Det här är en sammanställning om gästgiverier, färdstugor och pensionat i Forsa. Forsa ingår i vår serie om gästgiveriverksamheten i Dellenbygden
Läs om gästgiveriväsendet på Wikipedia
Läs om skjutssystemet i Sverige
Läs om pensionaten på Wikipedia
Läs om milstenarnas betydelse för gästgiveriväsendet
Läs om Gästgiveriväsendet i Gävleborgs län.
Läs om Gästgiverier i Bjuråker.
Läs om Gästgiverier i Delsbo.
Läs om Gästgiverier i Norrbo.
Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det dokumentet du har framför dig.
Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan
Gästgiveri och skjutshållsväsendet
Till de resandes bekvämlighet var särskilda skjutshåll inrättade vid de stora genomfartsvägarna. Fram till år 1649 var borgare och bönder skyldiga att hålla hästar i beredskap för allmänna behov. År 1649 avskaffades den s k friskjutsen och i fortsättningen skulle gästgiverierna tillhandahålla både hästar och kärror mot betalning.
På gästgivargården skulle finnas några sovplatser och gästgivaren skulle till den resandes tjänst hålla åtminstone bröd, ost, smör, brännvin och svagdricka. Maten kunde vara mycket dålig och de resande medförde ofta egna matvaror.
Gästgivargårdarnas tillkomst
Gästgivargårdarna tillkom genom statliga påbud. Gästgivargårdarnas historia är mycket gammal. Redan i Kristofers landslag på 1400-talet finns det bestämmelser om att taverner skulle uppföras längs de allmänna vägarna och att de inte skulle ligga på längre avstånd från varandra än 2-3 mil.
I en gästgivareförordning från 1561 utfärdades närmare bestämmelser för dem som blev satta till gästgivare. De skulle hålla ordentliga förråd av mat, dryck och hästfoder. För en måltid mat, sådan som bonden dagligen spisade samt öl därtill, skulle de ta två öre silvermynt. Ville den resande ha bättre kost, skulle han betala vad det kostade i närmaste köpstad. Det var emellertid först med Kungl Maj:ts gästgivarordning av den 12 december 1734, som gästgivaren kunde ta betalt efter enhetliga och offentligt fastställda taxor.
Förutom gästgiverierna låg krogar utmed vägarna. Krogarna var privata och serverade inte mat utan bara brännvin och öl. På de krogar som låg alldeles utanför städerna brukade marknadsfolket övernatta inne i krogsalen på golvet.
Häst och kärror
I en gästgivare-och skjutsförordning år 1649 påbjöd drottning Kristina, att vägarna skulle uppmätas och att milstolpar skulle resas. Vidare sägs här att gästgivaren var skyldig att hålla hästar och kärror till de resandes bekvämlighet. Karl XII försökte även att införliva gästgiverierna i postorganisationen, men försöket uppgavs snart.
Gästgivaren var skyldig att hålla hästar, vanligen ett par per dygn. I övrigt hade man att tillgå dels s k hållhästar och dels reservhästar. Hållhästar var böndernas egna hästar, som de var skyldiga att låna ut vissa dygn enligt en fastställd turordning. Hållhästarna tillgreps först vid skjuts, därefter gästgivarens egna och så kom reserven som fick tillkallas genom bud från kringliggande hemman. Ersättningen var åtta öre silvermynt för varje häst per mil på landsbygden och sexton i städerna.
Den resande kunde antingen bruka eget fordon eller gårdens. Restiden vid hyggliga vägar och med inte alltför tunga fordon beräknades till en mil på 1 ½ timme.
Ostron-och hummerförare
Varutrafiken fick i allmänhet inte använda sig av skjutsorganisationen, men undantag gjordes för ostron-och hummerförare samt de norrländska bönderna som transporterade skogsfågel.
Pass
Från 1766 måste varje gästgivargård hålla sig med en dagbok. På landet skulle den varje månad lämnas till kronofogden för kontroll och i staden till magistraten. Skjutsföreståndaren/hållkarlen måste också kontrollera att varje okänd resenär, svensk eller utlänning, visade sitt pass. Ända till 1860 måste inrikes resenärer vara utrustade med pass.
Första klass = sju hästar
I en skrift tryckt 1829 står bl a att skjuts måste vänta på resande i fyra timmar utan extra avgift. Resereglementet är indelat i nio klasser där utrikes-och justitiestatsministern samt rikets herrar åkte i första klassen med skjuts för sju hästar, därnäst kom amiraler, generaler, övriga statsråd m fl, som fick disponera sex hästar. Tredjeklassen med bl a landshövdingar och statssekreterare fick fem hästar. Fjärde och femte klassen gav skjuts för fyra hästar, sjätte för tre samt sjunde till nionde för två. I den lägsta klassen inordnades borgerskap av vad yrke som helst samt kadetter, landsfiskaler, länsmän, postmästare, underläkare m fl. Rättigheten att färdas med ett visst antal hästar efter rang och värdighet går tillbaka på bestämmelser givna redan 1355 av Magnus Eriksson.
Brevpost
Brevposten befordrades sedan 1600-talet av särskilt utsedda postbönder, vilka satt på kronohemman och som ersättning för postskjutsningen åtnjöt frihet från ett flertal andra pålagor. Paketposten fraktades med gästgivarskjuts.
Skjutshållningen tog dyrbar tid från bönderna. Omkring sekelskiftet 1800 beräknade man att skjutshållningen årligen kostade landet mer än en miljon dagsverken. I början av 1800-talet började saken diskuteras i riksdagen och många menade att skjutsväsendet skulle utbjudas på entreprenad i stället för det system med håll-och reservskjuts som tillämpades. Frågan blev ett stående debattämne fram till 1878, då entreprenadskjuts slutgiltigt infördes. Nu övergick många gästgiverier till att bli enbart skjutsstationer. En ny skjutsstadga utfärdades 1911. Den kom att gälla till och med 1933, då gästgivarskjutsen för alltid upphörde.
Källa: Den svenska historien.
Carina Bäckström
(Ur Ätt och bygd nr 15 februari 1987)
Högs – Fåret 2008
28/6 1915
Länsstyrelsen beslutade om ny taxa på förnödenheter mm vid gästgiverierna och skjutsstationerna i Norra Hälsinglands fögderi enligt nedanstående exempel:
Ett rum med nattlogi, eldning och lyse för en person 2:00 kr
En måltid bestående av en varm rätt, jämte smörgåsbord 1:50 kr
Enbart smörgåsbord 1:00 kr
En butelj pilsneröl o 1/3 liter 0:30 kr
½ liter oskummad mjölk 0:13 kr
En kopp kaffe utan bröd 0:20 kr
1917
Av statistik i allmänna kungörelser framgick följande beträffande Forsa Gästgiveri
Antal vid skjutsstationen i medeltal utgångna hästar under de tre senaste åren: 630
På skjutsstationen fanns:
Enbetsåkdon av bättre beskaffenhet: 2
Enbetsåkdon av enklare beskaffenhet: 2
Enspänd släde av bättre beskaffenhet: 2
Enspänd släde av Enklare beskaffenhet: 2
Hästantal, som under varje dygn skulle vara att tillgå nedannämnda tid efter anfordran:
En halv timme: 1
En timme: 2
Två timmar: 1
26/7 1920
Vid senaste auktionen på skjutsentreprenaden vid Forsa Gästgiveri lämnades inga anbud.
Vålsta Gästgiveri ca. 1710 – 1775
Vålsta 151, se karta
(12W1) Erik Olofsson Gästgivare, Riksdagsman och bonde i Vålsta 1. Född 1682. Död 2/11 1735. Hustru Margreta Hansdotter f. 5/2 1684. Död 23/8 1759.
Fem barn:
Margreta 13/11 1710
Olof 27/12 1711 Han tog över Gästgiveriet och gården efter föräldrarna
Johannes 18/11 1714 Gift 1737 med (1Å2) Karin Jönsdotter i Åkre 1
Erik Forsman 23/6 1718 Komminister i Hög
Karin 10/12 1721
(12W2) Sonen Olof Ersson Gästgivare och bonde i Vålsta 1. Född 27/12 1711 – Död 29/7 1747. Gift 16/9 1739 med Cecilia Matsdotter f. 5/9 1712, d. t. bonden Mats Eriksson i Veda 2. Änka och omgift 10/12 1749 med Lars Persson f. 29/1 1723
Fyra barn:
Erik 9/4 1741 – 15/1 1742
Margreta 14/11 1742 Gift 1763 och bosatt här med kronolänsman Johan Lundgren
Kerstin 5/2 1745 Gift 1766 med Olof Eriksson bonde i Vålsta 1.
Karin 11/6 1746 – 31/5 1747
(12W3) Lars Persson Gästgivare och bonde i Vålsta 1. Från 1776, bonde i Överbyn 3. Född 29/1 1723, son till bonden Per Olsson i Överbyn 3. Gift 10/12 1749 med gästgivaränkan Cecilia Matsdotter. Död 26/10 1783
Riksantikvarieämbetets karta visar med det gula R-märket att Milsten fanns helt nära gästgivargården
Smedsgården Gästgiveri ca 1750 – 1860
Smedsgården 41, se karta
(12S3) Olof Hansson Gästgivare och bonde i Smedsgården 2. Född 30/5 1715, son till bonden Hans Olofsson i Smedsgården 2. Död 26/1 1791
Gift 24/10 1742 med Cecilia Ersdotter f. 25/7 1719, d. t. Bonden Erik Olsson i Sörhoga 1. Död 22/9 1788
Fem barn:
Hans 18/8 1743 – 28/9 1743
Hans 29/9 1744 Han tog över gästgiveriet efter föräldrarna
Karin 30/9 1750 – 21/11 1751
Olof 3/12 1757 Han tog sedan över gästgiveriet efter sin bror
(12S4) Sonen Hans Olofsson,gästgivare född 29/9 1744, tog över rörelsen efter sina föräldrar. Död 13/9 1804. Gift 16/10 1774 med Apollonia Larsdotter född 22/1 1746, dotter till bonden Lars Larsson i Utnäs 2. Död 2/8 1828.
Barn: Cecilia 9/12 1776 – 10/9 1777
(12S5) Olof Olsson, gästgivare född 3/12 1757, son till Olof Hansson ovan, tog över gården och gästgiverirörelsen efter sin bror. Död 6/2 1817
Gift 29/10 1793 med Karin Olsdotter född 14/8 1774, d. t. bonden Lars Larsson i Utnäs 2. Död 29/12 1846.
Fyra barn:
Cecilia 10/2 1795 – 16/3 1795
Cecilia 15/4 1797 Hon och maken tog sedan över gården och gästgiverirörelsen
Helena 26/6 1799 Gift 1822 med bonden Per Andersson i Norrviksta 2.
Karin 13/7 1812 Gift 11834 med bonden Johan Olsson i Frägsta 1.
(12S7) Mårten Mårtensson, gästgivare i Smedsgården, född 23/12 1820, son till bonden Mårten Olsson i Kalvhaga 4.Död 29/1 1898.
Gift med dottern i huset Cecilia Olsdotter f. 15/4 1797. Död 24/8 1889.
Tre barn:
Per 14/5 1853. Tog över gården, men gästgiveriet lades ner. Nämndeman
Olof 5/51862 – 3/6 1869
Mårten 11/7 1865. Bonde i Smedsgården 2. Ogift, död 11/2 1947.
Riksantikvarieämbetets karta visar med det gula R-märket att Milsten fanns helt nära gästgivargårdarna
Åkre Gästgiveri ca 1740 – 1804
Åkre 74, se karta
Den 27/10 1756 beslutades att en gång i veckan skulle post avhämtas från Tunbyn i Tuna och avlämnas av ridande postryttare vid Åkre i Forsa, Delsbo, Ljusdal och vid slutstationen i Svedja, Färila, där lokala postförare tog vid.
(2Å1) Erik Danielsson Gästgivareoch bonde i Åkre 2. Född /6 1698, son till Daniel Olofsson i Norrbobyn, Norrbo. Död 18/5 1773
Gift 21/10 1733 med Karin Ersdotter född 12/3 1708, d. t. bonden Erik Olofsson i Frägsta 1. Död 20/9 1798
Nio barn:
Daniel 10/9 1793 Han tog över gården och gästgiveriet efter föräldrarna. Död 2/10 1770
Anna 30/8 1765 Hon och maken tog över gården och gästgiveriet efter sin bror.
Erik 1739, Per 1742, Olof 1744, Karin 1717, Karin, 1748, Kerstin 1751, Johan 1753.
(2Å2) Sonen Daniel Ersson, gästgivare i Åkre 2. Född 10/9 1734 Död 2/10 1770.
Gift 27/5 1764 med Ingrid Olofsdotter 9/10 1740, d. t. Olof Jönsson i Trogsta 9. Efter makens död gifte hon om sig 1771 med (12F3) Lars Hansson i Funsta 2.
Dottern Anna född 30/8 1765.
(2Å3) Per Larsson, gästgivare och bonde i Åkre 2, född 24/3 1746, son till bonden Lars Persson i Norrhoga 2. Död 13/11 1811
Gift 13/10 1771 med dottern i huset Anna Ersdotter f. 27/5 1736. Död 4/12 1813
Barn:
Karin 29/12 1773 Gift 1799 med Jon Jonsson Bonde i Åkre 2.
Anna 20/12 1776 Gift 1806 med bonden Jon Persson i Trogsta 1.
Daniel 26/7 1778 – 1/9 1778
Kerstin 9/11 1781 – 19/7 1839
Gästgivargården i Hamre 2.
Forssa gästgifvaregård nedbrunnen
HUDIKSVALLSPOSTEN DEN 11/9 1909
Forssa gästgifvaregård nedbrann natten till i torsdags till grunden. Strax efter klockan 1 på natten hade två personer passerat förbi gästgifvaregården utan att märka spår af vare sig rök eller eld och redan klockan 2-tiden stod hela gården i ljusan låga.
Gästgifvaren Anders Olof Nordin och hans husfolk hade på onsdags kväll gått till sängs mellan klockan 9 och 11. En kvart före två eller så hade hr Nordins minsta, inne hos föräldrarne liggande flicka börjat skrika, hvarvid hr Nordin väckts och sett ett eldsken på fönsterna.
Som man vet, bestod Forssa gästgifvaregård af en parallellt med landsvägen löpande hufvudbyggnad, från hvars midt en uthusbyggnad vinkelrätt gick ut mot landsvägen. Östra delen af hufvudbyggnaden utgjordes af gästgifveriet och bostadsrummen, hvarpå följde i samma länga ladugård, loge, halmgolf och sist i en utbyggnad vedbod och färdstall. När den Nordinska familjen vaknade hade elden redan gripit fullständigt omkring sig i denna sistnämnda västra del af hufvudbyggnaden samt sträckte sig redan fram efter uthusbyggnaden.
Denna sistnämnda byggnad innehöll på nedre botten stallslider, stall, snickarebod och drängkammare närmast hufvudbyggnaden samt åt gafvelsidan vagnsbod. På öfvre botten var tre rum, af hvilket ett beboddes af hr Nordins son Gotthard. Sedan hr Nordin skyndat och väckt drängen slogo de i taket för att väcka Gotthard och fingo svar af denne. Men det var i grefvens tid Gotthard blef väckt. När han skyndade ut ur sitt rum slog elden redan emot honom, så att han måste springa genom lågorna och fick brännsår på halsen.
Folk tillskyndade samtidigt och sprutor anlände från Forssån och närmaste byar, men då fanns intet annat att göra än att söka skydda de närmaste gårdarne, hvilket ock lyckades.
Dess bättre voro alla kreaturen borta i en sommarladugård så när som på två hästar, hvilka man dock fick lyckligt ut. Äfven ett rätt stor del af sommaråkdonen räddades samt åtskilligt lösöre, däribland större delen af bordssilfret, ett pianino, en orgel, en trymå m. m.
Förutom gästgifveribyggnaden nedbrann äfven ett närliggande häbbre.
Byggnaderna voro försäkrade i Allmänna brandförsäkringsverket för byggnader på landet för 14,000 kronor och lösöret, hvari ingår grödan och kreaturen, i socknens bolag för 11,300 kronor.
Elden har, som man ser, börjat i den västra delen af hufvudbyggnaden och man tycks allmänt vara af den tanken, att mordbrand föreligger. Detta såväl därför att i denna västra del af byggnaden, logeafdelningen, finnas naturligtvis inga eldstäder eller annat som kunnat ge anledning till elden, som emedan eld endast för omkring en månad sedan utbröt i samma del af byggnaden. Elden hade då uppkommit i det nämnda halmgolfvet men legat och kolat så länge i agnarne att gårdsfolket hann stiga upp och varsebli hvad som var å färde samt släcka elden.
Elden måste också af allt att döma antingen ha anlagts eller uppkommit därigenom att någon i denna del af byggnaden handskats vårdslöst med eld. Man vet emellertid ej af att någon varit inne i den nämnda afdelning sedan drängen i onsdags förmiddag var dit och hämtade en vagnshäck
Källa och avskrift: Viveca Sundberg
Hamre 2. Gästgiveri ca 1830 – 1909
Nu dröjde det inte länge förrän de första motorfordonen började dundra fram på vägarna och skjutshållningen med häst förlorade sin betydelse, skriver Henning Lindh, i boken ”Forsa”, sid. 180.
(2D4 Hög) Jonas Andersson. Hamre 2. Gästgivare född 8/8 1775, son till Anders Ersson i Hillsta 2. Inflyttat från Glimsta i Hög 1813. Död 18/3 1850
Gift 31/10 1802 med (2D3) Karin Jonsdotter född 13/2 1775, dotter till Jon Olsson i Glimsta 2. Död 20/7 1839.
Barn:
Tv Anders 17/1 1805 – 25/2 1805
Tv Jonas 17/1 1805 – 21/1 1807
Brita 9/7 1807. Gift 1833 med Per Jönsson, målare. Husman i Hamre
Jonas 23/10 1810 Han tog över Gästgiveriet efter föräldrarna
Anders 12/1 1816. Gift 1844 Husman i Hamre.
(2H7) Jonas Jonsson. Hamre 2. Gästgivare f. 23/10 1810, son till Jonas Andersson ovan. Död 18/11 1867
Gift 1832 med (46S5) Brita Olsdotter f. 17/2 1810, d. t. Olof Andersson i Sörviksta 2. Död 10/1 1889. (Tilltalades för stöld 1853 som av Kungl. Hof. M. stadsfästes böter och uppenbar Kyrkoplikt som undergick i Tuna kyrka den 12/11 1854. Hela familjen verkar vara tilltalad för stöld inklusive barnen.)
Fyra barn. Jonas 3/7 1835, Kerstin, 19/10 1837, Olof 8/10 1839, Karin 2/4 1845
(2H8) Per Persson Högman Hamre 2. Gästgivare. född 12/9 1811, son till bonden Erik Nilsson i Åsak 4, Hög.Gift 2 ggr. Bonde i Åsak 4, Hög, mjölnare i Välsta, Forsa. Hitflyttad från Amerika 1851. Änkling dessförinnan 1850. Omgift 1851. Gästgivare i Hamre 2, Forsa. Flyttat till Rengsjö 29/4 1858. Död 23/5 1877.
(2H9) Erik Rudolf Broman Hamre 2. Gästgivare född 22/4 1839 i Funbo sn. Inflyttat 1878. Död 8/4 1880.
Olyckshändelse
Hudiksvallsposten lördagen den 10 april 1880.
Då gästgivaren Broman i Forsa sistlidne torsdags afton var på hemresa från Hudiksvall inträffade den bedrövliga händelsen att han i mörkret körde omkull i ett dike vid vägen, ej långt från sitt hem och blev där liggande, med åkdonet stjälpt över sig, till följande morgon, då han varseblevs av förbiresande. Han befanns då vara död. Hästen som fallit på rygg i diket var mycket skadad.
Gift 29/12 1861 med Brita Aurora Ingeborg Hollstrand f. 29/10 1837 i Danmarks sn, Uppsala.
Fyra barn:
Agda Susanna Ingeborg 27/9 1862. Gift 3/12 1881 med Handlaren i Hamre 2. Otto Torén.
Ernst Hugo Rudolf 17/2 1864
Erik Helge 5/11 1876
Hildur Rudolfina 17/8 1878 – 24/11 1887
Hamre 3 o 5. Gästgiveri till omkr. 1918
Efter Bromans död 1880 flyttades rörelsen över till Hamre 3, en stor pampig gård som ägdes av (3H9) Daniel Andersson 1848 – 1895, endast ett stenkast från den gamla gästgivargården.
Efter Daniel Anderssons död 1895 drevs rörelsen av hans änka Märta Andersson till i början av 1900-talet då (3H14) Anders Olof Nordin övertog gästgiveriet. Född 8/3 1862, son till torpare Olof Ersson i Ö. Bölan, Enånger. Skollärare i Skärås, Bjuråker. Gift 2 ggr. Bonde i Loka 4, Delsbo, i Hälsingtuna 1891-1902. Gästgivare och bonde i Hamre 3 o 5, Forsa. Flyttade till Resele. V. Norrland 1918.
Bild ur boken, Porträttgalleri från Hälsingland 1936
3H14 A. O. Nordin drev pensionat i Sörhoga Lantgård under somrarna på 1930-talet. Död 29/3 1942 i Sörhoga, Forsa.
1:a giftet 26/3 1883 med Maria Andersdotter 18/9 1863, d. t. torpare Anders Johansson i Skärås, Bjuråker. Död 18/9 1899 i Hälsingtuna.
2:a giftet 11/6 1902 med Elvira Vilhelmina Friberg, f. 17/4 1880 d. t. skräddare Måns Friberg i Högen, Bergsjö. Död 17/9 1965
18 Barn:
Anders Olof 30/5 1883
Maria Katrina 29/7 1885
Ernst Johan 3/3 1887 Gift 1910 med Kristina Jonsson Se bröllopsfoto.
Lars Gottfrid 5/5 1890
Brita Andrietta 30/11 1892 – 23/7 1894
Per Edvin 23/1 1897 – 30/5 1897
Per Isedor 20/7 1898
Brita Margareta 17/5 1902
Marta Maria 7/6 1903
Anna Vilhelmina 31/5 1904
Elva Johanna 21/7 1905
Emil Gösta 1/8 1906
Tore Emanuel 24/8 1907 – 13/4 1910
Olga Kristina 11/10 1908
Tora Inteborg 24/4 1910
Tore Emanuel 2/2 1912
Göta Lilian 3/1 1921
Maj Britta 3/5 1924
Gästgiveriet upphör
Att få varor från grosshandlare i Hudiksvall möte motstånd beroende på att ortens handlare såg konkurrensen från den nya affären som ett hot för deras rörelse, och vädjade att inga varor från grosshandlarna skulle säljas till Union. En firma tog dock ingen hänsyn till deras krav, nämligen ”Berg och Hallgren” som levererade varor till föreningen. Med det lilla startkapitalet kunde affären öppnas. Som butik hyrdes lokal hos Nordströms i Böle (senare gästgivargård och pensionat). Förste föreståndaren var Skogsberg från Sandviken, och biträde var Johan Trolin Övernäs.
Senare kom A Pettersson och J Bergstrand som föreståndare. På den tiden var det så att flertalet handlade på bok och blev mer eller mindre bundna hos sin handlare. Union tillämpade därför kontanthandel och det var svårt för en del att vara med. Så småningom lyckades många göra sig fria från andra handlare och blev kunder i den nya föreningen. Hemma i mitt hem handlades det ej på bok, så kontanthandeln var för dem inget nytt. Det var en viss tillfredsställelse att märka att de nu var kunder i en egen butik, vars sortiment undan för undan ökades.
Källa:
Näsvikens historia.
2H13 Oskar Herman Skogberg född 11/9 1875, son till bonden Joh. Skogberg i Långby 2, Forsa. (Vist. i USA 1892-1922) Bonde i Hamre 2:13, Norrbov. 22. Död 21/9 1957.
Gift 29/3 1910 med Alinda Maria Sahlström f. 2/8 1882 i Nordmaling, Vb. Död 8/7 1967
Barn:
Albert Herman 10/8 1919 i Amerikas Förenta Stater Hamre 2:13. Död 31/8 1994
Lilly Maria 25/12 1920 Ogift Hamre 2:13, Norrbov. 22. Död 12/9 1995
Pensionat i Byberg 1936, H. Sundberg
Bild ur boken, Gävleborgs län – Ett bildgalleri 1925
14B3 Anders Herman Sundberg född 16/10 1876, son till handlare Per Sundberg i Stavåker 2. Handlare o bonde i Byberg 1 och 3. Död 10/2 1947
Gift 12/6 1901 med 14B2 Marta Larsdotter f. 1/11 1882, d. t. bonden Lars Larsson i Byberg 1. Död 31/8 1964.
Barn:
Ada 8/9 1901 G. 1928 m fil. mag. Axel Ture Laurell
Per Bertil 8/8 1903 jur. kand. Fl. t. Hudiksvall 1929. Död 15/8 1967
Lars Herman Valter 29/1 1925.
Byberg. På affärens skylt står H Sunbergs Eftr. Diversehandel. Tel. Näsviken 32 b
Affären blev sedan Konsumbutik
Hudiksvalls Tidningen den 25 maj 1927
Var någonstans låg det här Pensionatet? Är det möjligen vid Klockarsvedja?
Annebergs barnpensionat
Annebergsvägen 4, Näsviken
Läs mer här om Annebergs barnpensionat
Den 10 juni 1949 tillstyrkte Länsstyrelsen den hos Kungl socialstyrelsen en av Anna S Pettersson gjord ansökan om tillstånd att hennes barnpensionat Anneberg i Näsviken skulle godkännas. Hugo Martinsson berättar att förre partiledaren Ulf Adelshon varit sommarbarn här ett år.
(14Å27 Norrbo) Anna Strid född 20/12 1909, dotter till bonden L. E. Strid i Ö. Hålsjö 18, bosatt i Böle 3:17 Näsviken. Död i Delsbo 21/8 2005.
Gift 18/4 1938 med Sigurd Gotthard Pettersson f. 22/3 1910 i Forsa. Fabriksarbetare Död 23/1 1949.
En son Lars Olof Pettersson f. 6/4 1941.
Natet i Näsviken
Bild utlånad av Bonny Sjöblom
Per Käll Gästgivare
Tel. Forsa 42 och 36 b
Enl. 1915 år telefonkatalog
1W9 Per Käll 2/5 1871, son till soldat Per Käll i Delsbo. Infl. 1903 Bonde i Veda s1.
Död 9/5 1942.
Gift 4/5 1903 med Brita Nordström f. 17/2 1882, d. t. handlande Anders Nordström i Böle som avled 7/2 1917. Brita avled 28/5 1949
Barn:
Anna Margareta 26/6 1903
Ester Kristina 1/11 1907
Bricken Katrina 1/2 1912
139D Per Josua Skogsberg född 9/7 1880 i Fröskog, Älvsborg. Handlande i Böle. Död i Gästrikland den 8/3 1944.
Gift 26/12 1909 med Beda Josefina Hedlund född 2/10 1889 i Högbo. Död 19/1 1955
Barn: Anna Lisa Margareta 25/1 1911
Erikssons pensionat i Näsviken
Böle 3:43 Näsviksvägen 13
Föreståndare, från 1937 – Brita Eriksson
Tel 42
Uppgifter ur Delsbo-Bjuråker-Norrbo släktregister
8J25 Olof Ersson, * 7/7 1887, s. t. bonden E. Olsson i Sjömyra 1. G. 23/11 1906. Bonde i Sjömyra 1, sen. kaféäg. i Ede, Delsbo. Utfl. t. Forsa 1925.
17P16 Sigrid Margareta Jonsson, * 23/5 1881, d. t. bonden J. Hansson i Näsbyn ss 6. Utfl. t. Norrbo 1945.
Kerstin * 5/12 1905 13T26
Jonas * 11/12 1906. Emigr. t. Kanada 1928
Brita Katrina * Eriksson 12/12 1908. Utfl. t. Forsa 1937. Död 31/7 1957
Sigrid Margareta * 22/2 1910. Utfl. t. Forsa 1934
Agnes Teresia * 18/2 1912, f 4/2 1913
Signe * 29/5 1913. Utfl. t. Forsa 1940
Elin * 5/5 1915. Utfl. t. Forsa 1925
Olof * 25/1 1917
Ingrid * 8/5 1918. Utfl. t. Forsa 1939
Elsa Maria * 12/10 1920. Utfl. t. Sth. 1940
Annons från mitten av 40-talet. Tel. Näsviken 42 B. Brita Eriksson
Tel. Sörforssa 77. Byggmästare i Lund (14K8) Hans Westberg 3/12 1876 – 18/9 1955. Gift 2 ggr. Den 4/6 1906 med Marta Andersson 29/1 1885 – 13/11 1920.
Tel. Sörforssa 73. Snickare o fabrikör i Skarmyra (54S1) Jonas Jonsson 25/5 1906 – 29/11 1973. Gift 26/12 1939 med Ebba Elvira Winter född 4/10 1900 i Gällivare, N. b.
Anita Louise Christiansen f. 22/9 1938 Fosterdotter (Systerdotter t. Ebba Elvira Winter).
Efter Brita Erikssons död användes huset för olika ändamål, en tid droskstation. manufakturaffär, frisör, elaffär.
17Ö7 Erik Herbert Andersson född 12/5 1914, son till bonden Olof Andersson i Hjorsta 4, Hög. Startade Hotell och droskrörelse 1957 i Böle, Näsviksvägen 13. Död 14/2 2004
Gift 6/8 1955 med Signe Kristina Fagerström 26/8 1921, d. t. Knut Fagerström i Hillen. Död 11/6 2002
Barn:
Lena Christina 29/8 1957
Karin Annelie 12/5 1960 Gift 1987 med Per Ove Hedenfeldt Näsviksvägen 13
Näsvikens Gästgiveri och Hotell
Tidigt 1900-tal
Föreståndarinna, Fröken Anna Katarina Nilsson född 6/10 1863 i Lysvik i Värmland. Död 6/1 1947.
Piga 1910-talet:
(35K1 Bergsjö) Anna Elisabet Hellberg född 7/12 1887. dotter till Stationmäst. August Hellberg o hans hustru Beata Kristina Nilsdotter f. 1866 i Lysvik, Värmland. bosatt i Högen, Bergsjö. Anna Elisabet Hellberg död Centralhotellet i Hamre 23/3 1931
Piga 1910-talet:
Fanny Kristina Ahlén, f. 1892 i Söderhamn (Gävleborgs län, Hälsingland).
Centralhotell A. Nilsson
Tel. Forsa 36 a
1915 års telefonkatalog
Evald Hellberg Gästgivare Tel 57 Näsviken, enl. 1925 års telefonkatalog.
Innehade gästgiveriet åren 1922-1930, innan de flyttade till Delsbo
23R2 Evald Hellberg, född 2/10 1893, på Sandvalla gård i Hälsingtuna. s. t. bonden O. Hällberg i Oppsjö 7. Utfl. t. Delsbo 1930 där han innehaft gästgiveri åren 1922-1930.
Ägare till Turisthotellet i Ede, Delsbo. Död i Hudiksvall 6/6 1961.
(X19) G. 6/9 1925. Maria Helena Fridlund, * 31/7 1893 i Hälsingtuna, Gävleb. Död i Hudiksvall 17/11 1967.
Ingrid Helena * 26/6 1926
Karin Maria * 1/4 1928
Sven Olov * 30/3 1937
Bild ur boken, Gävleborgs län – Ett bildgalleri 1925
Rum för resande Ernst Malmqvist, Lillböle
104E1 Ernst Malmqvist 5/7 1886 i Rogsta, s. t. bryggare Anders Malmqvist i Kyrkbyn Alfta. Inflyttat 1930. Konstmarmorfabrikör i Böle, Forsa. Trädgårdsmästare. Död 3/1 1973
Gift 1/2 1914 med Jenny Anna Olivia Pettersson 15/7 1890, d. t. handelsbitr. August Pettersson i Västanå, Alfta.
Barn:
Börje Ragnar 8/6 1916
Marta Maria Andersson 28/4 1923 Fosterdotter.
Evert Allan Olsson 6/4 1924 Fosterson.
Det var i det här huset Näsviksv. 19, som fröken Anna Nilsson hade sin Hotell verksamhet
Resos stuga vid Långsjön
Sörforsa, café med resanderum
Uppgifter ur Delsbo-Bjuråker-Norrbo släktregister
-43J8- Pehr Timper, * 10/12 1864, s. t. sold. J. Timper i S. Långsbo, Delsbo. G. 26/5 1896. Arb. Bos. i S. Långsbo 61. (Frånsk. 1921.) † 14/3 1947.
(X25) Anna Persdotter, * 16/9 1876, d. t. bonden P. Pehrsson o. h. h. Brita Ersdotter i Kåsjö, Järvsö. (Frånsk. 1921.) Utfl. t. Forsa 1921.
Brita Karolina * 3/8 1894. Utfl. t. Järvsö 1913 Gift 30/7 1916. Död 7/1 1965
Jonas * 15/3 1897. Skogsarb. i Delsbo
Flickebarn * 16/12 1898, † 16/12 1898
Per Johan * 7/3 1900. Lagerarb. i Delsbo
Karl Helge * 21/11 1902. Emigr. t. Kanada 1926
Lars Hugo * 11/1 1905. Försäljare i Delsbo
Erik Herman * 22/10 1907 13
Anna Margreta * 16/2 1910. Utfl. t. Forsa 1921
Gunnar * 20/12 1912 14
Livsgården – Brankoloni
Livsgården Överbyn 244, Näsviken var SSU:s Barnkoloni under ett 20-tal år, från början av 1930- talet fram till 1950-talet.
Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund. Bakom dessa kolonier, som syftade till att rädda städernas arbetarbarn från moraliskt och fysiskt förfall, stod ofta välgörenhetsföreningar ledda av rika privatpersoner och kyrkan. Verksamheten har tolkats som ett sätt att disciplinera arbetarklassen,skapa samhälleligt lugn och på sikt producera friskare arbetskraft.
Källa:
Arbetarhistoria
Livgårdens historia
Uppgifter ur Forsa släktregister
39A1 Olof Ferm 19/2 1740, son till Mats Nilsson I Harv 1. Klarinettblåsare i Överby. Deltog i Pommerska kriget. Död 9/11 1785
Gift med Anna Larsdotter f. 15/12 1744, d. t. bonden Lars Jonsson i Överby 5.
Barn
Mats 8/12 1768 Han tog över gården
Lars 11/4 1772 – 1/8 1775
Lars 29/10 1777 – (X20) 5D5
Anders 25/8 1780 – 26/8 1780
Anders 20/10 1782 Soldat i Hillsta
16Ö1
MATS OLSSON, * 8/12 1768, s. t. klarinettblåsare Olof Ferm i Överby. Bonde i Överby 6.
G. 23/10 1793. BRITA PERSDOITER, * 25/11 1765, d.t. Ersson i Åsak S 3, Hög. Död 24/10 1819.
Barn
OLOF, * 6/8 1794 – (XS) 22M1.
PER, * 20/3 1796 – (X20) 2E23.
MATHIAS, * 3/7 1798. Dräng i Flatmo.
ANNA, * 7/5 1801 – 19A2.
LARS, *
ANDERS, * 23/8 1809.
16Ö2
ANDERS LIF, * 24/6 1793, s. t. soldat Anders Mård i Övernäs Korpral o. bonde i Överby 6. 4 Ö.I. 14 p.l. Han fick ett bajonett stick i ena benet och därmed en livränta. Död 28/10 1873.
G. 1822. MARGTA ERSDOTTER, * 27/12 1795, d. t. bonden Erik Jonsson i Långby S 7. Död 29/7 1871.
Barn
ANDERS, * 30/11 1824. t 11/12 1824.
ANNA, * 4/3 1826 – 3.
MARGTA, * 10/6 1835 – IOÖ6.
ERIK, * 21/8 1837 – 2K6 Nämndeman och bonde i Kalvhaga 2
3
OLOF ERIKSSON, * 20/10 1824, s. t. bonden 1U8 Erik Andersson i Bästdal S I, Norrbo. Intl. 1854. Bonde i Överby 6.Han var den som byggde upp Livgårdens mangårdsbyggnad. Död 12/1 1870.
G. 27/2 1852. ANNA ANDERSDOTTER, * 4/3 1826, d. t. bonden Anders Lif i Överby 6.
Barn
ANDERS, 26/3 1852. t 23/4 1852.
ERIK, * 22/2 1854.
4
ERIK OLSSON, * 19/8 1846, s. t. landbonden Olof Johansson i Överby 2. Bonde i Överby 6. Liv-Erske kallad var en duktig spelman. Död 1/7 1916.
G. 9/5 1880 MARGRETA KRISTINA LARSDOTTER, * 19/10 1847, d. t. landbonden 23H16 Lars Johansson i Elgebo, Bjuråker. Död 29/12 1916.
Barn
KRISTINA, * 26/1 1884 – 5.
LARS OLOF, * 16/7 1888 – 6.
ERIK ALFRED, 31/12 18110 – 23L9.
5
ANDERS OLOF TEODOR LANS, * 15/5 1876, Bergsjö. Skomakare i Överby. FI. t. Hälsingtuna 1906. Byggmästare i Hudiksvall. Död 17/3 1941.
G. 20/7 1902. KRISTINA ERIKSDOTTER, * 26/1 1884, d. t. bonden Erik Olsson i Överby 6. Död 1/4 1967.
Barn:
ERIK TEODOR, * 15/10 1902. Fl. t. Hälsingtuna.
6
LARS OLOF ERIKSSON, * 16/7 1888, s. t. bonden Erik Olsson i Överby 6. Bonde i Överby 6. Handlande. Död 12/7 1948.
G. 4/11 1909. MARGRETA KATRINA HOLMQVIST, * 14/9 1887, d. t. bonden Nils Holmqvist i Långby IO. Död 26/7 1948.
Barn
NILS GUNNAR, * 7/11 1906 – 7.
ERIK HELGE, * 6/7 1909. Emigr. t. USA 1928.
OLOF BIRGER, * 28/2 1922.
7
NILS GUNNAR ERIKSSON, * 7/11 1906, s. t. bonden L. O. Eriksson i Överby 6. Hemmansägare i Överby 6. Död 14/12 1988
G. 21/1 1934 HENRIETTA KATRINA STRID, * 16/8 1907, d. t. Olof Strid Dahlenstedt i Flatmo. Död 25/5 1999
Barn
SVEA MARGRETA, * 31/12 1927. st.dr. † 20/10 1986
OLOF YNGVE, * 29/4 1934. † 16/10 2021
CECILIA MARGARETA, * 27/3 1949 – 8.
8
DAN ÖSTEN JOHANSSON, * 28/11 1948 i Örnsköldsvik, V. norrl. Bilmek. i Långby.
CECILIA MARGARETA ERIKSSON, * 27/3 1949, d. t. Hemmansägare N. G. Eriksson i Överby 6.
CATHRIN MARGARETA, * 9/4 1968.
HELEN ULRIKA * 25/1 1972
1963 sålde Gunnar Eriksson släktgården till (20R3 Delsbo) Sven Löfstrand f. 3/9 1939, s. t. John Löfstrand i Delsbo. Död 26/5 2009.
Gift med Margareta Wiklund f. 5/10 1935 i Tuna, Medelpad
Barn:
Karin 14/4 1963
Ingemar 18/6 1964
1971 köpte Stockholms paret Willie och Inga Solberg den då obebodda och förfallna Livgården och restaurerade den till att bli en genuin Hälsingegård
Inga Solberg född 16/8 1926 på Kungsholmen i Stockholm där makarna drev Törnbloms Elfirma. Gift 29/6 1959 med Wille Solberg född 27/1 1915 i Norge. Inga avled den 20/9 2005 och Wille den 30/9 2006 då var paret bosatta i Hudiksvall.
Reportage från Livsgården
HT 23 juli 1983, av sig. pH
Det känns skönt och riktigt att ha restaurerat den gamla Livsgården vid Dånsjön, tycker Willie och Inga Solberg. Alla tre byggnaderna i rent prima timmer.
I ett av rummen i Gammelstugan med inbyggd väggfast säng pryds den öppna spisen av Bläst-Lars snidade kor och andra djur
Vi hade en sabla tur som fick köpa Livsgården. Här vill jag leva och dö, var Inga Solbergs spontana kommentar då hon första gången kom till denna gård.
Livsgården Överbyn 6:8, har varit i familjen Solbergs ägo till 2016 då Kjell Solberg sålde den till nuvarande ägare, fam. Scharin.
Livsgården, Överbyn 244, 1 sept. 2018
HT den 8 juli 1969
Om drygt två månader hoppas herrar Bertil Svärd och Pelle Persson inbjuda till en öppningsfest i den nya bensinstationen i Bäck i Forsa. I bakgrunden det blivande gästgiveriet.
Källa:
www.forsadatabas.se
Gävleborgs Läns Kalender 1902
Norrlands Kalendern 1915
Gävleborgs Läns Kalender 1936 – 1937
Min Släkt. Forsa Hög
Svensk Hembygd. Hälsingland 1938
Gods och Gårdar 1940
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra
Tack för ditt besök och välkommen åter!
Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62
Angående Fagerviks pensionat och vilohem,
Det finns ett flertal fastigheter på Övernäs som heter Fagervik.
1915 köpte inspektör Naucler Övernäs 2:27 med beteckningen Fagervik nr 2.
Tillägg till Livsgården
Svea Margareta död 20/10 1986
Olof Yngve död 16/10 2021
Under Cathrin Margareta
Helen Ulrika Eriksson f 25/1 1972
Mycket intressant läsning, farföräldrar
Hej Margaret! Tack för dina värdefulla uppdateringar, det var snällt. Ha det bra. Åke Nätterö