Det här är en sammanställning om gästgiverier, färdstugor och pensionat i Norrbo. Norrbo ingår i vår serie gästgiverier i Dellenbygden
Läs om gästgiveriväsendet på Wikipedia
Läs om pensionaten på Wikipedia
Läs om milstenarnas betydelse för gästgiveriväsendet.
Läs om Gästgiveriväsendet i Gävleborgs län.
Läs om Gästgiverier i Bjuråker.
Läs om Gästgiverier i Delsbo.
Läs om till Gästgiverier i Forsa.
Använd sökfunktionen
Tryck ner Ctrl, håll kvar och tryck ner tangenten f och släpp. I sökrutan upp till höger eller ner till vänster beroende på vilken dator du har, kan du nu söka vad du vill i det dokumentet du har framför dig.
Mejladressen till oss hittar du längst ned på sidan
Tisdagen den 11 december 2018 sändes på SVT 1, kl. 20.00 programmet ”Det sitter i väggarna” som handlade om den här gamla gästgivargården ”Skivars”. Om någon undrar varför Dellenportalen nämns i slutet av programmet så var det vi som från början försåg Titan Television med uppgifter de behövde för att sedan kunde bygga upp sin story omkring.
Det sitter i väggarna om Skivars i Norrbo
Gästgivargården Skivars i Norrbo
Gästgivargården blev flyttad till Hålsjö 14:44, Hålsjö 864, under laga skiftet på 1870-1880-talet.
Bild från mars 2018
Uppgifter ur Delsbo – Bjuråker – Norrbo släktregister
-10 Y –
Registerbeteckning »10 Y» omfattar en bondesläkt i Norrbo som utgår från jordenummer 13 i Hålsjö by och tidigast omnämnes i 1593 års jordebok.
—I—
Jacob Ersson, *156.. Härst. okänd. Nämnes som bonde i Hålsjö 13 (14), Norrbo, 1593 enl. jdbk (KA)
H. namn okänt.
Erich, *158.. Bonde i Hålsjö 13, 1600 enl. jdbk.
Anders, *158.. II
—II—
I Anders Jacobsson, *158.., trol. s. t. bonden J. Ersson i Hålsjö 13 (14), Norrbo. Nämnes som bonde i Hålsjö 13 (14) 1618-1629 enl. jdbk.
H. namn okänt.
Jonas, *1611 III
—III—
II Jonas Andersson, *1611, trol. s. t. bonden A. Jacobsson i Hålsjö 13 (14), Norrbo. Nämnes som bonde i Hålsjö 13 1656-1683 enl. jdbk (KA). Länsman Jon Anderssons Hustru Giertru Jonsdr Possa död 1687.Ty lemnade han från sig länsmans tiensten ifrån sig til sin granne Pär Danielsson, den han förestådt uti 20 år. Gl. Länsman Jon Andersson död dz 27 Apr. 1690, 79 år gammal.
Dottren Gölin Jonsdr död dz 30 Nov. 1719, ogifft 79 år 10 månader. (Hålsjö.13, SLR 10Y,III)
Jonas, *1648 IV
—IV—
III Jonas Jonsson, *1649, trol. s. t. bonden J. Andersson i Hålsjö 13, Norrbo. Nämnes som bonde i Hålsjö 13, 1690 enl. jdbk (KA). † 7/10 1691.Son Jon Jonsson, född 1649, gifft med Brijta Andersdr, Sergeanten Anders Danielsson Elgs dotter, modren het Gölin Mickelsdr ifrån Myra Delsbo Sochn. Dott, Brijta född 1655 uti Backan, gifft med Länsmans Son Jon Jonsson 1676, lefde med sin man i 16 år, hafft tilhopa 4 barn, nembl:
1) Margeta född 1667 in Decembr, gifft vid pag.53.
2) Giertrud född 1680 walborsmäss, gifft til Dufnäs Delsbo Sn.
3) Anders född 1684 in Aug. gifft vid 29-4.
4) Jonas född 22 Decembr 1690, död 10 Aug. 1697 6 år 8½ månad.
Brita …., *165.., nämnes som brukare av Hålsjö 13, Norrbo, 1700 enl. jdbk (KA) 1
Hustru Gölin Mickelz dotter, född i Mÿra och Delsbo Sochn Ao 1633 uti mickelsmässo tijd. Ao 1648 ingick hon 1 resan i ächtenskap med Skiärsanten Anders Danielsson, lefwat tilhopa i 10 år och hafft tilsammans 2 barn, 1 Son och1 dotter. Son död.
Ao 1655 uti nyåhrstijden föddes dottren Brijta Andersdr vid supra, hos Thomas Pärsson i Holsiö. Ao 1663 inträdde hon andra gången i ächtenskap med Sal. Jon ???son i Backan, lefwat tilhopa uti 28 år och hafft 4 barn tilsammans.
—10 Y 1—
IV Anders Jonsson, *1685, trol. s. t. bonden J. Jonsson i Hålsjö 13, Norrbo. G. 1715. Sockenskrivare, gästgivare o. bonde i Hålsjö 14 (13), Norrbo, 1710-1760 enl. ML. † 1768.
Margta Jonsdotter, *1687. Härst. okänd. † 1768.
Anders, *4/2 1717 2
Brita, *25/6 1722 12Y2
Karin, *4/2 1724 6Y4
Jonas, *6/12 1725. Okänd vistelseort.
Margta, *14/3 1733. Okänd vistelseort.
—2—
1 Anders Andersson, *4/2 1717, s. t. sockenskriv. A. Jonsson i Hålsjö 14, Norrbo. G. 1752. Bonde o. gästgivare i 3 år 1716, 1717, 1718 i Hålsjö 14. † 23/4 1793 (drunknat i Ljusnan under en resa t. Ljusdal).
2Y1 Carin Jonsdotter, *5/10 1711, d. t. bonden J. Jacobsson i Hålsjö 3. † 27/10 1790 (ålder)
Sigrid, *1753, † 1755
Margtha, *9/4 1757 3
—3—
(X4)53G4 Olof Thomsson, *12/12 1753, s. t. landbonden T. Olsson i Sjövik, Bjuråker. G. 12/11 1780. Måg o. bonde i Hålsjö 14, Norrbo.
† 1/6 1809 (nervfeber)
2 Margtha Andersdotter, *9/4 1757, d. t. gästgiv. A. Andersson i Hålsjö 14. † 18/9 1811 (rosfeber)
Anders, *9/5 1782 4
—4—
3 Anders Olsson, *9/5 1782, s. t. bonden O. Thomsson i Hålsjö 14, Norrbo. G. 1802. Sexman o. bonde i V. Hålsjö 14. † 6/9 1840 (giktvärk).
1U5 Cherstin Pehrsdotter, *31/1 1773, d. t. sold. P. Grönbom i Gammelsträng, Norrbo. † 6/9 1841 (vattusot o. gulsot)
Margtha, *8/5 1805 5
—5—
(X20) Pehr Olsson, *25/3 1803 i Glimsta, Hög. Infl. 1838. G. 23/9 1839. Måg o. bonde i V. Hålsjö 14 (7 öresl.), Norrbo. † 2/9 1859 (tärsot).
4 Margtha Andersdotter, *8/5 1805, d. t. bonden A. Olsson i V. Hålsjö 14, Norrbo. † 24/12 1867 (kolik).
Christina, *30/9 1839 2Y19
Anders, *9/1 1843 6
—6—
5 Anders Pehrsson, *9/1 1843, s. t. bonden P. Olsson i V. Hålsjö 14, Norrbo. G. 13/5 1870. Bonde i V. Hålsjö 14. † 21/10 1902. Det här paret tog över gästgiveri verksamheten eller skjutsstation, och flyttade verksamheten till Hålsjö 8:2 nu Hålsjö 68.
(X4)47A10 Carin Margareta Pehrsdotter, *7/1 1850, d. t. kol. P. Larsson i Fönebo, Norrbo. † 9/7 1938.
Marget, *(3/7) 1/7 1870. Hemmansäg. i V. Hålsjö 14. † 20/4 1933.
Pehr, *8/1 1877 7
Anders, *18/10 1878 8
Katarina, *27/4 1887 (X4)39A23
—7—
6 Pehr Andersson, *8/1 1877, s. t. bonden A. Pehrsson i V. Hålsjö 14, Norrbo. G. 8/11 1903. Bonde i V. Hålsjö 14. Utfl. t. Järvsö 1916.
14Y17 Karin Ädel, *12/2 1885, d. t. bonden A. Ädel i Ö. Hålsjö ss10, Norrbo.
Anders, *7/9 1904. Känd som Tjock-Anders. Utfl. t. Järvsö 1916. Död den 22 juni 1968. Mer om honom längre ned på sidan
-8-
6 Anders Andersson, *18/10 1878, s. t. bonden A. Pehrsson i V. Hålsjö 14, Norrbo. G. 27/11 1907. Bonde i V. Hålsjö ss14. Utfl. t. Bjuråker 1915.
(X4)2F23 Anna Brita Eriksdotter, *1/5 1885, d. t. jordbr.-arb. E. Ersson i Backmo, Norrbo.
24Y10 Maria Gunst, *17/7 1887, d. t. sold. O. Gunst i Stormyra. Utfl. t. Forsa 1920. Sen. husförest:a i Hålsjö, Norrbo. Död 25/5 1961
Gossebarn, *5/11 1903, † 5/11 1903 (dödfött)
Albin Georg Emanuel, *5/3 1905 17
Per Valdemar »Gunst», *20/12 1906. G. 1936. Byggn.-arb. Bos i Hudiksvall.
Alfred Henning »Gunst», *21/5 1911. G. 1938. Snickeriarb. Bos i Gryttje, Gnarp.
—17—
10 Albin Georg Emanuel Gunsth, *5/3 1905 i Stormyra. Bonde o. affärsförest. i Hålsjö 10, Norrbo. Ägare av Skivars åren 1936 – 1978.
Gift 31/3 1929 med (X37) Olga Cecilia Gunborg Westin, *28/4 1904 i Ramsjö, Gävleb. † 9/8 1945.
Omgift 16/5 1946 med 17Y3 Emma Margreta Nordström, *3/5 1899, d. t. bonden A. Nordström i Bästdal ss2, Norrbo. Tid. g. m. J. H. Backström i Bästdal.
(X19) Erik Alvar Eriksson, *18/9 1924. (Fosters.) Utfl. t. Sth. 1946.
Martin Anders Georg, *2/12 1929. Han tog över fastigheten efter fadern.
Yngve Olov Ture, *25/4 1931
Sonja Sigrid Maria (Margot), *13/9 1932
Åke Pettersson född i Hudiksvall 1931 gift 1957 med Gun född i Luleå 1933 med barnen Arvid 1956 och Pia-Lena 1958, bosatta i Bandhagen. Pia-Lena berättar att de hyrde Skivars under några år, sedan fick de köpa den 28 maj 1995 av Martin Gunsth, som då var ägare av fastigheten.
Den 3 augusti 2004 sålde de gården till Dennis Lundvall med hustru Margareta Svendotter Modèe, bosatta i Södertälje. Efter makens bortgång sålde Margareta Svensdotter Modèe den anrika gården sommaren 2017. Köpare blev det trevliga paret Dan och Ida Olén med sina tre grabbar Alfred, Vilfred och Edgar. De är bosatta i Nynäshamn.
Albin Gunst skriver i sin bok:
Några blad ur Norrbo sockens historia
Sidor 141-143.
Gästgivargården SKIVARS
För att försöka råda bot mot den odrägliga våldsgästningen hos allmogen som förekom, fattade riksdagen 1562 beslut om att de vägfarande icke skulle våldgästa allmogen. Detta innebar att även de som reste i kronans ärenden skulle vara skyldiga att betala för såväl förtäring som fordon och redskap.
Författaren P.H. Widmark skriver i sin bok
’Provinsen Hälsingland’ (sid 331).
I 1567 års kronoräkenskaper inhämtas att, 21 gästgiverier voro i landet inrättade, nämligen bland andra i Segersta-, Delsbo, Norrbo,-. Dessa gästgiverier voro dock mera till namn än verklighet, ty intet ordnat skjuts- och gästningsväsende kom till stadga förr än på 1640- talet, utan fortfor den gamla oredan”. Detta beslut förde med sig att allmogen fick en ny skatt som kallades taverne- eller skjutspenningar. Författaren redogör för åtskilliga nya beslut under tidens gång som fattats om denna fråga.
Norrbobyns gästgivaregård var sannolikt en av de mest betydelsefulla i bygden. Med anledning av att den var belägen i kyrkbyn, så har där hållits ting med Norrbo tingslag sedan långliga tider tillbaka förutom alla lantmäterisammanträden som där hållits, skriver Gunst i sin bok, sid 143.
Möjligen kan Gunsth ha rätt, men mycket talar för att det var i gästgivargården Skivars i Hålsjö som Norrbo tingslag höll ting med tanke på att arresten, det tillfälliga fängelset fanns i Hålsjö 72 ett stenkast från gästgivaregården.
Delsbo tingslag omfattade socknarna Delsbo, Bjuråker och Norrbro (det vill säga Dellenbygden). Under 1600- och 1700-talen hölls tingen oftast hos länsmannen, som många gånger också var gästgivare.
Domsagotillhörighet:
1671-1770 Med,Forsa, Hög, Delsbo, Norrbo, Bjuråker, m. fl. socknar.
Källa:
Domsagohistorik Hudiksvalls tingsrätt Text: Elsa Trolle Önnerfors
Läs här om ett ärende från 1675.
Prosten Lenaeus ger oss ett nytt bevis om Gästgivargårdar i sin Delsbo illustrata (sid. 219):” På enstaka gården Ängja, uti IX Rotan, är Gästgifvare=hemkallet här i Socknen, såsom i svaret på den 27 frågan redan är berättadt.
Ifrån detta Ängja skjutsas till Stene i Jerfsö Socken, över Kalf=stigen, 3 mil, och under tiden på vinterföret, bara till Kalf, samma Socken, 1 3/4 mil: Til Åkerfta i Ljusdals Socken 3 mil: Til Hålfjö i Norrbo Socken 1 1/4 mil: Til Ängja i Bjuråkers Socken 1 /2 mil: Jämväl om vinteren, öfer sjön södra Dellen. til Wålfta i Forfsa Cocken, 2 1/2 mil”. Med ledning av lantmäterihandlingar från laga skiftet i Hålsjö by på 1880-talet finner man att denna gästgivaregård i Hålsjö var belägen mellan nuvarande hemmans mangårdsbyggnader Hålsjö 16:2 (Per Lars) och 16:3 (Hagans).
Gästgivaregården och dess hemman blev då utflyttat till en plats närmare Norrdellen, kallad Skivars. På den plats där mangårdsbyggnaden var belägen före laga skiftet, ej långt från Sördellen, finns ännu gårdens brunn synlig.
I hästhagen mellan gårdarna Hagans och Per Lars synliga lämningar efter Skivars.
Kullen närmast i bild är resterna efter spismursgrunden och lite längre bort finns den överlagda brunnen. Till vänster utanför bild finns resterna efter Skivars jordkällare.
Detta är resterna efter Skivars stora jordkällare med Hagans i bakgrunden
Riksantikvarieämbetes karta visar med sina R-markeringar var Skivars har legat. Mellan Hagans, Hålsjö 814 och Per-Lars, finns brunn, grunden och spisröset efter gården.
Särskilt lämpligt för gästgivargården var att det fanns en milstolpe strax intill gården.
R-märket vid vägkanten är en s k milsten från 1785.
Milsten från 1785. Fotad i mars 2018, årtalet är dolt av snö
Med början 1649 organiserades ett skjutsväsende i Sverige. Följden av detta blev att landshövdingarna i länen fick en kunglig befallning att mäta längden på vägarna och sätta upp stolpar som angav 1/4, 1/2 eller 1 mil, så att rätt skjutsavgift kunde räknas ut.
Vad som gör denna gästgivargård intressant är att 1982 vid Hudiksvalls stads 400 års jubileumsfestligheter utfördes den 6 febr. ett krönikespel, varvid vissa episoder från ryssarnas härjningar i Hudiksvall den 22 maj 1721 framfördes. Den person som år 1721 var gästgivare på gästgivargården i Hålsjö gestaltades även han vid krönikespelet, för den uppgift han hade vid det ryska anfallet.
Den som avses var Anders Jonsson från Hålsjö i Norrbo socken, född 1685. Han var förutom att han var gästgivare även sockenskrivare och bonde på hemmanet Hålsjö nr. 14. och enl. Sveriges släktregister i mantalslängden antecknad från 1710 – 1760.
E.G. Wengelin från Bjuråker skriver i sina skildringar från Delsbo och Bjuråker:
”1721 var hela Delsbo jämte närliggande socknars allmoge uppbådad och den 18 maj uppställd vid Hudiksvall för att hindra ryssarnas vidare inbrott i landet.
Befolkningen hade då varit underkastad öfning i exercis under åren 1714-1721 för att i någon mån kunna vara dugliga att möta fienden, som då härjade hela Svenska kusten”. Anfallet mot staden kom således inte oväntat och den 22 maj vid 10 tiden på kvällen var en flotta hunnen till Hudiksvall och började beskjuta staden med kanoneld. Om försöket att rädda kyrkans dyrbarheter skriver Sven Brun i sin Hudiksvalls historia: ”kl. vid 10 fm. hade befallningsmannen Erik Tollsten givit order till en av de uppbådade allmogemännen, bonden Anders Jonsson från Hålsjö by i Norrbo socken, att med sin häst och kärra föra kyrkokistan i säkerhet inåt landet. Men när han skulle ge sig iväg för att utföra uppdraget, tillsade honom löjtnanten, under vilkens befäl han stod, att kvarstanna på samlingsplatsen till dess majoren komme tillbaka och gåve sin tillåtelse. Innan denna var erhållen, var klockan två. Då lastade Anders Jonsson med klockarens tillhjälp kyrkokistan på kärran, men när hästen skulle spännas för, befanns den ena skakeln vara sönder, och att laga den drog ut på tiden, så att först klockan fyra begyntes färden från kyrkvallen.
Det gick bra till en början, ända till postmästaren Burmans gård vid väster tull. Då han kom dit erinrade han sig att han glömt sin bössa vid kyrkan. Den ville han inte mista, och så band han hästen vid postmästarens port och vände om till kyrkan. När han kom tillbaka, hade Burman ökat på hans lass med ett par kittlar, som han bad honom taga till Åsak och där gömma dem. Jonsson lovade att göra detta, och som forlön fick han ett stop öl. Sedan detta var urdrucket, fortsatte flykten. Vid backen ovanför kvarnen, vid nuvarande Solbacka, fick han sällskap med handelsman Bergmans hustru, som var på väg till Tunbyn, där hon skulle hämta sin sjuke man. Framkomna dit gjordes åter halt, och Jonsson hjälpte Bergman upp i ett åkdon, men när han skulle spänna för Bergmans häst, var denna borta och kunde inte återfinnas hur man än letade.
— Under tiden hade klockaren kommit vägen fram och då han såg kärran med kyrkokistan stå på landsvägen, hade han förebrått Jonsson för hans långsamhet klockan var då redan åtta på aftonen-varefter han själv tagit tömmarna och kört iväg. Vid Hällsätersbacken hade Anders Jonsson hunnit upp honom, och de hade följts åt till Åsak. Men där stannade Jonsson ånyo för att ställa in postmästarens kittlar och få sig en bit mat. Han hade inte ätit på hela dagen och var hungrig. Klockaren vågade inte stanna utan fortsatte, utan kistan. När Anders Jonsson efter slutat måltid skulle fortsätta sin långsamma flykt, gick skakeln ånyo sönder. I byn fanns ingen människa hemma, och under det han letade efter en yxa och spik för att laga skakeln, hade kosackerna kommit, huggit sönder kistan och tagit, vad däruti fanns, jämte hästen”. Anders Jonsson blev stämd till tinget, ”men häradsrätten frikände honom, då den ansåg, att även om han varit raskare så kunde han på den korta tid, han haft till sitt förfogande, ej hunnit
så långt, att han varit utom räckhåll för kosackerna.”
Då den ovannämnda gästgivargården under laga skiftet i Hålsjö på 1870-1880-talet blev utflyttad bort från närkontakt med landsvägen flyttades gästgiveriet till annan plats i Hålsjö för att på 1900-talets början förenklas till skjutsstation som förlades till nuvarande Hålsjö 8:5 (Bylunds). Skjutsstationens förmodligen sista entreprenad kontrakt, skrivet den 18 aug. 1923 som gällde till och med 1928, var inskrivet att skyldighet förelåg att skjutsa till Forsa, Delsbo och Bjuråker. Betalning därför skulle av den resande erläggas med fyra kronor per nymil för dagtid som räknades från kl. 6 fm. till 8 em. och för nattid fyra kronor och åttio öre. Två möblerade rum skulle stå till de resandes förfogande. För en skälig betalning skulle den resande erhålla husrum, förplägnad och uppassning, står det angivet i kontraktet. Till detta skulle av Staten och landstinget utgå ett årligt bidrag av sjuhundra kronor till entreprenören.
28/6 1915 beslutade Länsstyrelsen om ny taxa på förnödenheter mm vid gästgiverierna och skjutsstationerna i Norra Hälsinglands fögderi enligt nedanstående exempel:
Ett rum med nattlogi, eldning och lyse för en person 2:00 kr
En måltid bestående av en varm rätt, jämte smörgåsbord 1:50 kr
Enbart smörgåsbord 1:00 kr
En butelj pilsneröl o 1/3 liter 0:30 kr
½ liter oskummad mjölk 0:13 kr
En kopp kaffe utan bröd 0:20 kr
-6Y9- Anders Danielsson, *8/11 1868, s. t. bonden D. Andersson i Ö. Hålsjö 8, Norrbo. G. 22/4 1890. Bonde i Ö. Hålsjö 8. ( Innehavare av skjutsstation i Norrbo, enl. Norrlands kalendern 1915, sid.29.) † 11/3 1928.
(X4)4A15 Marget Jonsdotter, *20/3 1867, d. t. bonden J. Pehrsson i Backmo, Norrbo. † 23/10 1931.
Daniel, *12/10 1889 10
Gossebarn, *19/5 1893, † 19/5 1893
Jonas, *25/11 1896 11
Anders, *11/2 1899. G. 1930. Byggn.-arb. Bos. i Iggesund.
Sigrid, *26/9 1900. Utfl. t. Hudiksvall 1927.
Margreta, *26/3 1902, † 18/1 1907
Gertrud, *25/11 1906 10U2
Skjutsstationen upphörde omkring 1928
Vad är en Skjutsstation, enl. Wikipedia
Finn-Ingrids, Hålsjö 68 i mars 2018
I Hålsjö var skjutsstationen hos Finn—lngrids, Hålsjö 8:2, nu Hålsjö 8:5. Finn-Ingrid var född på 1630-talet (6YV). Husen har genomgått flera förändringar. De har rivits, flyttats och byggts om. Under krigsåren på 40-talet var gården en militär samlingsplats med torn på taket för flygspaning. Tornet blev sedan flyttat till affären i Forsadalen, Långby 12, som hade ägts av Erik Westmans farbror Mårten Westman (f. 1863) – sedan 1890-talet. Senare ägare till affären blev norrbofödde Herbert Persson. Tornet står fortfarande kvar invid vägkanten där det har användas som upplag av kemiska varor.
Mars månad 2018. Det gamla spaningstornet vid Långby 12 används nu som vedbod.
1921 köper Erik Westman Hålsjö 8, Finn-Ingrids. Samtidigt tog han troligen även över skjutsstationen. 1924 nämns han som ägare av Norrbo Skjutsstation.
(16L4 Hassela-Bergsjö släktbok) Erik Vestman född 16/12 1856 i Söderåsen, Bergsjö. Gift 12/8 1917 med Brita Maria Olsdotter f. 19/2 1891 i Forsa. Två barn: Olof Valter 3/7 1918 och Iris Maria 3/12 1924.
När Erik Westman var 7 år köpte föräldrarna ett ställe i Fors, Hälsingtuna där han blev kvar till 1917, då han köpte ett jordbruk i Ormberg, Norrbo. Där bodde familjen i fem år innan han bytte till sig Finn-Ingrids som de innehade till 1958 då deras dotter och måg tog över gården. Dottern Iris blev kvar på gården och gifte sig med Jonas Bylund född 6/3 1936 i Oxåsen Bjuråker. De fick två barn: Lars 20/6 1954 och Anders 21/7 1960.Nu är det sonen Anders Bylund, med fru Margareta (från Bos-gården i Överbyn) och barn som äger Finn-Ingrids, Hålsjö 68.
Skjutsbondens skyldigheter
Skjutsbonden skulle hålla häst och vagn och skjutsa till följande anstalter:
Forsa, Delsbo och Bjuråker. Skjuts skulle även lämnas till annat ställe, under förutsättning att inte avståndet var längre än till ovan nämnda avbytesställen.
Föreståndaren för stationen var skyldig att tillhandahålla stallrum och vagnsbod, vilka skola hållas i fullgott skick. Hästfoder skulle också finnas.
När årstiden så krävde skulle resande tillhandahållas erforderliga antal fällar samt nödig förplägnad och uppassning. Stationen skulle ha två gästrum, vilka skulle vara städade och försedda med snygga möbler och vid behov uppvärmda sängkläder. Dessutom skulle rummen ha nödigt lyse och när årstid eller väderlek så fordrade skulle de vara uppeldade.
Skjutsbonde var skyldig att ha Kungliga stadgan om skjutsväsendet av den 2 juni 1911 anslagen i gästrummet.
Väghållninqsskyldighet.
Den allmänna vägen, förutom de enskilda vägarna skulle underhållas. Detta gällde såväl sommar— som vinterunderhåll. Av ålder ålåg det jordbruksfastigheterna att sköta främst de allmänna vägarna. De enskilda vägarnas
underhåll föll huvudsakligen också i första hand på jordbruksfastigheterna. Men även de mindre gårdarna och torp etc kunde belastas till en del i detta underhåll.
Lagen av den 23 oktober 1891 gav tingslag eller häradet ansvaret för det allmänna vägunderhållet på landsbygden. I våra trakter var det Delsbo tingslags område som utgjorde vägdistriktet. Vägdistrikten hade skyldighet att i sista hand svara för vägunderhållets fullgörande. Den beslutade instansen var vägstämman.
På stämman röstade de underhållsskyldige efter fyrktal. Fyrk betyder en fjärdedel och har sitt ursprung från medeltiden i myntsystemet och motsvarande 1/4 öre. Den röstberättigade representerade det antal fyrk som dennes fastighet i förhållande till taxeringsvärdet motsvarade.
Vägunderhållet i natura fördelades på jordbruksfastigheterna efter vägtalet eller fyrktalen. Varje vägskifte markerades med stolpar vid sidan av vägen varå fastighetens beteckning var angiven. T ex Hålsjö nr 15. Så småningom ändrades markeringen till ett fyrsiffrigt tal.
Grustaget på Nätterön 1927. Längst till höger skymtar Tjösens stuga.
Det här är ett väglag från Delsbo som hämtar grus till sitt grusupplag i Näsbyn
Gräft-Hans Jonsson, Hinks -Olle Olsson från N. Långsbo, Näs-Olle och Olskims Jonke=Jonas Persson som var arbetsbas.
Det berättas att när vårisen började bli dålig använde man ett spett som skakelträ, för att man snabbt kunde lösgöra hästen från lasset ifall isen skulle brista.
Underhållet av respektive skiften innebar påfyllning av grus, sladdning etc. Gruset hämtades från de grustag som undantagits för ändamålet vid mark fördelningen inom socknen. Ett sådant var vid Nätterön i Norra Dellen, ett annat vid Björsboholmarna. På hösten skottade man ihop gruset i högar och på vintern kördes detsamma på släde över Norra Dellen till vägskiftet.
På våren företogs vägsyn med efterkontroll på hösten. Denna verkställdes av länsman och två nämndemän. Den som då befanns ha brustit i skötseln av sitt vägskifte fick förläggande att fullgöra sin skyldighet under hot om rättsliga åtgärder.
Plogningen av de allmänna vägarna under vintern sköttes av s k ploglag.
Dessa bestod av bönder inom byarna. Den vägsträcka ploglaget skulle svara för mättes dels i förhållande till det sammanlagda fyrktalet i ploglaget och dels till svårighetsgraden i att kunna hålla vägen fri från snö.
T ex Hålsjö Västra ploglag hade en förhållandevis lång vägsträcka. Den började ca 200 m västerut från uppfartsvägen till västra Hålsjö intill Bodins till Båtlänningen i Norrbobyn. Sträckan var lång, ca 4 km men ansågs vara lätt att ploga på grund av att minimalt med drivsnö kom. Nästan hela sträckan hade skydd av skogen så inga snödrev förekom.
De skilda ploglagen hade en bestämd turordning. Budkavlen var en s k ”plogklubba” med de olika gårdarnas bomärken inskurna. Den som hade budkavlen när snöovädret kom skulle ansvara för plogningen. En del av dessa klubbor finns att beskåda på hembygdsgården.
Plogningen bekostades av vägkassan i distriktet, som erhöll medel, dels från staten, dels genom vägskatt som uttaxerats av skattskyldiga efter vägfyrk. Vägkassan skulle bestrida kostnader för underhåll av broar och nybyggnader av vägar, vilket inte inrymdes i vägunderhållet in natura.
I Hålsjö var de enskilda vägarna före 1950 i mycket dåligt skick. Men vid denna tid togs initiativ till bildandet av väghållningssamfälligheter. Dessa kunde genom stöd i lagen tvinga fastighetsägare som var beroende av en enskild väg att deltaga i underhållskostnaderna. Härigenom har vi nu fått hyggliga vägar mellan allmänna vägen och Norra Dellen. De
som minns hur dessa vägar var beskaffade för trettio år sedan hör nog inte till dem som klagar över dagens byvägar.
Till sist bör vi påminnas om att många människor färdades genom Norrbo till avlägset belägna orter som Trondheim i Norge t ex.
Historien om bonden som inte använde gruset.
En bonde i Gammelsträng fick stämning till tinget därför att vägsynsledamöterna konstaterade att denne inte ”använt och kringfört å vägskiftet framfört grus förra året”.
Detta framgår av ett intyg skrivet av en handlare i Hålsjö som bedyrar ”att ifrågavarande grus blev kringfört å vägskiftet straxt efter syneförrättningen, hösten 1906. Det grus som låg framkört å vägskiftet vid vårsyn, detta grus framkördes den 2 april 1907”.
Bonden gör själv ett tillägg å intyget som var ställt till länsman W G Nordendal: ”Hoppas med all vänlighet att ovanstående intyg måtte vara nog för att återtaga de åtgärder som å mig äro påförda”.
Det egendomliga i denna episod är att åtalet var orsakat av att gruset inte användes och inte att vägskiftet var i undermåligt skick.
Skyldigheten att vara väghållare fick inte försummas.
Utdrag ur allmän kungörelse
”Som Kongl Maijt uti nådig Skrifvelse af d 13 Sept 1790, i nåder täckts förordna, huru med väglagningen uti detta mig nådigt anförtrodde Län förhållas skall, och hvilket nådiga förordnande jag genom utfärdad kungörelse af d 16 Nov: samma år, låtit komma till allmänhetens kunskap; att så åligger det ock nu samtelige Wäglotsägare, att till underdåning efterlefnad theraf, hafva sine vägstycken så fullkomligt förbättrade och iståndsatte att vid the vägsyner, som emellan d. 24 och 30 uti innevarande månad, af krono Betjeningen komma att hållas, ingenting theremot blifva
att anmärka eller påminna, till undgående af den olägenhet, att i annat fall blifva vid nästa Höste Ting, för underlåtenhet häraf tilltalade och plictfällde …OSV.
Källa:
Gård och bygd genom 100 år
Sidor 110-111
SPELMANNEN ANDERS PERSSON,TJOCK ANDERS
Hemmansägaren Anders Persson i Kläppa, Ljusdal, landet runt mera känd under hedersnamnet Tjock-Anders på grund av sin volym, lämnade det jordiska den 22 juni 1968. Han var 63 år gammal.
Det blev ett tomrum i kretsen av hembygdsvänner, fiolspelare och historieberättare när stråken bildligt talat föll ur denne glädjespridarens hand ungefär samtidigt som sommarfåglarna slutade att sjunga och blomstren nått sitt högsta flor.
Det var som om man lagt sordin på själva naturen.
Tjock-Anders hade blivit en institution, som utnyttjades av föreningar och nöjesarrangörer i hela Sveriges land. Visserligen var han ingen Jon-Erik Öst när det gällde att hantera fiolen och ingen Ida Gawell-Blumenthal när det gällde att berätta historier, men han var med de kvaliteter det innebar Tjock-Anders i originaltappning och det räckte långt. Han var ett fenomen av verksamhetslust i sin krafts dagar. På morgonen kunde man se honom handskas respektlöst med råa timmerstockar, vid middagstid slaktade han grannens kviga och på kvällen fann man honom miltals hemifrån som historieberättare, auktionist och spelman utan att akta på reströtthet och vaka. Vid sidan av arbetet på sina femtio tunnland jord drev han vedhandel, lingonrenseri, auktionskammare och kreatursaffärer och sedan fick »fritiden» fyllas ut av spel och festligt uppträdande. Hans knepiga syn på tillvaron och hans omedelbarhet, hans öppna humor där han inte tillät vad han kallade »slag under bältet» o— insvepte honom redan i livstiden i en sällsynt rik legendflora. Det var ingen tillfällighet att han kallades till hedersledamot av Gästrike-Hälsinge studentnation i Uppsala. Man kunde helt enkelt inte komma förbi honom i det sammanhanget. Och det berodde inte på att Anders var så tjock utan därpå att han visste mer än två sorter när han ibland tog den humor han odlade ur samma mylla som han ibland grepade näring ur för sitt dagliga bröd.
Källa:
Hälsingerunor 1969
Sid. 127-128
Av Folke Bodin
helahelsingland.se den 12 april 2014
Bland annat skriver Fredrik Björkman följande:
Hemmansägare Anders Persson i Ljusdal kallades bara Tjock-Anders, och var en megakändis i Hälsingland på sin tid. En gång var han med i Hylands hörna, där han drog en rolig historia och en låt. Han var auktionist, riksspelman, bäruppköpare och hästhandlare. Bland annat. Det sägs att han en gång fick ett brev adresserat till ”Tjock-Anders, Sverige” kort och gott.
Bilden är troligen inför Ingeborg Nyberges besök i Hallbo sommarting 1960
Från vänster i främre raden: Baltzar-Johan Eriksson, Tjock-Anders Persson, Ingeborg Nyberg och Einar Gustavsson. Övriga två är okända.
Järvsö 1965. Här auktionerar Tjock Anders ut en stor kaffekittel.
Text och Bild ur HT den 23 juli 1963. Auktion vid Ängebo gård i Norrbo
Gästgiveri Hålsjö 11
-7Å2- Olof Olsson, *8/3 1721, s. t. nämndeman O. Ericsson i Hålsjö 11, Norrbo. G. 11/11 1744. Bonde o. gästgivare i Hålsjö 11. † 21/4 1796 (håll o. stygn)
8Å1 Margtha Carlsdotter, *12/10 1722, d. t. bonden C. Pehrsson i Norrbobyn 8, Norrbo. † 24/1 1807 (ålder)
Brita, *12/2 1745, † 29/6 1752 (koppor)
Carl, *18/1 1751, †29/6 1752
Olof, *16/6 1753 9
Carl, *21/12 1756 10
Pehr, *24/9 1761 11
Här behöver vi hjälp. Det här gästgiveriet vill vi veta mer om. Om någon har information eller handlingar som stöder släktbokens uppgifter, vill vi gärna få ta del av dessa.
Skillnaden mellan hotell och pensionat enl. Wikipedia
Ol-Pers pensionat i Hålsjö
Ol-Pers Hålsjö 66, mars 2018
-8V10- Johan Pehrsson, *23/11 1871 i Harmånger, Gävleb. G. 22/5 1904. Bonde i Hålsjö 7, »Olpers», Norrbo.
8 Karin Eriksdotter, *21/8 1875, d. t. bonden E. Ersson i Gammelsträng s6, Norrbo. † 21/5 1944.
Per Johan Albin, *19/3 1905 13
Karl Erik Herbert, *19/6 1907 14
Sigrid Helena, *23/11 1914, † 29/7 1926
Ol-Pers
1938
Klas Evald Hollsten född 23/8 1886 i Gustav Adolf, Värmlands län.
Frånskild 20/1 1936. Död 27/5 1963 i Norra Kinda, Östergötland
Detta är texten till ovanstående vykort
1944 Per-Olof Lundbergh, Hemmans-och Pensionatägare, Ol-Persgården – Norrbo
Uppgift ur 1944 år telefonkatalog
1945 6/4 får Dellenbaden och Olpers pensionat tillstånd att servera pilsner till spisande gäster.
Norrbo
Till allmänhetens kännedom meddelas, att undertecknad av fru Olga Bergh övertagit
Ol – Pers Pensionat
Med anledning därav vill jag uttala förhoppningen att pensionatets gäster även framgent bibehåller kontakten med pensionatet, samtidigt som vi ber att få hälsa nya gäster hjärtligt välkomna.
Beställningar å MIDDAGAR, SUPÉER m, m, till BRÖLLOP, BEGRAVNINGAR och andra sammankomster mottages per tel. Norrbo 112 helst mellan 9 – 20
Norrbo den 12 december 1947 TAGE LARSSON
Lördagen den 7 och söndagen den 8 augusti 1948 denna sensommarfest vid Ol-Pers.
Lördag 20-0.30 blandad dans till Ljusdalskvartetten
Söndag 20-24 Gammal dans till Franks kapell från Naggen
1950 Nils G Aspesjö Ol-Persgården – Norrbo. Uppgift ur 1950 år telefonkatalog
Nils Gösta Aspensjö född 19/12 1918 i Degerfors. Ogift. Död i Täby 20/5 1980
Vi tar tacksamt emot mer information om den här verksamheten och framför allt efterlyser vi fler bilder.
En bild från Facebook publicerad av Eva Norberg som skrev:
Här en bild från tiden det var pensionat med park och dansbana, dock före min tid.
1957 får Olpersgården nya ägare
Text och bild ur HT 10/12 1976, av pH.
Marianne Sohlin f. i april 1932 i Enskede, gift 12/12 1954 med skollärare och kantor Gunnar Ahlqvist f. i januari 1930 i södra tornet på Uppsala slott, berättar att 1957 drog familjen med son och tre döttrar in i Olpers i Hålsjö, Norrbo.
Norrbobyns Gästgivargård
Norrbobyn 7:2, Staffas
Norrbobyns gästgivaregård var sannolikt en av de mest betydelsefulla i bygden. Med anledning av att den var belägen i kyrkbyn, så har där hållits ting med Norrbo tingslag sedan långliga tider tillbaka förutom alla lantmäterisammanträden som där hållits. I en gammal gästgivare taxa från 1771 heter det att gästgivarna i Näsbyn (Delsbo) och Norrbobyn skulle ständigt hava i beredskap nödig utrustning såsom snygga sängkläder och dubbla lakan till två sängar för ståndspersoner samt tvänne goda slaktfår eller kalvar, tvänne höns, två tjog ägg, ett lispund
smör, tre lispund torrt och ett lispund mjukt bröd, en halvtunna av vart slags dricka, en famn björk och två famnar torr tallved, fem marker ljus, en half tunna korn samt till dess sommar bete kan nyttjas en gilling sval och en gilling ängeshö samt ett rep halm. Då övriga gästgivare i Delsbo och Bjuråker endast var skyldiga hålla ett lager av hälften av dessa förråd.
Wengelin skriver:
Husrum med säng över natten kostade 1752 på gästgivargårdarna i Norra Hälsinglands fögderi 6 öre kopparmynt, enligt mynträkningen 1893 ungefär 8,5 öre”.
Gästgiveriet i Norrbobyn
Norrbobyn 7:2 Staffas
Uppgifter ur Delsbo – Bjuråker – Norrbo släktregister
—11 Å II—
I Olof Pehrsson, *167.., trol. s. t. bonden P. Pehrsson i Norrbobyn, Norrbo. Gästgiv. o. bonde i Norrbobyn 11, Norrbo.
Kjerstin Jacobsdotter, *168.. Härst. okänd
Chjerstin, *22/8 1716 1
Ingrid, *20/9 1720 5Y4
Birgitta, *16/1 1724 (X4)8G3
—11 Å 1—
45Y1 Olof Norman, *18/1 1712, s. t. sold. P. Norman i Högsved, Norrbo. G. 1736. Måg o. bonde i Norrbobyn 11. † 26/4 1778 (bröstfeber)
II Chjerstin Olsdotter, *22/8 1716, d. t. gästgiv. O. Pehrsson i Norrbobyn 11. † 22/3 1773 (rötfeber)
Margreta, *24/4 1737 9Å4
Cherstin, *7/4 1738 3Å7
Catharina, *8/9 1741 23U1
Pehr, *18/2 1744 2
Ingrid, *18/7 1746, † 5/9 1752 (koppor)
Sigrid, *24/1 1750 9Y2
Brita, *12/6 1752, † 1/7 1752
Ingrid, *23/10 1753, † 16/12 1753
—12 Å 3—
1 Lars Jacobsson, *26/7 1724, s. t. bonden J. Larsson i Norrbobyn 12, Norrbo. G. 10/11 1745. Nämndeman, gästgiv. o. bonde i Norrbobyn 12.
† 16/10 1803 (slag)
(X8) Chjerstin Jonsdotter, *9/12 1720. Infl. fr. Forsa sn, Hälsingland.
† 26/8 1789 (ålder)
Jonas, *11/8 1748 5
Carin, *21/7 1751, † 21/7 1752 (koppor)
Jacob, *1/1 1761 6
—9 Å 22—
12 Olof Olsson Backlin, *13/10 1799, s. t. bonden O. Pehrsson i Norrbobyn s9, Norrbo. G. 1827. Gästgiv. i Ö. Norrbobyn. † 7/1 1871
(X4)26G7 Sigrid Olsdotter, *1/7 181, d. t. gästgiv. O. Thornberg i Ö. Norrbbyn 4. † 2/11 1869.
Cherstin, *9/10 1827, † 9/8 1837 (lungsot)
21U8 Anna Beata, *19/3 1843. (Fosterd.) † 27/2 1857 (skrofler)
—4 Y 14—
9 Jonas Jonsson, *27/4 1817, s. t. bonden J. Nilsson i V. Norrbobyn 18, Norrbo. G. 24/5 1847. Bonde o. gästgiv. i Ö. Norrbobyn 4. † 12/6 1892 (magsjukdom)
(X4)29C2 Helena Andersdotter, *11/1 1825, d. t. torp. A. Bröms i Källsjösjön, Bjuråker. † 10/9 1908.
Jonas, *9/8 1847 20
Anna Brita, *19/11 1852 7Å29
Karl, *9/9 1861 (X4)44B26
-41J2-
Anders Nilsson-Flink f. 19/3 1842, son till soldat N.A. Ström i Tomta, Delsbo. Soldat nr 98 vid Forsa komp., Häls. reg. Bosatt i Norrbobyn. Död 30/11 1923.
Gift 1870 med 14Y13 Anna Brita Ersdotter, född 6/12 1848, d. t. arb. E. Klar i Moviken, Bjuråker. Död 19/1 1940.
Fyra barn
Karin 11/3 1872 Gift 1892 med skomakare Lars Larsson (Svan) Tingberg i Norrbobyn
Brita Christina 13/6 1875 Utfl. till Bergsjö 1890.
Anna 16/1 1879 utfl. till Nordanäng i Delsbo 1917.
Nils Erik 17/3 1890 Gift 6/12 1914 med Maria Johansdotter. Utfl t. Njutånger 1925.
Gästgiverirörelsen i Norrbobyn avvecklades åren 1908-1909.
Källor:
Albin Gunst. Några blad ur Norrbos Historia
P.H. Widmark, Provinsen Hälsingland, Uppsala 1860, Ljusdal 1945.
Knut Lenaeus, Delsbo illustrata, Stockholm 1 764, faksemil Stockholm 1971.
Sven Brun, Hudiksvalls Historia, Hudiksvall 1940.
E.G. Wengelin, Gamla minnen, skildringar från Delsbo och Bjuråker, Gefle 1893.
Gävleborgs kalender 1902, sid 366.
Pensionatet Gamla Dellenbaden
Pensionatet Gamla Dellenbaden var ansett som ett av Hälsinglands vackrast belägna, med sitt natursköna läge vid Södra Dellen.
Nya restaurangen uppfördes på Ånäset 1929. Läs mer om Dellenbaden.
Rättelser och kompletteringar mottar vi varmt och tacksamt
Om du gillar den här sidan och vill stödja vårt arbete är en gåva eller en donation senare, mycket välkommen till Dellenportalens konto 6408-619 968 508 Handelsbanken Hudiksvall
Du kan även Swisha din gåva till 073-600 42 78
Tack för din gåva – tillsammans kan vi glädja andra
Tack för ditt besök och välkommen åter!
Dellenportalen | Åke Nätterö | Anderbo 62 | 824 78 Bjuråker | Tel 0653-600 62