 (rödsot)
JONAS, * 29/9 1800. † 11/11 1802

 

—14M5—

4 SVEN QVIST, * 3/3 1731, s. t. inspektor Bengt Qvist vid Iggesunds Bruk, Njutånger. Stud. i Uppsala 1748. Bokhållare vid Iggesunds Bruk 1750, inspektor vid Iggesunds Bruk o. Östanå Pappersbruk 1766. † 26/1 1786 (tärande sjukdom).

 

---

—31R1—

(D51) ERIC SÖDERLUND, * 28/7 1764, s. t. sergeanten vid Södermanl. reg. Christoffer Söderlund o. h. h. Helena Andersdot. i Ripsa sn, Söd. G. 28/12 1790. Pappers­bruksmäst. vid Östanå bruk, Njutånger. Utfl. t. Mo 1797.
(X12) ANNA CATHRINA STENFELDT, * 2/5 1763, d. t. inspektor Joh. Stenfeldt o. h. h. Lisbeth Sophia Le Moine i Axmar bruk, Hamrånge.
ANNA SOPHIE, * ./. 1792. Utfl. t. Mo 1797
JAN ERIC, * 20/5 1794. Utfl. t. Mo 1797

---

—13S2—

1 JONAS STAKEL, * 9/10 1712, s. t. soldaten Arvid Stakel i Torpa sn, Kronob. G. 14/2 1738. Efter grundliga studier inom pappersindustrin anst. som faktor vid Östanå pappersbruk, Njutånger 1735. Blev sedermera brukets ägare. † 8/8 1788 (svullnad i halsen).
30R1 ANNA CHRISTINA SVANSTRÖM, * 24/2 1723, d. t. inspektor Abrah. Svanström i Östanå, Iggesund, Njutånger. † 11/4 1770 (moderpassion).
MARGARETA, * 14/8 1738
CHRISTINA CATHRINA, * 6/1 1740. † ./. 1817
ABRAHAM, * 10/4 1742. † 21/10 1743
JONAS, * 14/3, 1746                                            3
ANNA JOHANNA, * 6/7 1748. † 22/6 1751
BENGT, * 11/6 1750
ARVID, * 16/11 1754                                            7
ANNA JOHANNA, * 28/3 1756
ANNA CHRISTINA, * 23/8 1757

---

—3J8—

4 ERIC STRÖMBERG, * 24/9 1761, s. t. gesällen Eric Strömberg i Östanå, Njutånger. Pappersmakgesäll vid Östanå pappersbruk. Bos. i Deleå kvarn. G. 15/10 1786. † ./. 1832.
1V16 CATHRINA BURMAN, * ./. 1764, d. t. arb. Lars Burman i Iggesund, Njutånger. † 25/10 1834.
MARGRETA, * 13/8 1787. † 24/9 1787
HELENA, * 1/9 1789                                             11
1V17 LARS »HAMMARBÄCK», * 3/10 1797, (fosters.)
Utfl. t. Bergvik, Söderala 1818
ERIC, * 24/3 1798. † 25/3 1798
MARGRETA, tv, * 29/3 1800. † 30/3 1800
CATHRINA, tv, * 29/3 1800. † 8/4 1800

---

—3J10—

4 LARS STRÖMBERG, * 31/3 1771, s. t. arb. Eric Strömberg i Östanå, Njutånger. Gesäll vid Östanå bruk. G. 2 ggr. † 7/7 1814.
1V16 ANNA (ELISABET) BURMAN, * 3/9 1762, d. t. arb. Lars Burman i Iggesund, Njutånger. G. 18/12 1791. † 2/6 1806 (bröstfeber.)
1H14 MARGRETA HÜBBINETTE, * 14/3 1765, d. t. arb. Per Hübbinette i Iggesund. † 25/11 1816.
CARL ERIC, * 7/12 1792. Utfl. t. Hudiksvall 1807
JOHANNES, * 23/7 1804. Utfl. t. Söderala
1H14 JOHAN »LINDSTRÖM», * 25/2 1795, (styvs.)    13
PETER, * 9/11 1808. † 27/11 1808

---

 

—7K6—

3 NILS THOMSSON, * 11/2 1733, s. t. bonden Thomas Ericsson i Kyrkbyn 5, Njutånger. Arbetare vid Östanå Bruk, Iggesund. G. 6/10 1765. † 19/12 1799 (lungsot).
(U47) EMERENTIA BÄCKSTRÖM, * 13/10 1745, d. t. Jonas Bäckström i Skultuna Vm. (Änka o. omg. m. N. N. Stenberg i Bergvik, Söderala.) † 30/10 1830.
ANNA, * 25/1 1770                                              9
JONAS, * 27/8 1775. † 14/3 1778
CHRISTINA, * 10/10 1782. Utfl. t. Söderala 1801

---

—10J39—

3M37 PEHR THOMSSON, * 10/10 1733, s. t. båtman Thom. Glad i Snäckmor, Njutånger. Lumpsamlare vid Östanå bruk. G. 29/10 1775. † 28/12 1805 (ålder.)
38 CATHRINA JONSDOTTER, * 8/7 1741, d. t. Jon. Pehrsson i Iggesund, Njutånger. † 2/2 1814 (bröstfeber.)
JONAS, * 11/3 1779. † 8/10 1806 (drunknad i Nianfors)

---

—29M4—

2 NILS THUNBERG * 18/7 1798, s. t. skrädd. P. Thunberg i Iggesund, Njutånger. Pappersgesäll vid Östanå bruk, Njutånger. Utfl. t. Delsbo 1846.
(X25) CARIN BRÄNNSTRÖM, * 6/10 1800 i Järvsö sn, Häls.

---

—24B1—

(Norge) THORE THORSSON, * 1754, s. t. bonden Thore Larsson o. h. h. Brita Ericsdotter i Rondalen, Norge. G. 1788. Pappersbruksgesäll i Östanå, o. torpare i Gåsfjärd, Njutånger. † 30/4 1810.
(Norge) DOROTEA EMBRIKTSDOTTER, * ./. 1767 i Norge. † 24/11 1841.
EMBREKT, * 6/12 1791. Utfl. t. Forsa 1813
TEODOR, * 5/2 1794
BRITA MARIA, * 5/4 1796                                      2
LARS, * 19/3 1798. Utfl. t. Bergvik 1823
SVEN, * 19/5 1800                                               3

—12P2—

1 PEHR WESTBERG, * 3/11 1768, s. t. P. Westberg i Tierp, Upps. Infl. fr. Nyköping 1792. Pappersmäst. vid Östanå Bruk, Njutånger. Utfl. t. Njurunda 1842.
(C58) JOHANNA ÖHMAN, * 22/10 1768 i Söderfors, Uppl.
CATHRINA CHRISTINA, * 9/8 1796
PEHR GUSTAF, * 9/8 1796. † 17/7 1813 (gikt)
NILS AUGUST, * 19/8 1800. Utfl. t. Bergsjö 1825. † 20/1 1828
CLAES ERIK, * 24/10 1802. Utfl. t. Njurunda 1834
JOHANNA, * 15/8 1805                                         4
(X18) MARGARETA CHRISTINA ”NORDIN”, * ./. 1829, (fosterd.) Utfl. t. Hudiksvall

---

—2P3—

1 LARS WESTBERG, * 28/8 1778, s. t. Pehr Westberg i Tierps sn, Uppl. G. 2 ggr. Pappersarb. i Östanå Bruk, Njutånger. † 30/4 1846.
28L1 MARGARETA BERG, * 3/3 1786, d. t. smeden Lars Berg i Iggesund, Njutånger. G. 1806. † 6/12 1810 (nervfeber).
1K5 BEATA ERSDOTTER, * 1/9 1778, d. t. bonden Erik Eriksson i Kvavtjärn 1, Njutånger. † 9/1 1864.
LARS, tv., * 24/5 1806. † 25/5 1806
BRITA, tv., * 24/5 1806. † 25/5 1806
LARS PETTER, * 5/6 1809. Utfl. t. Ljusdal 1828
KARIN, * ./. 1813. Utfl. t. Delsbo 1864
MARGARETA, * 10/11 1820                                    5