Dellenportalen har samlat uppgifter om, platserna Hästås och Västtjär från intervjuer, böcker och i olika arkiv.
Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det dokumentet du har framför dig.
Se Ilsbo sockenbilder från Västtjär och Lilla Hästås
Mejladressen till oss hittar du längst ner på sidan.
Mellan Järnblästen och Västtjär ligger fäbodvallen Gammelvallen och Sniverberget
Hästås – fäbod tillhörig forsabyarna Hamre, Hedsta, Smedgården och Rumsta. Vallen tidigast omnämnd 1639.
Läs om Lilla-Hästås under Fäbodar i Ilsbo.
Hedstastugan till höger med sin in-och överbyggda jordkällare. Om ni vet vilka personerna är, kan ni väl höra av er.
Den hoprasade Hedestastugan med sin gapande jordkällare i bakgrunden
Samma hus som ovan augusti 2017
Övre vallen, augusti 2017
Övre Hästås, bild ur Tore Dahlins samling
Övre Häståsvallen. Denna och fler bilder finns på Hög/sockenbilder.
Övre vallen (3 ägare)
Rumsta 13:1 Kent Roger Lindh
Hedsta 9:1 Ingmari Birgitta Månsson, (stugan nedriven)
Rumsta 2:18 Erik Högström. Odlad jord 1,25 ha.
Senaste år för fäboddrift: 1936
Nedre Häståsvallen augusti 2017
Nedre Häståsvallen. Denna och fler bilder finns på Hög/sockenbilder
Nedre Hästås vallen. Huset har gavel med matkällare mot vägen, aug. 2017
Nedre vallen. Stugan har sin matkällare under huset
Samma husgavel som ovan, men nu med fram röjd matkällare där man kan se det inhugget årtalet 1886.
Stugägare 1995: Nedre vallen
Markägare 1996 (8 ägare)
Nedre vallen: (5 ägare);
Rolfsta 1:23 Sven Åke Torbjörn Mood
Hamre 3:9 Anders Persson
Hamre 1:25 Lars Harry Erikssons dödsbo
Hamre 4:16 Anna Margareta och Per Anders Wiklund
En regnig onsdagskväll i veckan efter midsommar 1995 och vid en värmande brasa i en av Hästås stugor berättade jag för ett antal intresserade följande:
DEN GAMLA FJÄRDEN
Just nu känner ni kanske ett visst välbefinnande, där ni sitter på era stolar. Säkert är, att ni är torrskodda och så att säga befinner er på fast mark.
Men hade ni suttit där för 9200 – 9300 år sedan, skulle ni ha varit i en helt annan situation. Ni hade i bokstavlig mening tagit er vatten över huvudet! Ni skulle ha befunnit er på bottnen av en fjärd, som över Järnblästen sedan fortsatte in över södra delen av Bergsjö och som bildade ett skärgårdslandskap, som från öster trängde sig in i det landskap, som fanns här strax efter istidens slut.
Svartåsen, Vitåsen, Järnblästhöjderna och de andra höjderna här i trakten var stora öar i skärgårdslandskapet.
Om man bortser från den järnmalmsförädling, som givit namn åt platsen, kan man nog påstå, att förutsättningen för den fasta bosättningen vid Järnblästen var att området en gång varit bottnen av en fjärd, där odlingsbar jord och näringsämnen avsattes.
10 – 12 meter över era huvuden hade ni haft vattenytan. Med en avtagande hastighet reser sig marken ännu efter istidens nedpressning, från början med en hastighet av nära 1 dm per år, numera med omkring 7 mm om året. Den s.k. sekulära landhöjningen kommer att fortsätta ännu flera tusen år framåt i tiden och medföra bland annat att Bottenviken snörs av i jämnhöjd med Umeå och Vasa, där en landbrygga bildas. Ännu några sekler måste varje ny generation av fiskarbefolkningen flytta ned sina sjöbodar mot vattenytan för att komma in med sina båtar.
I ett dokument från 1386 är gränserna för Högs socken fastställda.
Av detta framgår, att Högs område sträcker sig ända upp till Bäckeklöfven.
Var detta Bäckeklöfven låg har inte helt kunnat fastställas, då den karta som upprättades av Christoffer Stenklyft i början av 1690-talet inte är särskilt noggrann, när det gäller sockengränserna. Gränserna är dragna som raka linjer emellan vissa punkter, varav Bäckeklöfven är den som betecknar den nordligaste stället för Högs socken.
I Nils Wetterstens Forsa och Högs Ålder och Värde från 1759 berättas vid Lagmansrättens sammankomst den 6 oktober 1692, att Eric Olsson i Västanåker i Hög framträdde och meddelade, att det fanns en gammal pergamentsbok, där det på pärmen fanns uppgifter om gränserna för Hög i förhållande till sina grannsocknar.
Originalets tillkomstår är 1386. Handlingens äkthet hade godkänts dels 1581 dels 1685 och dels 1692. De gränser, som angivits av Stenklyft, ansluter sig till uppgifterna från 1386!
Var än nu Bäckeklöfven var belägen, är det klart, att det inte var vid Järnblästen utan åtskilliga kilometer söderut.
På Christoffer Stenklyfts karta från mitten av 1690 – talet är Forsa sockens nordpunkt placerad vid Djupdalsstenen. En uppskattning av var denna sten var belägen pekar mot Hallbodal strax väster om Hallbo vid Norrdells sydvästra hörn. Längre i norr sträckte sig inte Forsa socken!
INGENMANSLAND NORR OM BÄCKEKLÖFVEN OCH DJUPDALSSTENEN
Varken Hög eller Forsa socknar sträckte sig sålunda hit upp till den här trakten. Här var ett slags ingenmansland, som inte låg inom något sockenområde. Här fick man enligt den gamla Hälsingelagen slå sig ned bara man såg till att det skedde kant i kant med något tidigare nybygge.
När omsider de nuvarande sockengränserna fastställdes och sockenområdena drogs ut över den gamla allmänningen, på flatkölen mellan Högsbygden å ena sidan och Bergsjöbygden å andra sidan, visade sig att det var Forsabönderna som slagit sig ned här. Och då måste det här bli en enklav, tillhörig Forsa. Endast med konstlade medel lyckades man med att dra gränsen, så att enklaven kom i kontakt med Forsa sockens huvudområde.
Men det var inte bara Häståstrakten, som hamnade inom denna enklav. Delar av Granåsvallen, Finnsjövallen och Hallbo kom att tillhöra enklaven.
Enklaven delades upp mellan olika bönder i huvudbygden. Jag minns ett husförhör för åtskilliga år sedan för Wålsta och Rumsta-roten. Vid uppläsningen av de olika mantalsskrivna personerna inom roten, kom plötsligt en uppgift, som ställde till med några ögonblicks förvirring. Vem var nu Lars Skoglund på Rumsta nr 2:14? Man trodde sig känna till varje levande väsen intill minsta katt i roten.
Jo, det var Lars Skoglund på Järnblästen, som med sin gård råkade hamna inom enklavens område och då närmast i den del som tilldelats Rumsta 2:14.
Att behovet var stort och trängseln på tå bondeskogen betydande framgår av, att de bönder som slog sig ned här, hade avsevärda avstånd att buföra: Från Hamre, som till en början var den dominerande byn här på Hästås, är det 16.5 km, från Hedsta 20 km, från Smedsgården 15,5 km och från Rumsta 17 km.
Men här fanns stora outnyttjade vildmarker, där bete kunde utnyttjas i omgivningarna. Den närliggande bäcken tryggade vattenförsörjningen.
Kanske spelade människans trogne vän hästen en stor roll här uppe, eftersom platsen fick namnet Hästås. Åsen för hästarna.
Ortnamn med förleden häst är annars inte helt ovanlig i våra bygder. Andra exempel är Hästnäs i Bjuråker och Hästberg i Järvsö, där man för övrigt vet, att man hade hästar på bete sommartid.
Notiser i domböckerna, som berör Hästås har följande år:
1645, 1639, 1646. Uppgifterna innehåller frågor om gränser, försäljning och ”nedsättning”.
En av dem som hade förmånen att i sin barndom få vistas på Hästås under några sköna sommardagar, var Rumstapojken Hilding Lindh. Vältaligt har han beskrivit sina intryck från denna tid på det här sättet:
O, ljuvliga sommarmorgon! Att få vakna till kossornas råmanden, fäbodstintans locktoner, skällornas klang och en och annan pingla, som dansade i takt med skuttande kalvar, får och getter!
Ute på den slitna brotrappan framför den urgrå fäbodstugan med granna pelargonier i fönstret möter jag fäbodlivets glada ”morgoncirkus”, innan djuren lockats i väg mot storskogen och dagens beten.
Jag följde ofta den lilla bäcken, som slingrade sig genom Häståsvallen. Höljorna som dukade för fiskafänge. Stigarna, som ledde in i blåbärslandet för att nu inte tala om alla smultronställen.
Efter att ha följt djuren halvvägs till dagens beten, återvände bostintan med lätta steg för att sopa rent och mocka i fäkset. Snart väntade en rejäl morgongröt, full fart vid pysen.
Separatorn sjöng sina mekaniska toner, kärna smör, ysta, koka …
____________________________________________________________________
Nedanför Hästås, ligger den fina badvänliga Bjärtsjön som rinner ut mot Ilsbo genom Västtjärsån.
Kolmilan i Ilsbo
Se kolmilan i Ilsbo 2007
Se kolmilan i Västtjär i HT år 2010
Se Kolmilan tänd i HT 2012
Se Kolmilan på YouTube 2012
Kolmilan tänds 2012
Kolmilan 2012
Viveca Sundberg i diskussion med Börje Berglöf, skymtar gör Melvin 8 år bakom Viveca.
Börje Berglöf blir omkramad av Jonny Matsson från Hög som var där för att visa upp en av sina veterantraktorer 2012.
Melvin Arvhem 8 år som hjälpt till med kolmilan har nu fått en nygräddad kôlbulle.
Det var fler som var hungrig. Här är det Melvins mormor Viveca Sundberg som får sig en smakbit. 2012.
Se kolmilan Hulda tänd 2017
I Västtjärsån har det funnits sju vattenverk som nu är borta.
Västtjärsån på 1800-talet
Västtjärsån
Mackes Sågen, f.d. såg å det samfällda området vid Västtjärsån
Sågen revs omkring 1890. Namnet efter en delägare i sågen, Jakobsson, också kallad Snus-Jakob.
Svenerikskvarnen, f.d. kvarn vid Västtjärsån, Den västligaste av de båda kvarnarna vid ån. Namnet efter ägaren från gården Sven-Ers (Innigården) å Västtjär.
Linnsperseskvarnen, f.d. kvarn vid Västtjärsån.
Den östligaste av de båda Kvarnarna vid ån. Namnet efter ägaren Linns-Per från gården Linses å Västtjär.
Linnsperseskvarnen
Bilder på Per Sjöberg (Linns-Per) Per och Brita Sjöberg
Alla bilder från kvarnen ägs av Ilsbo Hembygdsförening
Viveca står här vid den övre stensättningen Här fortsätter den mäktiga stengrunden
Bilder från det som återstår av den stora kvarnen
______________________________________________________________________
Hitta till grottan på Sniverberget genom att klicka här på Enirokartan
Till Gammelvallen kan man åka bil, men sen får man gå sista biten fram till grottan.
Klicka på Gammelvallen för att läsa mer om denna fina fäbodvall
Gammelvallen 1935. Troligen är flickan i hatt Marta Jonsson Norrbobyn, Bilden ägs av hennes dotter Ingegerd Nilsson
VISAN OM GAMMELVALLEN
I en glänta i skogen,
ja i storskogens famn
finns en pärla
med ett gammalt namn
I granen och i furn
går ett svagt litet sus
liksom i björken vid den
lilla bäckens brus.
Refr:
Till fiolens spel
och till jäntornas trall
går vi fler och fler
till vår kära Gammelvall
Då skogens knoppar svälla
och sommarn snart är här
vi alla börjar längta
för snart till valls det bär.
Ja först så går då pigan
med en korg på sin arm
och tänker på somrar
med glädje och med harm
Refr:
Till fiolens spel
och till jäntornas trall
går vi fler och fler
till vår kära Gammelvall
När lördags-kvällen kommer
allt är pyntat och klart
där borta på stigen
kommer kära vännen snart,
och så möts de båda i en
ljum sommarvind
och pojken smeker flickan
så ömt på hennes kind.
Refr:
Till fiolernas spel
och till jäntornas trall
går vi fler och fler
till vår kära Gammelvall.
Där utpå myren börjar
älvorna sin dans,
i Snifferbergs grottan
putsar trollen sin svans.
Ja snart är sommarn borta
ja tänk vad tiden går
och ur ögat torkar vi
en liten avskeds-tår
Refr:
Till fiolers spel
och till jäntors trall
går vi alla ner
från vår kära Gammelvall.
Melodi: Okänd från Ilsbo
Text: Bläst-Olle Skoglund Ilsbo, i juni 1983.
Avskrift, Greta Skoglund 2016.
Klicka här för att se alla fina bilder från Gammelvallen på Sockenbilder Ilsbo
Grottan på Sniverberget.
Följ traktorvägen/stigen som går från Gammelvallen mot Nyvallen o Granås, fram till den orörda granskogen. Där går en stig tvärt till höger, riktning mot Sniverberget. Stigen är uppmärkt (av Dellenportalen) med rödvita plastband fram till grottan. Avstånd från Gammelvallen ca en kilometer.
Grottan som är minst 30 meter djup, ligger väl dold på en trädbevuxen avsats
Grottan ligger på en avsats och kan bara upptäckas när man kommer riktigt nära.
Viveca i grottöppningen
Den här bilden inifrån grottans öppning har tagits av Mats Olof Lundberg i Västtjär. Det är han som med ett 30 meter långt rep tagit sig in i grottan så långt repet räckte. Och där fortsatte grottan säger han, men han återvände.
Den 26 september 2016 besökte Malin Arwhem och hennes son Melvin grottan.
Melvins mormor Viveca Sundberg tog bilden.
_____________________________________________________________________
Stenugnen vid Sniverberget
Här ligger Gammelvallen se Enirokarta
Stenugnen vid Sniverberget
Utefter landsvägen som slingrar sig efter Västtjärsån, ligger på dess södra sida, Gammelvallen och Sniverberget. Där har det troligen varit stor verksamhet en gång i tiden. I dalgången mellan bergen strax söder om Gammelvallen finns tre fångstgropar, men platsen är mer känd för grottan på Sniverbergts norrsida och Stenugnen på dess södra sida.
Stenugnen som ligger på Sniverbergets södra sluttning, direkt på sockengränsen, vittnar om att där har man framställt tjära. Tjärdalen som funnits här har i framkanten varit uppbyggd på stolpar och varit större än tjärdalar som brukade göras i mindre sluttningar.
Ugnen som finns här, har som sig bör en öppning upptill där rännan med tjära från tjärdalen rann ner i den i stenugnen placerade tunnan.
Detta är en sida ur Skogsstyrelsens bok, Kulturmiljövård i skogen. I boken finns även en bild på en stenugn liknande den som finns här vid Sniverberget.
Tjärdal, kortfattad beskrivning
Tjäran framställdes i tjärdalar som hade en trattformad botten. Oftast var de nedgrävda i en backe eller som här i en sluttning.
För att fullborda den nödvändiga trattformen byggdes en svängd vägg av kluvna stockar eller brädor som bars upp av stöttor. Tvärs över trattens sidor lades kluvna klampar med rundsidan uppåt som täcktes med väl tillpackad, helst lerblandad jord. Jorden täcktes sedan av granbark och näver.
I trattens botten fanns ett urtappningshål varifrån tjäran rann ner till en ränna eller borrad stock i vars yttre ände fanns ett uppsamlingskäl.
Dalen fylldes med kådrik ved av kluvna tallstubbar – tillgången var god, eftersom man i äldre tid lämnade halvmeter höga stubbar vid avverkningen. Man använde även rötterna av träd som blåst omkull och blivit liggande s.k. rotstälp, men den mest kådrika veden hade gamla torrakar, som var flera hundra år gamla, torra, och barklösa furor. Stubbarna bröt man upp på hösten och klöv dem grovt.
På våren höggs veden finare till 3-6 dm längd.
Veden bildade en kupol som stack upp ur dalen och täcktes med ett lager av ris, mossa och sandfri stybb.
Vid täckning lämnas veden bar vid randens kant. Dalen tänds i denna rand och övertäcks när det tagit sig ordentligt. Tekniken var att få elden att brinna sakta under täckning med minsta möjliga lufttillförsel. Samma princip som vid kolning.
Efter ungefär 6 timmar börjar det komma tjärvatten men det dröjde ännu många timmar innan fullgod tjära börjar rinna ut genom tappningshålet som dittills varit stängt med en tapp för att förhindra lufttillförsel.
Dalen måste passas noga under den vecka som bränningen pågick.
Två veckor efter bränningen kunde man ta ut kolen som var synnerligen värdefulla som smideskol.
Beck tillverkades genom att koka tjära på svag värme under omröring.
Hogland 5 Riset/Björkens
Mangårdsbyggnaden uppfördes omkring 1850. Ekonomibyggnad Uppförd 1903 Gården brann ner i slutet av 50-talet Gården ägdes då av Tore Nilsson. Efter branden flyttade familjen till Tåsta i Hög, enl. sonen Gunnar Nilsson, skriver Ilsbo sockenbilder.
Johan Björk 7/8 1873 född i Tuna köpte gården 1906 av Johan Eriksson och dennes svärson Anders Backman.
43E1 JOHAN BJÖRK, * 7/8 1873, s. t. torpare Jonas Björk i Utnäs.
Gift 18/6 1899. Bonde i Trogsta s3. Fl. t. Ilsbo 1907.
(X23) EMMA KRISTINA PRINS, * 6/1 1879 i Västtjär. Död 30/6 1908
JONAS VILHELM, * 26/10 1899. Fl. t. Ilsbo. G. t. Hogland
MARTA, * 24/11 1900. Fl. t. Ilsbo. Till Tuna 1933
KRISTINA, * 6/1 1904. Fl. t. Ilsbo. Till Hudiksvall 1923
JOHANNES, * 13/5 1905. Fl. t. Ilsbo. Till Harmånger 1932
ANNA, * 9/7 1906. Fl. t. Ilsbo. Med dotter utfl. Tuna 1931
Per, 16/5 1908 Utflyttat
JOHAN BJÖRK, * 7/8 1873 Bonde i Hogland 5:3 Död 6/2 1955 änkling och omgift 27/6 1910 med
Kristina Jonsdotter Hök 5/4 1877 Död 25/7 1911
Barnlösa Änkling och omgift 16/11 1912 med
Kristina Lönnberg 15/9 1883 fr. Bergsjö
Linnéa Margareta 4/6 1914
Erik Johan 13/2 1918 Till Undersåker i Jämtland 1942
”Björkhemmanet” uppgått i Hogland 4:2. (Verner Olsson)
Jonas Bernard Gavell 20/8 1908 fr. Arbrå. Jordbruksarb. I Hogland 3:9
Gift 1/2 1941 med
Linnéa Margareta Johansson 4/6 1914, dotter till Johan Björk
Irma Kristina 27/6 1933
Rut Margareta 19/7 1939
Olof Helmer Jansson 6/4 1939, i kitte 1:8 Bergsjö Gift 31/12 1960 med
Rut Margareta Gavell 19/7 1939 Familjen till Kitte, Bergsjö
Anders Olof 24/4 1962
På bilden syns troligen bl. a. Nils Flintberg, mågen hemmansägaren Per Svensson, hans hustru Anna Flintberg och deras son Lars Erik
Västtjärn Flintgården i Ilsbo
Man- och ekonomibyggnaden uppförd 1897, inredda med vattenledning. Gården elektrifierad sedan 1917. Gården har varit i släkten sedan 1824, då den genom byte togs över av Pehr Hansson Flintberg från Kyrkbyn nr 5 i Bergsjö. Tidigare ägare var Jon Jonsson f. 1776 från Arbrå var bonde här 1814-1824. Han kom till Tuna 1814 med hustru Brita Jonsdotter f. 1782, och sju barn och han bytte hemman med Pehr Flintberg.
Pehr Hansson Flintberg 4/7 1789 Gift 1814. Död 20/7 1860. Bonde här sedan 1824. Son till bonden och gästgivaren Hans Pehrsson i Kyrkbyn nr 5, i Bergsjö och Gölin Nilsdotter, död här 25/10 1834
Anna Larsdotter Ahl 20/1 1787 f. i Gamsätter i Bergsjö Död 5/7 1865
Barn:
Hans 29/3 1816 – 30/9 1834
Lars 16/8 1818 Han tog över gården efter föräldrarna
Pehr 8/5 1821 Gift i en annan gård i Västtjär
Gölin 19/7 1824 Gift i Berge sss4-5
Nils 28/12 1828
Lars Flintberg 16/8 1818, son till Pehr Hansson Flintberg. Bonde. Gift 20/6 1847. Död 2/5 1890
Sara Bladin 4/10 1814, fr. Västtjär nr 1. Död 22/3 1882
Barn:
Anna 13/5 1849 Gift 1871 tillsammans maken tog de över gården
Nils Flintberg 28/12 1828, son till Pehr Hansson Flintberg. Torpare. Bonde kort tid i Västtjär s 4. Gift 24/10 1851 Död 15/3 1916
Margareta Jonsdotter 31/8 1826 fr. Västtjär Död 22/7 1897
Barn:
Hans 23/10 1851
Anna Brita 21/9 1855
Per 9/3 1864 Arbetare ogift Död 27/12 1911 av våld.
Per Svensson Englund 11/2 1846 Ingift, vigda 30/4 1871. bonde och kyrkvärd. Fr. Västtjär Död 3/2 1924
Anna Flintberg, 13/5 1849, dotter till Lars Flintberg. Död 9/4 1927
Barn:
Lars Erik 2/9 1878 Han tog över gården efter föräldrarna
Hans Flintberg 21/10 1851, son till Nils Flintberg. Torpare Gift 16/10 1901 Död 29/9 1925
Erika Katrina Forsberg 19/1 1877 fr. Östanå. Till Näsviken, Forsa 1935.
Barn:
Emil 8/12 1901 Död 28/5 1902
Lars Emil 27/9 1903 Död 12/1 1922
Linnéa 6/4 1912 Död 23/6 1912
Jenny Emilia 14/6 1919 Död 9/6 1935 i Hillen, Forsa
Lars Erik Persson 2/9 1878, son till Per Svensson Englund. Hemmansägare i Västtjär 3:4.
Gift 16/12 1903. Död 1/9 1943
Kristina Andersdotter 24/10 1871 fr. Västtjär s4. Död 14/5 1962
Barn:
Per Alvar 10/4 1904 Han tog över gården efter föräldrarna
Bröllop den 16/12 1903 mellan Lars Erik Persson och Kristina Andersdotter vid Flintgården 9.
På brudgummens högra sida sitter han släktingar och på brudens vänstra sida sitter hennes släktingar
Detta är troligen Lars Erik Persson, bilderna har följts åt och ramarna är likadana.
Per Alvar Larsson 10/4 1904, son till Lars Erik Persson. Hemmansägare i Västtjär 3:4
Gift 3/7 1932. Per Larsson var bl.a. ordf. i kommunalnämnden, kassör för jordbrukskassan, byggnadsnämnden och hälsovårdsnämnden. Död 5/12 1979
Astrid Vilhelmina Andersson 3/7 1900 Lärarinna, fr. Ramsjö Död. 28/7 1989
Barn:
Sven Sture 6/2 1934
Lars Sören 20/3 1938
Sven Sture Larsson 6/2 1934, son till Per Larsson, hemmansägare i Västtjär 3:40.
Gift 11/6 1962 med,
Anna-Lisa Eriksson 11/1 1934 f i Norrbo.
Barn:
Lars-Åke 18/6 1962
Sven-Göran20/1 1964
Lars Sören Larsson 20/3 1938 Gift 5/4 1958 med,
Elsa Elisabet Hansson 17/10 1936 fr. Norrbo
Astrid Ann-Christin 14/7 1958
Lars-Åke Larsson 18/6 1962 i Berge 3:18
Birgitta Wexell 6/10 1964 fr Hudiksvall
Sara Birgitta 25/4 1987
Anna Carolin 9/4 1990
Sven-Göran Larsson 20/1 1964
Anette Barsk 20/1 1968
Lisa Maria Malin 30/11 1988
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva, eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall.
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra
Tack för ditt besök och välkommen åter!
Sammanställt av Åke Nätterö
Till toppen – till Fäbodar i Ilsbo – till Järnblästen
Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62
Väldigt trevlig sida!
Tack Jan, det är alltid roligt och höra